Senaste kommentarerna i forumet

Det snackade de om i Alkispodden för någon-några veckor sedan. Det är en fin tanke. För sin bästis kan man ju göra nästan vad som helst, och man vill den personen hundra procent välmående. Så vi borde verkligen jobba på att behandla oss själva som vår egen bästis ❤️

Kram ?

Har haft en partner med blandmissbruk. Försök ställ krav. Lämna om möjligt. Du ska inte be om ursäkt för hans osunda val som du blir indragen i. Det tog mig nära tre år att inse allvaret. Vi är inte tillsammans nu, han ville inte sluta. Massor av problem. Din partner kommer inte ändra sig om han inte vill sluta. Tvärtom, det blir bara värre och värre. Thats it. Kram! ???‍♀️

Öppna ett konto på Droghjälpen också. Det är inget anhörig forum, men de hjälper dig garanterat vidare. Du kan även ringa dem. Måndagar och torsdagar 9-16. Superfin sida. Kika gärna in på Youtube också, om olika beteenden vid drogmissbruk. Dr Romani berättar också om narcissistisk beteendestörning, också i relation till missbruk. Lär dig så mycket du kan. Ta avstånd till din partner. Ta hand om dig själv, han kommer inte att göra det. Lovar. Kram! ❤️

Det går fundera o vrida på det som inte hände ganska mycket, men säkert så att snus-slutandet har sin plats i det också, det tror jag också.

Ny dag idag... och här blev den trött och seg, bara hunnit med 8000 steg, cirka hälften av planerat, Snart så har vi knvällsmöte på länk i min hemgrupp, så det blir inga fler steg.

Det är ju lite roligt nu när man anmäler sig på något och skriver "jag kommer". Och så rör man sig inte längre än till datorn...

Ingen nöd på mig, tror jag har tre veckor kvar på champix-kuren, det ska faktiskt bli skönt steppa ner ur den, så jag slipper den vanan att ta tabletter. men det har varit värt det. Känns lite som att slemhinnorna under läppen läkt ihop lite mer nu, inte så de var blodiga innan, men de känns "bättre" o "bättre". Jag kommer nog alltid ha höga tandhalsar som påminnelse vad jag gjort.

Ärligt, så ska jag säga att jag också senaste veckan tänkt... det skulle vara ... så ja, det går börja snusa lätt också igen, tror jag. Man får faktiskt se till att låta bli! Punkt.

Det är ju inte så att man inte vill just när suget och fantasin kommer - problemet är ju att man vill. Men man måste inte göra allt man vill och känner för. Heter väl impulskontroll? ?

????

Där de onyktra konfronteras med besvikna barn och blodprover som visar att levern mår kasst, och ändå vill de inte inse att de måste sluta dricka för gott. Obegripligt.

Vi som har slutat dricka ska egentligen inte skämmas ett dugg för att vi har haft problem med alkoholen. Tvärtom ska vi vara rakryggat stolta över att vi har tagit tag i problemet. Tagit konsekvensen av det.

Jag har numer helt andra glasögon på mig och tycker mig se både flera kollegor och vänner som borde ta tag i problemet. När de är mogna för det. Om de blir mogna för det.

Jag tror som du Miss Lyckad att stämningen på daglig verksamhet nog är rätt så coronastressad just nu. När jag smsade med dem fick jag veta att personalen använder munskydd och visir. Öh ? Förstår oron, men ändå inte.

Det är ju extra svårt med dottern och hennes jobbarkompisar som förstår ungefär hälften, knappt det. Att då mötas av personal med munskydd och visir låter ju bara det som en anledning att vilja vara hemma i lugn och ro.

Kram ?

Nykter 3 veckor! Bra jobbat ???

Jobbigt att vara så tråkig att man måste dricka sig trevlig och glad. Är det verkligen så?? Att du är "dig själv" bara när du dricker? Var du tråkig som barn också??
Det tror jag inte. Jag tror du är en fantastisk människa, men att A vill hitta sin väg tillbaka till ditt liv. Kasta inte bort allt jobb du gjort.

Berätta mer. Hur har 3 veckor varit? Varför slutade du?

Oavsett, ha så fin kväll som möjligt. Kram ???

Vet inte vad som är värst.. att dricka och alla skuldkänslor och baksmällor som hör till eller att inte dricka och tycka att allt är så evinnerligt tråkigt, tröttsamt och att aldrig vilja göra någonting med familj eller vänner. Nykter i 3v och jag pendlar mellan pest- eller koleratankar. Ge upp nykterheten eller acceptera ett liv fyllt av tristess. Just nu mår barnen sämre av att jag inte dricker. Jag med. Min relation med. Jag är den pisstråkigaste människa som finns.

