Senaste kommentarerna i forumet

God morgon kompisarna ☕️
Fått kaffe på sängen av maken - syrran, mamma & jag ska åka till "Libaneserna" och vaxa & tråda ansiktet. Otroligt skönt! Det blir noll E för mig idag 0️⃣. Vi skulle på en streetfoodfetival men det regnar - hoppas det blir uppehåll till ikväll 🩵

Tittar in till dig bara.
Kram!❣️

Grattis till lång nykterhet!
Kram❣️

@Varafrisk Vad fint med förlovningen!
Jag tror att 12-stegsprogrammet har många bra delar. Det är ett jobb inifrån med sig själv. Gottgörelse tror jag på som läkande för alla. Och det krävs mognad i det inre att på riktigt se att ens beteende orsakat lidande för andra. Oavsett orsak. Och att ta ansvar för det. ❤️
Kram!❣️

@Se klart Att njuta av ledigheten o mjukstarta jobbet, låter som en bra strategi! Kram❣️

@Andrahalvlek Viljen lyckad fest ni hade! Klokt att glesa ut till att inte vara varje år.
Det tar nog ett tag för dig att ladda battrrierna igen, så tillåt dig att tagga ner många snäpp o på alla plan!
Kram!❣️

Nu närmar sig makens flytt med stormsteg, den 1/8 går flyttlasset. För er som ev läser är väl detta en ganska ointressant följetång, men jag skriver ju för egen skull också. Bra för mig att sammanfatta veckan som gick, vecka efter vecka.

Jag gör en onlinekurs i "Ambivalent anknytningsmönster", och det är otroligt givande. Den är online i sin egen takt, men man har tillgång till stöttning. Jag inser hur stor roll mitt anknytningsmönster har spelat i mina relationer. Att anpassa sig är en stor del i detta mönster. Kursen ger kunskap och övningar för att tränga djupare i underliggande behov. Och även redskap att bli fri, som man jobbar med. Detta kom i helt rätt tid för mig.
En konsekvens av att hela tiden leva med ett triggat anknytningssystem är att man anpassar bort sig själv. Och det tar enormt mycket energi.

Känner glädje, förväntan o glädje inför framtiden. Frihet!

@Vjlo Grattis till 70 nyktra veckor! 🥳🥳🥳 Allt bra med kärleken?

Kram 🐘

@Varafrisk Tack för omtanken ❤️

@Onkel F Tack för hälsningen ❤️

@Se klart Kan känna igen känslan. Ilskan liksom ligger och mullrar, och jag vågar inte släppa ut den. Mår han dåligt så mår indirekt mina barn dåligt. Min äldsta dotter sa så här när jag hade piggat på mig efter den senaste sjukskrivningen: ”Skönt, då slipper jag oroa mig för dig i alla fall.” Det är sorgligt att hon känner så, men det är inget jag kan ta ansvar för. Jag kan dock se att deras relation blir allt mer ansträngd ju äldre hon blir, men inte heller det kan jag göra något åt. Jag kan bara ansvara för min egen del i relationen till mina barn.

Jag försöker pusha den äldsta att prata mer med sin pappa. Vi vet ju båda precis hur han funkar, och jag märker att hon har ett behov av att prata om det. Hon vill inte outa honom för vem som helst, men hon kan snacka med mig - och det vet hon. Vi kan skoja om det också, men tyvärr visar han tydliga tecken på samlarsyndrom. Säkert ett sätt att hantera sin ångest. Och ingenting blir någonsin klart i det hemmet. Jag drar en suck av lättnad varje gång jag åker därifrån.

Även yngsta märker att det funkar si och så hos pappa. Att hon medvetet valde att sova hos mig senast tyder på det. Då vet hon att hon får frukost, lunch och middag och kommer i säng i tid. Hon är ju mentalt som ett litet barn och behöver stöttning i sådant.

