Senaste kommentarerna i forumet

Skönt att du fick längre sjukskrivning. Det är svårt det där med känslor, men det är ju en insikt när man vet att man borde känna sig stolt, men det kommer nog inte helt naturligt för de flesta. Släpper du ut ledsenheten nånsin? Jag tror ibland att vi har varit så duktiga på att proppa in känslor och stänga dörren att det har blivit svårt att ”förlösa” dem.
Kanske gråta en skvätt. Jag tror att man ska försöka lämna negativa tankar och känslor snabbt, men de måste ju bearbetas något. På med något sorgligt och gråt lite. Du har all rätt i världen att vara stolt! Hela behandlingen och eftervården har du klarat… eller klarat vill jag egentligen inte skriva eftersom det inte handlar om att det är en prestation att vara nykter i sig, utan att helt tänka om sina livsstrategier. Det är svårt och arbetsamt och du gör jobbet.
Ha en fin dag VaraFrisk!

Godmorgon!

Är inte på jobbet än men längtar nästan redan hem till sömn ikväll. Är trött 💤

Inga bromsklossar för mig idag.
Önskar er en fin dag 💕

@Fjärilen81 Grattis till ditt nya jobb 🙂

Nu har det gått mer än månad sedan jag beslöt mej för att nu är det slut med vindrickandet. Under denhär tiden har jag haft tre små konstiga återfall. Alla tre gånger har jag fått en enorm lust att testa på hur vin smakar (som om jag inte skulle veta). Alla tre gånger har det smakat ganska illa. Det blev en halv flaska alla gångerna, men sen var det stopp. Det kändes varken bra eller gott. Som om jag på något galet sätt ville tvinga mej att bli full, fattar inte vad dethär är för mekanismer.
Men faktum är att jag sen den tredje gången närmast känner avsmak för alkohol. Nu går det lätt att vara nykter, har inte tänkt på vin alls de senaste dagarna vilket är otroligt skönt.
Det hjälper helt klart med fysisk aktivitet, i mitt fall löpning. Den fysiska tröttheten minskar suget.
Vi fortsätter en dag i taget, kämpa på alla!

Starkt gjort! Det måste ha varit oerhört tufft, både för er och för honom.

@Flarran Det är ju svårt att förstå det du skriver. Här har vi en läkarkår som går till jobbet varje dag. Men till vilken nytta om det enda som sker är en liten pratstund och ett leende. Vad hände med att vara stolt över sitt jobb. Är det inte mer tillfredsställande att känna att man bidrar?
Att de lämnar dig vind för våg efter ett självmordsförsök. Nä, jag fattat inte. Jag fattar verkligen inte. Man blir ledsen att höra att det är så här det går till. Verkligen beklagligt 🤗.

@Flarran Bedrövligt 🤬 Om rätt läkare träffade rätt person och gav rätt behandling så hade vården varit tusen gånger mer effektiv. Miljoner gånger!

Att råka på en riktig bra och erfaren läkare, som man dessutom får en bra dialog med, känns svårare än att vinna på lotto. Jag spelar dessutom inte.

Apropå snuset så råkade jag för en tid sedan byta ner mig från 20 g/portion till 13 g/portion. Den större storleken var slut i min smak, melon. Efter en vecka vande jag mig, så nu ligger jag kvar på slim-portionerna. Rätt schysst nedtrappning utan större uppoffring. Bara ett tips 🤩

Kram 🐘

@Källarmannen Hej. Önskar dig detsamma.
Nyss utsläppt ur saltgruvan - nu hem & slänga mig i dunet 🛌