Allt är skit!

Försök lyfta blicken och titta framåt. Det är väl bra att de lägger märke till saker hos din son. Desto mer vuxna som bryr sig finns runt honom, desto bättre ❤
Men visst hade man kunnat sköta det snyggare. Och du är skör och förtjänar inte mer skit. Men att hålla sonen rent ska du nog klara av med tanke på vilken wonderwoman du är här ??

Så det enda du ska ta med dig från mötet är fakta. Tänk inte på annat. Fokusera på att lösa problemen och låt förskolan lösa sina. Inte ditt problem att de har allergier. Det är arbetsgivarens ansvar på förskolan och de får återkomma med förslag till dig!

Bra jobbat med nykterhet
????❤

Ville bara kika in här och säga stort grattis till 1 månad! ? Du har ju haft det väldigt tufft och kämpat järnet utan att ge upp. Riktigt bra jobbat!

Kram

Heja oss alla. Jag har en månad idag! Inte hängt med i den här tråden då jag haft mitt eget kaos men nykter är jag och nykter kommer jag förbli. Tar antabus sen i måndags. ?❤

Ja Nykter förhandla är alltid farligt. Som Andrahalvlek sagt till mig så säg nej direkt. Börja aldrig förhandla. Men det är fasen inte lätt. Därför fuskar jag med antabus men det tar bort en del ångest.?❤

..höll det iaf. Fan. I vilken ände börjar man med sig själv? Man är ju redan den man är och har format sig till. Behöver en rotvälta i mitt huvud.

Igår mådde jag bra. Inte toppen men bra. Jag kände mig tom och ensam men under kontroll och inte överväldigande. Tänkte ibland att jag ville gråta men hade det inte i mig. Mår så bra nykter. Men mår så bra annorlunda påverkad.

Trivs så jävla bra på jobbet så när jag kommer hem så är jag helt vilse. Har ingen aning om vad som kan ge samma... Trygghet? Vet inte hur jag ska fylla alla fria timmar från jobb till sömn. Eller så vet jag men är oförmögen att dra med mig drivet från jobb till fritid.

Onsdagskväll. Lillördag. Party party not.

Det du sätter ord på här känner nog flera igen sig i, inte bara med alkohol utan mycket när en gör förändringar i livet. Det blir tydligt hur tankar kan spela en ett spratt och samtidigt vara hjälpsamma- allt samtidigt. Du vet att de inte är sanning och genom att skriva dem här testar du ett sätt att låta tankarna vara och inte agera på dem.

Håller tummar du fortsätter låta tankar passera och du kan se striden mer och mer utifrån..

Ta hand om dig!

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Stolt över dig ??❤

När du själv känner att du har ett problem med alkohol som du bäst löser genom att undvika alkoholen, så är det förmodligen så. Som du beskriver det, så är jag väl beredd att hålla. Det låter verkligen som att det är det bästa alternativet för dig. När du själv också tycker så, så känns det ju liksom avgjort och klart.

Jag har själv blivit något ifrågasatt av min omgivning, men främst fått stöttning i mitt beslut att inte dricka alkohol något mer någonsin. Det har varit lite "Du kan väl avvakta och se, man ska aldrig säga aldrig". Men det är ju jag som vet vad som är bäst för mig. Jag kanske inte alltid vet eller gör vad som är bäst för mig, men i detta fallet känns det så solklart. Tråkigt att din make verkar vara lite oförstående till ditt beslut.

Det tycks vara ganska vanligt att tänka att man ska kunna klara av att dricka en lagom mängd och sluta där, men det är ju många som inte kan det. För de som klarar av det kanske det kanske vara svårt att förstå. Kanske din make vill fortsätta dricka och känner att det blir svårare/annorlunda för honom när du inte gör det också. Jag hoppas att fortsättningen på samtalet har gått bättre.

18 dagar idag ! Och jag är stolt över mig själv.

