skrev Himmelellerhelvette i Abstinens

@Polerad Så bra att du känner dig i balans❤️ Jag håller med @Vår2022 till 100% att det är en fantastisk resa att nyfiken undersöka sig själv i nykterhet, visst är det väldigt tufft ibland men det är så häftigt att lära känna hur man fungerar, känner och tänker och hur man kan ändra sitt sätt för att må bättre. Jag håller också med henne om att det viktigaste först är att hålla sig nykter, allt har sin tid och har man tillit till processen kommer pusselbit efter pusselbit falla på plats. När jag hade nästlat mig in under massor av mina lager och fann grundorsaken till varför jag blev beroende av alkohol var det en lättnad och befrielse. Livet öppnar sig mer och mer för mig som nykter, jag finner nya intressen med jämna mellanrum att fylla mina dagar med och mitt liv blir innehållsrikt. När jag tänker tillbaka på att jag trodde livet skulle bli trist och grått utan alkohol förstår jag nu att det endast var beroendedelen av mig som ville få mig att tro det för att jag skulle fortsätta dricka. Jag är så tacksam över att jag litade på de som gick före mig i nykterheten när de sa att jag skulle ha tålamod och tillit till processen, tänka HALT, spela hela filmen och allt det där. Jag litade på dom och var nyfiken, ville hela tiden ha det där att efter tre månader mår du bättre, efter sex månader ännu bättre, efter nio månader, efter ett år och nu är mitt nästa mål, efter två år. Och det har varit sant hela tiden och jag har fått nya insikter hela tiden, jag har växt i inre styrka och stabilitet och tyckt mer och mer om mig själv hela tiden. Hoppas du hänger på hela vägen ❤️


skrev Amanda L i Jag kommer dö

Haha, Det där med att jag sover som en stock hamnade helt fel. Men blev lite kul istället.. :)


skrev Amanda L i Jag kommer dö

@Me Du har så rätt! Det är så skönt att vakna nykter varenda morgon, utan ångest . Och dessutom komma ihåg vem man träffat, vad man sa och vara säker på att man inte skrivit något dumt på Facebook...!
Sen finns det en massa andra fördelar också. Jag behöver inte vara orolig inför en fest eller tillställning. Jag vet att jag kommer att vara nykter. Jag vet att jag kommer att ha trevligt om det är en trevlig tillställning. Jag vet att jag inte kommer att göra bort mig. Jag vet att jag kommer att vakna nykter och nöjd. Bara det!
Jag har dessutom börjat träna mer och återkommande, känner mig ö.h.t. starkare, lugnare och gladare.
Som du förstår tänker jag aldrig mer dricka. Inte värt risken och inget jag behöver.
Önskar bara jag slutat tidigare.
Jag hoppas att du också kommer dit. Det var besvärligast i början för mig, kanske 3-4 månader innan kroppen och hjärnan återhämtat sig. Då kunde jag bli oresonligt arg, plötsligt eller deppad någon dag då och då. Men processen går hela tiden vidare. Det som var svårt i förrförrgår är lätt idag. Det jag tänkte på då finns många gånger inte kvar ens.
Så håll ut. Var trygg i att allt blir bättre, hela tiden tar du steg mot ett bättre liv. Friare och lugnare.
Jag håller också tummarna för dig! :) :)
Och sover som en stock...


skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

@vår2022 Eftersom jag inte vill orsaka ytterligare skav hos dig, så vill jag förtydliga mig:
Jag skäms rätt mycket för att jag trots min kunskaper om beroende, har slutat som en äldre kvinna som sitter ensam och dricker vin. Som inte vill att någon som känner mig ska veta eller se. Tack Gode Gud att jag lever själv och kan ta tag i detta med stödet från forum.
Jag tycker om fakta. Jag suger vetgirigt i mig kunskaper. Nu har jag fördjupat mig i forskningen. Tycket att beroendeläkarna och Annie Grace säger bra saker, men jag vill hellre gå ad Fontes (direkt till källan) när det gäller fakta.
Vad jag söker här är den mänskliga kontakten med andra som vet hur det KÄNNS med alkoholproblem. Som fattar att man inte är dum i huvudet och sinnessvag och borde rycka upp sig.
Jag ser också mycket till de andliga aspekterna i nykterheten. Jag är nämligen övertygad om att människan är större än sitt missbruk och därför hungrar efter mänsklig värme. Inte bara råd och fakta.
Ännu en gång; Ha en fin kväll och hoppas att din dag imorgon känns tillfredsställande.


skrev Amanda L i Jag vill sluta nu

@Stoppnu Har du kollat på Alkoholprogrammet? Det ger ett bra stöd och en massa tips för hur man kan sluta dricka.
De rekommenderar tre månaders uppehåll till att börja med.
Tre månader kan verka långt när man är beroende, men du kan ta det stegvis. En vecka i taget, eller en dag i taget. Det som händer är att suget försvinner (nästan helt), du återhämtar din kropp och även hjärnan. Skönt och viktigt. Samtidigt hämtar du krafter för att lösa dina andra problem. Kanske ditt drickande är en flykt? Eller för att något saknas i livet?
Alkohol kommer aldrig att ge dig det, men som nykter kan du analysera det hela, fatta beslut och göra ditt liv bättre. Jag håller tummarna! :)


skrev Amanda L i Försöka vara nykter

@erivan Jättebra att du ser alla fördelarna med att vara nykter. Egentligen handlar det ju om att leva, inte i en trött, oklar hjärndimma utan helt närvarande. Bra jobbat också. Tre veckor som brukar vara svåra är nu avklarade! Bravo! :)


skrev erivan i Försöka vara nykter

God kväll! Snart slut på ännu en skön helg utan alkohol. Snart 3 veckor, alltid nåt. Det slog mig idag vad mycket man får gjort en helg när man inte dricker. Det har hunnits med att tvätta, dubbla träningspass o ett antal hundpromenader. Dessutom sett idrott på tv. Om jag druckit hade det knappt blivit nåt gjort, trött o seg. Det känns som man är på rätt väg. Ha det bra!!!


skrev Kennie i Nu får det bli en förändring

Fint att du vill förändring. Angående jobbet så vill jag bara nämna att för mig blev jobbet så mycket lättare att hantera när jag slutade dricka. Dels blir hjärnan klarare, och så får man ju också riktig återhämtning och vila på helgen. Och i takt med att alkoholen försvann ur mitt system så försvann också en massa stress och ångest som jag trodde kom av livet, men som till största delen orsakades av alkoholen. Så ge dig själv en chans att bli nykter, jag tror du kommer må mycket bättre.


skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

Nu förflyttar vi oss tillbaka till Nykterhetens Paradis! Apan har bett om att få veta när de som simmar är klara och vart de kan ta vägen sen!!

I simhallen är vi många som simmar bredvid varandra i varsin fålla, så att vi inte ska simma på varandra. Där ser man mig!! En mager tant i en alldaglig baddräkt simmar med det långa gråa håret böljande bakom sig. Varje gång jag skjuter ifrån för att påbörja en ny längd i bassängen tänker jag "Mind is a Razorblade". Det blir rätt enahanda så jag växlar med att tänka; Truth shall set me free. Lite larvigt, men jag försöker peppa mig själv.

Vid den sida av bassängen där de som inte mäktar med, häver sig upp, skvalpar några hjärnor i formalinglas. Det är beroendehjärnorna! Personalen håller lite extra koll så ingen häller ned innehållet ur glasburkarna i bassängen. För då skulle det bli ohygieniskt och ohälsosamt för de tappra simmarna som rör sig målmedvetet framåt i vattnet.

