Senaste kommentarerna i forumet

@roppåhjälp Så bra det låter, att ni kunde prata i lugn och ro och det låter på det du skriver som att du ser så klart, och kunde säga vad du behöver, så väldigt bra! Heja dig och hoppas helgen blir lugn och kärleksfull, önskar jag dig och er alla!

Jag hoppas ni alla mår bra. Jag kämpar på. Ska skriva mer på måndag, men ville bara bryta min radiotystnad.

Hej Nu dag. Förlåt det var inte meningen. Förstår mig inte riktigt på hur jag ska få tag på folk på sidan. Vill verkligen hålla kontakten och har försökt hitta dig. Kändes som vi fick bra kontakt och kände igen varandra i resan. Hoppas du har det bra. Det går bra för mig men har drabbats av magkatarr. Känns orättvis när jag inte rört en droppe. Går på 2 månaders ledighet på tisdag. Ska bli så skönt. Har under 1,5 år haft det riktigt jobbigt. 2 nära släktingar som gick bort i cancer, en närstående som opererats för cancer och nu svärfar som lämnat oss. På det stress och otydlighet på jobbet...Tänker att magkatarren nog är en reaktion så ledigheten är välkommen.
Hör av dig med hur det går för dig.
Bamsekramar🥰

Strunt i grannar o samtal o lägg energin på att se om kidsen (o du) kan bo hos någon i sommar så sommarlovet blir så tryggt som möjligt.❤️

Du är inte lättlurad alls men undviker att ta beslut - det är dags.

Det är lite märklig hur viktigt det är att få sova en liten stund oavsett när det är på dagen om man verkligen behöver det. Nu är det ju inget konstigt i det, för sover man inte alls på för lång tid då blir man ju utan återhämtning helt utmattad och slut, och kan då inte tänka en enda vettig tanke till sist.

När jag satt på sängkanten nyss så började jag tänka på samma sorts negativa, trista och tomma uppgivna sätt som så ofta. Men nu tänkte jag inte automatiska negativa invanda tankar. Nog kände jag att sådana tankar av känsla eller gammal vana, hade kunnat få komma in i bilden och forma tänkandet och kanske även agerandet. Men då tänkte jag spontant på ett annat sätt.

Måste ha gjort en mikropaus i mitt tänkande och andats nån kort sekund extra utan att jag nog tänkte på det. Det här tänker jag på först nu här vid köksbordet. Det om att rörelse skapar energi, och att sådan behöver hjärnan för att arbeta bra eller åtminstone bättre. Samtidig så kommer det om det inte är allt för ansträngande och ihärdigt arbete, ju även kroppen till del i form av muskelträning och lite bättre syresättning av blodet kan jag tro.

Konstruktivt tänkande som bygger upp en människa fysiskt och psykiskt kräver ibland inte mer än att man går några steg fram och tillbaka en stund i sitt rum samt funderar neutralt över sitt liv och hur man kan förbättra nuet genom att inte älta tidigare bekymmer och upplevelser, utan att fokusera på det som är bäst, enklast och mest logiskt att genomföra i stunden som man befinner sig i.

Samtidigt ska man inte ta till alltför enkla och tanklösa metoder för att slippa att tänka klart för att det kanske känns jobbigt och motigt på nåt sätt. Sånt här tänkande i mer konstruktiva banor kunde jag inte förstå, eller få grepp om som missbrukare av alkohol. Min analytiska hjärna var delvis satt ur spel, för att jag väl inte orkade med alla jobbiga tankar, oro och känslor som ständigt malde och stressade på mig inifrån till att vilja förflytta mig åt nåt håll som var svårt att bestämma.

Det var nog rätt så likartat problemet i morse med frukostval. Kunde inte besluta mig för något, men agerade idag på ett lite annat sätt än tidigare då jag drack öl, vin och sprit jämt. För just idag så funderade jag lite på vad som för mig i stunden var nyttigast och enklast att äta, och då med absolut minsta ansträngning. Tog då helt enkelt och klyftade till närmaste tomat och åt upp den.

