Senaste kommentarerna i forumet

@vår2022 .Så himla rätt & så fint skrivet.Acceptans.Att göra det bästa av situationen.Hålla i & hålla ut.Nykter en dag i taget är mina reflektioner på ditt citat:” vi får lära oss att leva med det vi har och att uppskatta det. Då kan vi lägga vårt fokus och energi på det och göra det bästa möjliga av det. Det kan ta sin tid, men man får ta en dag i taget med rätt fokus.”.
Känslor av sinnesro infinner sig hos mig.Detta kommer jag att bära med mig!

@Himmelellerhelvette Jag är så glad för din skull, att du känner dig tillfrisknad även på det området. Jag har lite samma bakgrund, med en pappa som fett-mobbade min mamma under hela min uppväxt. Sen fick jag en sambo som gjorde samma sak med mig. Man fick veta att man inte var vatten värd, för man var ju tjock.

Jag började banta första gången i tonåren, och sen har det hållit på. Tills de senaste åren. Nu har mitt fokus mer handlat om att må bra, röra på mig och att äta bra saker. Och eftersom socker lätt får mig att överäta så bör jag jag låta bli det. Så ja, jag har nog varit ätstörd större delen av mitt liv, även om jag aldrig kräkts.

Jag har inte lyckats behålla en lägre vikt heller, och det beror nog på att min kropp vill ha ett gäng extrakilon. Plus att jag är lite lat, även om jag försöker mota bort den sidan hos mig själv. Jag kan se nu att min yngsta dotter ser likadan ut i kroppen som jag. I hela hennes liv har jag försökt att inte fett-skamma henne. Istället pratar jag om vikten av att äta grönsaker och att cola och godis är okej fre-sön men att man mår bra av att låta bli mån-tor. För att det inte ska spåra helt. Hennes handikapp gör ju att hon inte har konsekvenstänk alls.

Saker vi har med oss från barndomen påverkar sannerligen hela livet. Eller inte. Ut med trollen i ljuset så spricker de. Alla onda tankar om min kropp mår jag bra av att slippa.

Kram 🐘

@Carisie .Ja precis så.När jag drack tyckte jag ofta att jag blev orättvist behandlad av andra.Att de utan vidare kritiserade & ställde krav tills jag upptäckte att det varit jag själv som varit min värsta fiende.Inte tagit hand om mig på ett bra sätt.inte satt justa gränser runt mig,att jag var en pleaser på min egna bekostnad.att jag gjorde saker när orken var slut.Betalade med ångest skuld , skam & ältande.Men nu är det stopp på det & jag prioriterar mig själv & mitt egna mående men fortsätter att vara omtänksam & hjälpsam mot andra så mår både de & jag bra.

@Rike Tack så mkt för ditt meddelande och stöd och det känns skönt att få höra att man inte är ensam i detta. Det ska jag göra tack så mkt för tipset.

@zalkin Stress är en stor riskfaktor eftersom vi vet att alkohol dödar den känslan på en kvart, men ger tyvärr tillbaka med råge nästa dag, och nästa dag osv. Ett litet råd är att försöka dela upp stress i tids, relations och etisk stress.
Tidsstress handlar om just hur vi disponerar tiden. Säger vi ja till olika uppdrag, jobb, behöver vi sannoöikt ibland säga nej till ngt annat. Titta tidsmässigt över jobb, även familj fritid
Relationsstress.att finnas i relationer som ger, inte dränerar på energi, titta över relationer, passar alla in i mitt relationspussel, behöver jag göra ngn förändring?
Etisk stress. Att finnas i värdesystem som stämmer över med mina värderingar. När det gäller jobbet t.ex. överensstämmer arbetsgivarens och min kompass tex. För mig brukar det vara hjälpsamt att dela in stressen i dessa kategorier och titta på dem lite utifrån

@eling Hej, jag har också funderat på detta. Ska jag vara ärlig så tror jag att det är ytterst få eller ens ngn som klarar av att innerst inne förändra beroendet som man utvecklat, utan att man snabbt står där man stod, och tänjer på de gränser där man befann sig senast. Sen finns det säkert olika grader i alkoholhelvetet, vi hör ju lyckligtvis till de såkallade funktionella, som lyckat jobba, driva familj mm. Många förlorar ju allt. Men jag vågar nog inte utmana ödet en gång till, fokuserar istället på vinster som kommit med tiden, hur svårt det än är stundtals..har jobbat mycket med att acceptrra just detta, och tiden gör det enklare, naturligare, Sköt om dig!

@eling Jag tror att det handlar om att vissa har ett riskbruk men inte har hunnit utveckla alkoholism. Att de ev kan lära sig dricka måttligt. Jag tror även att det handlar om att vi har olika ärftlig sårbarhet för att bli alkoholberoende. Och att denna ärftliga sårbarhet lättare gör oss alkoholberoende. Att man känner en stark positiv effekt av alkohol jämfört med någon som inte har denna en benägenhet att bli beroende. Även att uppväxtmiljö kan påverka som stress och annan utsatthet. Sen tror jag att vissa får kämpa hårt för att kunna dricka måttligt, att de har den kontrollen, som inte har hamnat i alkoholberoende, men att det tar massor av energi och tid av dem. Sedan finns det väl alltid någon som lyckas som gått längre än till riskbruk, men har man programmerat om hjärnans belöningssystem till att gå igång på alkohol så är nykterhet den enda vägen att gå.

