skrev Ros i Jag slutar dricka, ge mig allt stöd ni kan

@kluck Välkommen hit. Gå in och läs och skriv så ofta du vill och kan. Här finns många som stöttar, ger tips och som också kämpar med att bli fria från A. Jag är inne och läser flera gånger om dagen men skriver inte varje dag. För mig har det varit en stor hjälp och hittills har jag inte tagit en droppe på 10 v. En dag i taget och aldrig ta det första glaset.
Kram.


skrev Carisie i Jag slutar dricka, ge mig allt stöd ni kan

@kluck Hej 👋🏼
Fint att du tagit så stora steg - håll i bara. Du kan göra det 👏🏼
🩵


skrev kluck i Jag slutar dricka, ge mig allt stöd ni kan

Hej! Jag har anmält mig till behandling digitalt för att sluta dricka de 1-1,5 flaskor vitt vin som jag pumpar i mig varje kväll. Har två möten, med läkare resp sjuksköterska inbokat. Det är nu eller aldrig. Är hoppfull men orolig för abstinens och för att misslyckas. Jag lever ensam och har ingen som naturligt finns som stöd i vardagen. Har inte berättat för någon. Min längtan är att alkoholen blir en ickefråga, att jag inte ens reflekterar över det, precis som rökningen har blivit. Håll tummarna!!


skrev Ny dag i Tillsvidare

@Varafrisk Du är absolut ingen besserwisser, tvärtom ❤️! Hmm jag kanske befinner mitti båda processerna. Ska grunna på detta. Jag har iaf ff kvar den lugna känslan i kroppen och det är så skönt! Jag försöker njuta i det för det kommer komma bakslag som jag kommer behöva hantera igen. Jag tycker du är så strong som klarar nykterheten. Sockerberoendet kommer du också kunna övervinna är jag säker på. Jag tror så på dig❤️!


skrev Ny dag i Tillsvidare

@bpo Grattis till 12 dagar👍💪! Trevligt att du tittade in🥰! Läste i din tråd att ditt mönster liksom liknar mitt… nyktra perioder som följs av djupa återfall. Jag vill verkligen inte längre. Middagen idag var så mysig. Ingen drack särskilt mycket och ingen brydde sig om att jag inte drack. Körde ens inte bil. Kommer vara härligt att vakna imorgon! Vi får peppa varandra 🥰🌱


skrev User37399 i Finns det en chans?

Hej
Jag tror att du måste släppa taget och låta vården göra det de kan, vi kan inte göra något mer än vi gjort (min hade också en kombo av missbruk o psykiskt)

Känner mer att man möjliggör det om man stannar (än ger upp ) samt tar sönder sig själv om man fortsätter relationen. Tänk även på dina anhöriga - de måste vara så oroliga om de vet att ni har kontakt.

Förstår detta med de svarta ögonen - det minnet kommer alltid att finnas kvar för mig.
Även min partner var otroligt mjuk i fin när han var stabil.
Men det hjälper inte alls.


skrev Kennie i Det är aldrig försent

Sattva, varm hälsning till dig, det kommer bli bra!


skrev Varafrisk i Första dagen

@Charlie70 Hej🌺 Tittar in och bara undrar hur du har det? Allt gott t dig🙏🏻
Kram❤️


skrev Åsa08 i Finns det en chans?

Efter 5 år separerade jag och min sambo nyligen efter att hans drickande spårade ur på en helt ni nivå. Han blev så arg att han slog sönder en glasruta och skadade sig så illa att han var nära att blöda ut innan polis och ambulans hann komma.

Jag slängde ut honom samma kväll. Jag var jätterädd, min pappa fick sova över så jag inte behövde vara själv och jag var skakis i två dagar efter. Min sambo har absolut varit ett otrevligt fyllo, men detta var något helt nytt. Nu förstår vad uttrycket ”det blev svart i ögonen”.

Han har sökt hjälp förut, gått på Antabus, men alltid fallit tillbaka. Denna gång ska dom utreda bakomliggande psykiska tillstånd sant samtalshjälp.

Detta är, i nyktert tillstånd, en jättefin människa. En peppande partner som alltid finns där, tänker på mig och har en riktig ”You go, girl!” inställning till att jag tar mig för. Han har haft en tuff uppväxt som lett honom in på fel spår i livet och är saker han fortfarande kämpar med. Han blev fri från droger, men alkoholen har varit svårare.