Utanför glaspartiet på samma långsida av bassängen kan man se de två jönsarna Alkoholdjävulen och the Evil Clown. Alkoholdjävulen tar då och då några danssteg och Clownen ler brett mest hela tiden. De har kassar stående och försöker vinka till sig de som stigit ur bassängen. De är inte välkomna in i simhallen, för Badmästaren tycker att de bara ställer till det. Väsnas, springer runt bassängen och stör personalen nåt alldeles oerhört. Alltså är de portade.

Apan fick däremot följa med in. Hon sitter också vid bassängkanten och försöker plocka obefintliga loppor på de som stigit ur. Men mest är hon intresserad av dem som simmar. Personalen tycker egentligen inte att det passar sig med apor i simhallen, men hon får vara där så länge hon håller sig lugn. Kan inte låta henne vara utanför med jönsarna, för det har förfärligt dåligt inflytande på alla de umgås med.

Apan undrar sen när jag är klar någongång? Kan jag inte bara stiga ur och gå och vara lite rolig istället?
Jo, visst kan jag det. De som fortfarande simmar kanske ropar "Starkt jobbat! Det lyckas säkert bättre nästa gång!!" Personalen kommer att tacka mig för min insats och säga; Du vet vart du kan gå om du behöver simma igen!!
Men jag vill ju vänta på det ögonblick när Badmästaren närmar sig kortsidan av bassängen och tittar noga på var och en av oss. Tittar på min lilla kropp, ser mig i ögonen och säger; Du är klar nu, ser jag. Kom upp och vila.

Det är då det egentligen händer!! Hela meningen med simningen blir glasklar.
För nästa sak Badmästaren frågar är;
Vill du fortsätta in på Relaxen eller väljer du att gå ut genom glasdörrarna?

Väljer jag att gå nu, så gäller det att jag kan ta mig förbi både Clownen och Djävulen. Kan jag inte det så väntar ytterligare förnedring och förtvivlan efter en tids partajande med jönsarna. Ännu är jag inte stark nog för det. Så jag tar några längder till. Det blir nog bäst, bara jag orkar.

För de som går vidare till Relaxen väntar inte de prövningarna. Där kan man vara lugn och koppla av. Man får lösa små problem som vilken av frottehanddukarna man ska välja och bredvid vem man vill sitta i bubbelbadet.

Nu känner jag att apan är lugn och tillfreds igen. Hon var lite ostyrig när vi för en stund sedan gick till gårdsbutiken för att handla yoghurt och mjölk från gårdens Jersykor. Det var därför vi gick dit, istället för att ta bilen till affären för att handla mjölk. Jag ska äta middag nu och sen ska apan och jag softa med kaka och glasstrut i soffan.
Den här dagen gick den med. Imorgon är en annan dag. En ny dag!


skrev Varafrisk i Tillsvidare

@Ny dag Så bra att du är tillbaka igen❤️ Vi är här alla dina vänner❤️ Det är modigt att kliva upp och fortsätta på den nyktra vägen.
Har lärt mig på behandlingen att återfall har man planerat ett tag om än kanske omedvetet. En person på min behandling var inte varse om att hen hade tagit ett återfall eftersom det var bara ett glas vin och en öl på en restaurang i somras. Hen tänkte att återfall..ja det är iaf en rejäl fylla. Hursomhelst så himla skönt att du är tillbaka🙏🏻❤️Kram 🥰


skrev X-Strong i Nu får det bli en förändring

@vår2022 Tack för ditt fina och stöttande inlägg. Jag ska läsa mer på forumet och de resurser som finns här. Absolut är det nog så att jag behöver ett avbrott eller åtminstone dra ner väsentligt på hur mycket jag dricker. Jag förstår att det är hjärnan som inte vill släppa tanken på att ändå kunna få dricka något. Men all förbättring är bra i det här läget. Ja toleransen har stuckit iväg, när jag inte dricker så har jag ångestmedicin jag kan ta och den leder till korstolerans vilket gör att det krävs ännu mer för att känna något. När jag höll upp i några veckor för ett tag sen var det en wow känsla. På slutet där kände jag mig nästan konstant lite påverkad och hög. Då fattade jag att det var min hjärna som började återhämta sig och må bättre på egen hand. Vill gärna nå dit igen.


