Senaste kommentarerna i forumet

Stort tack för att du kommenterade på mitt inlägg ❤️ och tack för tipset, jag ska läsa på om högfungerande alkoholister, jag har faktiskt inte hört den formuleringen innan.
Efter att jag skrev av mig igår så kände jag att nu har vi nått ett vägskäl och att en förändring är ett måste, så jag hade ett samtal med min man, om att han behöver bestämma sig själv för en förändring i sitt liv, vilket han verkar positiv till, han vill ju inte heller leva det destruktiva liv han lever idag, jag har sagt att jag ger ett halvår på att det skall bli en positiv förändring på flera plan, så nu håller vi tummarna att vi kan vända spiralen uppåt.

Kvällsavstämning dag 79

Idag kom tant sug och hälsade på. Hon tyckte att jag borde ta lite vin för att slippa tänka massa jobbiga tankar om saker jag inte kan påverka. Sen tyckte hon att jag var värd lite vin. Till sist skrek hon ett ”men kom igen nu!”. Till sist fick hon nog och gick.
Somnar nykter, vaknar pigg🧡
Godnatt🧡

@maud skriv på du, det känns tryggt att ha dig här och jag gillar att vi kan turas om att ta hand om tant sug.
Sov gott🤗

@Vinägermamman 👋🏽. Då vaknar du till dag två imorgon! Starkt att sluta igen.

@Se klart Jag använder appen Nomo både för alkoholstopp och sockerstopp. Man kan ha flera olika klockor, och reseta när man snubblar. Viktigast är att den alkoholfria klockan visar 1.835 dagar, tjoho! Kanske lyckas jag kolla på dag 2.000, det är en cool siffra 🤩

Kram 🐘

@JHL Jag kallar mig sällan nykter alkoholist. Jag brukar säga att jag är alkoholfri och att jag dricker alkoholfritt. Är folk tröga säger jag att jag inte dricker alkohol eftersom jag inte mår bra av det.

I början kändes en månad övermäktigt. Det gick bra, för jag hade verkligen bestämt mig. Orkade inte tänka på alkohol mer. Hela livet var en enda lång transportsträcka till nästa vinglas. Tankar om hur, när, var och hur mycket vin surrade konstant.

Efter en månad mådde jag riktigt bra, bestämde en månad till osv. Vid 6 mån tog jag beslutet att fortsätta vara alkoholfri inom överskådlig framtid. Det pågår än.

Nu har det gått fem år, och det finns inte i boken att jag äventyrar mitt mående och min sömn. Mitt motto: Aldrig ta första glaset, och det lockar mig inte ens pyttelite.

Den känslan kom vid cirka ett år. Då hade jag gjort typ allt nykter flera gånger, och jag kunde helt släppa tankarna på alkohol. Ingen situation kändes obekväm. Möjligen ovan, men alltid överkomlig.

Kram 🐘

Hur gick det här till egentligen kan man undra. För efter att ha ätit lite chips och druckit lite cola och tänkt att det kändes som när man var skolgrabb och det var lördag, eller om man hade festat till ändå på chips, läsk och godis nån gång. För sånt var ju faktiskt lyx förr i tiden. Ja, i alla fall, och hur som helst. Där och då, efter min helt nyktra måndagsfest utan nån alkohol på eftermiddagen.

Då fick jag helt enkelt lust att vila mig en liten stund och måste ha somnat till direkt helt spontant som en klubbad säl liksom. Men, John Blund alltså... Vad har du gjort din tokige stolle, gick du helt vilse idag... Kan du inte gå efter klockan längre, har du inga rutiner alls liksom, tänktes det.

Nej, skämt åsido. Sitter nykter och alkoholfri och gäspar här vid min dator i köket och är allt lite tacksam för att jag för en gångs skull fick sova ett tag. Sånt är då en gåva från Herren när än det sker på dygnet för en utmattad och sömnlös dystymiker som mig. Har nu dragit ned persiennerna och kom just på att jag idag inte hade ork till att koka på kaffe ens. Men det kan väl vara lika bra det, för vanligt vatten kostar då inte skjortan än liksom.