En månad sen jag var inne på SB. ? Ja snart känner de inte igen oss. Fast jag var duktig på att åka till olika. ?❤

... med mellandagarna
Har kommit rakt på nån kärna eller sten utan att riktigt fatta hur.
Men jag inser att jag är så mycket små-missnöjd med mig själv.
Hundra gånger om dagen känner jag små-missnöjd känslor.
KANSKE är det så att jag plötsligt inte tänker dem lika ofta.
För mitt i mellandagen känns det lite lite vilsamt.
Intresseklubben kan lägga ner anteckningsblocket för det är inte mer spännande än så.
Ändå känns det lite nytt och läkande där inne. Inte det vanliga språket av borde/orkar/hinner.
Utan som att jag plötsligen kommer promenerande från ett annat håll där det inte är så ... kallt som det brukar vara när jag gör sällskap med mig själv. Ingen myskompis direkt. Jag själv alltså.
Nykter idag såklart, det känns iaf som att vara en myskompis åt sig själv. Snäll grej att göra. Då är man inte en självplågare bortom räddning iaf. Kram ?

Den kan fortfarande komma över mig. Har jättesvårt att säga okej till mig själv men precis som du skriver tänker jag på hur fruktansvärt trött hela systemet måste ha varit, kroppens alltså. Att jag orkade jobba som jag gör. Allt sånt.
Känns som resten av mitt liv får gå åt till att vara tacksam över denna slitvarg. Och det blir bättre med tröttheten ändå. Men passa på att känna dig stolt och glad över varje dag och sånt viktigt beslut.
Tunnelseende är bra, inte dividera med alla tankar om nästa nyår, utan att den 20 januari är en helt okej dag att vara nykter. Tankarna om annat får helt enkelt vänta på sin tur.

Det är ju meningen att vi ska klippa navelsträngen från allt, det tar väl lite olika tid. Det är som det ska att hänga här så mycket eller lite man behöver. Skönt med någonting i livet som är helt oproblematiskt eller hur? Liksom en kopp kaffe.
Kram ?

Jag märker att min tråd mest handlar om mitt mående och väldigt lite om alkohol. Men det är utloppet för känslorna här som gör att jag håller mig nykter.❤ Tack till alla er här som orkar läsa och tar er tid att skriva till mig. Det betyder så himla mycket.

Och som sagt allt detta från en människa jag har jättesvårt svårt att läsa av.

Tänk att när man äntligen är på väg upp ja då ska man sparkas ner lite extra. Ägnat eftermiddagen till att gråta. Skrev ju att förskole-ledaren ville ha möte. Började så bra med gemensamma mål vi satte upp för sonen. Sen kom det...hon började med att ta upp orosanmälan. Hon påpekade att de bara vill hjälpa till och arbeta med mig men de tycker sonen har luktat ibland. (Sonen är i ketos pga kosten, han luktar ibland konstigt. Ja vi kanske borde bada varje kväll men jag har inte mått bra). Det har en i personalen som är allergisk mot hundar och får reaktioner mot sonen då vi har 2 hundar. De har haft kläder där som de tvättat själva men det dög inte längre men hon hade ingen annan plan. Inte mer än vi löser detta tillsammans. Hur? Jag kan inte döda hundarna...vid 2 tillfällen när jag brakade följde mamma en gång och syrran en gång med och hämtade sonen. Nu fick jag sagt att jag måste komma ensam och vänta i hallen. Som min kille sa så var de inte lite hårda och pekade lite mycket på mig när jag mår dåligt. Och det med att komma ensam varför inte sätta upp en lapp för alla i coronatider istället för att peka på en som för 2 veckor sen ville dö...istället för att prata om sonens hygien kanske det vart smartare att fråga hur jag mår, hur det går med orosanmälan, om jag fått hjälp osv. Just nu är jag så nedtryckt och känner mig som världens sämsta mamma.

- vilka läkemedel finns som krycka i mina försök att sluta dricka?
- hur fungerar dom?

Tackar, tackar. Detsamma till dig MMP!

Idag vaknar jag på gott humör och det har fortsatt hela dagen. Jag blir inte riktigt klok på humörsvängningarna. I och för sig så spelar det mindre roll eftersom svängningarna är betydligt större när man dricker....

Vi är bortbjudna ikväll igen och det känns skönt att frivilligt anmäla sig som chaufför. Små tillställningar nuförtiden enligt coronareglerna.

10 dagar kvar på utmaningen. På det hela taget så sköter jag mig bra. Tränar regelbundet, käkar nyttigt för det mesta, slutat snusa och dricker bara 3 koppar kaffe i veckan istället för 20. Allt detta har jag gjort för att minska stressen. Den stora skillnaden har ju inte kommit förrän jag slutade med alkoholen. Sömnen hoppas jag blir bra nu med den nya snarkskenan.
Mitt motto har varit "lugnet leder till lyckan".

Jag känner att jag nu gjort alla livsstilsförändringar som jag kan för tillfället och kör vidare 10 dagar till och utvärderar därefter.