Senaste kommentarerna i forumet

Jag känner igen mig mycket i din historia. Min sambo har ett stort missbruk sen många år, vilket gått ut över arbete, karriär och familj. Länge har han inte sett problemet, Nu har jag börjat sätta krav och då är det jag som är problemet. Ena stunden så är mina krav att han ska sluta som är anledningen till att han måste dricka mer. Andra stunden är det att han inte får tillräckligt med uppskattning och stöd. När jag frågar vilket stöd han menar så är det att jag ska hindra honom att dricka? Vad man än gör så man skyldig. Jag ger inte tillräckligt med kärlek, etc. Hade jag bara stöttat så vore allt bra. Får rådet att prata med honom när han är nykter. Men det sker aldrig. Han dricker dagligen och börjar ganska tidigt på dagen. Vi ses i princip aldrig i nyktert tillstånd. Alla han intressen involverar alkohol.

Jag kanske startar en egen tråd om ett tag. Tillsvidare hänger jag i ditt byxben i din tråd=) för att förstå kulturen här inne. Jag kanske skriver lite långa frågor men det är för att du har kommit så långt och jag är genuint intresserad av hur du gör. Ska kolla din andra tråd.
Kram

Det var verkligen imponerande, så inspirerande! Grattis! Hustrun smsade förut och frågade om hon skulle köra förbi pizzerian på vägen hem, vilket hon i princip aldrig gör. Självklart svarade jag JA, och barnen (tonåringar) blev så klart jätteglada. Full av inspiration dammsuger jag och städar toaletterna och sätter barnen på att städa i köket. När jag gnor i toan tänker jag att jag måste ha ett glas rött till pizzan, det vore gott!! Och det förtjänar jag nu. Det är ju nästan helg. Herregud. Hjärnan är helt automatiserad på att belöna sig. Unna sig. Synd om mig. Duktig jag är. Nu behöver jag ett glas. Min fråga till er som har haft långa uppehåll är: försvinner den här typen av dåliga idéer, som man går på i stunden? Eller blir man bara bättre på att upptäcka dem och inse att det är bullshit, och att hjärnan spelar mig ett spratt?

Killar som grupp har hamnat på efterkälken. Tjejerna drar till storstäder och pluggar på högskola och killar stannar hemma och spelar. (OBS: nu generaliserade jag grovt!) Men det är så tragiskt att man knappt kan ta in det. Spelande är ett oerhört starkt missbruk som det borde finnas mycket mer hjälp för. Skolan, relationer, hälsa, jobb - allt blir lidande.

Så kallade Incels är inte heller frivilligt ensamma, det är mer ”surt sa räven om rönnbären”. Men de har en konservativ syn på könsroller, och vill och kan inte anpassa sig till en modern relation. Plus att kvinnor inte växer på trän heller. Det gör inte män heller. Tyvärr.

Kram ?

Situationen status quo?
Håller han sig nykter?
Skriv gärna om du orkar - vi är många som följer din resa.
Kram!

Jepp, det är en sorg när man inser att man inte varit där 100% för barnen (och frun) men bättre sent än aldrig :)
För mig blev den delen avsevärt bättre omgående så lita på nykterheten!
Lycka till!!

Ibörjan 1 gång i veckan första månaden, sen varannan vecka i en månad sen en gång i månaden alt varannan månad. Gick via ett privat ställe som hade avtal med vården så betalade 80 kr gången bara. Och de ingick i högkostnadsskyddet. Märkte effekt ganska omgående första mensen efter börjat var det lindrigare besvär och andra mensen var symptomen nästan helt borta.

Ja, vilken tid man lade på att införskaffa alkohol, jag hade tre olika systembolag och kanske fem matbutiker jag turnerade mellan. De ligger inte nära varandra. Och sedan fyllorna och återhämtningen!
Stor igenkänning på paranoian och ångesten.
Tips?
- Se över kosten, ät vitaminrikt
- Vila och slappa
- Träning, det har hjälpt mig mest
- Läs litteratur från AA
- Läs på forumet

Bra att du skriver här!

för ditt svar Miss Mary Poppins! Jag har försökt formulera ett svar i tankarna både igår och idag. Jag brukar ha lätt för orden men det är som att en stor vrede skuggar dem. Tänkte att jag gör mitt bästa att svara även om det inte blir så som jag jag vill ha svaren skrivna. Det satte igång en tankeverksamhet hos mig och det väl det viktiga.