Hej igen,
Jag har inte varit speciellt flitig på forumet på senaste tiden. Att kommentera i mobilen är lite för "pilligt" för mig och min platta är för gammal för att kunna kommentera i det nya formatet. Återstår då min laptop där jag inte alltid är verksam.
Nåväl, idag dag 66 och fortfarande nykter. Kan inte säga att jag räknar varje dag längre. För det mesta går det per automatik men jag kan väl erkänna att tankarna kommer upp då och då att göra ett avsteg. Speciellt efter att jag tex arbetat hårt i trädgården ett antal timmar och känner mig allmänt trött och sliten. Då kan tanken komma upp att jag ska ta den där ölen. Som tur är har jag då inget hemma och långt till bolaget så det blir bara en tanke och inget annat.
För min egen skull tror jag att jag ska läsa om "Tänka klart" av Annie Grace. Bara för att hålla mig uppdaterad och påminna mig själv om vad som gäller.
Jag känner mig, i stort sett, nöjd med mina dryga två månaders nykterhet. Vad som kan irritera mig dock är att jag har diverse småkrämpor som allmänt stel i rygg och leder etc. Kan det vara så att de här krämporna "kommer fram" efter en tids nykterhet när kroppen håller på att ställa om?? Någon som har erfarenhet??
I vilket fall som helst en helt underbar dag idag och jag har varvat fysiskt arbete med en lång paus på dagen med sol och god lunch. Sedan en god kopp kaffe. Mycket mer behöver inte jag för att känna mig nöjd.
Fortsatt trevlig kväll/Hoppfulle Kalle

Ytterligare en dag utan alkohol vilket i sig är normalt under vardagarna. Alkohol känns långt borta och mitt mål är att det ska förbli så. Önskar er alla att ni ska få lyckas med era målsättningar avseende alkoholen.

Nu har man för nån timme sen kommit innanför dörren efter att ha varit ute i dagsljus och promenerat längre än vad man har gjort på mycket länge. Hade ju ingen energi alls egentligen i morse. Men jag skulle ju besöka en ny allmänläkare som ska fungera som min kontakt runt det psykiatriska främst, enligt vad jag har fått veta sen tidigare av någon tillfällig psykolog.

Vad ska man nu säga om denne ”expert”. Hade ju som du @ Andrahalvlek tipsade om tidigare idag ungefär noll i förväntning. Vilket jag väl har för det mesta när det gäller dagens sjukvård. Några nya mediciner mot depression hade han inte att komma med, och några blodprover var han inte heller intresserad av att ta. Det var som jag misstänkte. Det var väl inte så intressant att följa upp tidigare prov om alkoholmarkörer då de redan visste att jag inte äger eller kör bil trots innehav av körkort.

Någon samtalskontakt eller samtalsterapi i någon form föreslogs inte. Men visst var det en trevlig liten pratstund, och för ovanlighetens skull så var det en läkare som kunde flytande svenska. Jag var öppen som en bok och berättade för honom om hur min vardag ser ut och hur jag som oftast mår för det mesta, fungerar och ser på livet alltså. Berättade även om vad för slags tidigare insatser och mediciner jag har provat hos psykiatrin genom åren. Tror faktiskt att han nog delvis i alla fall hade ögnat igenom journalen

Som du @Kebne1 föreslog, så var jag supertydlig om min situation Man kan säga att han på fyrtio minuter fick hela min livshistoria i kort sammandrag. Så nu vet jag att det är så här jag för alltid ska må till sista andetaget alltså. Jag berättade för honom även öppet om mitt tidigare misslyckade självmordsförsök för nåt år sedan då jag råkade ha ett allt för dåligt rep som nog väl var lite för töjbart för att göra ett adekvat jobb. Berättade även om att det då blev rätt bra fart på de inom öppenpsykiatrin. De var väl oroliga för negativ suicde-statistik i området kan man tro.

Minns att jag hotades med hämtning av polis om jag inte dagen efter händelsen infann mig hos öppenpsykiatrins mottagning och visade upp min såriga hals, för en rätt ointresserad läkare, vilket jag alltså gjorde. Sedan var det inte mer med det. Ingen psykiatrisk uppföljning alls. Detta berättade jag för min nye läkare som bara log lite stilla mot mig. Så nu har jag gjort mitt jobb så att säga, och vet nu vad jag har för vårdkontakt om det verkligen gäller alltså, och det känns ju tryggt och fint...