Idag blir det payback-time. Barnens pappa ska hyra en släp och sen blir det stora sängrotationen. Yngsta dotterns 160-säng ska till mig. Min ena 90-säng i min dubbelsäng ska till min mamma. Min andra 90-säng, plus sänggaveln och min mammas 80-säng ska till tippen. Så nu ska han få släpa och kånka minsann. Jag också, får se vad mina artrosknän tycker om det.

Kram 🐘

Att passera jämna 70 veckor (490 dagar) måste man ju ändå känna sig lite stolt över =)

Mitt problem ligger i att jag går från noll till hundra. Jag blir onykter i en handvändning.
I alla fall känns det så för mig men min sambo kan se när jag börjar bli full. Men han säger inget. Så jag körde varannan vatten för jag kunna bromsa det.
Hoppas ni alla får en bra lördag.
Kramisar

@Åsa M Tack för ditt svar.
Jag förstår fullkomligt vad du "säger" .
I detta fall är det jag som är "problemet", jag har svårt att ta upp detta med hans drickande med honom.
Dumsnäll och "idiot" som jag är känner att genom att ta upp detta så kommer det bara förvärra hans drickande.
Mon uppfattning är att han är inte mottaglig för en sån diskussion, konfrontation.
Dumsnäll som jag är " vet inte hur ta mig ur detta" , han är innerst inne en godhjärtad person och det finns anledningar till vad som lett till att han flyr till alkoholen .
De anledningar har han inte kunnat/vågat prata om, men jag har vidrört ämnet och försökt få han att öppna sig för mig .
Jag förstår att jag är ingen terapeut, inte psykolog eller kunnig att hjälpa han med hans "psykiska trauman" , dock hoppas jag att jag kan nå han till att försöka våga ta tag i sina trauman, möta hans "hjärnspöken ".
Kanske är jag naiv ,ja....ändock så skulle jag vilja finnas till för han för att han ska hitta modet.

@has Tack för ditt svar.
Jag förstår fullkomligt vad du "säger" .
I detta fall är det jag som är "problemet", jag har svårt att ta upp detta med hans drickande med honom.
Dumsnäll och "idiot" som jag är känner att genom att ta upp detta så kommer det bara förvärra hans drickande.
Mon uppfattning är att han är inte mottaglig för en sån diskussion, konfrontation.
Dumsnäll som jag är " vet inte hur ta mig ur detta" , han är innerst inne en godhjärtad person och det finns anledningar till vad som lett till att han flyr till alkoholen .
De anledningar har han inte kunnat/vågat prata om, men jag har vidrört ämnet och försökt få han att öppna sig för mig .
Jag förstår att jag är ingen terapeut, inte psykolog eller kunnig att hjälpa han med hans "psykiska trauman" , dock hoppas jag att jag kan nå han till att försöka våga ta tag i sina trauman, möta hans "hjärnspöken ".
Kanske är jag naiv ,ja....ändock så skulle jag vilja finnas till för han för att han ska hitta modet.

Jag som barn själv till en förälder som dricker.
Min mamma lämnade tillslut, hade tre barn ihop med hnm( min pappa ).
Är så tacksam för hon lämnade. Dock besviken för inte soc tog bort vårdnaden av oss ang hnm.
För han slutade ej dricka trots mamma lämna.
Hade varit så mycket bättre om mamma fick egenvårdnad. Kunde vi oavsett lärt känna våran pappa ändå. På våra villkor.
Mamma testade med ett år uppehåll, som han faktiskt höll i början, men sen gick det utför.
Du kan testa med vita månader , sen minska sakta till inget alls. Jag som barn till en alkholist, hellre att jag bor med den som är nykter än den som är berusad. För ens psyke tar på en så mycket och ingen bra miljö för barn att växa upp i. Sätt dina barns känslor före dina isåfall.