skrev vår2022 i Tillsvidare

@Ny dag Vad bra att du kommit tillbaka❤️. Tänker att det kan vara bra att borra i vad som hände där i bilen. Fundera på hur det gick till, hur du tänkte, identifiera riskfaktorer. Ledde glaset champagne till att du väckte alkoholdjävulen? Började planer att smidas efter det? Du berättade om den jobbiga omställningen du var rädd för när du skulle komma hem, att de skulle leda till återfall som det gjort tidigare. Upp med hakan! Bra att återfallet inte blev längre, nya tag!

Sköt om dig❤️


skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

@vår2022 Hej! Nä, i den simhallen jag beskrev fanns det ju inga märken att ta. Det var ju bara något man sade för att få folk att börja simma. På samma sätt gör man på Riddargatan. Jag vet det, eftersom jag lyssnat på läkare och forskare därifrån. Man lockar med att börja med alkoholstopp, för att de som inte klarar det får göra den insikten själva. Det kan innebära ett oerhört lidande för den stackars alkisen som tror att "Jag kan lära mig att dricka lagom, för det säger doktorn att det går". Har inte träffat någon med beroendetillstånd som direkt och insiktsfullt klarar att tänka på att de kanske inte kan dricka som "vanligt folk". Sen finns det ju Capral och Naltrexon och andra finesser som kan vara till hjälp. Nå, Dr Wåhlin skriver på ett trevligt sätt och det har nog hjälpt många att våga prova på nykterheten. Men inte ens jag som har högskolepoäng i beroendekunskap har lyckats se på mitt eget drickande med full klarhet. Däremot kanske det har hjälpt mig att ana vart det håller på att barka iväg. Det är jag glad för.
Hur länge kände du själv att du behövde vara nykter för att känna dig stabil i det?
Ha en fin kväll du med!


skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

@Andrahalvlek Jag kan känna igen mig i dig. Gillar också att lära mig nya saker och prova på nya erfarenheter och det tror jag kommer väl till pass i min situation.


skrev vår2022 i Abstinens

@Polerad Ja, det är en bra tankemodell och hur viktigt det är att lära sig och lyssna på kroppens signaler, ångesten, om att något inte stämmer. När man börjar förminska, förstora eller förtränga så sker det för att verktygen för att hantera sina känslor inte finns/räcker till, det blir ett försvar och ett sätt att försöka motverka ångest. Det är då man lätt tar till alkohol, ångestdämpande.

Låter som du är något på spåret om vad som ligger där nere i djupet, känslor av otillräcklighet och som kan vara grunden till andra jobbiga känslor. Kan känna igen det med att prestera och hur man kompenserat med annat för att ”täcka” över och ett slags ständigt tryck. Man behöver inte ta itu med allt på en gång, bara att ha kommit i kontakt med något som skaver under ytan är ett stort steg. Viktigaste är att vara nykter och komma i balans och känna sig stadigare i det. Det finns ingen brådska, ge det tid, ha tålamod och ha tilltro till sin egna förmåga att klara av att vara nykter. Det sker mycket med tankarna och känslorna under processens gång och när man känner sig redo kan man börja nysta allteftersom. Det är faktiskt en häftig resa om man nyfiket undersöker sig själv, litar på och följer med i processen.

