Senaste kommentarerna i forumet

Trevlig helg alla! Jag har inte skrivit nåt på länge, tycker kanske inte att jag har så mycket att säga. Men jag läser och har glädje av det ni skriver. Jag har varvat vita perioder med överkonsumtion, men är nu alkoholfri (och trött) sen ett par veckor. Tänker nu en alkoholfrihet till 5 maj - eller eventuellt för evigt. Det känns hursomhelst harmoniskt just nu.

@Memmy Starkt jobbat med många nyktra dagar!Inte illa.Du trampa lite snett & har reflekterat över den.Tagit lärdom om att du vill leva nyktert & att du inte kan vistas på riskfylld plats ännu.Dv.s.Fest där mycket drickande kommer att ske.Du har tagit ett beslut om att inte delta på den.Utmärkt.Du har en handlingsplan.Tycker du jobbar på bra.Känn dig inte misslyckad eller ledsen utan bara fast besluten om vad du vill.Snedsteget blev en lärdom & en kompass för din riktning.Heja dej!

Nu var det ett tag sedan jag skrev. Nu har det gått 54 dagar sedan min kaosfylla, men tyvärr bara dag 6 utan alkohol. Jag hamnade i en situation jag inte visste hur jag skulle ta mig ur, så för 6 dagar sedan drack jag ett glas vin. Det fanns ingen risk för att det skulle bli mer och jag ville egentligen inte dricka - men så var det med det. Även fast det nu bara är dag 6, så bär jag ändå med mig dag 54, då den siffran är viktigast för mig. Jag planerar fortfarande att bli helt alkoholfri, jag trampade bara snett. Jag ser mitt snedsteg som en lärdom, jag måste nog bli öppnare om att jag inte dricker till dom som finns runtomkring. Nu vet bara ett fåtal personer som står mig närmast. Jag orkar inte känna mig misslyckad eller slå på mig själv, för huvudsaken är att jag inte har hamnat i kaos igen. Imorgon är en tillställning med hög risk för alkoholkonsumtion och kaos, jag har valt att tacka nej. Jag är inte mogen för att befinna mig i ett sådant sammanhang ännu.

Hoppas det går bra för er andra 🩷

Håll fast vid det ankare som gör att vi inte driver bort från den väg som för själen bär till en plats ovan där sjunger nu en rätt okänd amerikansk musikartist i mina slitna hörlurar. Sitter och tittar på ett foto jag tog en sommardag då min tanke var lite ljusare än vad den är i denna stund. Det är inte lätt att vara en trött gammal dystymiker som väl ännu inte är helt fri från tanken om att alkohol kanske skulle kunna passa en fredag som denna. Kämpar då nyktert på med bästa kraft och förmåga.

Minns nu min gamla kristna mor som på sin dödsbädd med en suck sade sade till mig ungefär som så att: – Varför ska jag vara så sjuk... Då kom ett svar som från ingenstans inom mig och jag delade med mig av detta till min gamla mor. Jag sade att hon skulle hålla fast vid sin bibliska tro och då såg hon lite lugnare ut och nu förstår jag att det väl var Herren som använde mig som ett tröstande redskap för att få morsan att inte ge upp och i sista stunden vända skaparen ryggen.

Tänker nu lika dant att man väl får försöka att hålla fast vid sin tro och vandra vidare med ett nyktert och alkoholfritt sinne. Det är inte lätt att vara människa alla dagar. Men om man bara står ut så vänder det väl med tiden och blir lite bättre kanske. För som man väl har hört så är det väl en god tanke att bevara det hopp man kanske har kvar inom sig så att säga.

Har nu släppt in lite frisk luft här i mitt kök och hör nu magen knorra och väl signalera lite mer tydligt om att det är dags för lite påfyllning av bränsle i form av en kopp med mjölkchoklad som ju brukar göra mig nöjd och glad. Det finns så mycket musik här i världen och har man bara förstånd att välja sådan med upplyftande lyrik så blir det ibland lite ljusare sade mig en känsla.

Ha det gott!

Kors i taket alltså. Det hade man aldrig trott skulle ske i natt då man satt lite dyster, rätt uppgiven och grubblande sömnlös. Nämligen att man till sist skulle få sova tre timmar extra. Det var så svårt en stund att man till och med fick trösta sig med att titta på Åsa-Nisse på nätet för att inte drunkna i depressionsträsket och gå ned i källaren och praktisera ett reptrick för att göra slut på skiten alltså. Men nu har man kämpat sig igenom ännu en natt och persiennerna är faktiskt uppdragna i köket.