Han har ingen annan i livet som inte själv är strulig, jag är i princip hans tråd till ett bättre liv. Och han är SÅ värd att komma på fötter!

Det jag tampas med är min önskan att inte ge upp på honom, och har en vilja och önskan att ha en relation igen - OM han kommer tillrätta med allt. Är det dumt? Är jag för förstående?

Jag tycker det här är så otroligt svårt!


skrev Carisie i Loggbok över nya farvatten M/S Carisie

God kväll & strax god natt 💤
Checkar in på mig själv denna nyktra torsdag som jag spenderat med jobb. Fast med student så det var extra roligt att jobba. Mycket pyssel & sånt. Kul att tänka efter varför jag gör si eller så. Räkna på vätskebalans & annat skoj 😅

En nolla 0️⃣ även idag - lägger mig nykter i mina bolster och lyssnar på "En beroendepodd" avsnitt 168 med Hanna Hellqvist som ju är nykter alkoholist sedan många år - eller lever i tillfrisknande om ni så önskar. Önskar dock att nån kunde intervjua programledaren Rebecka Åhlund, som skrev boken "jag som var så rolig att dricka vin med", skulle vara intressant tror jag.

Sov gott var ni än är & vad ni än gör
🩵


skrev lugnro i Hålla i hålla ut

Känner en ödmjuk stolthet i att jag inte druckit denna helg dag🙏🏻 Istället ligger jag nu i sängen med vetskap om att jag imorgon kommer vakna till en solig dag utan ångest & bakis av vin. Hoppas ni andra finner er kraft i att hålla i & hålla ut även denna dag. En tag i taget börjar smått landa i mig. Tacksam


skrev Carisie i Kaffestugan

@Farbrorn Nä visst är jag snål 😂😂😂 Då ska du veta att jag har ett snitt på 2,5 glas/ tillfälle dags dato ☺️
Jag är nöjd & glad och det viktigaste för mig är att det funkar.
🩵


skrev Carisie i Äntligen!

@Suburra Men gud så skönt!!! Bra kämpat!! 💐💐💐


skrev Carisie i Hur hitta glädjen utan alkohol?

@Nesta Du kan om du vill...den enda som har makten över dig är du. Det är inte över förrän den tjocka damen sjunger 🫢😉😅 #KÄMPA
🩵


skrev Nesta i Hur hitta glädjen utan alkohol?

@Carisie Tack för din respons 🙏. Jag ska titta på Självhjälpsprogrammet och kämpa på 🌸


skrev majsan i Hur vågar man lämna?

@bella70 jo, jag frågade min son varför och han sa att han inte vill bo i ett grälhem. Så jag vet ju...


skrev majsan i Hur vågar man lämna?

@bella70 Jo skäms att säga det, men detta har pågått länge och viseparerade för samma sak för sju år sen. Sen började han AA och vi blev tillsammans, men han började igen. Så jag vet att vi går i samma cykler. Det är svårt när det inte alltid är dåligt och vi har varit tillsammans i 15 år. Jag känner nu att jag kommer att droppa bomben på lördag då han kommer tillbaka. Jag fösöker bara samla mod. Och den kommer jag definitivt att söka stöd från olika organisationer, har hittat en som hjälper vid separation med barn. Nånstans tänker jag att jag också kommer att bli lugnare med barnen när han inte är närvarande, då jag inte behöver vara så spänd hela tiden.


skrev Kärringen i Är tillbaka

@bella70 tack ❤️
Ja egentligen vill jag ju klippa helt förstår inte varför det är så svårt!
Vi har absolut ingenting mellan oss nu så kärlek är det inte!


skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu

@Majaella tack! Dina ord värmer verkligen 🙏💛 beträffande Makens grisiga beteende så pratade vi om det dagen efter. På mitt initiativ. Jag sa rakt ut hur han hade betett sig och hur det påverkade både mig och sonen. Han höll med och bad om ursäkt. Han pratade även med sonen och bad honom också om ursäkt. Hur går det för dig? 💛


skrev Flarran i Promillebikt

Man kan då somna till på en knepig tid alltså. För så gjorde jag här på eftermiddagen och tänkte först negativt som vanligt kring den saken och började då bli mörk och dyster i sinnet. Men när allt kommer omkring så var det ju inte så dumt att få sova en stund så där helt spontant. Lite som att man för en kort stund bara liksom släppte taget och simmade ut i det okända utan att vara så värst överanalyserande eller väl i tanken så förskräckt och fokuserat medveten kanske.