Ha en fin kväll!❤️


skrev Ny dag i Tillsvidare

@Varafrisk @vår2022 @Himmelellerhelvette Klarade inte att komma hem till vardagen igen. Som en radarstyrd rusade jag in på systemet. Tror jag planerade att jag skulle göra redan under bilresan hem. Så jäkla trött på mig själv. Nu nykter och ledsen. Men tar sjävklart nya tag. Nykter i 70 dagar, återfall i två…. Jag fortsätter iallafall min nyktra resa….


skrev vår2022 i Nu får det bli en förändring

@X-Strong Hej och välkommen hit! Vad bra beslut du tagit för att få ordning på livet och må bra. Du har hittat områden du behöver göra en förändring i och att inte ta till alkohol när du mår dåligt. Ökad tolerans är ju en indikation på hög konsumtion och att du sedan 1 år tillbaka är åter i dåliga alkoholvanor med att döva stress och ångest som blir värre i längden. Att ha en längre nykter period rekommenderas för att få återhämtning i hjärnan och få balans. Det finns ett självhjälpsprogram här på forumet som kan vara en hjälp och ett stöd i hur du ska gå tillväga och att göra en planering. Nykterheten kommer att göra dig mer stabil i tankar och känslor och då kommer du att få bättre förutsättningar att hantera det som du vill få ordning på i ditt liv. Min räddning var nykterheten som gjorde att jag tydligare kunde se vad som skavde och hitta strategier för att hantera det. Nu mår jag riktigt bra och det är så skönt att slippa all ångest och oro som alkoholen orsakade.

Kämpa på och skriv här, det är fint med det stödet som finns på forumet😁


skrev Polerad i Abstinens

@vår2022 Att inte veta hur man ska hantera en situation kan definitivt leda till motstridiga känslor, vilket i sin tur kan skapa ångest. Det är en bra tankemodell att ångesten är en signal att man saknar verktygen för att hantera en given situation. Jag tänker mig att när de generella verktygen (förminska, förstora och förtränga) inte räcker till längre, eller ännu värre när de generella verktygen gör mer skada än nytta, det är då ångesten kommer krypande.

Det är jobbig process att så sakteliga faktiskt upptäcka vad det är som ligger trycker under ytan, speciellt när man förstår hur alkoholen har förvanskat bearbetandet av känslor till oigenkännlighet. En stor del abstinensen är ett behov att undertrycka det som kommer upp till ytan nu. Rent rationellt förstår jag att jag måste hantera det, men när det är som värst längtar jag bara efter att bedöva mig med alkohol.

Just nu är jag i hygglig balans och när jag gläntar på locket känner jag mest otillräcklighet. Otillräcklighet att ta tag i det som finns där nere, men också att det är mycket gammal otillräcklighet som ligger och pyser där nere. Det skulle kunna vara ingången till en djupare förståelse av mitt själsliv. Jag har alltid varit högpresterande och känslan av otillräcklighet skulle kunna vara det som är grunden för alla andra jobbiga känslor. Viljan och drivet att alltid leverera och nå de uppsatta målen är förvisso inte enbart positivt. Baksidan av att alltid tvinga sig till att leverera är att när man skjuter upp saker, eller levererar med en sämre kvalité, skapar det en olustkänsla. Jag tror att jag måste rota i detta när jag kommit längre fram, men just nu sopar jag det under mattan och skjuter det framför mig! :)


skrev X-Strong i Lämna relation

Jag tror absolut att du ska vara tydlig med din man att du inte vill leva på det här sättet. Min sambo har inte direkt sagt något om hur jag dricker men jag försöker ändå dra ner nu då jag inte vill förstöra vårt förhållande. Jag dricker ungefär som din man men lite mindre och i princip aldrig på vardagar. Det skulle skrämma livet ur mig om min sambo tänkte på att lämna mig pga drickandet. Nu ser jag att du försökt prata med honom om detta men tror du behöver vara tydligare så han verkligen förstår att det är nu eller aldrig. Jag hoppas verkligen han väljer dig. Det är hemskt att leva på det här sättet, både för ni som anhöriga och för oss som har svårt att låta bli flaskan. Jag tror att man kan förändra sig men det är inte alla som fixar det.