Sitter nu nykter här vid köksbordet och dricker lite alkoholfri läskedryck av typen grapetonic. Känner mig rätt nöjd att jag efter besöket hos läkarexpertisen besökte den närbelägna matbutiken som har de konservburkar med den inlagda sallad som just nu står på min topplista så att säga. Köpte ingen folköl öl av typen 3,5 procent heller.

För det skulle nog ha krävts minst ett flak av sånt för att man det minsta skulle ha blivit på någorlunda gott humör efter läkarbesöket ifråga. Hade lätt kunnat åka taxi ned till bolaget och köpt några flaskor vodka och gjort slut på skiten med hjälp av diverse piller så att säga. Men det är väl vad de väntar och hoppas på kanske. Det nöjet tänker jag då faen inte den närmaste tiden bjuda dessa sjukvårdsexperter på. Men några dosor med portionssnus i lakritssmak trots ett lite förhöjt blodtryck blev det i alla fall. För man ska ju leva också...

Ha en fin kväll!

@Loppan Jag tror det var en släng utav fullständig frihet och ingen hemma som brydde sig. Så var det. Jag vill minnas att de högt ställda förväntningarna av en fylla inte infann sig när jagväl satt där. Jag mådde riktigt dåligt dagen efter. Inte ett uns alkohol i kroppen efter 2 år. Det kanske var skälet till att det blev en engångsföreteelse. Sedan smög det sig på under helgerna. Känns det ok för dig i nuläget?

@TessanTuss hej ville bara höra så du mår bra🥰

@Tezzan Tycker inte heller att det är flummigt. Man går många gånger vilse i livet och bara kör på utan att tänka efter. Nu är ett bra tillfälle att stanna upp lite och fundera på hur du vill att ditt liv ska se ut och vad det ska innehålla. Allt är möjligt.

Visst är det bra att se framåt och inte grotta ned sig, det leder inte så ofta framåt. Att reflektera och fundera över varför saker går snett är mer fruktbart. Att tex fundera på varför saker inte känns så bra. Att sopa under mattan kan vara som att stoppa huvudet i sanden. Vad gäller att dricka så kan det vara att man förtränger saker som inte blev så bra när man var full, och sopar det under mattan. Man förtränger det för att känslorna det framkallar är så jobbiga. På samma sätt kan man förtränga att man inte kan dricka utan att det spårar ut, när det förflutit en tid och man får börja på ruta 1 igen. För att inte glömma orsak och verkan så behöver man peta i det, ta till sig det, förstå det, inte glömma det och skapa strategier, nytt beteende för att inte hamna snett. Det kan kännas svårt att veta var man ska börja nysta och då är det bra att ha någon professionell att bolla med och som kan hjälpa till i vägledningen. Bra att rensa ut dryckesglas, jag har heller inte mycket kvar och de står och dammar högst upp i skåpet😁

@Geggan Åh vilken tur att det gick bra! Det är ju så lätt hänt att man trillar. Jag är livrädd för att trilla och skada mig på ngt vis. Är inte speciellt smidig utan det blir tvärt fall🙈 Var rädd om dig och kanske ngn pensionärspool kan hjälpa dig🤗🥰Kram

Har du funderat på vad det var som ledde fram till tillfället eller kom det som en blixt från klar himmel? Stannade du vid ett tillfälle eller fortsatte du flera dagar? Bra gjort med två år! Då har du säkert vissa knep som har funkat som du kan upprepa!

@Majaella Hej och tack för att du frågar. Jag har inte orkat leta efter psykologhjälp.
Jag är SÅ trött. Kraftlös intill apati. Jag vet inte hur andra gör för att ”lyckas” bli sjukskrivna, som egenföretagare verkar det vara kört. Alla mina fysiska parametrar är okej. Borde vara glad för det. Men jag hade hellre velat hitta en förklaring till att jag inte fungerar.