Lever med en pappa som dricker varje dag. Vissa dagar mindre och vissa mer, Ibland är han hur go som helst och andra ser han svart och blir aggressiv/ elak mot alla i närheten. Bor dock ej hemma, är 22. Men umgås mycket med min pappa. Jag och min familh har både skällt ut , hotat med och bryta och bett snällt så många gånger i så många år.
Han tar oss för givet och skiter i.
Skyller på att han njuter , det är helg eller att han är vuxen. Elr tar fram martyrsnacket.
Han är envis med som en åsna, så tvinga till vården kommer ej på frågan. Har ingen aning vad jag kan göra. Du kan testa med att bryta ett tag för och se ifall dom inser? Min pappa funkar så att han låtsas som ingenting dagen efter han ställt till det, jag funderar på att bryta helt pågrund av mitt psyke och även fått ett barn nu och vill inte att dom växer upp som jag och mina syskon gjorde, Men svårt och bryta med ens föräldrar. Oavsett om jag förbjuder alkohol hemma hos mig när han är där eller i min närhet, smyger han med det ändå. Så respekten finns absolut inte där.

@Andrahalvlek wrote: "Nu är inte alltid". Helt rätt! This too shall pass!

🤗

@Andrahalvlek Nej, stillasittande är inte bra. Hoppas att du ska hitta ork t att kunna göra övningar hemma som gör att du ska slippa värk 🙏🏻

Kramar ❤️

Kvällsavstämning ✅
Middag på stan med tjocka släkten och ingifta & bonusbarn och hela konkarongen! Fortfarande full i magen av en magisk Spaghetti Vongole, en chokladfondant som tyvärr inte får mer än en svag 2:a samt ett glas bubbel & ett halvt glas rött. Sen gick vi vidare till en bar där det blev ett halvt glas vitt (lämnade den andra halvan på bordet när vi gick). Nu dödstrött i sängen och ska sova.

Hoppas alla haft en fin fredagskväll
🩵

@Påvägmothälsa ❤️ That's what friends are for 🎶

Hejsan! @Se klart, det här med att ”bara göra” funkar väl inte alla gånger, men försöker då göra mitt bästa i alla fall. För det är inte av slöhet som jag ofta bara sitter och häckar här i köket, det är ibland helt omöjligt att knappt få på sig ett par strumpor. Det finns ibland helt enkelt ingen energi alls.

Jag måste ha en mycket stark motivation för att kunna ta mig i kragen så att säga, men ibland är det helt omöjligt, fast i dag gick det bra och det sporrar ju till att försöka göra lite mer som jag kanske i en svår stund tror är helt omöjligt.

Misstänker att man väl är rätt så mör i morgon, men har ändå motivation till att försöka besöka en loppis i staden. Så får väl göra ett försök att komma i säng före midnatt och få mig lite behövlig nattsömn, så kanske man lyckas med ett stordåd på cykel i morgon också.

För salladsburkarna jag skrev om står fortfarande på min önskelista att få hem. Men vi får väl se hur det går om man har tur och får lite mer överraskande energi precis som idag alltså. Lycka till med badet i morgon, tänker att man måste passa på när vädret är skapligt alltså.

Ha det gott kompis!

Riktigt bra och härlig läsning @flarran
Ibland är det verkligen ”bara göra” som är så bra att få fatt i. Att inte ens riktigt hinna känna efter. Jag har levt mkt enligt den principen. Tittat ut över grejer/projekt/bära säckar med jord/bära virke/sten/ gräva/städa. Så ofta man känt”orkar inte” och lika ofta ”bara gör”.
Utan bara gör- kraften vet jag inte vad det hade blivit av mig. Faktum är också att ”bara gör” lyfter bort en del liksom allmän ångest och lite seghet som jag då och då drabbas av, känner av det lite mer när jag trappat ner mina ssri-tabletter ordentligt.
Coolt att du simmade! Jag har inte badat på ett par dagar så imorrn blir det ett dopp. Kram på dig.

