Senaste kommentarerna i forumet

@B.Å Grattis till ditt tillfrisknande.Läste hur du kände dig i början.Igenkänningsfaktorn är stor.Man mår ju sådär dåligt när man druckit för mycket en lång tid och som jag gjort efter återfallet efter sommaren & den senaste runt hjul.Fasiken vad jag ångrar dem.Känns som man startar om på ruta ett mentalt med ångest,skam,taskig sömn & allt känns tungt & tufft.Men under dessa 2+31/2 mån jag ändå varit nykter den största delen senaste halvåret.Och fått nya vanor,strategier & verktyg.Jag får lägga till & jobba hårt med att tänka positiva tankar & ha medkänsla med mig själv.Stort grattis till din fantastiska resa!

Tack @Molnet, så härligt att jag kunde ge dig lite tröst och hopp❤️

Ja @B.Å, välkommen till ”det vidare livet”❤️

@B.Å Sååå fint att läsa ditt inlägg, känns så hoppfullt att på sikt bli tryggare i sin nykterhet🙏. Längtar mycket till att det gått 4 mån. Har förstått att många börjar känna sig mera trygga och stabila då med nykterheten. Är också inne i detta forumet dagligen. Gott nytt år till dig och så otroligt välkämpat

Han skulle ändra sig sa han. Jag gav sista chansen, imorgon åker han ut. Han slet av mina glasögon så dom gick i två bitar. Ser inget utan då jag är närsynt så får gå med solglasögon. Det räcker nu, imorgon när han nyktrat till får han ringa någon som hämtar honom. Är så arg nu så jag kokar.

@Andrahalvlek ❤️

Ha ett gott nytt år du med 🌟💥💃

@Tjej82, @B.Å fint med igenkänning 🤗 ja man behöver ju inte bestämma sig nu för hur det ska se ut för all framtid. Ett fokus och mål i taget ❤️

@Vanten Tack ❤️

@eling klokt.Har åxå flytt & känt panik för starka känslor på samma sätt du beskriver.Tar rygg på dig.Ska ”uppmärksamma mina känslor, acceptera dem och försöka förstå dem. Vara förstående mot mig själv. Det är okej att jag känner såhär. ”

@vår2022 ja det känns faktiskt otroligt att jag kan känna som jag gör nu. Visst finns a-djävulen kvar men min motståndskraft är starkare nu.

Vill säga till dig att jag tycker du är fantastisk och jag är så otroligt tacksam för allt stöd och hjälp jag har fått av dig ❤️ Kram ❤️

@Molnet Tack 🤗 Ja jag jobbar med att uppmärksamma mina känslor, acceptera dem och försöka förstå dem. Vara förstående mot mig själv. Det är okej att jag känner såhär. Jobba på vissa beteenden som jag nu förstår härstammar från uppväxten och som får mig att må dåligt. Det jag tidigare gjorde var att fly allt genom att prestera, dricka a, äta. Arbetet tar förstås lång tid men A ska i alla fall inte mer användas som svar på känslor, varken positiva eller negativa. Så aldrig egentligen. Men vi tar en dag i taget.

@thompa90 Det glädjer mig att du skriver att du också vaknade nykter idag.
Det var skönt att komma iväg tidigt i morse. Natten var orolig, vaknade ett antal gånger efter att ha drömt om glas och flaskor med alkohol. Hade väckarklockan på 0500.
Strategi just nu att inte tänka för långt, ett steg (en dag) i taget. Det blir Ramlösa utblandad med fläderblomssaft i champagneglas.
Var på parkeringsplatsen utanför Systembolaget och räknade på hur otroligt mycket pengar jag spenderat på öl, vin och sprit - tänkte på vad mycket kul och trevligt jag kan använda pengar till istället.
Skönt också att ha hittat detta forum för stöd och uppmuntran.
Vi räknar och glädjas åt våra nyktra tider!

@isaja vad skönt att se dig🤗. Hur går det för dig?

@Cashsmash godkväll! Hur går det för dig? Gott slut och gott nytt🌟

Kvällsavstämning dag 30
Det trodde jag nog inte när jag startade. Idag har jag klarat utmaningen att hälla vitt vin i fonden till musslorna, utan att vilja ta en enda klunk. Det känns lätt idag också och jag är helt trygg inför imorgon. Svärfar är med oss här i stugan nu och då behöver jag gå undan ibland, och det är riktigt skönt. Och nu när jag inte dricker dricker inte heller han, och det är ännu skönare! Bubblet (odd bird) ligger i kylen inför imorgon och naglarna är redan målade! Nu blir det film här i stugan och sen tidig kväll hoppas jag. Jag sover fortfarande jättemycket, och har lätt att varva ner. Dessutom svettas jag inte på nätterna just nu heller och det är typ det bästa. Ni hör ju, bara glatt och kul och bra. Det ska jag minnas när det känns tuffare!