Sedan så klarnade det rätt så snabbt, det jag behövde var lite snabb energi i form av ett glas mjölk och två goda mandelkubb. Man skulle väl egentligen ha kunnat tagit en av de fina bananerna som man har, inflikade på nåt sätt logiken som vill att kroppen ska få absolut bästa och rätt mängd av näring i förhållande till rörelse och aktivitet tror jag. Men då stillade jag mig själv en stund och tänkte att det får väl bli en senare fråga. Orkade inte skala nån banan.

Nu har man skrivit lite tok igen och är hungrig, så tror att det är dags att fylla på med energi i form av kanske en god grapefrukt som jag har i kylen. Men jag får väl se vad den påhittiga känslan i stunden säger när jag öppnar kylskåpsdörren. Kanske blir det rentutav en fiskgratäng från frysen. Men nån öl, vin eller sånt där, det blir det då inte då jag tack och lov, inte inte har nåt sånt hemma, eller ens är minsta sugen på alkohol. Nåt som man ju av erfarenhet bara blir helt tanklös av.

Förändring till ett nyktert tänkande kan då ta sin tid ibland. Men som gamla farmor väl enligt helnyktre farsan brukade säga i olika sammanhang, hastverk är kastverk. Tänker även lite på min mors lågmälda ord om ”feltänk” alltså. Nog hade det varit enklare om saker och ting inte ofta var så knepiga att greppa och förstå, men när man väl kan nåt så är det ju ingen konst längre så att säga. Förresten, @vår2022, det var kul att du tittade in en sväng kompis.

Ha det gott!

Jag sa för ett tag sedan att jag skulle lämna honom, han har bättrat sig rejält sedan dess och vi har haft det riktigt bra ett tag ca 2 månader. Men nu är det dags igen sedan 2 veckor och tror att han tar igen dessa 2 månader nu.
Igår var vi över till grannarna och dom vet att jag tycker att han dricker för mycket men tycker jag är löjlig för han är ju så snäll och bra enligt dom. Då sitter dom och pratar om hur bra alkohol smakar och att man inte kan leva utan det, det är ju sjukt av vuxna. Måste säga att jag helst inte umgås med dom för jag tycker också att dom är halv alkoliserade.
Fan jag hade en förhoppning att sommaren skulle bli bra men tror att det kommer att fortsätta så här. Tänk så lättlurad man kan vara. Håller på att samla energi för att ta en diskussion med honom ikväll eftersom han är nykter.
Tänk att alkohol och droger kan få ett så starkt beroende att man kan såra vem som helst.

@Monica01 Hej, nej jag har inga tillfällen inbokade nu där jag skulle behöva ta ställning till alkoholen, det är mer livet och ångesten i stort som är min största utmaning, att inte göra som jag gjorde igår, då jag bestämde mig för att dricka folköl istället för att ta ansvar och hantera tankarna på bättre sätt. Men imorse när jag klev upp hällde jag ut den sista ölen som ett statement. Och just nu känns det som om den våg som sköljde över mig igår är över, den som lät mig dricka, och att jag vill fortsätta på den väg som är anledningen till att jag började skriva här, en väg där jag vill bli hel utan alkohol. Så jag tror att om jag hamnar i en bar igen så kanske det inte är min största utmaning, utan ensamheten när ångesten kommer. Eller så ljuger jag bara för mig själv, en sak med den här resan är ju att man inte kan veta någonting om sig själv längre och hur man fungerar, vilket också är spännande, att få lära känna sig själv. Så kan jag tänka när jag mår bättre, igår var jag bara arg och förtvivlad. Tack för att du frågar!

@Elvira01
Hej. Jag har inte erfarenhet av din situation, då jag inte haft en som sökt hjälp och kämpat för att sluta dricka ... Men, jag kommer ändå att tänka på en sak då jag läser ditt inlägg.

