skrev Ros i Midsommar

Midsommar snart och jag börjar bli lite orolig. Vi ska träffa vänner och de vet att jag inte dricker men de vet inte att jag aldrig mer vill ha A. Det jag är orolig för är om de blir missnöjda med mig om jag inte tar A. Sen funderar jag på om jag kan vara avslappnad och glad. Jag vill ju inte vara tråkig. Och så är jag orolig för om några blir väldigt berusade o så ska man sitta o lyssna på massa bladder😏Men det kan ju också bli väldigt trevligt o glatt. Så varför oroa sig. Ska sluta med det och börja tänka att vad kul att jag för första gången i hela mitt vuxna liv ska fira midsommar nykter😎


skrev TessanTuss i Det är dags nu

@Blidenjagvillvara77 Hoppas att du hittar en väg framåt!!! Vi stöttar varandra 🙏❤️👍❤️🙏


skrev TessanTuss i Det är dags nu

@Blidenjagvillvara77 🙏❤️ Absolut en sorg ! Vill verkligen inte göra något dramatiskt i vilsna känslostormar… Behöver gå in i mej själv! Försöka förstå vad som händer i mej… Känns så bra m terapi. Man får inga instruktioner eller ”rätta svar”, men verktyg att testa nya strategier. Förhoppningsvis kommer man till insikt om hur man vill leva sitt liv!
Jobbigt och en process, men jag tänker ge det tid, så det inte blir något förhastat !!!
Självrespekt och läkande är viktigt! Det händer mycket på 20 år!


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Jobbdag 3/4 avklarad, sen semester…

Idag har jag dessutom lämnat in en massa papper till överförmyndarnämnden som de tyckte att jag skulle komplettera med. Det har hängt över mig minst i en månad. Sista dag att lämna in var idag. Deadline-junkie 🤣

I morse gick jag upp 5.30 för att hinna fixa detta innan jobbet. Orkar inte på kvällarna, min hjärna funkar inte som den ska efter en lång jobbdag. Bättre att göra sådant när man är utvilad.

Jag hoppas att ÖF blir nöjda med mina kompletteringar, annars får jag väl en ny deadline att förhålla mig till.

Ni som följt mig ett tag kanske minns mitt huvudbry när jag ska lämna in dotterns årsredovisning. Jag är ju god man till henne och sköter hennes ekonomi. Ett jävla meck är det! I år har jag faktiskt fört in allt i det nya digitala systemet fortlöpande. Varje månad. (Hittills.) Jag ser fram emot att efter årsskiftet trycka på knappen: ”Skapa årsredovisning”.

Kram 🐘


skrev Flarran i Promillebikt

Det är märkligt med tankar och känslor. Tänkte just på det här med stress och ett alkoholsug. Ja, hur stress kan komma som från ingenstans. Från att man först i den ena stunden kanske har det hur lugnt och bra som helst, för att sedan sekunden efter en liten till synes oskyldig tanke, plötsligt kunna bli stressad och få en ångest och oro i hela kroppen som kan få en att rusa iväg och ta till flaskan.

Satt för en stund sedan efter att ha ätit lite god sallad, vilat och slötittat på lite TV. Sedan kollade jag ut genom vardagsrumsfönstret och såg att solen sken så fint. Då började jag tänka att det är ju synd att man ska vara så himla trött och orkeslös att man inte orkar att ta sig för något vettigt alltså.

Började då tänka att om man skyndar på lite, så hinner man ju ta sig utanför dörren och kan ta sig kanske på nya cykeln åt nåt håll. För man ska ju helst röra på sig lite. Men visste inte alls åt vilket håll jag skulle åka, och var egentligen inte motiverad att anstränga mig i onödan heller. Då blev jag stressad av det också. Kände mig slö och värdelös. På så sätt började den inre stressen växa till ett missnöje över att man var så ofokuserad och bedrövligt energilös.