Tack jag gråter verkligen över era svar ❤️

@grynet hej där! Hur mår du idag? Har du hittat något möte du är sugen på?

@B.Å Varmt välkommen över till oss gamlingar under ”Det vidare livet” ❤️

Gottnyttårkram 🐘

@vår2022 hej!
Så mysigt med hundar, och ännu mysigare att få gosa med dom! Hjärnan är så otroligt häftig, om jag fått välja om så hade jag gärna forskat på hjärnan tror jag, nu lägger jag min tid på att försöka vara med och forma lite hjärnor istället, och det är underbart!
Hoppas att du har en fin kväll och har något kul att se fram emot imorgon 🤗

@Carisie när är det du åker? Att du är slut i ben och fötter går ju att förstå, har du tid för vila nu?

Idag fick jag äntligen fatt i Naproxen, så nu ska det sista värkas ur ryggen! Har gått på din ordination och tagit två…

@LaFleur Också ny här och känner igen mig i det du skriver. Jag är sällan ”sugen” på alkohol på vardagar och ibland dricker jag måttligt på tex hemmamiddagar men har så många gånger tappat kontrollen helt! Med alla de nackdelar det inneburit för mig har jag bestämt mig att vara alkoholfri 1 år och sen utvärdera. Kanske kan jag dricka måttligt fortsättningsvis eller så kan jag inte det. Men i dagsläget skulle jag helt klart kört på att vara alkoholfri när man precis som du får väldigt stora konsekvenser av det.

@Se klart Tröttheten efter anspänning är fan den värsta. När jag jobbat lite extra hårt, oroat mig för dottern, varit på resande fot, fått en överdos av intryck osv. När det är över. Då jag känner mig helt slut, orkar knappt tänka en tanke till. Då äter jag sötsaker. Jag måste hitta andra sätt att ladda batterierna. Det är ju inte ens gott! Minnet av det söta är gott, men inte verkligheten. Precis som med alkoholen.

Kram 🐘

@Tjej82 så bra plan att ha 3 månader som utgångspunkt.

Det händer så mycket positivt bara man håller ut och risken är stor (hehe) att vi under tiden upptäcker hur det är så mycket lättare att låta bli än återgå till det gamla.

Heja er!

Dag hundrasextio nåt

*BOKSLUT*

Hej alla fina vänner

Nu när året nästan är slut vill jag göra en uppdatering. Jag är fortfarande nykter och så kommer det förbli.

Vill börja med och säga att jag är så tacksam för allt stöd jag har fått av er det senaste halvåret (nästan) jag känner mig väldigt stabil i min nykterhet just nu, har dock ett par delmål som jag ska bocka av nu i januari. Dag 163 (1 jan) har jag för länge sedan bestämt mig för att fira som min allra första nyktra bakisdag. Då ska jag inte göra något annat än dra runt i min lägenhet och äta pizza och kolla på serier...lite som han Bruno Mars i Lazy song, leave a message at the tone, today I feel like not doing anything! Det har jag sett framemot att pricka av.

Sen fyller jag 6 månader som nykter, dvs lite senare i januari. Det är också ett delmål jag ser framemot. Har hört att man kan bli vilsen runt 3-6-9 månaders skiftet men är beredd. Har egentligen inga andra delmål att pricka av, har planer på att vara nykter livet ut...men som en säkerhetsåtgärd har jag satt 1 år som mitt nästa delmål, det vill säga; blir det svajigt på något sätt så har jag det som ett mål och morot på vägen.

Jag var ett vrak när jag äntligen vågade starta min tråd, jag ryser fortfarande när jag läser mina första inlägg, jag mådde så dåligt och trodde aldrig jag skulle kunna må bra igen. Sen hittade jag alla er, alla ni som välkomnade mig, ni som har gått före och trodde på mig när jag inte gjorde det själv. Har tänkt så mycket på det, hur värdefullt det var för mig i början. Ett gäng främlingar som trodde på en och förklarade och bekräftade allt det där jobbiga jag fick genomgå. Och alla ni andra, som kom in hit ungefär samtidigt som mig, fan vad vi kämpade tillsammans och gjorde det bra. Vissa har vi inte sett på länge, andra började om på nytt men vi är några kvar som kommer fira ett helt år som nyktra nu till sommaren. Eller hur @Ny dag det har vi bestämt :)

Under dessa månader jag varit här har jag lärt mig så mycket, jag har verkligen lyssnat på er som gått före, jag har sökt information utanför forumet och jag fattar att jag inte är ensam. Jag skäms fortfarande, så mycket galenskap jag varit med om de senaste åren, men jag är så stolt över den jag har blivit. Samtidigt som jag är ledsen över allt jag orsakat mig själv, dvs strul, bakisångest, sömnlösa nätter....pinsamheter, misär och elände (och allt annat bläääh) är jag glad över att jag får nu uppleva motsatsen. Jag är stark, sover bra, vågar ta plats, räcker till och framför allt har jag hittat ett lugn (helt obeskrivligt lugn faktiskt) och känner mig närvarade i mitt egna liv.