Att få roligt utan alkohol. Det är ju i många fall så vant, på många ställen så "ska" det vara något glas vin eller något annat drickbart ... Det man kan fråga sig är om det kanske kunde vara alkoholfritt vid något tillfälle?

Det jag kommer att tänka på är att det roliga utan alkohol för hans del kanske skulle gynnas av om han känner någon som gjort samma resa som honom, att kontakta den? Denna "någon" skulle då kunna förstå din man mera på djupet till att komma vidare, att denna "någon" vet vad han går igenom och hur man kan tänka/göra för att komma framåt. Vad tror du om det? Skulle det kunna vara något. Eller kanske att berätta för honom att detta Forum finns, och här finns det ju många som varit/är i samma situation och utmaningar som honom?

Kram.

@Ny dag Hur är det? Du skrev t mig i måndags att du ville gärna ha kontakt m mig och jag svarade ja. Jag ser att du har varit inne på forumet sedan dess och skrivit men inte svarat. Jag blev väldigt glad men när du inte svarar så undrar jag varför du inte svarat. Så skriv gärna en rad ..du kanske inte orkar skriva….du kanske ångrade dig…det är ok…men eftersom jag har upplevt tystnad förr inte fr dig men fr andra…så ett svar är bättre än tystnad.

Kram🥰

@Lina. 2.0 Hej och välkommen tillbaka! Starkt av dig att ta tag i detta och börja på nytt igen. Det är lite tuffare att komma igen efter att man tappat taget, men du har rätt inställning och kommer att fixa det! Som du skriver, du kan detta och det är bra att du börjar nöta in fakta igen och använda dina erfarenheter. Att ta lärdom av sina misstag och gör om, göra bättre. Det är ju från sina misstag som man får erfarenhet och kan se vad som är den rätta vägen till att må bra. Jag har en gång för alla äntligen insett att jag har en beroendehjärna och att det får jag aldrig glömma. Att varje gång jag ”tror” att jag nu kan dricka måttligt, så är det fakenews😂. Att det är en varningssignal om att alkoholdjävulen poppat upp från sin dvala pga något som triggat.

Bra jobbat med 10 dagar och att du är tillbaka! Kämpa på, vi hjälps åt! Ha en fin fredag!❤️

@Flarran God morgon! Det är riktigt stärkande att ta in morgonluften på en liten promenad på morgonkvisten, äta frukost och sedan sträcka sig en stund i sängen. Är ledig idag förutom ett möte digitalt om en stund, sedan ska jag ta en promenad i skogen med mina hundkompisar. Det bästa som de vet är att få komma ut på sin dagliga promenad. De är duktiga på att gå fot vid sidan och komma vid inkallning så jag har inget koppel på dem. Får vi möte av något slag så får de sitta vi kanten tills de passerat. Det är fascinerande att kunna få en så bra kontakt med sina hundar, en ömsesidig respekt gör att vi gillar att jobba tillsammans och hålla såväl matte som hundarna glada😁.

Ha en fin fredag!❤️

@roppåhjälp Vad fint att ni tog er en stund för att prata igenom hur ni vill ha det. Det är så lätt hänt att man klagar på varandra istället för att sätta sig ned och prata utifrån sig själv och sina behov och vad man själv kan bidra med för att det ska fungera. Då blir det ett öppet och ärligt samtal där man inte behöver gå i försvarsposition utan man vill istället bidra till att det ska fungera. Tänker att det är viktigt att ni sätter en plan på när ni ska följa upp samtalet ni hade, att ni prioriterar detta. Hur det gått, om något behöver skruvas på och hur det känns. Det blir annars lätt att det rinner ut i sanden och att man återgår i gamla spår där man bara klagar på varandra och sitter fast.