Då blev tankarna splittrade liksom och en slags nedstämdhet jag inte alls hade känt först började då ta form och bli en aning depressivt färgad. Då kom från ingenstans liksom en automatisk känsla som fick mig att känna, tänk om man hade haft en flaska vin eller några starköl, då blev man säkert snart avslappnad, nöjd och fick då säkert snart kraft att besluta sig för att göra något vettigare än att bara sitta och häcka där man satt så att säga.

Vid den punkten brukade jag som oftast tidigare om åren bara rusa iväg utan tanke ner på stan på en gammal sliten treväxlad cykel för att handla på bolaget. Om detta då var stängt, brukade jag då i stället vandra iväg till den lokala matbutiken och handla ett gäng med folköl. Men här kom plötsligt logikens tänkande in i bilden och knuffade undan den störande känslan om att dricka skadlig alkohol.

Jag kunde nu tack vare min nykterhet och det faktum att jag idag har varit helt alkoholfri skrivande medlem på detta eminenta forum i hela 7 månader och fyra veckor idag häva denna tankekarusell. Detta genom att medvetet stanna upp helt, och så att säga, då rida ut den tidigare regerande automatiserade känslan till att vilja ha onyttiga drycker vid varje slags störande och väl tanklöst känsloläge.

Satte mig alltså i stället för att rusa iväg efter en onödig dimmig berusning och skrev av mig lite som synes. Så nog är det bra att vara nykter så att den logiska hjärnan fungerar som den ska på den här punkten när det gäller tankar på bruk av alkohol kan jag då säga utan tvekan. Kör alltså alkoholfritt vidare.

Ha en fin kväll!


skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu

@TessanTuss så klokt av dig att gå i terapi! Det borde jag också göra! Ska försöka ta mig tid att forska i det. Det är tungt att komma till den punkten när 20 år och 2 barn tillsammans håller på att ”rinna ut”. En sorg att hantera.
Vi stöttar varandra TessanTuss! ❤️


skrev TessanTuss i Det är dags nu

@vår2022 @Blidenjagvillvara77 Ojoj!!! Exakt samma tankar, känslorna situation som jag brottas/jobbar med nu!!!!
Har varit på första terapisamtalet idag!!!
Undrar vad som är vad… Jag är nykter och vill göra annat än festa som vi gjort i 25 år…. Vi bråkar inte heller, men pratar inte heller… Känner att det enklaste är att vi glider ifrån varandra… 😔


skrev vår2022 i Det är dags nu

@Blidenjagvillvara77 Det är svårt att ändra på någon annan än sig själv och om han inte ser något behov av att förändras så är det svårt. Då vill han ju inte heller lyssna på dina behov om förändring. Bra att ni inte bråkar och gormar, men ibland kanske det skulle vara skönt att få skrika och rensa lite luft. När det är ”tyst” blir det lätt att trycka tillbaka känslor och lagra dem istället.

För mig mognade beslutet fram när jag skiljde mig. Det kändes inte bra i relationen, men jag tänkte att så får det väl vara då. Ville inte skiljas med två barn ihop. Men det satte sig i kroppen och vinet blev en flykt. Gick hos terapeut och bollade också, men det tog sin tid innan jag vågade, men jag stod inte ut längre i den ”kylan” som var. Tänkte också att jag visar i alla fall barnen att man inte behöver stanna kvar i något man inte trivs i och att jag visar dem den vägen. Vi bråkade inte heller, men barnen kände på sig att det inte stod helt rätt till. Idag när de är vuxna förstår de att vi gick skilda vägar och att det var rätt. Livet blev bättre och vi anpassade oss i det nya.

Så låt beslutet får mogna fram och det är bra att du sätter ord på det du känner och vilka behov du har. Även att bolla dessa tankar och känslor med en terapeut kan vara skönt, få hjälp att sortera och ta upp saker på ytan. Gör din egna förändring som du önskar ha det❤️