Jag var väldigt social, glad och positiv som barn, alla tyckte om mig och jag tyckte om alla. Min egen mamma hade nog lite svårt för att jag var så omtyckt. Min pappa sa en gång till mig när jag blev vuxen, vi satt och pratade om varför hon varit så sur och tvär mot mig, din mamma har alltid varit avundsjuk på dig för att alla tycker om dig. När jag dricker blir jag som jag var när jag va liten. Gör roliga saker, skrattar, älskar, tar tag i saker utan att tycka att det är jobbigt. Jag styr upp träffar med vänner, spelar tv-spel med barnen, lagar härlig mat, har fina kläder, smycken, sminkar mig osv. Jag tycker om mig själv.

De tre senaste veckorna har varit, apati, ilska mot mannen, tycker inte om mig själv, vill vara ensam, fula slapparkläder, smink sen 3 dagar kvar i ansiktet. Arg över att jag inte är lycklig. Om jag "lagar" mat blir det fryspizza, hamburgare och mamma scans köttbullar. Stackars barn. De tittar på mig och säger: Mamma du ser så ledsen ut.

Varför slutade jag den här gången? Det var ingen aha-upplevelse eller en bestämdhet. Jag har under 1,5 års tid gjort otaliga försök att sluta, misslyckats, börjat om. Det är som att jag glömt bort varför jag ska sluta. Jag bara gör det igen när jag druckit varje dag i ett par veckor. När jag dricker är det inte pga sug utan för att få energi, tycka om mig själv. Dessutom har det blivit som en vana, jag lyfter glaset på samma vanesätt som jag kollar på mobilen.

Tack för att du skrev till mig. Dina frågor är "svåra" och det tackar jag också för. ?

Har inte hört talas om Incels..Däremot har jag träffat män som är ”eviga” singlar..Tror det finns många orsaker till det..Sviken kärlek, jobbigt att anpassa sig till andra, svårt med att känna kärlek, beroende..(Spel av alla de slag, alkohol, porr..)..Men frivilligt ensamma har jag inte stött på..Inom psykiatrin har spelberoendet ökat lavinartat..Jobbade i socialpsykiatri i några år..I vår lilla kommun hade vi kontakt med ett 20-tal unga killar som spelade på nätterna, och sov på dagarna..År efter år..Levde på soc bidrag..Mycket tragiskt..Inte lätt att motivera till någonting..Suck..Blir ju inga bra fäder eller sambos av dom killarna, om dom nu skulle ha den orken att träffa någon..?

Tack för tipsen Chivas - skall kolla One.com - kortbetalning känns ju strålande!
Tröttiz: Så himla trist att läsa och jag tror dessvärre att den situationen är vanlig i samhället. Jag har egentligen ingen kunskap om hur saker fungerar med vården etc. men finns det möjlighet att kontakta vården för "tvångsbehandling" eller så? Jag tänker att får din kille en kortare nykter period så är han kanske mer mottaglig för dialog kring dottern etc. Han skulle nog tacka dig längre fram att du tog tag i det hela nu när han är pacificerad så att säga - livet går ju inte i repris och relationen till dottern är sannolikt viktig för honom...
Jag har inte känt sug efter a sedan jag började hålla upp utan nästan mer känt någon sorts avsmak men så igår - ifrån "no where": BAMM Mega sug efter öl! Blev nästan kallsvettig och tendens till yr och kände verkligen att om jag haft öl hemma så hade sviten varit bruten... Väl hemma käkade vi och det blev lite bättre men sen fick jag åka iväg och handla snacks, godis, a-fri öl, tonic, Loka etc. och efter att jag tagit några godisbitar så försvann suget. Aatagligen kombo av hunger och låg på socker nu när jag inte dricker a. Tänker att jag delar med mig detta för ibland kan nog a-suget misstolkas av hjärnan? Någon annan med erfarenhet av detta?
Ta hand om er därute!

Så går vi mot helg igen, känns ovant och irriterande att inte "få" dricka vin eller att inte ha "nåt att se fram emot" som hjärnan ser på det... 15 dagar nu, processar mycket i huvudet om framtiden.. har sökt hjälp på beroendecentrum och haft en första bedömning, får se hur det utvecklar sig. Försöker sysselsätta mig med diverse pyssel och köpa god lightläsk med mera.. Hur gör ni för att fortsätta vara motiverade och skingra tankarna?

Tror jag det heter- och kanske kan vara?
Vid 4-5 månader hade jag hemska dippar. Vid 6 månader stabiliserade sig allt- och sen har det blivit bättre och bättre.
Tror det finns en del skrivet om detta, kan vara värt att kolla. Bra kämpat!

Helgen blev bra, lugn och mycket mindre ångest de var behövligt. Och äntligen är min terapeut tillbaka, så himla skönt ha henne. Tror nog jag är uppskattad här de känns så, mina bak skills är i alla fall rejält uppskattade :)
Så veckan har varit relativ ok. Hoppas din vecka varit bra.