Att skriva i en tacksamhetsbok är en jättebra idé, det ger goda känslor. Ha en fin dag tillsammans!❤️

God morgon! Har inte sovit nåt vidare i natt. Men sånt är ju inget nytt. Var lite trött på soppåsen i hörnet vid bänken, så gick faktiskt utanför dörren innan klockan var 06:00. Fick när påsen var kastad då konstigt nog lust att promenera en sväng bara för kul. Nåt som inte har hänt tidigare på flera år helt spontant alltså. Det var nog solen som kickade igång en tror jag liksom.

Jag hade bara tofflor på mig förutom utegångskläder, men tog mig i alla fall en promenad på säkert minst en 500 meter vilket är en ovanlig grej och nyhet för att vara jag alltså. Nu är man allt lite hungrig också, så borde nog äta frukost känns det som. Nu står alltså valet mellan flingor och mjölk eller en kopp med varm choklad och några limpsmörgåsar som väl blivit lite av en ny-nykter rutin.

Men kan inte riktigt bestämma mig för vad man ska äta för nåt, så det får man nog kasta krona och klave om för att liksom gå lite vetenskapligt tillväga med så att säga. Sen när jag väl har lyckats äta och diska så blir det nog en paus på sängen känns det som. Inte är man sugen på alkohol i form av pilsner eller nåt sånt heller fast det är fredag. Så var det då inte för bara en knappt åtta månader sen vilket faktiskt känns rätt så bra. Nog känner man sig förvånad, men tacksam över detta fenomen.

Ha en fin dag mina vänner!

Godmorgon alla i kaffegänget!

Är på min minisemester med mkt måttlighet. Det är så skönt och bra för mig. När jag är här så tänker jag inte det minsta på enheter eller förhandlar med mig själv om jag ska dricka eller inte. Det är så skönt att hjärnan är bortkopplad från detta beroende, åtminstone för tillfället. Nu ska jag ta en långpromenad och sen bada, lite kallare där i vattnet här, kanske 17 grader, men prinsessan gillar att bada så det ska nog gå bra.

@Carisie Önskar dig en bra dag i bunkern. Duktig du är med dina nollor.

Hej.. jag börjar eventuellt tro att jag kan få det att fungera. Du får gärna läsa min tråd om du vill 🧵
Jag har sagt redan från början att min önskan inte är att vara alkoholfri utan just måttlig. Sedan jag påbörjade min resa har jag haft 93 alkoholfria dagar och 8 dryckesdagar med ett medel på 2.18 glas/tillfälle vilket väl understiger min budget.
Jag är ohyggligt nöjd över att det går som på tåget och att jag inte lider av något sug.

Inget funkar för alla men det här verkar funka för mig - men jag släpper inte garden 💪🏼

@Makar @godisegott

Hej! Tänker att den som bäst kan svara på om det är möjligt att kunna dricka måttligt efter att ha överkonsumerat alkohol under en längre tid, är en själv. För att göra stora förändringar, som att inte dricka innebär, behöver man även göra förändringar i sitt förhållningssätt till alkohol. Att man inte romantiserar alkohol eller tror att det löser något. Att man har självinsikt i sitt drickbeteende, kan jag hantera alkohol eller inte. Vilka mönster har jag i mitt drickbeteende och hur slutar det oftast. Man brukar säga gällande undersökningar att intervjuar man 1-3 personer är det svårt att skönja ett mönster, men intervjuar man 7 personer så kan ett generellt mönster urskiljas och att inga större avvikelser längre syns. Tänker att man skulle kunna omvandla detta, totalt ovetenskapligt belägg, till att studera 7 alkoholtillfällen och se vilket mönster som uppenbarar sig. Jag kunde när jag drack tydligt se ett mönster av överkonsumtion och att det slutade med bakfylla, ångest och oro. Har man blivit alkoholberoende så har hjärnans största uppgift blivit att få bli tillfredsställd av alkohol, vilket skapar sug efter dopaminkickarna som alkoholen ger. En alkoholberoende hjärna kan inte sätta gränser, den vill bara få dricka så mycket som möjligt.

