skrev Kaffetanten88 i Nu är jag här igen.
skrev Kaffetanten88 i Nu är jag här igen.
Tack. Ja han var dum. Han är yngre än mig och har adhd. Han tänkte inte. När jag mår väldigt dåligt psykiskt så vet han inte vad han ska göra.
Om jag får hjälp utifrån så tänker jag att jag kan få mer hjälpmedel att stå emot.
Jag ska såklart säga till honom att inte köpa igen.
skrev Kaffetanten88 i Nu är jag här igen.
skrev Kaffetanten88 i Nu är jag här igen.
Jag har gått en del till AA har en kompis där ifrån. Tycker om AA men det räcker inte för mig. Jag behöver mer hjälp.
skrev Femina i Nu är jag här igen.
skrev Femina i Nu är jag här igen.
Till AA är alla välkomna som har en ÖNSKAN att sluta dricka. I dessa tider är maxantalet deltagare 8 st men om det kommer en "nykomling" så lämnar någon annan sin plats. En nykomling prioriteras alltid. ?
skrev Andrahalvlek i Div åsikter eller...?
skrev Andrahalvlek i Div åsikter eller...?
Håller med dig, det är ett vansinne vilken köphysteri julen innebär för många. Och stress. Jag försöker att inte hänga på något av tågen. I min värld är det viktigast att vi i familjen är tillsammans, oavsett hur många rätter som står på bordet eller hur många julklappar det finns under granen.
Jag ser verkligen fram emot en nykter jul, där alkoholen spelar noll roll för mig. En helt ny nykter erfarenhet för mig, helt nykter har jag nog inte varit en jul i vuxen ålder tidigare. Men det ska bli så skönt att vara hundra procent närvarande i stunden, utan rastlösheten som jakten efter alkohol innebär.
Det är smärtsamt som sjutton att se andra i den situationen, som pappan du berättar om. Man vill bara ställa sig upp och skrika på dem att vakna upp och göra något åt situationen. NU. Men man kan inte nå fram till dem innan de själva är mogna för att ta hjälp, tyvärr.
Kram ?
skrev Andrahalvlek i Nu är jag här igen.
skrev Andrahalvlek i Nu är jag här igen.
”Han har slutat dricka för han mår så mycket bättre utan men han köpte till mig för jag haft så mycket ångest.”
Det här är så dumt gjort av honom att jag inte vet i vilken ände jag ska börja. Han gjorde detta av okunskap hoppas jag. Alkoholen skapar ångesten. Utan alkohol ingen ångest, eller åtminstone mycket mindre och förhoppningsvis hanterbar ångest med hjälp av terapi.
Du ska säga till honom att han ska sluta köpa hem vin till dig eftersom du inte heller ska dricka. Sen ska ni båda kontakta beroendeenheten och ta hjälp tillsammans. Tillsammans är ni starka - ni fixar detta!
Fortsätt skriv här så ska vi peppa och stötta er ❤️
Kram ?
skrev Backen123 i Nu får det vara nog!
skrev Backen123 i Nu får det vara nog!
Går in här och läser era inlägg, just det här blir jag alldeles varm utav hur ni peppar, minns tillbaka och absolut inte har nån längtan tillbaka. För mig är ni det starkaste människor som finns, som lyckats lura djävulen med hårt arbete och som belöning få livet tillbaka ? önskar så min snart ex man kunde få kraften, att se på håll hur han glider längre och längre ner i avgrunden gör ont att se såhär på avstånd. Har tipsat om den här sidan för att få hjärnan att börja tänka om, men han vet vad han ska göra han har efter avslutad behandling AA och gemenskap gett upp. Önskar er en härlig helg och så tacksam att era familjer fått er tillbaka ⭐
skrev PlingPlong i Bryta mönstret
skrev PlingPlong i Bryta mönstret
Meditera
Jag har läst i andras trådar och i min egen tråd råd om att meditera.
Jag har väl inte tagit till mig råden direkt härifrån forumet, men det såddes kanske ett frö i mig... för jag mediterar ju :-).
Har gjort det sedan september/oktober kanske. Har tidigare lyssnat på "yoga nidra" och avslappningsprogram i appar, som ändå kan ge samma eller en liknande effekt som meditation.