Förr susade livet förbi, nu är det jag som är livet (fuck kan nästan börja grina när jag tänker på det!)

Imorgon tar vi farväl av det gamla året, i vanliga fall kan jag bli vemodig av tanken men inte i år! Det ska bli så skönt att ta farväl och vakna till ett nytt och framförallt helnyktert år nu på onsdag. I nya skor, med ny frisyr och med en ny parfym kommer jag ta 2025 med storm, det har jag bestämt.

Detta inlägg kommer bli min sista uppdatering i denna tråd. Jag känner så starkt att jag inte längre kämpar med "Vara alkoholfri" och jag tycker jag har sagt allt som bör sägas i just min tråd som berör den delen av min resa mot ett nytt liv. Jag känner mig nästan redo att flytta över till "Det vidare livet" men som jag sagt tidigare har jag andra strider att stå i just nu (det har varit så skönt att få lite ledighet och kunna koppla bort över jul) och kommer inte vara någon kul att vara med förrän den perioden är över. Men då så, när det är klart så kommer jag dyka upp där, alla ni som har blivit mina mentorer och idoler, mig blir ni inte av med! Haha :)

Fortsätt kriga nu alla modiga kämpar. Jag hoppas verkligen att min resa ska kunna inspirera någon, precis som andras resor inspirerade mig och era resor kommer inspirera alla dem som kommer efter oss. För det är så vi gör, vi är inte ensamma. Kan en så kan vi alla, det finns det otaliga bevis på.

Med detta sagt avslutar jag min sista uppdatering med ett stort TACK. Utan er hade jag aldrig klarat mig och jag kommer göra mitt yttersta för att "pay it forward". Nu ska jag njuta av att vara ledigt lite till, jag läser här varje dag och det kommer jag fortsätta med, fan vilket grymt gäng vi är ändå!

Tusen hjärtan och kramgubbar.

Hej kära du, jag läser ikapp och du har fått så många bra, goda, kloka råd, jag vet inget bättre än du redan fått.
Men när jag läser det här stycket som du skriver:
”Mamma har alltid fått mig att tro på mig själv och alltid varit stöttande i allt jag gjort. Så pappa som jag växte upp med, det är han som har förstört mig på många sätt, han har väldigt många narcissistiska drag. Mamma har förstört mig på andra sätt, henne bodde jag inte mycket hos, de åren de bodde tillsammans var total misär! Sånt man bara ser på tv som jag tryckt ner så mycket att jag sett på det som om det var någon annans liv, inte mitt, där har jag varit och grävt i många trauman i mina processer.”

Det här går inte alls ihop i min hjärna, och dessa är BARA mina öppna reflektioner som jag hoppas du tar för vad de är. Jag tänker att det kan vara tvärtom om man intar ett rejält drönarperspektiv?
Att det är din pappa - med vardagsansvar och just ansvar- som gjort dig till den så himla dugliga och kärleksfulla, kloka och empatiska person du är.
Du skriver att din mamma utsatte dig för en sån misär man ser på tv. Det är möjligen inte ett narcissistiskt beteende- kan inte sjukdomssymptom- men det är ett oerhört svek. Det är ett svek så det nästan inte går att omfatta i tanken. Ens för en utomstående som jag.
Det är att abdikera från föräldraskap och - hur hårt det än låter- kan jag inte se hur det kan kopplas till att hon varit stöttande i allt du gjort?
Jag vet såklart alldeles för lite om din pappa, jag har inte dina erfarenheter.
Men till det yttre har min pappa varit mycket mer känslomässigt tillsluten, mamma öppen och generös, stöttande och berömmande. Pappa har varit rätt sträng men PÅLITLIG. Det har betytt allt för mig. Han var självisk, han brydde sig mest om sig själv. Men utan honom hade jag fallit i ett svart hål av att ha en extremt känslomässigt omogen mamma.

Vad jag tänker är att man får testa olika tankar, det har hjälpt mig i min terapi det senaste halvåret. Jag tog under många år avstånd från båda mina föräldrar och av olika skäl. Idag lever endast min mamma och vi har en god relation men inombords släpper jag inte in henne i mitt liv. Ibland känner jag mig stenhård men jag skyddar mig själv.
Jag tycker aldrig synd om henne, jag vägrar att låta hennes liv styra mitt. Jag vet att det inte är det minsta hjälpsamt och mitt sätt är sannerligen inte bra.
Jag skickar bara lite tankar och jag har själv fått många nya insikter genom att vända på de där behoven man hade som barn- och vem som egentligen stod för vad. Stor kram till dig 🥰🥰🥰