Tror också att man behöver ha god kontakt med sig själv och sitt bagage för att kunna hantera skav och motgångar i livet, utan att man tar till alkohol som tillfällig lindring eller för att ducka något. Då tror jag att man kan uppleva att nykterheten ger mervärde i livet och att det känns meningsfullt. Det blir då inte tråkigt utan tvärtom fyllt av glädje😁.

Så gör en ärligt undersökning av ditt drickbeteende, så kanske du hittar svaret på om du tror på att du kan dricka måttligt och att det blir hållbart över tid.

Ha det fint!

@Makar
Hej!
Jag är 39 år och blev förtjust i alkohol först vid 23 års ålder.
Innan det så drack jag sällan. Kanske max 2 gånger per år.
Fram tills 25 års ålder så festade jag väl som ungdomar gör, men sen dog min pappa och min äldre syster började missbruka vilket fick hela familjens fokus att hamna på henne då hon hade små barn.

Jag ansågs kunna klara mig själv.

Jag är inte den som gnäller utan biter ihop.

Det resulterade i att jag la hela min själ och hjärta på karriären och sköt undan känslorna.

Hur sköt jag undan känslorna?
Jag jobbade, festade, reste, pressade mig själv att tjäna en massa pengar vilket jag gjorde men blev deppigare och deppigare trots det.

Jag hade alldeles för mycket inkomst för en person i 25 års åldern med det måendet, det resulterade i att jag vande mig vid vinluncher, vinbruncher, aw med jobbet flera gånger i veckan osv.

Tillslut så blev kroppen trött. Då testade jag kokain vilket höll mig pigg. Då kunde jag dricka utan att bli trött.
Jag hade inte ens en tanke på att det enda jag höll på med var att undvika mina känslor för tillfället. Alkohol för att slippa ångest och kokain för att slippa bli trött och för att orka dricka och jobba på bra ändå.

Vid 28 var jag fullständigt utbränd.
Jag sökte mig till AA. Jag kände en gemenskap och förståelse jag aldrig känt förut. För att jag äntligen fick prata om mina känslor och erkänna att jag var trött, kände sorg och att jag inte orkade mer.

Sådant har jag inte fått prata om i min familj för min syster har ju haft det värre.

Jag levde enligt stegen, och det var otroligt befriande. Jag såg en sida av mig själv jag inte hade varit medveten om innan det.

Sedan började jag efter ett år av nykterhet börja tvivla på ifall alkoholen och kokainet var mitt grundproblem.
Jag började tänka att det kanske var min bakgrund och mitt mående som fick mig att använda. Inte användandet som fick mig att må dåligt.

Denna tvivel fick mig att ta ett återfall och det återfallet handlade mest om alkohol. Hade inget intresse för kokain längre då jag hade blivit äldre och inte hade något intresse för att gå på nattklubb och resa en massa osv.
Kände istället att jag hade ”gjort allt” redan.
Otroligt deprimerande.
Fortsatte givetvis att pressa mig med karriären. Den var alltid viktigast.
Undvek problemet med mitt drickande som eskalerade från fest till tröstdrickande. Började att föredra att dricka själv efter jobbet hemma. För att lugna ner mig och för att kunna hantera min ångest.

Givetvis eskalerade det, men har alltid kunnat lösa det praktiska i livet så har fortsatt intala mig själv att jag kanske kan dricka med måtta.
Levde dock med 12 stegs tänket i alla år efter återfallet ”du kan inte dricka med måtta det är fullständig avhållsamhet som gäller”.

Jag har inte kunnat hålla det.