Vet inte om det är min region eller min läkare, men här ska en tydligen köra in i kaklet hur trött en än är. På min behandling (som jag betalade ur egen ficka, tillade jag bittert :) ) var de flesta sjukskrivna under perioder eftersom det tar så mycket på krafterna.

Jag kämpar på. Alkohol är ingen lösning. Det vet jag. Gott så.

@Sattva Tack för att du tittade in❤️

Har varit väldigt trött i helgen och trött idag. Kom ut på promenad i lördags och även på bio tillsammans med min man. Vi såg den danska filmen ”Möte i Rom” där Rolf Lassgård medverkar. Småmysig film enligt mitt tycke. Igår var jag på NA-möte. Kändes bra efteråt. Vår dotter kom hem under em och kvällen. Vi hängde m maken när han tog ett dopp i sjön.

Idag har jag fyllt på TBE-vaccinet känns skönt att få ha gjort det. Och, idag avslutades eftervården med smörgåstårta . Varje vecka under ca 60 veckor har jag varit på först behandling under nio veckor och resterande tid på eftervård ett par timmar på måndagem. Jag känner mig redo och inte orolig för min nykterhet men det kommer kännas tomt. Fast jag kommer träffa deltagarna på möten. Det har ändå varit en mötesplats där jag känt mig sedd och bekräftad. Jag försöker tänka positivt när jag är på jobbet men det är inte helt enkelt. Jag förstår att när man är sjukskriven att saker och ting inte är som vanligt men jag känner mig ensam. Fast jag måste vara vaksam för börjar jag tänka så blir jag lätt ett offer och tappar min styrka mitt jag. Men ikväll känner jag mig trött och lite ledsen…..fast jag borde vara jäkligt stolt!!

Kramar🌺🥰

Hej på Er i kaffestugan! Var ett tag sedan jag skrev, men nu sitter jag i kvällssolen och njuter en alkoholfri öl. Önskar Er en fin och framgångsrik vecka vänner. Kram från Källarmannen 🥰

@AnnaPanna111 Det svåraste är att bestämma sig, snart är de fler än två om du håller i och gärna planerar varje dag så att du inte plötsligt överfalls av sug. Promenader och att läsa om alkohol, exvis Tänka klart av Annie Grace rekommenderas.
Ganska snart kommer det mesta av suget att försvinna om du inte dricker.
Försök också att hitta saker att göra som du tycker om, att fylla tiden utan alkohol är en bra hjälp. För ofta får man ett berg av tid att fylla, den som tidigare gick åt att planera en fylla, dricka och sen vara bakis....mycket tid som kastades bort. Nu kan du göra ngt utvecklande och roligt istället.
Lycka till! Du har allt att vinna och mycket lite att förlora :)

@Tezzan Inte alls flummigt. Det är precis så man ska göra. Rensa ut, göra något nytt och fint, vara glad åt det. Förändra något mer, känna sig duglig och nöjd osv
Vips har man både slutat dricka OCH har ett nytt liv med nya vanor som man känner sig nöjd med. Det gäller att ha lite tålamod och samtidigt vara nöjd med de första stegen (som snart är ett maraton av viktiga steg mot det nya livet.)
Du gör det bra! :)

Hej @Kameleont! Inte konstigt alls att du känner tvivel & irritation. Vid beroende så är ju just lögner och smygande ett av symptomen, så det är verkligen inte lätt att veta vad som verkligen är sant!

Det är också svårt att styra om uppmärksamheten till oss själva och våra egna behov efter att ha varit på helspänn och försökt få rätsida på alla känslor om att något inte stämmer en längre tid.

Min man har nu varit nykter i drygt två månader, och det är först nu jag börjar uppmärksamma hur stressad jag känner mig hela tiden. Vid enkla uppgifter som att ta hand om disken märker jag att jag försöker göra det snabbt, fast jag inte alls behöver.

Och då lever vi ju inte ens tillsammans just nu.

Har i mina samtal förstått att det är för att min kropp fortfarande försöker skydda mig och inte har hängt med i att mycket har förändrats och det nu går bra att koppla av lite.