När jag för en stund sedan tittade på väggklockan såg jag att bolaget just hade öppnat och tänkte på att det ju var fredag idag. Funderade en kort sekund på om man skulle sätta på sig kläder och kanske försöka att ta sig utanför dörren. Men kände att jag av förkylning var allt för trött och utmattad för att kunna ta mig iväg och handla stärkande halsmedicin innehållandes kanske lite alkohol från en butik centralt belägen i stan där rätt många köper all sin medicin.

Men då jag efter många års experimenterande med alkohol i olika former tror mig veta, eller kanske rent utav till och med förstå, att alkohol kanske inte är helt det ultimata livsmedlet ändå. Så sitter jag nu och dricker ett alkoholfritt glas med vitaminberikat kosttillskott med dagsbehovet av bland annat C-vitamin i förhoppning om att bli fri från förkylning en aning snabbare än vad man väl annars blir om man inte sköter om sig lite bättre än vad man gjorde då man bara satt och drack alkohol.

Tacksamhet ska man känna och praktisera säger de som kanske tror sig veta hur det är och ska vara. Nej, nu ska man väl inte sitta här och bli allt för mycket realist för då blir man väl snart dysterkvist. Tror att det drar ihop sig till fest om en liten stund. Inget med alkohol utan tror att det får bli att följa den ny-nyktra frukostrutinen med en kopp varm mjölkchoklad och tre goda limpmackor. För varför ändra på en vinnande rutin som fungerar fint kan man tänka liksom. Förresten, @Carisie och @Molnet kul att ni tittade in sånt piggar alltid upp liksom.

Ha en fin dag mina vänner!

@Flarran Godmorgon.Hoppas att du lyckades få till ett par timmars skön sömn.Aldrig roligt att vakna långt före tuppen.I vargtimmen snurrar tankarna & det är alltid jobbiga känslor& tankar som dyker upp då.Tycker du hanterar det bra genom att sätta ord på tankarna & känslorna & skriver dem här.Lyssna på lite vilsam musik är inte så dumt det heller.Hoppas du mår bättre snart!

@Lonely Man Jättebra tips!

@vår2022 Ja men det låter ju mycket positivt .Tänk att hjärnan har förmågan att återhämta sig för att komma i balans.Och att alkohol-djävulen kommer att bråka mindre om man inte matar den med Alkohol.Låter också trösterikt att dopaminnivåerna kommer att normaliseras så att man känner sig tillfreds /belönad av icke alkoholrelaterade saker.Känner att jag är på rätt spår.Fortsätter att samla på nyktra dagar & ”belönar” mig med trevliga aktiviteter under tiden.Tack för bra feed-back!😁🙏👍

@vår2022 kunde inte ha skrivit det bättre själv.Observera, acceptera.låta tankarna passera & göra något annat mer positivt att rikta uppmärksamheten på.Och som du skriver.Öva,öva & öva😁😎🦋

@vår2022 Tack ❤️ Ja, det kommer bli roligt att tillsammans med honom och övriga kollegor skapa en hållbar arbetsplats över tid. Med tydligt mandat. Och en väldigt tydlig backup. Bara tanken att jag faktiskt kan avvika om min dotter behöver mig är lugnande. Sen får vi hoppas *ta i trä* att hon inte behöver mig så akut igen.

Senaste gången det hände, våren 2021, var hon superkrasslig lång tid och det slutade med att hon blev inlagd på hjärtintensiven med hjärtmuskelinflammation. Den oron jag kände i flera månader, i kombo med frustrationen på jobbet, gjorde att jag inte kunde sova. Plus att jag hade slutat med antidepp några månader innan. Nu äter jag antidepp, och tänker fortsätta typ livet ut, och jag sover som ett litet barn. Allt kan bli bättre med tiden. Allt.

Kram 🐘

Hej Motor24! Du började skriva men kom av dig? Utan att veta ditt läge vill jag bara säga att det finns många här med erfarenheter av att göra en omstart. Hur har det varit för dig?