Ha en fin kväll!

Snart 92 dagar, 3 månader, om 7 dagar. Helt fantastiskt. I början gick tiden så långsamt. Nu går den fort. Jag har haft en naggande, rastlös, orolig, jobbig känsla i kropp och sinne den senaste tiden. Tankar om jag ska börja dricka igen vid 3 månader. Börjat räkna ner dagarna.. sug.. "Ska jag, ska jag inte, jag orkar inte jobba med mig själv och mina problem hela tiden, set me free". Vad händer om jag börjar igen. Även om jag inte vill att det är så så kan jag se och känna det, jag kommer hamna där jag var förut. Standardveckorna där jag på ett ungefär förtär en bib på ca 4 dagar varje vecka. Öl för att dryga ut biben. Mer vid sociala tillställningar. Ledighet och semester varje dag. Känslan att jag inte styr, det gör alkoholen och jag är i mitt sinne styrd av den. Det är den som jag ser fram emot, i allt är alkoholen huvudattraktionen. Det är en anledning till att börja dricka igen, att alltid ha något att se fram emot, hur grå än vardagen är. Men det är ju mycket skönare att kunna se fram emot saker på riktigt, som är viktiga på riktigt. Att se fram emot att träffa min pappa, som i somras som jag inte träffat på länge och som börjar bli skröplig. Det jag såg fram emot var istället i huvudsak när jag skulle få korka upp det satans vinet igen. Oro och irritation på maken som endast köpt 3 flaskor vin för 2 dagar, "tur det finns öl också". Fy fan för detta sjuka tankesätt och upptagenheten av alkohol. Jag vill ge min pappa en genuin kram som säger att det är så kul att se dig 😪❤️

Tankar om att jag som inte varit sååå illa ute i min konsumtion jämfört med "andra" väl inte borde ha något problem att bli en normaldrickare nu efter såhär lång tid utan. Men tyvärr, jag kommer inte kunna bli en som delar 2 flaskor vin fredag och lördag. Det kommer plåga mig och det kommer inte gå. Jag kommer återgå till att bli besatt, säga till mig själv "inget på vardagen", för att nästa dag hälla i mig två stark på 5 minuter efter jobbet, borsta tänderna innan maken kommer och oskyldigt ta "ett" glas vin.

Livet har inte blivit enkelt och underbart för att jag nu varit nykter. Men vad är 3-6 månader av alla de år man druckit och alla de år som förhoppningsvis återstår.

Tänker på de positiva stunderna med A. Avslappningen, glädjen, piggheten, drivet och lusten att få saker gjorda. Javisst, det var ju detta jag ville ha helst hela tiden. Men tillslut känns det inte så längre, bara meningslöst.

Jag vet fortfarande inte hur jag ska göra när jag landar på 3 månader. Jo jag kommer inte dricka då. Men sen vet jag inte. Vore det kanske lättare att bestämma sig för ett år.. Så man slipper räkna på samma sätt. Jag vet inte, vi får se.

@vår2022 så bra skrivet av dig, mycket klokt och tänkvärt. Tack för att du delar med dig 🙏 Dina rader kommer jag att ha stor nytta av, det känner jag redan nu!

@zalkin Jag har upptäckt att jag behöver lite utmaningar/motstånd och sedan ta mig igenom dem för att känna tillfredställelse. Om det tex blir för lugnt på mitt jobb blir jag rastlös och uttråkad. Jag behöver ha arbete att utföra för att må bra. Om det tar emot lite när jag sticker ut på en löpning, ska städa eller annat, men ändå genomför det mår jag gott. Sen kan det så klart vara skönt att det bara flyter på emellanåt utan motstånd, men vad jag menar är att lite utmaningar och motstånd också är av godo. Att det liksom skapar en balans och tillfredsställelse med lite motstånd mellan varven😁

Åh min nummer ett favoritlåt av HH.
Lyssnar på den ofta, i alla möjliga sinnesstämningar.
Och precis så, och Fortsätt.
Härligt att läsa om din resa, nu är du en rejäl bit på väg. Kram

@Molnet Tack snälla för pepp🥰. Ja, det var väldigt svårt att komma upp på hästen igen, men nu är dag 1 avklarad. Skakningarna och även hjärtklappningen försvann under kvällen.

