Senaste kommentarerna i forumet

Det du tog upp..Ljudtrassel hör nästan till på Skype möten, tyvärr..Hur tyckte du det kändes att vara med? Tappad igen..

Ja vi är/var mästare på att hitta på skäl att dricka. Det som slår mig som nykter är hur fasansfullt hetsigt livet blev. Ingen känsla fick liksom lov att veckla ut sig till slut. För innan glädje, sorg, nöjdhet eller ilska hade fått ”kännas klart” så var iaf jag där och täppte till. Med ett glas, som blev fler.
Läkning från detta går inte över en natt. Men något mycket bra är att väldigt få känslor känns farliga längre, och många känslor är väldigt bra- precis som de är.
Välkommen hit!

En till sak. Det finns olika slags meditation. Man kan ju tänka med ögonen stängda och kalla det meditation t.ex, men just mindfulness är ju något helt annat än det. Jag kör alltså teori och vägledd meditation på kvällen som jag planerat in. Jag tycker det är väldigt roligt, men blev tvungen att planera in det ändå för att det skulle bli av regelbundet. Men, sen gör ju kvällsövningarna att man blir med mindful resten av dagen också. Sen lägger jag ju in en liten stund här och där under dagen för mig själv, utan vägledning, när det behövs.

T.ex, om jag håller på att bli frustrerar eller får ångest eller börjar känna mig överväldigad av vilken känsla som helst så kör jag ju vad som skulle kunna kallas en liten kort meditation för mig själv. Sen försöker jag minnas att lägga in lite då och då lite kortare sessioner, ibland bara 5-10 sekunder när allt känns normalt också, under dagen.

Jag misstänker att tanken är att det som hände på mötet stannar mellan mötesdeltagarna. Dock borde det väl vara ok om jag påpekar något som rör mitt eget deltagande.

Egentligen var inte min tanke att ta så mycket plats men så ville jag kommentera på något som en annan talare hade sagt men det blev lite rörigt och mitt ljud var tydligen inte så bra. Dessutom hittade jag aldrig räck upp handen-knappen :)

Men det var mycket givande ändå. Tack för detta!

Mitt i prick - det tror jag egentligen på också -- inte ids jag räkna exakt var enda kalori, det kommer jag inte orka göra särskilt länge :-) Men ett par veckor, och då blir ändå fokus på att plocka bort lite av allt onödiga, och app/dagboksregistreringen kan under en period vara ett stöd i att mata in nya rutiner. Äpple istället för en kaka från restaurangen på jobbet. Och bara godsaker på fredag, lördag ☺️

Jag är inte redo att ta ett omtag och göra jättemycket nyttigheter hemma, inte riktigt idag i alla fall. Ska tömma kylen lite mer på färdigrätter och halvfabrikat.

Treveckorsallad hägrar dock, det ska jag skriva upp!

Göra slut med a ...
Som anhörig har jag då hört allt ... ?
- Det är fint väder jag måste ta en öl // Fan, vad dåligt väder jag tar en öl, och går till garaget.
- Måste ta ett glas vin medan jag lagar mat. Matlagningen blir roligare då.
- Bion är stängd, så trist. Läge att provsmaka vinet jag köpte.
- Efter att ha städat är jag värd en öl. "Du kan få lite massage! ..." Nähä. Nå, man kan alltid försöka... ?
- Jaha, du ska ut och springa, då kan jag ta en öl eller två under tiden. (?)

Minns att vi alltid skojade om att ”nu öppnar vi flaskan, katten har ju namnsdag” Oftast var det en släkting till mig, som alltid hade svepskäl till att dricka..Själv drack jag för att bli full..Eller helst lagom full, vilket blev svårt med tiden.Försökte minska, aldrig dricka ensam, bara på helg, Osv..Fram och tillbaka med drickandet..Tills en dag när jag beslöt mig för att försöka sluta 1 dag i taget..Fungerar väldigt bra, för mig..????...Jag tycker du skriver roligt och har bra insikter om beroendet..Vill gärna höra mer om dig..Kram..???

Läste någonstans att rent psykologiskt är det bättre att lägga till bra saker/vanor istället för att försöka bli av med dåliga dito. Lägga till bra mellanmål tex, då blir suget kvällstid mindre och man överäter inte under måltiderna.

Felet man gör oftast är att äta för lite dagtid, och då blir man vrålhungrig kvällstid. Snabba kolhydrater (vitt bröd, pasta, ris, vitt mjöl, socker) väcker också mersug, precis som nikotin och alkohol gör. Det är enklare att avstå helt än att äta lite. Det är i alla fall min upplevelse. Jag har tappat några kg nu, tjoho!