skrev ElleW i En dag i taget

@Carisie Tack,tack! Ibland blir jag bara så hjälplös … fast bara när det gäller mig själv, när det gäller andra drar jag på mig yrkeskläderna. Tacksam för puffen. Jodå, det var bara att komma ner för provtagning och idag hittade jag dem i journalen. Blir väl uppringd så småningom, men provsvaren såg bra ut. Inte alla jag förväntat mig var med.
Det som varit positivt sista tiden är att alkohol inte smakar mig längre. Det börjar bli som när jag slutade röka för sådär en 50 år sen: upptäckte att det var ritualerna kring rökandet jag saknade. Svårast när någon annan tände en cigarrett, jag följde med blicken.
Tror mig ha hittat en möjlig förklaring till min trötthet, det är nog inte bara livssituationen. Ska be att man gör ett sockerprov.
Det är skönt att skriva av sig här.
Visst borde jag meditera! Vet inte varför jag inte gör det numera. Ska börja få in det i min dag när jag får en egen vecka igen. Inte bara och sova. Har målat ett par tavlor den senaste månaden. Är nöjd. Hoppas du får en helt underbar midsommar!


skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu

@vår2022 tack snälla för kloka ord. De tröstar. Visst är det så att det som skaver handlar om relationen. Eller kanske bristen på den? Som du säger, tryggt och bra med det man vet och känner till. Både som det är nu, och hur det var förr… jag har haft det på tal och även varit inne på att vi nått vägs ände i vår relation. Våra olikheter kompletterar inte lika bra nu som förr. Våra behov är olika. Jag vill ha förändring. Jag vill förändras. Jag vill att han förändras och jag vill att relationen förändras. I vårt samtal var han ganska tydlig med att han inte har något behov av att förändras och att han är den han är. Lite fegt kan jag tycka, att lägga beslutet i mitt knä bara för att jag fört det på tal. Återstår för mig är att antingen acceptera läget som det är eller avsluta och gå vidare. Jag tror dessvärre inte att familjerådgivning skulle hjälpa. Det handlar i grunden om ens egna inställning och vilja till förändring. Jag vet ju att mycket av mitt skav handlar om just detta. Men att riva upp familjen? Vi bråkar ju inte och gormar… barnen tror nog allt är som det ska… jag vet inte. Det är ett svårt beslut. När vet man om man ska gå? 💔


skrev finalina i Urspårad igen

Jag mår helt Ok idag, tack som frågar! Men reflekterar över att en kväll som igår inte riktigt känns värt det med den kemiska ångesten som puttrar i bakgrunden i kroppen idag.

Jag vet faktiskt inte vad jag skulle behöva göra för att lyckas bättre. Igår lyckades jag med: alkoholfritt på minglet/innan maten, tog en paus och varvade in några cola/vatten. Men sen vid en viss punkt så började jag slarva, höll inte riktigt koll.

Jag kanske skulle behöva lägga in typ Max antal enheter och klockslag då jag inte dricker mer typ? Och jag tror jag skulle behöva skapa mer och tydligare motivation för mig själv. Är nog inte helt motiverad just nu.


skrev vår2022 i Det är dags nu

@Blidenjagvillvara77 Grattis till 114 dagar!🥳. Låter som att du sätter fingret på det som skaver, tomheten som du känner. Att det är i din relation till din man. Ett avstånd som växer. Det är jobbiga och svåra känslor att bära med sig. Kanske har det blivit väldigt synligt och tydlig nu när du har varit nykter. Jag undrar om dina känslor skulle förändras bara för att ni dricker vin ihop, tvivlar på det. Det kanske funkade förr, men vad har egentligen förändrats? Kan det vara din syn på relationen som har förändrats nu när du varit nykter en längre tid? Att vilja återgå till hur det var förr, det bekanta och ”trygga” vill man lätt göra för att slippa ha att göra med jobbiga känslor. Kanske den lättaste vägen, men inte den rätta vägen. Alkohol löser verkligen inte något problem, den trycker undan och cementerar problem. Jag tror att du behöver ta itu med det som skaver för att du ska känna ro, även om det känns jobbigt. Att gå på familjerådgivning är ett sätt för att reda ut i relationen eller att gå i egen samtalsterapi för att reda ut dina egna behov. Kan kännas jobbigt och tungt, men det är värt det för att må bra.

