skrev User37399 i Finns det ljus?

Men du behöver inte få det så!! Och din man har inte ställt till lika mycket tror jag 🤗

Och jag stannade för länge - samtalsstöd är nog bra oavsett - men alla blir ju inte utmattade!


skrev Kärringen i Berätta för barnen?

@Euology usch vilken sits! Kan du få hjälp av skola, förskola? Om han hämtar barn och luktar då ringer dom dig direkt och gör en anmälan?alternativt att anmäler honom anonymt till soc när du vet att han är full?


skrev Euology i Berätta för barnen?

@marte usch vilken situation du också har hamnat i 🙁 Skönt ändå att din man själv vill sluta…har han klarat att vara nykter nu?
Jag gå redan i en anhöriggrupp på beroendeenheten och ingen där har heller kunnat hjälpa mig med dessa frågor. Jag tror det vanliga är att den missbrukande personen inte är då intresserad av att ta hand om barn och att det därmed löser sig naturligt. Tyvärr inte i vårt fall…
Mitt stora dilemma är det här med barnen och vad som kommer att hända med dem.. De som gör vår utredning på socialtjänsten kan inte göra något eftersom de inte känner oro för barnen i och med att jag finns här och kompenserar för hans brister. Och om jag lämnar och tar med mig dem så är han ju fortfarande vårdnadshavare och har lika mycket rätt som jag att tex hämta på skola och förskola. Om jag vill att de ska bo med mig måste jag ta det till tingsrätten och det är en process som kan ta flera år..
Jag känner mig helt förtvivlad i den här situationen och vet inte vad jag ska ta mig till…


skrev stillibåten i Sorg, skam och skuld

@Minabästaår Finns det inte någon du kan vända dig till och prat om vad som hänt? Någon som du litar 100% på. Någon som bara kan lyssna utan att döma och/eller fördöma. Det behöver ju inte vara en frofessionell terapeut eller präst - bara en medmänniska helt enkelt. Kan också vara någon helt okänd. Tror inte att du ska göra det här i något forum - utan någon som LYSSNAR.
Min erfarenhet är att inte döva smärtan överhuvudtaget. Tvärtom. Lyft fram den tillsammans med någon. Det är i detta möte man kan gå vidare tror jag.
Förstår att du har det jobbigt just nu och att du gärna ser alkoholen som en tillfällig ”lösning” men du verkar ju ha koll på att det inte är en lösning utan början på ett mycket allvarligare problem. Vad du än gör : ta inte första glaset! Det är i varje fall något du själv bestämmer över. Hoppas du snart kommer vidare. Vi är så många som fullständigt gjort bort oss...så många gånger.


skrev marte i Finns det ljus?

@bella70 OMG. Jag tror inte jag fattar alls vad jag har framför mig. Kram.


skrev AnnaPanna111 i Orolig mamma

@Molly94 hej!
Jag är i exakt samma sits. Dricker mig aldrig full när barnen är hemma men smygdricker när dom inte ser. Mår skit av mitt eget missbruk. Har aldrig hänt något men jag vaknar med ångest varje morgon. Mår verkligen skit av detta. Började inte dricka pga mått dåligt eller som tröst. Är glad och mår bra normalt sett men alkoholen skadar mig, speciellt mitt psykiska mående. Hur går det för dig? Har du ”bestämt dig” och satt upp några mål?


skrev User37399 i Finns det ljus?

Företagshälsovård med samtalsstöd , blev sjukskriven ett tag.

I slutet av relationen polisanmälde jag honom pga fyllekörning mm.

Idag kan jag fortfarande få flashbacks och känna mig matt..
Men trygg
Kram


skrev AnnaPanna111 i Dricker varje dag, vill sluta

Hej, är denna tråd fortfarande aktiv. Jag är i samma sits som du när du skrev ditt första inlägg i denna tråd. Jag smygdricker varje kväll. Jag vill inte mer, mår skit av det. Vet inte ens varför, är typ uttråkad och därför dricker jag. Det går inte längre, alkoholen skadar mig extremt mycket.


skrev AnnaPanna111 i Självhat efter druckit

Jag smygdricker på kvällarna. Jag HATAR och är så äcklad av mig själv. Jag dricker för att jag är uttråkad typ. Jag vill inte fortsätta, hjälp!


skrev marte i Berätta för barnen?

@Euology Jag tänker också, liksom @Kärringen, att det verkar helt orimligt att han ska få vårdnad om barnen om han har ett aktivt missbruk? Socialens utredning visar väl vad som är barnens bästa?
Jag vet inte tillräckligt och vill inte ifrågasätta dig men vet själv att jag lätt ser "helvetesscenariot" och går i panik. Försök att komma ur katastroftänkandet. Finns det ngn som kan hjälpa dig att se på andra möjligheter? Anhörigstöd hos kommunens behandlingsgrupp eller en klok väninna?
Jag känner så väl igen mig i din känsla av att svika barnen. Men du gör inte det. Du gör rätt för dem.


skrev Kärringen i Berätta för barnen?