Jag gjorde i helgen en sallad på belugalinser, riven vitkål, riven rödlök, olivolja, äppelcidervinäger och franska örter. Passar till fisk, kyckling, kött. Gott och nyttigt, antiinflammatoriskt ?

Kram ?

Räkna kalorier är ett bra sätt att motivera sig. Jag tröttnar så snabbt bara, håller bara ut några veckor. Då är det enklare för mig skippa snabba kolhydrater helt, det minskar suget och gör att jag äter mindre helt naturligt. Alla måste hitta sitt sätt helt enkelt.

Kram ?

Funderade en stund på vad fiskande och diskmaskin hade gemensamt ? Nej, jag var inte med på mötet idag. Tjockt på jobbet. Prioriterade min lunchpromenad i solen ☀️

Kram ?

Det tror jag är en viktig del på den nyktra resan. Driva lite med sig själv, det känns mer hanterbart då på något sätt. Man får distans till sitt eget beteende på något sätt. Fortsätt skriv låååååånga inlägg - vi vill absolut läsa vad du kommer fram till.

Kram ?

Jag var med på det idag..Ville inte synas eller höras än i varje fall..?..Det kändes jätteintressant att vara med..Verkligen något som tog Forumet till en annan nivå..Nu blev det på riktigt..Intressanta frågor och synpunkter..Rekommenderar verkligen detta till alla..Dessa möten behöver man inte resa till, utan kan vara med överallt ifrån..Spännande och kul..Vinterkram..✨❄️✨

Diskade..Något måtta får det vara..Jag har inte blivit som Torn, än i alla fall..??

Jag var med på det idag..Stod och fiskade när jag lyssnade på det..?..Tänkte på dig Andra Halvlek, dom flesta andra har nog diskmaskin..Ett jättebra möte..Om du inte lyssnade, så hade det varit kul om du har möjlighet nästa gång..Kram..??

Hej,
Det är dag 63 av 84 - dvs 3 veckor kvar :-) Egentligen händer väl inget just nu, sköterskan var juh inne på att jag kanske ev skulle kunna trappa ner innan, men samtidigt, tabletterna finns o jag har dem, viktigare få nöta lite veckor då inget spännande eller jobbigt händer.

Jag har kanske *lite* lite huvudvärk ibland, men... om man undrar om det var värt låta bli, titta på tandköttet en stund... :)

Jag har också gått upp några kilo känns det som, men bestämde mig idag att börja räkna kalorier lite, gjorde det enkelt för mig, och installerade en app i telefonen (My Fitnesss Pal). Jag tror det är bra få tvinga mig själv registrera okynnesätandet, då jag inte upplever att det är själva måltiderna jag busar på...

Till en härlig tant, så skönt att det inte var en utmärglad 26-åring.
Klimakteriet är inte så stor bov i vikt-dramat som vi tror, däremot rör vi oss mindre i takt med att våra barn blir större... sen sker en viss omfördelning av hullet förstås, på grund av hormoner.
Ett år är ju så bra, för hållbart är ju ledordet även här. Att gå ner är ju egentligen inte mega-svårt men det ska ju landa i ett bra liv på sikt.
Men sen kan iaf jag må bra av ett par späk-veckor så att jag liksom kommer igång, då är det enklare att dra ner på överdrifterna fortsättningsvis.
Och du har ju verkligen rätt andra halvlek att kosten/maten står för 70% av viktförändring.
Ordentlig motion brukar dock hjälpa mig att göra kloka(re) matval, det blir ett plus ett är tre på så vis.
Ska bli spännande att höra hur allt går framåt! ??

Som alkoholister tycks vi ha en närmast oändlig samling av fina ursäkter vi använder oss av för att motivera för oss själva varför vi kan, till och med bör, dricka bara en gång till…
Jag väljer att skriva i vi-form för jag tror att jag delar detta med några av er men jag menar inte att generalisera, jag vet att mång utkämpar helt andra typer av strider.

- Det är lika bra jag dricker upp det så att jag inte har något dricka imorgon.

Hör vi själva ens hur dumt det låter? Är det månne en kvarleva från att man ska äta upp det man har på tallriken? För det måste ju vara en strålande idé att göra situationen lite värre först innan vi tar tag i oss. Eller? Ett alternativ hade förstås varit att hälla ut det. Om vi nu ändå bestäm oss för att sluta, ska vi sluta imorgon kan vi lika gärna sluta nu kan man tycka.