@Andrahalvlek Låter ju strålande för din del! Grattis!🥳. Dessutom påslag på lönen😁. Ja, tänk hur situationer kan förändras snabbt under ett år! Du har verkligen hängt med i svängarna och som jag uppfattar det på ett så mycket bättre sätt denna gång. Kul att få den uppskattningen från din chef ”henne ska jag ha!”😁. Bra också att du kommer med dina krav för att det ska fungera bra för dig. Så grattis igen och håll koll på så att ditt good enough inte spiller över allt för mycket!

Ha en fin fredag! Kram❤️

@Molnet Vill tillägga att tiden som nykter också gör sitt. Hjärnan återhämtar sig hela tiden för att komma i balans och fungera som den är avsedd att fungera. Att få ett ”normalt” belöningssystem med normala dopaminnivåer som ger känslor av belöning och där känslohjärnan inte längre skriker efter belöning av alkohol. Hjärnan är fantastisk och plastisk vilket innebär att den kan lära nytt hela tiden och skapa nya hjärnbanor om man håller sig nykter. Det skapar man genom nya nyktra vanor och beteenden. Alkoholdjävulen lugnar sig och får allt mindre att säga till om i hjärnan. Pannloben, där vårt sunda och rationella förnuft sitter, vår vd, tar över makten allt mer och blir inte längre överkörd av känslohjärnan där alkoholdjävulen bor. Vd:n tar kommandot, gör riskbedömningar och tar beslut om den säkraste handlingen.

Så ger man sig själv tillräckligt med tid som nykter så sker det hela tiden massor av bra saker i hjärnan som man inte ser med blotta ögat, men det kommer att ge utdelning och effekt om man sig själv den möjligheten. Då kan man också bättre hantera och åtgärda underliggande ångest och skav. Ha det gott!❤️

Nu är omorganisationen spikad. 18 blir 30 pers, vi flyttar folk lokalt till koncernnivå med möjlighet att kunna ersätta varandra enklare om vi jobbar på samma sätt. Jag och mina två kollegor, som snurrar 12 veckor dagtid och 8 veckor kvällstid/helger, slipper jobba kvällstid och helger, precis som vi ville.

Jag får en ny tjänst, som är densamma som jag hade när jag blev sjukskriven våren 2021, men jag ska jobba mot en annan verksamhet huvudsakligen. Blir befordrad kan man säga, får ett tjänsteställningstillägg på 2.500 kr. Allt drar igång 27/1 och innan dess påbörjar jag mitt sista åttaveckors-kvällssjok den 2/12. Har tagit mycket ledigt under jul/nyår.

Hur känns det här då? MYCKET har hänt på ett år. För precis ett år sedan var jag på väg att bli utkastad ur gemenskapen, med en mycket oviss framtid. Sen dess har jag lärt mig att göra jobbet även kvällar och helger. Jag har kommit upp i ett riktigt schysst tempo, och framför allt har jag ork och energi över när arbetsveckan är slutförd. Jag orkar hålla igång med annat på helgerna.

Hade utvecklingssamtal med min närmaste chef i tisdags. Då återberättade han vad jag sa på vårt förra möte i januari. ”Det känns väldigt länge sedan, och det är inte ens ett år”. Och jag kan bara hålla med. Att komma tillbaka till hundra procent, inte bara i antal timmar utan också mentalt och prestationsmässigt, har bannemej varit en resa. Med respekt för andras mående så är det inte ens självklart att man lyckas komma tillbaka till ursprunglig nivå efter utmattningsdepression. Jag har gjort det fyra gånger. Pust. Måtte jag ha blivit lite klokare denna gången.

Min närmaste chef har dessutom pekat på mig och sagt ”henne vill jag ha” och vi kommer fortsatt att jobba väldigt nära. Jag bad om att få vara med och utforma hur vi ska jobba framöver, det får inte bli som när jag blev sjukskriven senast. Jag nämnde även min yngsta dotter, att jag måste avvika på studs om hon behöver mig. Att jag måste känna att jag kan göra det. ”Fine, ge mig 5 min överlämning - sen kan du dra.” Att veta om det gör att jag känner mig mycket lugnare.

Jag måste också verkligen låta good enough styra. Jag vet att min good enough-nivå är högre än många andras högsta nivå. Vi jobbar fan inte på akuten, det handlar inte om liv och död. Jag fick också klartecken för att fortsatt jobba på plats mån-tis och hemifrån ons-fre. Det behöver jag för att spara på mina mentala energier. Nu vill jag hitta en lunk i det.