Men, som sagt, jag har nu mer gått in för att meditera och jag tycker det är jättebra också.
Så om någon läser detta så vill jag också tipsa om att testa att meditera. Det tar ett tag att komma in i det, men övning ger färdighet.
Önskar er en God Vit Jul!
Och tack till alla grattis och pepp för mina 92 dagar. Nu är det över 100 dagar, vet inte exakt för jag räknar inte så noga längre. Brukar kolla i min nomo-app ibland för att se mer exakt.
Kram
skrev Kaffetanten88 i Nu är jag här igen.
skrev Kaffetanten88 i Nu är jag här igen.
Jag håller med om att det är galet att han köper. Han har adhd och har svårt att kontrollera känslor. Jag har haft mycket ångest trots nykterhet och jag tror han bara ville att jag skulle få må bra lite. Men jag ska prata med honom om det.
Jag kommer definitivt göra jobbet denna gång. Även om jag druckit nu så vill jag sluta. Jag behöver hjälp och det kommer jag få.
Har nog inte innan accepterat hur stort problem jag har. Trott att jag ska klara det själv men nej jag måste ha hjälp.
skrev Adde i Div åsikter eller...?
skrev Adde i Div åsikter eller...?
går vi snart in i den vecka som kan vara rent förödande för oss alkoholister (och självklart andra beroende).
Jag lever ju själv och har numera hittat ett eget sätt att tillbringa helgen på och det känns så skönt att få göra precis det JAG vill utan att behöva fråga nån. Självklart kan jag känna saknad men just denna helgen bygger ju på ett köpvansinne som är fullständigt galet och som jag tyckt varit så fel på alla sätt i så många år så just därför känns det extra gott att inte vara en del i detta vansinne.
Som vid alla andra tillfällen i livet så finns det bra och dåliga minnen från storhelger. I den mån jag har ett fungerande minne från tiden som aktiv till tiden som nykter så täcker jag nog upp alla möjliga situationer.
Ett minne jag har helt klart i mitt huvudet var barnfamiljen som satt bredvid oss vid julbordet och där fadern utan tvekan var alkis och nödvändigtvis skulle ha en snaps till varje ny tallrik han hämtade. Med tanke hur han hävde i sig så var toleransnivån klart över vanliga människors nivå. Jag led av att se honom och jag skämdes på hans vägnar fast det är så fel av mig. Men han var ju en spegel av mitt förra beteende och det sved verkligen. Morgonen efter så var det bara barnen och mamman som åt frukost.....
Idag har jag förmånen att få och kunna dricka hur mycket alkohol som helst utan att nån bryr sig.
Det finns dock en väsentlig skillnad mot förr.
Idag vill jag inte dricka. Och när den insikten smög sig på mig så släppte allt motstånd eftersom nykterheten inte längre var ett tvång. Jag har ett val att göra, och i början gjorde jag detta valet varje morgon, idag ingår det i den livsstilsförändring jag gjorde och fortsätter att underhålla. För mig är det nödvändigt att påminna mig om hur det en gång var för gör jag inte det så tar alkoholen över när den får tillfälle för den är listig, falsk och stark.
Blir det jobbigt under helgerna så titta in här och skriv av er på forumet, det kan betyda att ni slipper ta ett återfall.
Ett återfall som kan bli det sista ni gör.
Ta hand om er och ta inte första glaset !!
skrev Kaye i Nu är jag här igen.
skrev Kaye i Nu är jag här igen.
Du kan förklara för honom att din ångest kommer från alkoholen.
Om du slutar dricka så kommer ångesten att försvinna.
För mig försvann den inom en vecka.
Det är likadant med oro, det är därför man inte ska dricka A om man har depressioner.
Han kanske ska betala din terapi istället för att köpa A.
Välkommen hit?
Du har mycket att vinna på att sluta med alkoholen.
Och det är du som måste göra jobbet.
Kram⚘
skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??
skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??
Ny dag nya möjligheter....???
Kram?
skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??
skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??
Ny dag nya möjligheter....???
Kram?
skrev Torn i Nu får det vara nog!
skrev Torn i Nu får det vara nog!