skrev X-Strong i Nu får det bli en förändring

Glömde tillägga att jag tror att det också handlar om att det ska vara festligt och roligt på helgerna. Jag var rätt ensam i tonåren och aldrig bjuden på fester så när jag upptäckte alkoholen så tyckte jag att jag kunde ha roligt på egen hand. Men det är inte roligt längre. Jag får inte samma effekt som jag fick då vilket förmodligen beror på toleransen och att jag antagligen är deprimerad nu. Jag måste försöka sluta jaga den känslan för den kommer inte hur mycket jag än dricker.


skrev vår2022 i Nu är jag här igen

@Jempa123 Beklagar sorgen❤️. Tänk vad bra att du håller dig fortsatt nykter trots den hemska händelsen. Det går att hantera på ett helt annat sätt än om man dricker och bedövar. Att tänka på sommaren kan skapa mer oro och sug, det är långt dit så du hinner med att ta ställning till det senare. Fokusera på mer här och nu och var stolt över varje dag som nykter. Bra jobbat! Sköt om dig❤️


skrev X-Strong i Nu får det bli en förändring

Har läst här ett tag utan att skriva något. Jag har nog alltid varit medveten om att jag har svårt att hantera alkohol samt har alla möjliga slags riskbeteenden. Första gången jag var full var jag 17 år. Fastnade direkt, hade haft en svår uppväxt och det var så härligt att få må bra för en stund. Gömde alkohol hemma och drack i smyg. Drack också när jag var i skolan, hade otrolig tur att jag kom undan med det. Lärde mig tidigt hur man döljer tecknen på olika sätt från omvärlden. Höll på att sabba min skolgång men skärpte till mig och var helt nykter sista halvåret på gymnasiet.

Sen flyttade man hemifrån och drickandet kom och gick i perioder. Ofta vin eller öl, mer sällan starksprit. Ibland kunde jag klara att hålla det till några glas en fredag eller lördagskväll. Andra gånger tappade jag kontrollen och kunde dricka hur mycket som helst. En gång tror jag att jag var nära att dö. Var så berusad att jag började få svårt med andningen och kändes som jag skulle tuppa av. Tvingade mig själv att hålla mig vaken hela natten, der var hemskt men jag tog mig igenom det. Lät bli att dricka ett tag efter det.

I samband med att jag blev arbetslös fick jag väldiga svårigheter med social fobi. Har alltid varit lite obekväm bland folk men det gick så långt att jag inte ens tog mig utanför dörren om jag inte druckit några öl. Så började ännu en period av att dricka mer och oftare än jag borde. Träffade min nuvarande i samma veva och försökte skärpa mig för både hennes och vår del. Ändå blev det en del skåpsupande och det var inte ovanligt att hon var förvånad att jag blev så påverkad av "bara några öl". Fick i samma veva ett bra jobb - bra som i att det var ett stort steg i min karriär. Tyvärr också väldigt stressfyllt och ångestframkallande.

Sen lyckades jag hålla drickandet ganska minimalt under ett par år men sedan cirka 1 år tillbaka så är jag igång igen utifrån gamla rutiner. Håller mig nykter under jobbveckan men på helgerna så spårar det ur. Nu går det åt stora mängder då jag både dragit upp toleransen och lagt på mig en del vikt. Jag kan köpa en BIB på fredag efter jobbet och på lördag natt så är den slut. Dricker jag starköl ska det helst vara minst 7% och det krävs flera långburkar bara för att känna av något överhuvudtaget. Måste hela tiden planera för att ha tillräckligt hemma och får ofta åka till systemet igen på lördag eller i sämre fall, lassa på med folköl på ICA. Dricker mig ofta igenom bakfyllan på lördag och fortsätter vara lite lullig hela dagen. Sen blir söndag riktigt jobbig och känns som jag hela tiden håller på med att avgifta mig själv. Min partner har väl inte sagt så mycket och jag har iallafall slutat upp med att skåpsupa men jag förstår ju att det inte är roligt för henne. Jag blir inte aggressiv eller bråkig när jag är berusad men trött, sover mycket, har mindre sexlust osv.