Nu höll jag mig nykter från och med i lördags. Mitt mål var 30 dagar.
På jobbet drack jag 2 glas vin i samband med ett möte där det serverades vin.
Så nu tänker jag att jag ska hålla mig till Max 4 glas ikväll, jag ligger fortfarande på dessa två glas men funderar på att ta ett glas vin nu när jag är hemma. (Jag brukar dricka minst 2 flaskor)
För att sammanfatta svaret på din fråga, jag hoppas att det går att lära sig att dricka med måtta. Jag ska försöka ikväll. Dricker jag fler än 4 glas så blir det total avhållsamhet i ett år och ett besök på beroendemottagningen för att skaffa antabus som gäller.
Jag hoppas verkligen att det går att lära sig, men helt ärligt så är jag inte helt övertygad. Så du är inte ensam om dessa tankar.
Det som gör mig lite deppig är att inte heller total avhållsamhet höll för mig, men tänker att jag kanske var för ung då. Nu är jag nästan 40 och har ett helt annat perspektiv och sätt att se på saken på.

Nu var du säkert ute efter svar från folk som faktist lyckats med en sund relation till alkohol. Det har inte jag, men tänkte att jag svarar ändå för jag på något sätt relaterade till ditt inlägg. Jag undrar egentligen samma sak…
Önskar dig all lycka!

@Lina. 2.0 Heja dig 💪🏼
Bättre att försöka igen än att ge sig. Jag menar - alternativet är inget alternativ! Åtminstone för mig. Har fått en ny boost av att det ramlar in intoxer på jobbet så här års - offer för alkoholromantik.

Hoppas du får en fin helg 🩵

@roppåhjälp Så skönt! Att ni fick kommunicera med varandra på ett konstruktivt sätt 🙏🏼 Hoppas ni kan stämma av det braiga samtalet 🥰

Jag har tänkt på dig. - ser tillbaka på mitt liv 🎢 Men det är ju så livet är ibland. Ha en fin dag
🩵

@vår2022 va fina ni verkar bara tillsammans och vilken härlig relation! ♥️ hoppas jag i framtiden kan känna den tryggheten i min relation som jag känner när jag läser om er ♥️

Jag har en man som slutade dricka för 1,5 år sen. Han drack för att döva sin ångest, aldrig så att det påverkade jobb men han blev alltid för full på fester och middagar. Han kunde inte kontrollera när det räckte..På söndagar småsöp han, aldrig så att han blev full. Jag märkte det knappt på honom men jag såg att det blev mindre och mindre i barskåpet. Efter en utekväll med vänner som slutade illa bestämde han sig för att sluta helt med alkohol. Hans initiativ, han har ångestproblematik och mediciner med antidepressiva sen många år tillbaka.
Han fick ett återfall nu under våren, vi har pratat om det och han känner sig besviken på sig själv. Men han tycker att livet utan alkohol är så ..ja trist.. så flatline. Han kan inte hitta motivationen igen… vi har ett stort socialt liv med många middagar, han dricker alltid alkoholfri öl och är duktig.. kämpat det här 1,5 året men nu känner han att det är svårt igen. Jag tar ett glas vin på helgen till god mat och dricker vin när vi är bortbjudna. Han säger att det är helt ok.
Är det någon som känner igen sig, han läser om alla som är nykterister, kändisar etc.. vi diskuterar om detta. Att man måste hitta det roliga på något annat sätt. Men det är ju svårt när man är medelålders och äter en god bit mat med vänner och alla runt bordet blir lite fnittriga och diskuterar årgångsviner och han dricker vatten, blir ju skittråkigt för honom, jag förstår det. Jag kan ju verkligen sakna en mysig kväll där han och jag njuter av gott vin och sen älskade vi. Nu blir det som att allt är lite rent, lite torftigare.. han går runt lite som en Ior hemma. Jag har erbjudit mig att sluta dricka jag med men han förstår inte varför.
Läser om många som är nykterister och de låter så jävla höga på livet, så var min man den första tiden men nu… nja inte längre. Hur ska man kunna bevara känslan, vad ska han göra för att hitta motivationen igen?
Är det någon som känner igen sig i vår situation? Det här lågintensiva alkoholberoendet som han har? Ett stort socialt liv där alkohol är standard. Vi har aldrig haft fylla med slagsmål, misskötta jobb, pengabekymmer, lämna blodprover.. etc
hur ska man kunna kämpa framåt och hitta det roliga utan alkohol?