Sköt om dig!❤️


skrev Flarran i Promillebikt

Ja du, @Se klart, det är mycket man inte kan begripa sig på. När du nu skrev om blomplantor så kom jag plötsligt att tänka på mina två gamla kaktusar som kanske egentligen heter eller kallas för svärmors tunga. De är kvar efter min far som väl för en femtio år sedan fick en liten planta av min gamla farmor.

För några år sedan så köpte jag blomjord, har en halv påse kvar efter att jag satte om kaktusen som höll på att växa ur krukan liksom. Så delade upp växten så att det blev två blommor alltså. Nu när du talade om blomplantor, så upptäckte jag att jag inte hade vattnat mina kaktusar på över minst två veckor alltså. Dom såg delvis rätt så vissna ut alltså.

Men det går nog att rädda upp situationen om jag ansar lite och sätter om dem igen så att de får ny blomjord, eller åtminstone av den gamla, visserligen lite torra, men oanvända jord som är kvar i ett skåp under diskbänken. Har då vattnat mina kaktusar så de lär väl stå ut i sin små krukor ett tag till förhoppningsvis. Måste väl rycka upp mig lite och göra en insats för mina växter snart känns det som.

Ha det gott!


skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu

114 alkoholfria dagar att bocka av. Det känns både länge och kort på samma gång. Svårt att förklara.
Jag kämpar fortfarande med motstridiga känslor runt alkoholen. Jag både vill och inte vill bara alkoholfri. Ofta upplever jag känslor som att jag B O R D E vilja mer än jag gör och andra dagar tänker jag ”skitsamma, så farligt var det inte”. Jag får påminna mig mer nu än tidigare varför jag är här.. jag saknar inte att dricka på fest med andra, eller att dricka på en aw med kollegorna. Jag är gladeligen nykter när det ska ställas till med fest och kan t.o.m. längta efter att få gå ut på krogen och dansa utan en droppe alkohol. Däremot saknar jag stunderna med min man när vi bara är hemma och ”påtar”. När vi lagar god mat, jobbat ute eller virvlat runt med barnen kors och tvärs på deras träningar/matcher. De stunder då vi kunnat dra oss tillbaka i hemmet, njuta av vårat och få sänka ner axlarna tillsammans efter en massa ståhej. Det är det enda jag saknar med alkoholen och jag har inte hittat något bra substitut för detta.
Vi är inte i ett sådant läge där vi kan åka på resor, dra iväg en helg eller göra massa saker på tumanhand utan är ganska bundna till barnen och hemmet. Vårt försök till att få någon slags guldkant på hemmaplan har varit att dricka bubbel i spabadet, gott vin till maten etc. Med handen på hjärtat så ska jag ärligt erkänna att det är något som fattas. Det finns en slags tomhet inom mig och ett avstånd som växer mellan oss. Antagligen har detta helt andra orsaker än alkohol och något jag/vi behöver utforska mer och ta reda på. Men just nu är jag bara så trött på det inre jobbet. Vad gör ni andra när ni vill mysa till det hemma? Film och serier kan väl vara trevligt i b l a n d men inte varje kväll/helg.
Nej, inget vidare positivt inlägg idag. Men man är inte alltid på topp. Känner att jag varit nere i källaren ett bra tag och behöver kravla mig upp. Vet bara inte hur..


skrev Blidenjagvillvara77 i Jobbig insikt om att jag har ett problem med alkohol

Hej och välkommen hit! Känner igen mig själv på din beskrivning! Här är vi många med liknande problem att brottas med. Detta forum är till stor hjälp! Bra jobbat med dina alkoholfria dagar. Varje sådan dag är en vinst 🙏


skrev Sunyata i Alicia 66

@Lilly 63S Jag har heller inte haft motivationen tidigare. Dricker i genomsnitt 5st 50cl starköl per dag när jag dricker. Varit på bolaget nu och köpt två flak 33cl. Kom in på denna sida för någon vecka sedan och har väl blivit lite inspirerad att begränsa mitt drickande. Har varit helt nykter en månad. Funderat på budget och enheter och igår snurrade det riktigt när jag skulle bestämma mig hur mycket jag skulle dricka. men jag räknade ut att jag drack 52,5 enheter innan och lägger mig på 18enheter per vecka. tänker att jag kan dricka 6enheter på Onsdag Fredag och Lördag. Vill testa min karaktär. Kanske blir att jag sparar öl eller så går det inte.