Just nu känns det bra. Riktigt bra.

Kram 🐘

@Molnet Intressant att få ta del av dina tankar och reflektioner. Jag tycker att du hanterar dina tankar och känslor på sug jättebra. Att du har acceptans för det tankar och känslor som då kommer men att du inte agerar på dem. Liksom in i ena örat och ut i det andra.

Jag har mottot ”dit uppmärksamheten går sker tillväxt” och innebär dels acceptans men också att byta fokus. Acceptans genom att inte agera på tex tankar och känslor på sug, inte ge dem någon uppmärksamhet så att det sker tillväxt i dessa tankar. Tänka att ok, här kommer dessa jobbiga tankar, registrera dem och sedan låta dem passera och inte agera på dem. Försöka byta fokus på något annat, din burk med lappar är suverän! Ger man skittankar uppmärksamhet så växer de i omfång, det sker tillväxt i dem, man får mer sug och negativa känslor. Byter man fokus på något annat mer positivt och ger dessa tankar uppmärksamhet istället, växer de i tillväxt och ger bättre skönare känslor. Det har varit mitt bästa verktyg som hjälpt mig framåt och idag finns inga tankar och känslor om sug. Man får träna och allt man tränar på blir man bättre på😁.

Bra jobbat! Fortsätt så! Ha en fin fredag❤️

@paniken God morgon! Vilken otroligt påfrestande situation för dig/er och jag förstår verkligen din oro❤️. En slags maktlöshet och väntan med tankar som far överallt. Den makt som du dock kan råda över är att inte dricka och göra situationen ännu mer vådlig. Alkoholen kan bli ett bränsle som ger en okontrollerad brand och eldsvåda och som förvärrar den redan svåra situationen ännu mer. Som nykter kan man hantera allt bättre och framförallt skadar man inte sig själv genom att hälla i sig skadlig alkohol. Genom att vara nykter är man snäll och omhändertagande av sig själv och det kommer till nytta även för andra och din man.

Du är stark och det är strongt av dig att vara nykter, snart 60 dagar!💪🥳. Jag hoppas på det bästa och att du orkar ta en dag i taget, ett steg i taget. Sköt om dig! Massor av kramar och omtanke till dig/er❤️

@restaurangbranschen
Hej.
Hoppas du ska känna dig varmt välkommen hit.
Känner igen mig i din beskrivning.
Att läsa o skriva här är en bra start.
Gör självhjälpsprogrammet här under stöd.
För många hjälper det att bara läsa o skriva här. Finns också en app som räknar antalet dagar. Im sober heter den.
Finns också stöd inom AA en fysisk grupp och Lifering o smart recovery digitala.
Ingen dömer någon här. Alla har liknande erfarenheter.
Ta hand om dig

Har sedan i måndags druckit 3 flaskor vodka, har druckit mycket från och till senaste 10 åren och vill verkligen sluta. Ringde min sambo och sedan min mamma igår och berättade att jag känner att jag har utvecklat ett grovt alkoholmissbruk. Dom höll båda med om att dom sett tydliga indikationer på detta. Dom var båda väldigt förstående och vill verkligen mitt bästa. När dom frågade varför jag dricker så mycket så kunde jag inte svara på den frågan. Jag förstår inte varför jag inte bara kan stå emot? Jag har ett bra jobb och dricker aldrig på morgonen/under dagen utan det är på kvällen när jag kommer hem. Jag jobbar med alkohol på dagarna men det har aldrig varit ett problem och är fortfarande inte, är bara på natten när jag ligger vaken som jag känner att jag måste dricka. Dricker sådana otroligt stora mängder då. Men jag har nu insett att jag behöver hjälp för att sluta för jag klarar det inte själv. Att berätta för min sambo och mamma kändes bra även om jag känner en otrolig ångest och skam över att utsätta dom för det. Vill bara vara en normalt fungerande människa, jag har svävat iväg ordentligt men min fråga är väl egentligen hur ni andra har lyckats ta er ur ett alkoholberoende. Vad borde jag göra? Var söker man bäst hjälp? Väldigt tacksam för alla svar

@Flarran god morgon i ottan. Även jag är vaken tidigt - utan en tanke på att åka till bolaget. Är inte det nyktra livet ändå ganska nice? Hoppas du blir frisk snart 🩵

@paniken God morgon 🥳 Fredag & ledig helg utan inblandning av nån alkohol. Har vaknat en timme för tidigt och kan inte somna om...