Har tyckt att det är väldigt störande eftersom jag är sjukskriven för stress och vill vila för att kunna börja jobba igen.

Men inser samtidigt att det inte är konstigt att det är så här och försöker se medvetenheten som ett steg i rätt riktning.

Så försök ge dig själv tid. Och känna efter vad det är du behöver nu.

Skulle det hjälpa dig om din man lämnar blodprov? Finns det något annat han kan göra för att det ska kännas tryggare för dig? Känner du i sådana fall att du kan prata med honom om det?

Jag tänker att ni fick ett fint samtal sist ni pratade, kanske behöver du fler såna samtal? Kan du berätta för honom vad du brottas med och höra vad som är svårt för honom just nu?

Rom byggdes inte på en dag, saker tar (tyvärr😅) tid🩷

Nu har vi haft intervention/familjemöte med min man. Alla barnen var med (vuxna barn) Barnen och jag hade pratat mycket innan vad vi ville ha sagt och vi ville ha ut av samtalet. Vi hade även läst på mycket innan. Jag hade skrivit ner saker jag ville ha sagt. Det var nervöst men det gick bra, han satt tyst och lyssnade länge och tog in det vi sa. Det enda han inte höll med om det var hur mycket han drack, han tyckte inte alls att det var så mycket som vi sa... Det blev ett lugnt samtal, jag var på väg att bli arg några gånger (det är mycket ilska som ligger lagrat tror jag) men barnen lugnade ner situationen. Summan blev att barnen tog med sig all alkohol som fanns i huset när det åkte och min man var med på det och hjälpte till och ta fram allt. Vi har sagt vad vi vill han ska/bör göra. Det blev väl något slags ultimatum i allt. Han har nu haft sin första nyktra dag på väldigt länge. Han är lågmäld, säger inte så mycket, men hoppas han håller det han har sagt. Han sa dock nej till Beroendeakuten, men skulle ta kontakt med Beroendevården som förmodligen leder till psykolog och han ska även börja gå på AA-möten. Jag tror/hoppas han förstår allvaret med tanke på att hela familjen var med, men man vet aldrig hur alkoholhjärnan fungerar. Jag och barnen ska i morgon gå på vårt första Al-Anon mötet. Någon som har erfarenhet av det?

@Loppan Hallå! Jag blir osäker på mig själv eftersom jag var nykter under 2 års tid innan jag trillade dit. (Ett svagt ögonblick i en känsla av frihet, ensam med en bunt LP-skivor...) Jag känner mig lite som en Loser när det inte funkade. Jaja. Det viktiga är nog att man har kontakt med dem som förstår. Sådana som dig t.ex. Ha en go måndagkväll. Nu är veckan igång.

@vår2022 Mycket kloka tankar där. Det är också en svår grej, att arbeta med sig själv. Vart ska man börja och hur gör man, tänker jag. Jag är nog en sådan som ofta sopar saker under mattan, orkar oftast inte gräva runt i problem för länge utan vill oftast tänka framåt. Men det är klart att om jag rannsakar mig själv så finns det nog en del att ta tag i....Jag ska försöka hitta en ände att börja nysta i 😃 Att köra över sig själv som du skriver känns också bekant. Ibland vet jag inte om jag har en sen 40-årskris eller för tidig 50-årskris eller begynnande klimakteriebesvär men faktum är nog att jag i dagsläget är väldigt vilsen, kanske inte deprimerad men heller inte helt lycklig....sjukt flummigt hursomhelst.

När jag känner mig lite piggare ska jag faktiskt rensa ut väldigt många av mina dryckesglas. Det har jag aldrig gjort innan och blir en bra manifestation till min nya framtid. Jag menar vad ska man tex med snapsglas eller sjuttielva ölglas till, om man ändå inte ska använda dem. Det kommer bli skönt att få lite ny plats i skåpen. Det låter säkert också flummigt, men för mig blir det symboliskt. Ha en fin eftermiddag! 🤗😃