@JHL Intressant fråga att fundera kring, när betraktas man som en nykter alkoholist. Jag minns att jag funderade en del kring att jag alkoholist i början, eller kanske rättare sagt när jag till slut insåg och erkände att jag var alkoholist. Att jag inte kunde hantera alkohol, dricka måttligt eller överhuvudtaget. Sedan har jag mer betraktat mig själv som att jag har en ökad sårbarhet för alkoholberoende och att det är därför som jag inte ska utsätta mig för att dricka. Det leder mig bara till fördärv.

Jag tänker inte i termer att jag nu är frisk eller botad. Så länge jag inte dricker så mår jag bra men dricker jag så mår jag dåligt. Jag kommer alltid att ha en sårbarhet för alkoholberoende, det ligger latent hos mig och aktiveras endast om jag dricker. Jag får mer självförståelse för mitt tidigare alkoholbeteende och mer självmedkänsla i mitt förhållningssätt till att jag har en sårbarhet för alkoholberoende. Det ger mig acceptans till att det förhåller sig så och det är ok, så ser det ut för mig. Sen tror jag det är så individuellt när man känner att man har en ”total” acceptans för ett liv i nykterhet och hur man känner kring det. Tankar och känslor kring alkohol förändras ju längre tid som nykter och det kan gå både ned och upp under tiden. Ju positivare inställd man är, desto lättare går det tänker jag.

Ha det gott!😁

Ja jag tror du är inne på ett spår att utforska här. Sen vet jag att många, många skäms i ”onödan” särskilt vi som druckit mycket har ofta utvecklat nån sorts inbyggd skam-vi vet att vi gör fel- men kan inte (tror vi) påverka det. Skammen dövas inte sällan med mer alkohol.
I nyktert tillstånd är det åtminstone lättare att sortera. Jag drabbades av en oväntad skam härom dagen när jag fick presenter på en födelsedag. Kunde knappt närma mig de där paketen, jag kände nån jättekonstig skamkänsla över att ta plats, över andras ansträngningar.
Pratade med min svärdotter som påminde om att viljan att ge någon något är viktig! Man ska sträcka på sig och känna sig stolt. Tacka!
Apropå hur skammen tar sig luriga uttryck.
Ha en fin kväll.

Kikar in hos dig och läser ikapp 🥰 En sak som kanske låter fördomsfull men min erfarenhet är att det är lite sant, och det är att män är lite ”trögare” känslomässigt. Förlåt alla män! Menar bara att din e man kanske håller på och ställer om från gift till skild, och att när lite mer tid går, kanske han kan vara en ömsesidig vän? Du kanske var mycket mer ”klar” över dina känslor och vad du faktiskt ville. Jag försvarar inte honom ett dugg, lyfter bara ett annat perspektiv. Fint med en liten valp! Jag när en dröm om hund så småningom. Kram och var rädd om dig! 💕☀️

Tack gulliga du @himmelellerhelvette hur ska vi kunna hålla reda på födelsedagar- här firar vi andra dagar. Rapport från andra sidan 60-årsdagen är att det är skönt att dagen är överstånden och nu återgår denna gumma till den ljuvliga vardagen! Kram 🥰

Hej
Berätta lite mer om hur ditt drickande är till vardags (och fest) så blir det lite lättare för oss att ge kanske råd eller tips? Välkommen hit!