@Euology har du läst runt här ang barnen? Det är ju många som får hjälp av soc och att pappan ska bevisa sin nykterhet. Du måste göra något sånt!

Jag har tyvärr min katt där än och inte ens katten ska ens vara i klorna på en alkoholist!

Har ni någon missbruks enhet i närheten? Dom brukar kunna ge råd.

Kram


skrev Minabästaår i Sorg, skam och skuld

Har sådan ångest, det bara river i mig. Jag har gjort bort mig fullständigt och vet inte om jag kan trassla mig ur den här situationen 😭. Vore så enkelt att döva smärtan med medicinen alkohol, men vet ju att det inte hjälper. Jag har nu bett om annan hjälp för att komma ur det här så kallade livet. Börjar få mörka tankar och är så skamsen ❤️


skrev marte i Finns det ljus?

@bella70
Vad gjorde du då? Hur lever du idag? Låter ju som att jag går exakt i dina fotspår…


skrev User37399 i Finns det ljus?

Förstår precis. Det var inte ”vi” utan han körde sitt eget race. Det var en stor sorg att inse att vi inte hade samma mål. Vilket jag trodde/vägrade inse.


skrev Carisie i Kaffestugan

God morgon ☕️ Sitter i lä och lyssnar till havet och skogens ljud (fullt påpälsad i +5) med en kärlekskrank Golden Retriever som filt 😀 Hon blir som ett plåster varje gång jag kommer.

Igår trugades det öl & vin till charkbrickan när vi kom fram men jag fortsatte min inslagna bubbelvattenväg. Ang citatet från Nemo Heden igår - Ja, jag fick förklara för svärmor varför jag INTE ville ha ett glas vin kl 00.30 😅. Jag sa att det kändes onödigt att dricka ett första glas så dags på dygnet - det höll hon iofs med om innan hon erbjöd öl 😅😂

@Natalia: hoppas du får en fantastisk dag på jobbet.

@Solana God morgon på dig också ☺️ Jag tänker att varje dag ändå är sämre eftersom man ökar toleransen och kroppen får ingen chans alls att göra sig av med etylen. Fast det skulle kanske vara ett uppdrag av guds nåde att klämma i sig 35E på två dagar? Mitt exempel var ju typ hälften av det 😂

Hoppas du får en fantastisk lördag med dina svärföräldrar- här är det tvärtom - mina börjar vid 12... sen småsnutttas det fram till 16-17 då kommer kanonerna fram... sen rullar det på 🤔 35 är nog ingen svår siffra för dem 😅


skrev Påvägmothälsa i Kaffestugan

Godmorgon hela stora kaffegänget, att läsa här känns som att öppna dörren till ett mysigt rum fullt av surrande röster 😊 Lördag, arbetsveckan är slut och en ny börjar imorgon, när jag jobbar halv dag. Är i en fortsatt intensiv period med mycket undervisning, det är kul men så fort ett tillfälle är klart så behöver jag förbereda ett nytt. Lite pressande. Måndag-tisdag skall jag dock på en "Inspirationskurs" och det skall bli jätteroligt. Med enheterna går det okej, jag har haft flera enhetsfria dagar men känner mig inte stabil. Behöver samla ihop mig och göra en plan. Det kommer. Att vara tillbaka i forumet är en mycket bra "grundande" faktor. Önskar alla en riktigt fin och förhoppningsvis vårig helg. Här ligger snön igen....


skrev vår2022 i Var gick det fel?

@Smillans Pratet om lycka fick mina tankar att spinna vidare. Min lycka finns i att jag fått kontakt med mig själv och min innersta kärna. Att jag kan sortera i mina känslor och förstå bättre vad som är vad. Att jag har min värderade riktning som visar mig vägen i mitt liv. Att när jag tappar bort mig så kan jag hitta tillbaka igen och jag behöver inte alkohol på vägen. Min insikt om att alkohol är det som förstör för mig att se min värderade riktning. Att alkoholen totalt har mist sin charm, betydelse eller som en viktigt ingrediens i mitt liv. Ett uppvaknande på andra sidan där alkohol inte finns och vars bedrägeriet jag fullkomligt synat. Att vara ett med sig själv utan alkohol, platsen bredvid mig är upptagen av mig själv❤️


skrev marte i Finns det ljus?

@bella70 Ja, det var terapeuten som gjorde anmälan. Han började gå hos henne i januari när han erkänt att han inte klarar av alkoholen (alltså även för mig). Själv har han vetat i flera år men jag har inte fattat någonting.