Låter bra så @andrahalvlek
Exmän är ett kapitel för sig. Jag tänker som du, man håller tillbaka irritation för att bespara sig själv. I mitt fall så brakade min exman igenom rejält och det är klart att det var Synd Om Honom men jag blev ungefär då- så arg. Så arg på att han abdikerade från föräldraskapet. Så arg på att han bara sket i allt- trots att vi ju vet att missbruk är sjukdom så blev jag ändå rasande (även om jag inte visade det- men inombords). Jag fick ta så himla mycket ansvar för allt som hade med barnen att göra, ekonomiskt, socialt kring födelsedagar mm. Det gick an och var tom bra så väldigt länge.
Men efter många år av gummi-mamma-trolleri, så var det slut på orken.
Då kunde jag inte välja hur jag skulle känna, jag bara kände.
Idag tycker jag det var sunt ur aspekten medberoende- även om vi var skilda och han inte ens drack så länge vi levde tillsammans (skildes av andra skäl). Så hade jag kunnat vara medberoende ändå. Jag tycker det var skönt när barnen blev kring 20 för då kände jag att mitt ansvar för deras relation- eller vår gemensamma- var över.
Det var en befriande känsla, idag ses vi på alla möjliga kalas (som ju barnen ordnar själva för de är ju riktigt vuxna nu, över 30 snart hela bunten) Det är trevligt och han är omgift igen och har urgulliga nya barn som jag bryr mig mycket om. Men ilskan var en hävstång för mig, att komma bort från känslan av ansvar som jag kände- det var skuld över skilsmässan och att han mådde så dåligt.
Det tog lång tid att sortera.
Jag drar ju inga paralleller till dig egentligen här, och inlägget var inte tänkt att bli så långt! 😩 Kram 🤗

Det kunde man väl egentligen inte tro när man just hade ätit sin fiskgratäng och förutom den envetna vanliga orkeslösheten även blev sömntrött och tänkte att sova en timme eller två. Men till råga på allt så gick det inte att få någon ro i kroppen, så att det gick att vila heller. Det var någon odefinierad ångest som låg på och stressade inifrån så jag bestämde mig då för att försöka att ta mig iväg efter den där salladen som jag tydligen verkligen behöver. Detta då jag till och med stammade ovan i texten när jag skrev om den.

Så sagt och gjort så packade jag min ryggsäck med energidryck, kolsyrat vatten och tog till och med och stoppade i mina badkläder och en handduk i fall det skulle ske något underverk efter vägen så att jag kanske skulle få lite energi till att klara av att simma ett par hundra meter i utkanten av stan. Har ju under sommaren försökt att nyktert beta av gamla smultronställen där man trist nog ofta suttit och druckit alkohol helt i onödan som jag ser det nu.

När jag kom till matbutiken som var mitt mål kom jag på att det var dags att handla portionssnus som jag ännu inte har lyckats att fasa ut så att säga. Då timmen inte var så sen tänkte jag att sallad kan jag köpa efter att jag gjort ett försök att åka några kilometer längre och göra ett försök att simma lite som jag verkligen var sugen på. När jag kom till badplatsen ifråga var den öde då solen inte sken vilket väl hade fått platsen att bli folktom. Men i vattnet det kom jag, och simmade det gjorde jag. Det blev säker ett par hundra hundra meter minst.

Passade på at fota omgivningarna där och även en del efter vägen hemåt. Känner mig förvånad över att jag lyckades cykla säkert drygt en mil totalt utan att jag hade haft någon ork till att börja med när jag gav mig iväg ut på min utflykt. Så tydligen fick man lite extra energi från ovan så att säga. Men nu när jag sitter här i köket och skriver så slog det mig plötsligt att jag helt glömde bort att köpa salladen som jag hade åkt iväg för. Men som tur är så såg jag nyss att jag faktiskt hade en burk kvar i skafferiet vilket ju är något man är tacksam för.

Det blev inga onyttiga drycker heller, utan allt man drack var en liten energidryck och lite kolsyrat vatten, så man är ännu trots alla till en början idag rätt så dåliga odds fortfarande helt alkoholfri vilket man är lite förundrad över, men rätt så tacksam för. Nu känner man sig faktiskt även lite stolt och nöjd över den prestation som man har gjort. Det var även kul att kunna bocka av ännu ett fint smultronställe i nyktert skick så att säga. Dessutom fick man lite nya trevliga foton att redigera när man får lust att pyssla med sånt. Det var kul att du @vår2022 tittade in och skrev några ord, sånt uppskattas kompis.

Ha en fin kväll!