Hoppas du får en fin dag 🩵

@Carisie Låter ju faktiskt superbra , allt kan ju gå till överdrift men så himla skönt när man själv vill städa bort A i sitt liv . Jag hade tagit rygg på dessa gröna o bruna direkt 😁 Då var det fredag, hoppas den blir lugn och A fri för oss båda 🙏💕

@Molnet Tack🙏Ja ångest är min stora kvarnsten sedan unga år, det var oxå den som efter senaste semestern med A varje dag fick mig att hitta hit. Nu mår jag förutom ångesten för min mans situation så otroligt mycket bättre och försöker vara lite snällare mot mig själv , inte bara se mitt värde i prestation och bekräftelse. 2 månader då ligger vi nästan lika , mitt räkneverk var på 58 igår 🌸Önskae dig en fin A fri fredag 🙏💕

Tre timmar blev det och nu sitter man här igen. Det susar i huvudet som vanligt. Man är trött på att vara trött och funderar på varför man kämpar och står i som man gör. Borde kanske ta och skita i alltihop och åka in till bolaget en sväng idag. Men det går alldeles utmärkt att dricka kallt kranvatten som jag gör i skrivande stund. Det är ju även det mest logiska inte minst nu när man begåvats med en förkylning och lite pendlande feber som i stunden tycks ta de sista krafterna man hade behövt till att väl kunna resa sig upp och gå vidare i livet och kanske få njuta av de sista ljuva åren så att säga. Kanske skapa sig något att vara nöjd och glad eller åtminstone en aning tillfreds med.

Blodtrycket medicinerat är 152/91 och pulsen 65 slag i minuten. Kroppstempen 35,7 grader. Precis som vanligt numera om nätterna som nykter och alkoholfri ungefär. Men nog känns det allt att det är förkylning och feber i kroppen. Men man kan ta allt. Det går att tackla känslor, tankar, minnen och upplevelser man har inom sig. Ingenting är omöjligt om man är nykter och har kvar hoppet och livsgnistan i ande, själ och hjärta och går tillsammans med Herren. Det är en känsla trots allt som är så stark att det är märkligt att den kan överleva alla märkliga slags prövningar. Nu är halvlitern med kranvatten på bordet snart slut och man ser att man har skrivit lite tok igen.

Minns när jag var ett barn och man var och hälsade på morsan på låsta psyket tillsammans med farsan nån lördag för längesen en ruggig höstdag som denna. Tiden går och den inre känslan tycks bestå. Kommer ihåg att man även då gillade de enkla sakerna här i världen som en liten cykeltur eller att sitta på förstutrappan till vårdinrättningen morsan var på ibland och trampa på deras testcykel. Har sen länge en liknande testcykel i vardagsrummet. Men den här tiden på natten så passar det inte sig att sätta sig och trampa ur sig lite uppgiven negativ energi som man väl borde göra om man hade haft möjlighet till det utan att väcka alla grannar med en testcykels gnisslande skrammel.

Borde kanske gå ut i mörka natten och till fots vandra iväg en halvmil upp till stadens kyrkogård och bara sätta mig på en parkbänk vid minneslunden och lyssna på andlig musik i min mp3-spelares hörlurar. Men kan nästan höra min gamla kristna mors förmanande röst om att stanna hemma och göra någon god mat till kommande behov i stället. Minns nu en utländsk överläkare som man talade hastigt med i förbigående för några år sedan när man fortfarande hade lite framtidstro. Han sade till mig att – Ja, du är ju inte dum, utan snarare tvärt om. Det hade nog varit lite enklare om man hade varit en glad idiot som inte hade lärt sig så himla mycket men ändå inte riktigt har hittat hem. Fredag är det idag och bolaget öppnar om inte alltför många timmar.

Kanske skulle man senare ta taxi in till bolaget och inhandla lite diverse bedövningsmedel och ta ledigt denna helg och få lite tankevila. Men man vet ju hur det blir när man väl har skruvat korken av nån flaska med starksprit. Portvin eller starköl brukar ju fungera ett par dar men sedan så är man tillbaka på ruta ett och minns ju att jag lovat Herren att vara nykter till sista andetaget om jag bara får vara kroppsligt frisk. Borde väl kanske lägga mig på knä och be till skaparen om lite extra kraft och energi så att mina mörka tankar skingras. Men min tro är i stunden inte så himla stark.