skrev Se klart i Promillebikt

Nu tänker jag att något kosmiskt är i görningen 😊 min man åkte just och handlade och jag sa ”jag blev plötsligen så sugen på mandelkubb, kan du köpa det?”
Har ätit två.
Du brukar ju inte vara så pigg på att andra talar om hur du ska göra men vill ändå tipsa om att odla något litet. Så mycket behöver man inte göra- peta ner några frön eller köpa en blomplanta, finns på Ica typ. Det är fint att se sånt som växer apropå tro och vetskap. Nu kämpar vi vidare och njuter lite under tiden! 😍


skrev Flarran i Promillebikt

Hej! @Se klart, kul att du tittade in här en sväng. Har ätit lite frukost och kombinerad lunch och det fick bli nåt så enkelt som ett par limpsmörgåsar med god mjukost på, en tonfiskburk och ett litet glas med mjölk. Festade även till det hela med en efterrätt i form av tre goda mandelkubb, som passade utmärkt till mjölk. Dricker nu lite kallt kolsyrat vatten.

Det behövs inte så mycket för att man ska må bra ibland. Har nu på ett lite nytt sätt börjat att kunna känna en tacksamhet för sånt som jag som mångårig överkonsument av alkohol inte riktigt kunde förstå storheten i liksom. Naturen när den är som vackrast är då helt fantastisk.

Men har ju alltid tyckt om naturen och när jag trott att det varit en berusning som har gjort att vissa miljöer givit mig stor tillfredställelse och harmonikänsla, så har det ju inte varit på grund av öl, vin, sprit och sånt, utan mera att jag trots alkohol och berusning har kunnat uppskatta det vackra i tillvaron utan att jag väl tänkt så mycket på det.

Har tittat lite på mina naturbilder jag tog med mobilkameran här om dagen, då jag tog en liten cykeltur och förundras nu över hur pass fint ordnat allting faktiskt är. Så visst börjar jag att känna tacksamhet över sånt som att kunna ta mig fram för egen maskin och kunna vara medveten och kännande i stunden liksom.

Var nyss ut på min balkong och satt där en stund och funderade. Ställde då upp en av mina solcellslampor på balkongbordet och tänkte att när det gäller andlig energi så måste man ibland precis som solcellslampans batteri bli uppladdad med positiv energi som man kan använda i mörka stunder för att känna sig närvarande i ljuset liksom.

När jag vill känna in naturen på riktigt, då lyssnar jag inte på nån rockmusik eller så, utan då vill jag bara vara stilla och höra naturens egna ljud. För när man sitter still ute i kanske lite skogsmiljö vid någon sjö tillräckligt länge, då ser och hör man snart saker som man missar när man som väl oftast bara stressar förbi. På min lilla semesterresa i miniatyr här om dagen, då hörde jag ju snart fåglar kvittra som jag nog aldrig hört tidigare, bara en sån sak är ju något att vara nyktert tacksam för.

Såg att du snart får några dagars ledighet, hoppas att du får tur med vädret och får ha en lugn och trevlig kommande midsommar. Har inte så mycket ork och energi normalt, så jag har inte några blommor eller så i nån balkonglåda, men vet många som lägger ned en hel del tid här i kvarteret för att det ska vara lite extra fint med blommor och sånt. Det mesta som jag väl har odlat de senate åren har väl varit lite gräslök i en blomkruka. Förr hade man ju även nån tomatplanta, så visst är det kul med lite trädgårdspyssel när man har ork för det.