- Fira! Klart jag måste fira! Idag fyller ju systersmanskusinssärbos barnbarn 2 så DÅ måste jag förstås fira.

För visst är det så att, den ibland nästintill okända, jubilaren ifråga gläds över att vi puttar oss själva lite längre utför branten? Eller hade den månne blivit gladare över att vi satt in en peng motsvarande en dagsranson alkohol på t.ex. barncancerfonden, hjärnfonden, världsnaturfonden eller liknande? Just sayin’.

- Unna sig, klart man ska unna sig ett glas (som oftast raskt blir flera), det är man välförtjänt av efter, ja välj din egen orsak, det finns ett oändligt antal har jag upptäckt… bra dag på jobbet, dålig dag på jobbet, städat, tvättat, tränat, besökt en släkting – allt går att använda som en unna-sig-ursäkt.

Handen på hjärtat, hur många oalkoholister unnar sig något de mår DÅLIGT av? För vi vet ju allihop att efter det där unnandet så känns det inte bra, inte bra alls faktiskt. När ångest och bakfylla kommer krypande så känns det där unnandet inte så slugt längre. Hur många vegetarianer unnar sig en bit kött liksom? Varför unnar vi oss inte något som ger en behaglig känsla efteråt istället?

- Jag behöver bara koppla av lite

Jovisst är det ”avkopplande” att däcka i soffan… eller? Skönt att vakna utan att riktigt veta vad som hände igår eller hur länge man varit borta… en lugnande behaglig ångest följer en sedan under dagen… ringde jag någon? messenger? Barnen? Vi vet väl allihop att det inte är det minsta lilla avkopplande att dricka mer än precis i stunden.

Anyway, det här blev ett långt inlägg. Har du läst såhär långt är jag imponerad. Det är lite terapeutiskt att skriva, reflektera och ibland raljera. Fyll gärna på med egna erfarenheter och ursäkter du väljer/valde att tro på mot bättre vetande.

Säg det till henne. Jag skulle inte gått på bolaget åt någon annan om jag själv inte dricker. Jag har knappt lust att gå dit om jag skulle ha gäster. De kan dricka samma som jag eller ta med egen alkohol.

Kram ?

Wow, vilken PT du verkar ha fått tag på. Fast mattant låter mycket coolare ?

Just vid viktminskning har jag hört att man nästan kan träna ihjäl sig utan att få resultat på vågen. Resultat blir det först när man lär sig äta lagom mycket. Inte för mycket, men inte heller för lite.

Kram ?

Det blev ingen morgonrunda idag. Mitt undermedvetna tyckte tydligen att jag kunde sova en stund till, trots att klockradion stod och skrålade bara en halvmeter bort. Otroligt märkligt att jag inte vaknade förrän 30 min senare. De allra flesta dagar vaknar jag utan problem av klockradion, men ibland tycker mitt undermedvetna tydligen att jag ska ha lite sovmorgon. Det har hänt förut, men det var länge sedan senast.

Nu har jag varit på jobbet några timmar, tagit emot praktikanterna IRL och stegat ihop nästan 6.000 steg på att springa upp och ner i trappor och till och från skrivaren 78 gånger. Det är faktiskt en prestation i sig att få ihop så många steg i kontorsmiljö enbart!

Nu ska jag strax ta en sen lunchrunda i solen ☀️

Kram ?

Som med all träning så får man utgå från hur man är som person. En del gillar att börja dagen med det, andra att avsluta dagen med det och ha det som en viktigt del inför att man ska sova, och jag valde själv att göra det på lunchrasten på jobbet, i vilorummet. Det blev för mig en perfekt paus mitt i arbetsdagen. Jag gillar också att lunchträna på gym eller promenera på lunchrasten.

I början är det viktigt att göra det varje dag. Dels sätta rutinen och dels vänja kroppen och hjärnan vid meditationen. Det kan ta flera veckor innan man märker resultat. Det resultat jag verkligen märkt är att jag är mer närvarande här och nu. Alltid. Inte bara när jag mediterar, fast jag kallar det mindfulness.

Om man tränat regelbundet ett bra tag kan man ta till det som akut-lösning i vissa situationer. Kroppen känner igen mönstret och avkoppling kan komma jättesnabbt. Jag vet riktigt duktiga utövare som kan gå in på toaletten på jobbet och meditera i fem-tio minuter och sen komma ut med nya krafter. En kille jag känner gjorde det under tuffa förhandlingar om nedskärningar, och det var hans räddning för att reda ut förhandlingen på ett bra sätt har han berättat efteråt.