@frihetenfinns wow wow och åter wow precis de vill jag ha! På pricken! Tiden får utvisa vårt förhållande 🌸
Igår fick vi sitta ner och prata om massor. Vi inser att vi aldrig får tid att reflektera tillsammans och gå genom saker och att allt bara byggs på. Alltid är något barn vaket. De kändes så bra! Jag grät en del över min självkänsla, jag bad honom ta bort all alkohol ifrån huset sa att jag kan enkelt säga här nu att jag inte kommer smyga igen men jag vet inte sen och jag vill inte att möjligheten ska finnas. Sa också att första månaden här hemma kommer jag ta noll alkohol och sedan får vi se, jag vill inte att barnen ska se mig full utan att de ska va en bra relation till A. Sa att jag tycker han smådricler för mycket, han talade på att de är ren njutning. Sa att man inte måste dricka öl för att greja han sa åter igen att de va njutning och jag sa att då är de ju någon form av riskbruk även om du inte blir full men att du känner att du måste ha för solen skiner eller för att du ska orka greja. Han sa- jag skadar ingen i alla fall. Dumt sagt tkr jag. Vi landade i alla fall i att - vi får se hur de går för mig sedan och att han kanske behvöer ge fan i det om jag inte kan hålla mig måttlig första gången han sa så. Är alltid så van att höra - de e ju inte jag som har problem.
Vi pratade verkligen om allt möjligt igår och jag kunde se oss igen som jag inte gjort på ett par år så än finns de hopp.
Vi bestämde att vi måste ge varandra tid för träning för de har vi inte gjort alls vi har gått och kvävts hemma båda två. Massor som sagt talade vi om och just nu vill jag bara krama om honom; vi måste fixa detta! Och jag vill verkligen må gott i mig själv. Pratade om hans humör, ja massa olika som sagt.
Vet inte när vi ska få dom möjligheterna igen att reflektera så men jag inser ju verkligen att vi behvöer det !

Jag tror han är den personen du skriver om bara han får ta hand om sig själv i form av träning eller egentid med än vän. Likaså jag. 🌸

Ligger i sängen här och måste rusa innan jag kissar ner mig 😆 sen är dagen igång.
Idag känns de bättre i kroppen och idag ska vi hitta på saker allihop.
Innan dagen sätter igång ska jag ta mig en kopp kaffe och skriva tacksamhet i min bok, som han även vet om nu så att jag verkligen kan ta mig tiden till den.

Ha en underbar dag på jobb eller med ledighet allesammans massa kramar till er ! Kanske jag kikar in ikväll, ska försöka med det 🌸

@Carisie Just det.. nollan.. ja den är satt för dagen 0️⃣
🩵

God Morgon alla ☕️
Hoppas ni får en fin dag i solen ☀️ Själv ska jag vinka av gästen och bege mig in i bunkern weiiiiiiii 🥳

Har lyssnat om avsnittet med My Skarsgård i "en beroendepodd" - vilken jävla legend! Jag skulle vilja gå hennes helgkurs i skärgården 💙 Tänk om jag hittat all den här informationen för 25 år sedan då jag inledde en relation med en nykter person.

Ha en fin helg i den anda ni önskar
🩵

Dag 10.
Ångesten har släppt och jag börjar känna igen mig själv igen. Tyvärr har jag ju väckt den Björn som sov så sugen gör sig påminda även dom. Jag finner mig i det och försöker göra det bästa av det jag har och agerar inte på känslorna.
Ser tillbaka på den period som varit med återfall. Försöker att inte slå ner på mig själv utan försöker ha en och hitta en förståelse.
Vi blir matande med hur bra alkohol är dagligen. Jag har glömt bort hur fel det är. Börjar om att nöta det nyktra fakta som finns och som jag själv erfar.
Jag kan det här.