Vissa får något andra inte har, men vi får lära oss att leva med det vi har och att uppskatta det. Då kan vi lägga vårt fokus och energi på det och göra det bästa möjliga av det. Det kan ta sin tid, men man får ta en dag i taget med rätt fokus. Då blir det allt lättare. Kram❤️

Alla vi har känt samma, skulle jag säga - de flesta i alla fall. Alkoholen och dess besvär tenderar att eskalera, och man måste undvika det värsta, ett beroende. Och detta med att man skäms ögona ur skallen, men sedan släpper upp drickandet är helt typiskt. Å andra sidan, för dig, så är du ju stark som kan ta vita månader. Det kan minsann inte alla. Jag ser det som att du har ett riskdrickande, men sådana kan man sätta stopp för. Gör det.

Kolla speciellt 'Vara alkoholfri' och 'Det vidare livet', där forumet lever riktigt flitigt. Det kan lätt bli där du är nu att du inte får några svar. Häng i och jobba på det, du verkar vara en klok person. Läs vad folk skriver, du lär dig :)

@Kärringen Fantastiskt! Väldigt inspirerande. Inser att jag antagligen tagit för lite hjälp efter flytten (eller flykten kanske är mer rätt). Kloka och så sanna ord om förväntningarna på kvinnor, att vi lever längre än männen är helt otroligt. Det måste ju bero på att vi är biologiskt starkare från början. Ta hand om dig nu och misströsta inte när det kommer mörkare stunder, de måste nog få komma de också. Kramar 💛

@Sarkare så starkt av dig att ta tag i en förändring för dig själv och ditt barn. Jag om någon vet hur svårt det kan vara. Det tog alldeles för lång tid för mig, jag hade tappat bort mig själv så pass att jag är väldigt osäker på om jag hinner hitta hem. Jag är helt, helt säker på att du gör rätt och önskar dig och ditt barn all lycka. Det kommer att bli "mörker" ibland, men det klarar ni. Var inte rädd för att ta hjälp, någon att prata med kan göra stor nytta. Sköt om dig 💛

Klokt att du tänker på huruvida du vill vara med på resan.
Du och flickan är viktigast just nu, frun måste få insikten själv. Tyvärr..
Vi är många som delar dina upplevelser, något som kan vara bra är att ringa och prata med alkoholhjälpen.

Åsa o has ❤️ tusen tack
Trodde nog själv aldrig denna dag kunde komma. Men skam den som ger sig. Är försiktigt nyfiken på resten av livet nu istället för dränerad

@has Hej tack så hemskt mycket för ditt meddelande, Precis som du säger att man inte förstått tidigare, och förvirrad det är precis så jag känner och besviken. Men när jag verkligen börjar tänka tillbaka efter alla år så ser jag mönstret och det har varit framför mig hela tiden, Men jag har inte förstått,Men tack så mkt jag ska verkligen tänka på att ta hand om mig och se över dotterns trygghet.För det gjorde ont i mig när hon inte brydde sig om sig egna dotter inatt, utan det var viktigare och dricka vidare på baren,

@Vitvargen Och ja, Markus Heilig känner jag till. Läst hans bok, sett en del intressanta klipp.

Det finns en behandlingsmetod, som jag inte minns namnet på nu, där man får hjälp inom 24 tim. Sen får man hjälp med allt - att få ordning på sitt liv. Det tror jag på - att se hela människan.

Kram 🐘

@Vitvargen Det är otroligt givande att läsa mina trådar nu, med några års distans. Tillsammans innehåller mina två trådar över 8.000 inlägg, så jag får sovra rejält.

Vi är summan av våra liv och därför är forumet så hjälpsamt för här kan vi stöta och blöta allt som livet innehåller. Att sluta dricka är steg 1, sen följer steg 2, 3, 4, 5 osv. Vi måste hitta orsakerna till att vi har druckit.

Drickandet är bara ett symtom. Oftast, inte alltid. Eftersom alkohol är näst mest beroendeframkallande (efter heroin) så blir alla beroende om man druckit tillräckligt mycket och ofta.

Kram 🐘

@fooliehutten
Finns ingen godare dryck än rooiboste med vanilj. Enda biverkningar är att eftersom jag oftast vill ha en extra mugg får jag springa på toa...🤣

@zalkin tack 🤗

Jag funderar på det här med måttligt drickande. Hur det kommer sig att vissa problemdrickare verkar kunna lära sig att börja dricka måttligt (enligt gällande rekommendationer), medan andra inte kan det. Kämpar de varje dag då fortfarande eller är det ingen fråga längre då. Jag förstår det inte. Jag kan inte så jag borde inte bry mig. Men jag förstår verkligen inte. Vad beror det på. Jag kanske inte behöver förstå det, det är som det är. Men jag skulle vilja förstå.