Ha en fin dag kompis!


skrev Se klart i Nykter livet ut

Lunch
Tackar ett elfel för att jag slapp åka in till stan idag och jobba = slipper lägga tid på att resa/byta tåg/byta om.
Tiden behövs till att bli klar och kunna vara ledig imorgon.
Därefter är det en ynka vecka kvar att jobba- sedan minst 4 veckor ledigt.
Det var väldigt länge sedan jag hade sån sammanhängande semester- mitt jobb innebär formella, juridiska skyldigheter som är svåra att delegera men i år så.
Planer: nästan inga. Två kortare resor inplanerade. Några besök. Jag vill varva ner och landa på en nivå där jag man ta vettiga beslut.
Bokat in tid med pensionsrådgivaren i augusti! Det är ju kanske 3 år så jag kommer att behöva jobba för att dryga ut pensionen men frågan är hur mycket. Tanke-räknande pågår. Från den ordinarie pensionsåldern kommer jag att klara mig toppen. Och omkostnader minskar förhoppningsvis.
Har möte med HR idag och på senare tid inser jag hur idiotiskt det är/har varit att försöka få till stånd: förändring och förståelse för hur människor blommar i en organisation.
Det är en stor insikt, viktig. Att man (jag) inte behöver nå konsensus eller övertyga någon annan. Jag kan göra som jag vill. Behöver inte vänta in.
Jag bestämmer över mitt liv.
Sen bestäms livet av en massa saker men jag är säker på att jag kommer att klara mig. Jag har gjort långt mycket modigare saker förr i tiden!
Slut på meddelandet, kram 🥰


skrev Carisie i Mina barn har sett mig full

@roppåhjälp Hej igen 😊
Ingen fara...eller inte för mig...jag trodde inte att du spårat ur bara för att du var lite frånvarande. Jag har mina morgon- och kvällsrutiner och ibland har jag tid en sväng på dagen. Jag tycker att det är en stor trygghet att forumet finns. Att du finns. För det gör du ju. 🥰 Jag har dock ingen press eller stress i mitt privatliv - tvärtom. Det kan vara så att min make är den snällaste man jag träffat och att han äger en trygghet som innesluter även mig. Har aldrig känt mig så trygg och älskad i hela mitt liv. Däremot har jag levt ett liv som liknar ditt. Jag hoppas att du kan finna råd och ro och samtidigt ta in att han äger sina svek - de kan aldrig bli ditt fel.

Stockholm är i ständig rörelse men när man som jag åker till och från jobbet med kommunala medel alla dagar i veckan på sex olika tider beroende på vilket skift man jobbar så märker man direkt när det blir förändringar. Intoxkalas 🤣 det är när det har drällt in människor som är så intoxikerade (förgiftade) av allehanda substanser att de inte kan hålla fri luftväg. Har sett det av enbart alkohol men här blir folk körda till beroendeakuten så länge de kan andas och har lite medvetande så de riktigt tunga fallen får jag. 😔 Jag tycker det är superjobbigt när unga människor kommer in och har intoxikerat på alkohol och narkotika

Men är det inte en ganska skön känsla att du bestämt dig för att det aldrig ska bli som den här våren? Har du tänkt tanken att stänga dörren till A helt om du inte kan hålla dig i skinnet? Alltså jag bara frågar.🌷

Visst låter det sjukt mycket med bara 4E (som låter som inget) kan växa till sådana proportioner? Det synliggörs också hur mycket "substans" man får i sig! Räknade nu på hur mycket jag kommit upp i om det varit genomsnittsveckor för mig men "lite-då-och-då" i veckorna och sen mer på helgen - HÅLL I HATTEN NU. Då hade jag varit uppe i 384E!!!!

Kvällsavstämningen kör jag i min egen tråd 😀 M/S Carisie. Jag tycker det är en skön rutin och det funkar för mig som det är nu. Så jag fortsätter och jag är 100% ärlig med allt DET är befriande tycker jag 😄 Kaffestugan är min morgonrutin. Men det är typ bara nåt litet inlägg och socialt "hej" och nån liten pepp. Det är inget alkoholstöd eller delande av strategier där direkt men det är trevligt i alla fall 🪭

Herregud människa tänk på hemorrojderna 😆 Du får hitta stunder med 6-åringen.

NU måste jag kvista ut i vardag och verklighet för sista gången på flera veckor (känns det som).