I skrivande stund snurrar en CD med frälsningsarméns sånger runt i min spelare. Barnatro med Stefan Sundström & Carl-Einar Häckner är fortfarande en gammal favorit. Minns kristne farsan att han inte var så värst förtjust i Lapplisas version. Men det var väl för att han inte tyckte att det svängde så värst mycket om sången i sig. Men har väl även nån platta med henne i musiksamlingen nånstans och gillar då själv även hennes gamla version av nämna religiösa slagdänga. Nu har man filosoferat en stund och ska göra ett försök att sova nån timme till.

Ha det gott!

Att tänka på är ju att ni kommer från två olika perspektiv och jag brukar säga att man är inte kompatibla i en övergångsfas. Två så olika känslolägen med olika ingångar möts. Rädsla och frustration från anhöriga och skuld och skam från den som vant sig vid att dricka. Rädsla & frustration blir som att försöka blanda olja och vatten när man rör runt med skam. Ingen bra kombo.

I min värld har man inte rätt att duscha andra med egna tillkortakommanden. Man bär ansvar för sina egna känslor och att utvecklas så att de inte inverkar negativt på andra. Med det sagt så handlar, i min värld, inte de kommentarerna om dig. Utan om din familj som inte klarar hantera sin oro utan låter den spilla över den . Du har dock ett val att inte låta dig ta över deras oro utan vänligt men bestämt för dig själv sätta tillbaka apan där den hör hemma.

Det tankesättet har hjälpt mig. Brukar tänka handlar detta om mig eller motparten? Är de motparten så kan man antingen sätta gränser, kliva åt sidan eller bara lära sig inte ta över andras oro.

Så i min värld behöver du inte ta detta. Eller du bör i dit eget huvud iaf inte låta dig ätas upp av andras oro. Går det att prata om det är väl det det bästa? Har det inte så var snäll mot dig själv och försök prioritera sällskap som ger positiv energi tills du känner dig tillräckligt stark att göra dig kvitt allt vanedrickande.🐕

Riktigt jobbigt! Om det går kanske du kan beskriva hur denna oro drar ner dig. För jag tror på att just bygga upp sin egen tilltro är lite avgörande för om man i förlängningen klarar och ser ett värde i att hålla sig nykter. Så inte känslan blir lite skit samma vad jag gör. Det leder ju ändå inte någonstans. Den hopplösheten är farlig.

@Inovi jag tror att man ska inte underskatta kraften i att hemligheten nu är känd, så att säga. Om det har gått att förneka det tidigare för att man inte har pratat om det så går det inte att göra det längre.
Han kommer säkert vara arg länge, för han känner sig förstås sviken, men du har verkligen inte gjort något fel. Du har uppmärksammat ett problem som har funnits där länge och som inget annat har bitit på.
Mitt ex levde också i total förnekelse, trots att han haft rejäla alkoholproblem tidigare i livet så klarade han inte av att erkänna att han var där igen. Han blånekade, försökte släta över, bortförklarade, ljög. Jag fick rådet att prata med hans chef och det gjorde att han blev ålagd att påbörja behandling. Han blev sjukskriven, var inlagd, kom tillbaks för att arbetsträna, men allt blev pannkaka. Detta pågick i fyra år. Nu har han just sagt upp sig mitt i ett fyllegräl med sin chef mitt i natten.
Vad vill jag säga med det här? Hans resa kan vara väldigt lång. Din verkar ha inletts redan, du vill inte vara medberoende och det är väldigt sunt. Om du kan, försök lägga lite avstånd mellan er, både fysiskt och mentalt, så att du kan få ro att fundera på vad du vill. Vill du rädda relationen? Eller orkar du inte? Vill han verkligen skiljas? Man måste kunna prata med varandra i en relation för att den ska fungera. När mitt ex blev sjukare kunde vi inte längre prata. Jag försökte hjälpa honom ändå, men dwt gick inte. Så här i efterhand kan jag känna en stor sorg över hans bristande sjukdomsinsikt men det är ju så den här sjukdomen fungerar. Vill han inte ha hjälp, och förmår inte att göra någon ändring på egen hand, så blir det väldigt svårt att klara relationen.