Jag blev hoppfull, tänkte detta är något vi kan ta oss igenom. Jag älskar honom, klart jag ska hjälpa honom med den här sjukdomen. Det var också en sån lättnad att jag fick veta eftersom jag tyckt han varit "tråkig" de senaste åren och inte ville göra ngt tillsammans, bara vara ute med kompisar. Plötsligt förstod jag vad allt det hade handlat om och kände att det fanns hopp för vår relation, bara han blir frisk och kommer tillbaka till sitt vanliga jag igen.

I mitten av mars kom orosanmälan efter ett återfall (han kom hem full en kväll). Jag fattade (igen!) ingenting och tyckte det var lite överdrivet med en anmälan efter bara ett återfall. Men det hade ju inte bara hänt en gång... Soc berättade för mig om minst fyra återfall. Dvs. han hade fortsatt dricka precis som vanligt även under den här tiden när jag trodde vi "tillsammans jobbade med tillfrisknandet". Jag skrev ut skilsmässopapper samma dag och nu är vi där vi är.

Han säger att orosanmälan och skilsmässan är ögonöppnare och *nu* förstår han. Jag vill ju tror men ser ju själv hur idiotiskt det låter när jag skriver detta. Och precis som du skriver @bella70 så är den känslan av svek och totalt blåljugande rätt upp i ansiktet något jag aldrig, aldrig vill uppleva igen. Det var tusen, miljarder gånger värre än att få veta att han är alkoholist. Vill aldrig ner i den avgrunden igen. Det är därför jag och barnen måste bort från honom.


skrev vår2022 i Tillsvidare

@Ny dag Skönt att 10 dagar passerat och att måendet är tillbaka, antar att du menar mer lugn. Hoppas du får en vilodag och skön helg och kan ladda batterierna inför nästa vecka. Sköt om dig❤️


skrev vår2022 i Var gick det fel?

@Smillans Känner igen mig med att känna en orimlig tacksamhet över min nykterhet och det är som att ha fått en andra chans att ta vara på det liv vi fått. Kan även känna igen den där flyktiga känslan av harmoni, lycka som sköljer över mig ibland. En härlig upplevelse. Den kan komma när jag minst anar det och tänker att känslan av lycka är en flyktig känsla som kommer och går. Tidigare har min önskan varit att alltid kunna befinna mig ett ett lyckotillstånd då besvikelsen varit så stor när den försvinner. Men inser att så ser inte livet ut. Mitt nyktra tillstånd har lärt mig att se livet ur ett större perspektiv och även att se på lycka med andra ögon.

Ha en riktigt skön dag i lättjans tecken, det är lycka😁❤️


skrev Euology i Berätta för barnen?

@Euology Nej jag har väldigt svårt att tro att det kommer hålla den här gången. Särskilt eftersom han själv inte uttrycker någon självinsikt över huvud taget…Då är problemet, som jag har nämnt tidigare, att jag kommer tvingas lämna de yngre barnens hos honom halva tiden trots missbruket. Har försökt få stöd från soc angående den biten men de kan inte göra något…


skrev Andrahalvlek i Var gick det fel?

@Smillans Så fint att läsa om din tacksamhet. Annie Grace säger: ”alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen”. Och utan alkohol får vi den förmågan tillbaka. Känna glädje i det lilla. Förnöjsamhet. Och upplever man riktigt häftiga saker fylls man av förundran. Eller wow-känsla som jag brukar säga. Den fyller liksom varje kvadratcentimeter i kroppen.

Det märks tydligt att du håller på och identifierar dig som en person som inte dricker alkohol, lika lite som du skulle få för dig att dricka bensin. You go girl!

Kram 🐘


skrev Euology i Berätta för barnen?

@Kärringen Usch vad tråkigt. Helt otroligt att man kan vara nykter under en så lång tid och ändå vilja tillbaka till missbruket igen 🙁


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran Och grattis till 5 månader och över 2 veckor!🥳🥳🥳


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran Kan känna igen mig i att nykterheten har medfört en meningen med att finnas till. Det är en känsla som finns inombords, ett lugn och ett slags ljus. Vad fint att du kan känna att din mor är ett slags verktyg på ett gudomligt sätt. Jag tänker och funderar en hel del kring andlighet och frälsning och om min inre frid och min resa i min värderade riktning är något liknande som man kan känna när man blivit frälst. Att det handlar om att söka och finna svar om vad som är den rätta vägen för att få sinnesro. Jag söker den i min värderade riktning och jag kan känna i min kropp om jag tar rätt eller fel väg. Det är i alla fall ett verktyg som är svår att exakt definiera vad det består av för det finns djupt inom mig, en andlighet som leder mig rätt, ger mig balans och välbefinnande.

Ha en fin dag kompis!❤️