Mitt problem är att jag gärna tar till alkohol när jag inte mår bra. Vilket jag inte gör just nu pga jobbet och att det varit en del privat också. Då försöker jag döva stressen och ångesten men det blir bara värre i längden. Jag måste verkligen ta tag i detta nu och minska ordentligt på drickandet. För jag kommer ta kål på mig själv i längden, det är inte bra för min kropp. Jag väger alldeles för mycket nu också och är rädd för komplikationer av fetman. Vill inte slösa bort mitt liv på alkoholen. Jag vill få vettiga saker gjorda på helgerna och skapa fina minnen med den jag älskar. Just nu är det bara slummigt och tragiskt här hemma och jag har varit skakig och haft ångest hela morgonen. Det är inte värt det.

Jag vill inte pressa mig själv att avlägga löften jag kanske inte kan hålla. Men jag ska verkligen försöka att dra ner på min konsumtion. Jag måste helt enkelt. Jag behöver inte åka till systemet varje fredag och jag behöver inte välja att alltid knäppa den där första bärsen. Jag kan låta bli och har klarat av det i tidigare perioder av mitt liv. Sen behöver jag göra förändringar och kanske byta jobb samt börja äta bättre och gå ner i vikt. Försöka hitta ett välmående så jag inte har behovet att ta till flaskan. Min pappa har alltid druckit för mycket och flera i min omgivning har supit ihjäl sig. Jag ska inte hamna där jag också. 2024 får bli en nystart för mig. Tack för att du läst.


skrev vår2022 i Att vara sin egen bedömare

@Denlillamänniskan Jag funderade en hel del ang vilken tiden det tar för återhämtning i början gällande organen. Hittade denna pdf skriven av Sven Wåhlin, överläkare på Beroendecentrum på Riddargatan. Jag tyckte den var intressant. Det finns på sidan 8 en lista på hur lång tid det tar för olika funktioner i kroppen att återhämta sig.

Han skriver att den medicinska återhämtningen är beroende på hur man druckit, genetisk sårbarhet i organen, vår känslighet för alkohol mm. Han säger att grovt generellt så torde de flest funktioner återhämtat sig på 1-2 veckor för en med lågriskkonsumtion. För en som druckit regelbundet men med bara måttlig högt riskbruk tar det någon månad och vid högre konsumtion tar det längre tid för vissa organ. På sidan 9 pratar han om psykologisk läkning.

http://dok.slso.sll.se/BeroendeC/Alkohol/alkoholpaus_varför_och_hur.pdf

Så på så sätt det kan finnas mål med att ta ett simmärke i form av tid, för att få återhämtning i hjärnan som tar tid. Jag har mer en syn på en livsstilsförändring för livet och då finns inte något mål jag ska nå. Utan det är en riktning framåt, mot och i samklang mina värderingar som jag strävar efter, inte ett mål i sig. Mål hade jag på vägen i början, mina dagar som nykter, att de skulle bli fler. Sen har jag olika mål för andra uppgifter som ska lösas i livet.

Ha det gott!


skrev Andrahalvlek i Nu är jag här igen

@Jempa123 Beklagar sorgen ❤️ Vilken chock. Vid starka känslor gör sig suget påmint, då gäller det att än hårdare bevaka sina intressen. Som nykter har man bättre förutsättningar att klara av allt.

Kram 🐘


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran Ja, ibland är det att bara göra utan att tänka och känna efter, framförallt när man ska göra lite tråkiga saker😁. Sen är det ju så att genom att börja ta tex promenader kontinuerligt desto mer energi får man. Det är när man inte rör på sig så mycket som man blir tröttare och inte orkar.

Ha en fin dag kompis!