Tack och kram tillbaka ?

Tack för era fin ord! ni dömer aldrig, bara finns där! ❤️ Det betyder mycket! Tack! Jag vill också fly från allt, behöver en urladdning liksom. Allt är svart eller vitt och allt är liksom tomt inom mig ibland. Jag försöker jobba med mig själv om att en gråzon är okej och normal, men då tappar jag liksom bort mig själv. Jag vill liksom sätta saker i fack och strukturera, annars tappar jag mig själv och vet ingenting till slut. Samtidigt tror jag mycket på den här gråzonen, så förvirrande. Känner ibland inget samhangang, trots att jag borde det...

Tack för era kommentarer!
Idag är ingen bra dag. Lade mig vid 21 igår men är ändå så oändligt trött. Suttit i digitalt möte hela fm och bara retat mig på allt som sagts. Men inte orkat tillföra något. Lyckades oförtjänt snäsa av en kollega i fikarummet i en paus.
Känner mig helt ur gängorna. Sur, ledsen, arg, trött, frustrerad, uttråkad, orkeslös...allt på en gång. Vad ÄR detta, känner inte igen det från tidigare nyktra perioder.
Snart helg. Skönt. Ska vila. Faktiskt inget sug idag, skönt. Behöver nog mer vila än jag tror helt enkelt.

Som du är nåt fint på spåren ??? h en fin torsdag!

Hej Ångestmoln, jag känner igen mig i mycket av det du skriver.
Och ja, jag blir också paranoid efter en fylla.
Jag har lagt alla planer på att kunna dricka måttligt på hyllan, men har (ännu?) inte nått styrkan att för alltid undvika de svarta slukhålen, där jag desperat dricker mig in i en bubbla för att kunna släppa allt för en stund.
Gick precis idag på morgonpromenaden (varken onykter eller bakfull ska tilläggas, är i en bra fas exakt just nu) och funderade på varför.
Och i mitt fall känns det som att en del i detta är just den där präktiga, ansvarsfulla och kloka utsidan.
Ibland får jag ett överväldigande starkt behov att fly ifrån både den och verkligheten.
Kosta vad det kosta vill, liksom.
Jättedumt såklart, och inte alls säkert att det är samma för dig.
Bara en reflektion.
Kram!

Hur mår du och hur går det? Vi är oroliga för dig.

Kram ?

Diskuterade det här i ett annat sammanhang. Alla människor har goda och onda sidor. Man stannar kvar så länge de goda sidorna överväger, men när de onda sidorna överväger är det dags att säga tack och hej. Går att applicera på relationen till alkohol också. När de onda sidorna överväger är de få goda stunderna inte värt det längre. Då är det dags att säga tack och hej.

Så var det för mig. Den sista tiden mådde jag inte ens bra när jag drack. Korta stunder ibland bara. För att få någon positiv effekt alls krävdes att jag drack mycket och snabbt. Men då fick jag samtidigt minnesluckor, kräktes och hade råångest i flera dagar. Fy fan vad glad jag är att slippa det.

Kram ?

Förlåt, men jag känner nästan så. Dessa så kallade incels är arga för att kvinnor inte ”ställer upp på sex” så till den grad att de generellt hatar kvinnor. Sådant kan göra mig skogstokig. Precis som man har en skyldighet att göra sig ”anställningsbar”, vilket många ungdomar tycks ha missat, så har man som ensamstående kvinna eller man en skyldighet att göra sig ”relationsbar”. Jag har nog precis hittat på ett nytt ord ?

Kram ?

Boosta gärna dig själv med lite alkisklipp också. Sök på ”intervention” på youtube så blir du rejält avskräckt. Ibland är det bra taktik att skrämma sig själv lite. Sober Leon kan jag rekommendera också, han är pedagogisk som sjutton.

Kram ?

Precis så är det. Livet har gett oss vissa förutsättningar, och vårt jobb är att förvalta det vi fått på bästa sätt. Och som nykter är det väldigt mycket lättare att känna sig grundnöjd med det.

Jag tror verkligen att du slutar drömma just den drömmen snart. Det låter jobbigt att härja runt så på nätterna ? Jag minns den där ”jakten” fruktansvärt väl. När/hur/var skulle jag handla och dricka nästa gång? Livet blev som en transportsträcka till nästa fylla. Fy fan vad glad jag är att slippa de tankarna helt.

Kram ?

Känner oxå en stor kraft av att vara här inne. Och av att läsa och att skriva. Ha en fin dag ❤️