Bra jobbat med en så ansträngande helg @andrahalvlek, att hålla fortet med matlådor och att endast falla för lite frestelser i form av semla och godis är med beröm godkänt! Och så kul med kör-upplevelsen. Jag körar ju på måndagar men just nu har vi några extremt svåra låtar- det lossnar inte riktigt tycker jag, frustrerande.
Jag är åter på sockerstopp idag efter en vecka och framförallt en helg av undantag och utsvävningar. Jag behövde det på något vis. Nu behöver jag tillbaka till rutiner och energi. Ska spana efter vilken app det är du har för socker-stoppet. I övrigt kör jag minimalt med kolhydrater o h det mår jag oförskämt bra av. Hoppas energier återvänder! Kram 🤗

@has tack för svar och råd🙏
Han verkar inte förstå varför han skulle sluta dricka innan jag tar tillbaka honom då han nu enligt honom själv dricker för att jag lämnat honom.
Jag är självklart orolig för barnen, på helgerna är jag oftast hos honom med barnen eller hos mig med barnen då jag vet att det kan bli lite mycket på just helgen.
Han säger att om det "bara" är hans drickande som är jobbigt för mig så slutar han med en gång. Det är bara det att den dagen kommer liksom aldrig och jag är trött på att vänta..

@Se klart Tack för dina uppmuntrande och kloka ord! Jag hade en liknande tanke idag när jag försökte rannsaka mina tankar på nytt. Skam kan vara en indikation på att det finns ett samvete som gör sig påmint. Jag har själv känt mig väldigt avtrubbad och distanserad från mitt samvete, med mycket självupptagenhet och bitterhet som tagit dess plats. Jag tänker att detta kan vara en speciellt viktig betraktelse för oss som försökt bedöva oss från våra innersta tankar, att lyssna på denna signal som kanske manar oss att få vårt hus i ordning så att säga.

@JHL jag kan inte svara på din fråga men jag kan säga att du är superbra som klarat 26 dagar 💪👍
För mig var den första månaden absolut värst sedan liksom flöt det på fram till fyra månader. Nu har jag det jobbigt 😩, känns som om man står vid ett vägskäl. Ska jag fortsätta som alkoholfri eller ska man inte kunna unna sig några glas vin då och då? Vet inte vad det är som gör att jag tappat sugen på att vara alkoholfri, jag vet ju att jag mår bättre utan…..
Gått tillbaka till att ta en dag i taget igen.
Fy fanken, vi får kämpa tillsammans så blir det lättare. Glad och tacksam att jag har dig och andra kloka människor här på forumet.
Hoppas du får en trevlig kväll och känner dig piggare imorgon!

Du har mycket att kämpa för. Första månaden såg jag det som omöjligt inners inne att leva resten av livet utan alkohol. Nu efter 3 mån är den tanken/ känslan inte alls lika farlig. Många vittnar om att efter 4 månader har man börjat tänka nya tankar om sitt beroende, slappna av mera i det nya. . Har du klarat 26 dgr, vilket är en mycket stor bedrift, då klarar du 260 dagar för det blir inte värre än det var initialt. Svårt ja, tomt ja, men inte lika kemiskt outhärdligt. När du klarat 260 dgr kommer du att klara 2600 dgr, osv, löövar!!!🙂

@Vinägermamman Välkommen tbx.Upp på hästen igen.Kämpa!

@Andrahalvlek Ja, hög på livet vill man ju vara jämt. Tänker att livet, varje sekund vi lever vill vi leva I en tillfredsställande känsla inombords. En sak som är säker är att A omöjligtvis är ett långsiktigt alternativ för att leva i den känslan. Så då får man hitta nya vägar. Idag blev en dag med den känslan, när man klarat en prövning som veckan inneburit, tom njutit. Det blir liksom hållbart i längden. Tack för pepp😀

@ankan123 vilken jobbig situation! Jag tänker att det kan vara bra att läsa på om högfungerande alkoholister (vilket det tyvärr låter som din man är).

Sjukdomen är progressiv och jag märkte, precis som du skriver, hur humöret blev sämre och mer ostabilt med tiden.

Till sist gick det knappt att säga något utan att det blev bråk.

Ta väl hand om dig♥️