Jag önskar dig en fantastisk dag
🩵


skrev Jenny i Urspårad igen

Hej @finalina. Ville bara kika in och kolla hur det är med dig?

Att förändra sin alkoholvanor är ofta en process som är fylld av både med- och motgångar och jag förstår om du ställs inför en hel del utmaningar just nu. Mycket tillställningar som inbjuder till att dricka och som kräver stor ansträngning av dig. Igår blev det svårt för dig att hålla den nivå som du önskar. Att skriva på forumet när man har druckit blir heller inte så hjälpsamt, varken för dig eller andra.

Hur går dina tankar framåt, vad tror du att du skulle behöva för att hålla dina mål?
Du har använt dig av en del måttlighetsstrategier, som att i förväg bestämma max antal glas och att variera med alkoholfria alternativ. Du nämner också alkoholpaus som ett eventuellt alternativ. Finns det fler strategier som du tror skulle kunna vara hjälpsamma för dig?

Ta hand om dig!
Jenny
Alkoholhjälpen


skrev Se klart i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

Jag ”småkapar” tråden och berättar om forskning kring vad som kallas ”helpers high” jämfört ”runners high”. Det som händer i hjärnan och kroppen när vi springer tycks vara liknande när vi gör saker för andra. Nu tror jag inte lösningen för varken dig eller mig är att ge mer- men det är spännande med all forskning kring hjärnan och vad som gör oss glada, och får livet att kännas meningsfullt.
Jag vet alltför lite om utmattning för att ge några som helst råd, men har ju haft rollen som chef i relation till anställda- det har lärt mig mycket, inte minst behovet av struktur planering inför återgång till arbetet.
Kram 🥰


skrev Se klart i Promillebikt

Vilket ljuvligt inlägg att läsa denna förmiddag. Du skriver en hel handbok om livet i dina rader. Tacksamheten som stundtals är svår att komma åt, liksom glädjen att bara få vara, du inspirerar verkligen.
Jag jobbar på idag inför några dagars ledigt. Igår när jag var ute sent och vattnade mina rabatter så kände jag en enorm tacksamhet att få vara nykter och ägna mig åt meningsfullheten- som sånt som växer 🌸🌻💐🥀🌱🍀🥬 Kram kompis!


skrev Flarran i Promillebikt

Sommarmorgon och sitter och gäspar i köket fast jag har sovit i säkert drygt 6 timmar i natt. Vänta nu, vad sa jag för nåt... Det är ju helt otroligt alltså. Nog bad jag till Gud, Jesus och den Helige anden om att få sova i lugn och ro till klockan sju. Men så blev det till en bra bit över åtta eller närmare nio alltså. Det är ju så att man skulle kunna bli religiös för mindre. Nog finns det då saker att vara tacksam för, fast man lätt glömmer bort vardagens underverk som i sanning finns lite överallt. Det tog jag mig en slurk vanligt vatten på faktiskt.

Tänk, igår på eftermiddagen så gnistrade jag till liksom. Med inte bara lite kraft och energi för att gå och kasta en soppåse eller nåt sånt. Nej, jag kom mig för att träna lite alltså. Jag fick sen även känna lite balans, glädje och lycka också. Det var allt något helt nytt för mig och en stor upplevelse. Har ju varit känslomässigt rätt avstängd, eller felinställd i så himla många år, då jag bara satt och drack en massa alkohol för det mesta. Men nu så är det ju inte sånt i mitt glas som står här på köksbordet.

Mitt favoritglas är nu fyllt med kallt och gott vanligt vatten, vilket ju alltid är den bästa drycken för att släcka en kroppslig törst när det verkligen gäller. Den andliga inre törsten den får man allt gå till Herren skaparen med, som jag väl brukar göra, när jag kommer ihåg det viktiga och naturliga och inte som ett förvirrat får rusar iväg och tror att jag kan allt själv. Tänk ett så värdelöst jagande efter ingenting som man har pysslat med så ofta. Nog kan man som alkoholfri känna en tacksamhet allt.

Ha det gott!