Det här med att leva sitt liv som berusad av olika yttre stimulans som alkohol, vilket man tidigare har gjort i så många år i mer eller mindre hög grad. Det är nog att likna vid att simma livet igenom med en flytdyna på ryggen som till sist kan bli till ett sänke för ens sinne och fria ande så att säga. Har väl hört någon gång att man ska vara som ett barn för att kunna komma till guds himmelrike. Analyserar man denna tankegång så dyker det ständigt upp nya prylar att fundera kring.

Började tänka på vad lycka är för något och om vikten av att kunna vara i nuet och känna en barnslig tillit, tillförsikt, hopp och kanske den lite mer oförställda spontana glädjen i det enkla och naturliga i stunden. Har läst att ett nyfött barn väl skrattar en 400 gånger per dygn, medan en vuxen på sin höjd normalt sett skrattar högst en 15 gånger per dygn om ens så pass ofta. Det är allt mycket man som nykter och alkoholfri kan komma att tänka på vid sitt köksbord när man dricker lite vanligt vatten en dag som denna. Förresten, @bpo och @Loppan, det var kul att ni tittade in sväng. Ha en fin kväll mina vänner!


skrev Andrahalvlek i Det är aldrig försent

@Sattva Så skönt att han hittat ett boende! Förstår din lättnad ❤️

Kram 🐘


skrev Suburra i Äntligen!

Äntligen börjar jag få utdelning av mitt alkoholstopp som är 4 månader i morgon. Vaknade i morse kl 5 och kände mig ivrig inför dagens simpass ( 2 timmar ( . Känner mindre orolig och levnadsglad. Nästa mål är 5 månader ( vill inte sätts upp mål jag inte med säkerhet klarar av. Känns viktigt att hålla mig på mattan och inse att man kan falla dit så en dag i taget men att vara nykter ett år känns inte helt omöjligt.


skrev User37399 i Hur vågar man lämna?

(Ps bus/utagerande hos barn kan komma sig av läget hemma…)


skrev User37399 i Hur vågar man lämna?

Det låter som att hela familjen behöver stöd.

Hade han dessa problem innan ni skaffade barn?

Jag tror att en kontakt med kommunen vore bra.
Försök sök rådgivning redan imorgon tycker jag.


skrev majsan i Hur vågar man lämna?

Jag märker att jag börjar tveka. Jag kan vara så tvärsäker när jag är arg. Men sen är hanödmjuk och bakis och saknar barnen och vill ha mysig lördag tillsammans med mig (utan alkohol såklart). Jag tycker bara att det är så svårt. för att han såklart har två sidor. Den underbara pappan/maken och den jävliga maken/pappan. Typiskt för alkoholister, I know. men jag tänker på hur svårt allt blir att va själv, våra barn är 3 och 5 och extremt busig, jag har inte själv heller alltid tålamod att hantera dem, utan ryter till eller börjar gråta när jag inte orkar och de inte lyder. Och när min man är där med sitt tålamod är det ju bra men ofta är det han som har kort stubin och jag som lappar och slätar över för att barnen ska må bra. Det sjuka är att jag om och om igen tänker att vi inte har det bra, att jag vill separera, så går det tid coh vi har det bra emellan åt och sen är jag där igen. Och jag har svårt att se en framtid för i tanken finns alltid, men då har vi ju kanske skilt oss. Det här mår ju ingen av oss bra av. jag vet bara att om jag kastar bomben kommer han först reagera med ilska, sen med sorg, sen böna och be att han får testa att vara nykter. Och det orkar jag absolut inte med. Han nykter är värre än han när han dricker (för att han bara är sur för att han inte "får" dricka). Det slutar alltid på samma vis. Han dricker igen och jag orkar inte kasta ut honom. Den här gången vill jag göra något igenomtänkt, ha en plan. Ha en lugn attityd. Inga ultimatum...