Tack alla. En jublande glad tjej i åk 7 kom idag och berättade att hon fixat sitt matteprov. Första provet på flera år. Så det gjorde min dag. Hon har jobbat hårt och bra.

@Kärringen oooh! 😍 Så härligt att du känner dig fri. Jag blir helt exalterad när jag läser din text - heja, heja!🤗

@Longea vilken hemsk upplevelse!

Vi är många med dig här som också vaknat upp och undrat varför vi inte förstått tidigare så du är inte ensam.

Men det anhöriga som lever nära en missbrukare upplever är stor förvirring. Den vi lever med ljuger, manipulerar och gaslightar för att vi inte ska förstå (kanske för att de heller inte själva ska förstå). Länge, länge lever man på hoppet att man ska ha fel.

Hoppas natten kan vara ett uppvaknande för din fru. Om inte, så kom ihåg att ta hand om dig och se över vad som kan göras för att hennes dotter ska vara trygg.

När poletten till sist trillar ner kan det kännas som att marken rämnar under ens fötter. Jag vet att jag behövde tid på mig för att verkligen ta in verkligheten.

Men det som ändå är bra är att det faktiskt går att välja annorlunda själv när en äntligen fattar hur det står till.

Skickar styrkekram!

@Sarkare så skönt att du landat på en bättre plats!

Ser att jag svarat dig högre upp i tråden, inte visste jag då att även jag skulle lämna igen bara ett par månader senare.

Livet blir inte alltid som man hoppats, och andra personer beter sig inte alltid som man önskat.

Jag tänker att det kräver styrka och mod att inte fastna där, utan välja bättre vägar för sig själv även när det känns svårt.

Ibland tänker jag att medkänslan till sist kan bli helt utmattad när människor dränerat oss under en längre tid. När man har tendenser till medberoende kan även lite uppfriskande svalka i känslolivet kännas som ett svek.

Vi är också bara människor, även om vi tycks glömma det ibland. Alla känslor får plats och är helt ok.

Önskar dig varmt lycka till på din nyfunna väg❣️

Första gången jag skriver här för jag vet faktiskt inte vad jag ska mig till längre ursäkta om det blir lite långt. Jag och min fru har varit ihop 7 år gifta i drygt 2 år. Hon har sen ett tidigare förhållande en dotter på 14 år. Jag märkte ganska tidigt att något inte stod rätt till med alkoholen hon blev väldigt full och ofta däckande hon. Hon har alltid skött sitt jobb och varit nära sin dotter och mig, men sen började det verkligen smyga sig in på och helgerna började bli mer intensiva. Det börjar alltid med att hon ska ( jag ska bara gå ut och äta något och prata med min vännina) Under årens gång slutar det aldrig där. Utan hon kommer hem kl 04:00-05:00 svarar inte i telefonen när jag ringer, svarar inte på mina meddelanden, sen ringer telefonen då är hon så full att hon knappt kan stå upp oftast utanför en nattklubb eller nån bar, senaste ramlade hon ut ur en taxi och började bråka med taxichaffören om priset. Inatt var det samma visa igen men den här gången sket hon i sin dotter, jag fick tag i henne runt kl 04:00 och frågade vart är du någonstans?, då svarade hon: jag är i en park, jag blev vettskrämd och drog ut och letade och hittade henne gåendes med en ölburk. Jag har varit ja jag vettefan blind dum jag vet inte , men inatt förstod jag att min fru måste söka hjälp och jag vet inte om jag orkar den resan. Tack för att ni tog er tid att läsa.

@danisa, det låter finfint. Njut varje klunk te och känn hur gött värmen sprider sig inombords, å’ helt utan dryga bieffekter🤗

@fooliehutten tack, ska kika 💛

@Andrahalvlek, intressant bokprojekt du håller på med och den bärande idén "forummetoden" tror jag har väldigt goda förutsättningar att landa väl bland publiken. Behovet av bra behandlingsstrategier är stort, det sägs att över en miljon svenskar har en så hög alkoholkonsumtion att den anses skadlig eller innebär en risk för beroende.

Vet inte om du stött på Markus Heilig, professor i psykiatri som har en hel del videos på YT om framkanten i hjärnforskningen kring alkohol. Extremt kortfattat har det skett en rörelse från biokemiska belöningsmekanismer, till stressmekanismer, till psykosociala faktorer: dessa anger olika behandlingsalternativ i sig själva eller i kombination.

Det psykosociala är, om jag förstår det rätt, den nya framkanten med begrepp som antisociala beteenden och marginalisering/utanförskap som ingående i en ond cirkel. Dessa verkar ge både förklaringar och behandlingsvägar för fenomenet PAA eller PAWS som inte riktigt nått mainstream ännu som jag förstår det, detta att det är så oerhört lätt och vanligt att trilla tillbaka i ett beroende.

Kort sagt: en aktiv, omtänksam och välmodererad forumgemenskap som AH passar mycket bra in i denna mer utvecklade förståelse, jag önskar dig varmt lycka till även med detta projekt!