Men som sagt, daglig träning krävs de första månaderna. Börja med 5 min och utöka efterhand upp till 20-30 min, eller använd en app som TappadIgen. Det finns som ljudböcker och poddar också, och säkert massor på youtube.

Kram ?

8 februari ska jag prata med psykiatrikern igen och det är nog bra. Har fortfarande vågor av självmordstankar. Speciellt vid bråk med pojkvännen. Vi bråkar ganska ofta. Vi har ju varit bästa vänner i 6 år. Vi vet precis vilka knappar vi ska trycka på för att få den andra att gå igång. Problemet nu är att när han säger något elakt till mig så är jag sånlåg att jag börjar hålla med. Känna att ja så är det ju. Jaha han känner så med. Jag är värdelös. Lika bra jag ger upp då. Alla har det bättre utan mig endå. Jag har längre stunder som är bättre nu men dalarna är fortfarande läskigt djupa.

Där emot är topimaxen riktigt bra mot hetsätningen. Äter normalt nu. Gått ner ett kg. Bara 30 kg kvar. ? Ångesten är kvar men inte jämt.

Hoppas på ljusare tider snart. Hoppas på mer livsglädje snart.
Hoppas på mer energi.
Ja hoppas på att få livet tillbaka.

En del trådar innehas tex av personer som egentligen vill vara helvita men det fungerar helt enkelt inte för dem. Då skriver ju de kanske om hur nöjda de är med att kunna dricka i bland. Det kan säkert uppfattas lockande hos en del som önskar att de kunde dricka lite grann. Å andra sidan kan det säkert kännas tufft för en del att läsa om personer som klarar att vara helvita och mår jättebra av det.

Det är helt naturligt att det blir så här. Jag som tror stenhårt på att har man väl en gång blivit beroende så är det hopplöst att kunna dricka kontrollerat och må jättebra av det har inget att hämta i vissa trådar, och därför läser jag dem inte.

Helvitt eller inte, det fungerar olika för olika personer, var och en är salig i sin tro. Men din tråd läser jag alltid miss lyckad.?

Edit: Och där läste jag ditt inlägg som du skrev när jag skrev mitt.?

Härligt! Kram

Tack så mycket för kloka ord och pepp! Det känns bättre när jag läser vad ni skriver, så mycket klokhet. Jag längtar tills jag har fått ihop några vita veckor igen, då blir man nästan äcklad av att ens tänka på alkohol. Jag hade så mycket energi och livslust när jag var nykter under lång tid. Jag levde utan ångest. Jag vill och ska komma dit igen.

Jag lever med min sambo, man 40+, hans två barn sedan tidigare plus vår nyfödda dotter på 2 månader. Lång historia kort, jag har flera gånger under vårt förhållande (3år) tagit upp hans drickande, vi har haft rätt allvarliga samtal om detta, där jag även de två senaste gångerna sagt att jag kommer lämna honom om han inte skär ned och skärper sig, jag har tidigare haft ett förhållande med en man som misshandlade mig ibland när han drack, vilket min sambo vet om, jag blir otroligt stressad när han dricker och därför har jag bett honom att sluta.

Men han verkar inte kunna det?Han dricker varje helg, varje ledig dag (semester och lov är det nästan non-stop) han har dock slutat dricka vardagar när han jobbar sedan jag ställde ultimatum, men han har gjort det tidigare. Nu är det inga brutala mängder, men jag tycker det är för mkt? Förra helgen satte han i sig 10 starköl och en hel flaska rödvin själv från middagen och till midnatt. Han dricker ensam, jag dricker aldrig med honom.

När jag konfronterade honom dagen efter försökte han skylla på att JAG druckit upp flaskan, och ställt ut den i återvinningen? Jag dricker inte..
När jag pressade honom erkände han att han druckit upp den, men jag blev otroligt sårad att han t.o.m. försökte anklaga mig för att komma undan?

Han har även druckit när han var ensam hemma med barnen, när jag konfronterade honom tyckte han jag överdrev och att han aldrig "får göra något utan skäll" men jag tycker inte man dricker en droppe om man är ensam hemma med tre barn? Varav en bebis.

Han har tidigare blivit ordinerad att gå till beroendekliniken av Soc för sitt drickande (orosanmäalan) innan vi träffades, men han ljög och gick aldrig dit, påstod att han blivit bättre och inte behövde det, detta fick jag endast reda på av en bekant till honom, han har inget sagt själv. Jag orkar snart inte mer och jag känner mig så orkeslös, finns det något att göra eller borde jag ge upp? :(