Ja det var ju helt sjukt, det enda som fanns i skallen var att komma hem så snabbt som möjligt och se till att det fanns alkohol hemma.Själv knäppte jag upp den första ölen så fort bilen var parkerad hemma på uppfarten.? Ha en toppenlördag ni också!?
skrev Backen123 i Slut på lugnet, vad kommer att hända nu
skrev Backen123 i Slut på lugnet, vad kommer att hända nu
Skriver här med anledning av ditt inlägg på mitt ? så du lever också på en by, visst är det sjukt märkligt med att där far mitt ex, undra om han är nykter, eller har han nån kvinna hos sig nu eller sover han hos nån kvinna nu. Hur känns det hos barnen längst därinne som ändå såg honom som sin bonuspappa och nu blev allt så konstigt... Ja jag går lite i dina fotspår, mannen tar inget ansvar för oss utan han menade att det var jag som ville ha skilsmässa och jag fick sälja huset för han kunde inte lösa ut mig. Enkelt för dom, vad hade dom tänkt att vi ska tom sörja för dom ekonomiskt också? Jag fattar inte varför dom inte en enda gång kan säga, du jag tar hand om det här jag? Som din man, på behandling pratar dom ju jätte mycket om anhöriga och stegen att gottgöra. Då kan jag tycka det är skönt att tänka igen, att dom är psykiskt sjuka, det är så lätt för mig att se den fysiska sjukdomen bara. En dag i taget, idag tror jag blir en bra dag ❤
skrev Torn i Nu är jag här igen.
skrev Torn i Nu är jag här igen.
Det låter ju helt galet att han köper vin till dig när du inte vill dricka. Det måste han sluta med!
Välkommen tillbaka förresten. Fortsätt att skriv här så ska vi peppa och stötta dig så mycket vi orkar. ?
skrev aeromagnus i 72 timmar utan en droppe
skrev aeromagnus i 72 timmar utan en droppe
Håll nu i och tänk inte att nu tar jag ett par glas på lördag eller fredag så slutar jag sedan. Nu har du gjort de värsta dygnen så härda ut. Ja vi reagerar ju olika på bakfylla och abstinens. Det är ju när kroppen nyktrar till som det farliga uppträder. Kan ju komma senare med tanken på den ansenliga mängd du druckit.
skrev Backen123 i Finns alltid en ursäkt!!
skrev Backen123 i Finns alltid en ursäkt!!
Jag tror såhär Rosa-ljus att när du väl fattat ett beslut kommer orken. Så fortsätt kanalisera din framtid.
Tillsammans med vänner så hjälpte dom mig att tömma i huset, det gjorde ont och jag var ledsen men dom körde på och tömde och nu tackar jag dom av hela mitt hjärta
skrev Kaffetanten88 i Nu är jag här igen.
skrev Kaffetanten88 i Nu är jag här igen.
Igår köpte min kille hem vin fast jag sagt att jag inte ska ha. Såklart jag drack när det fanns hemma.
Han har slutat dricka för han mår så mycket bättre utan men han köpte till mig för jag haft så mycket ångest.
Nu sitter jag här kl 08:44 på morgonen och svept lite vin för jag hade sån otrolig ångest av bakfyllan. Jag orkar inte mer. Vill bara ha hjälp.
skrev VaknaVacker i När är det för mycket?
skrev VaknaVacker i När är det för mycket?
Välkommen hit!?
Tror du har svaret själv... men hur många enheter per vecka dricker du?
Max 9 enheter för kvinnor och 14 för män överskrider man det är det inte ok mängd per vecka.
Om ditt liv påverkas negativt av ditt drickande är det också varningsflagg. Stannar hemma från jobbet, ställer in möten med vänner? Vaknar bakfull, får inget gjort, ständig fokus på alkohol?
Skriv mer!!?
skrev VaknaVacker i Nu får det vara nog!
skrev VaknaVacker i Nu får det vara nog!
Alkohol är ett hett ämne nu. Pratas en hel del om det på mitt jobb. Vad som skall drickas och hur... hm. Vet ju hur det var. Precis som Andrahalvlek skriver så spurtade jag till systemet på fredagar och sedan hem för att dricka, det kunde inte gå snabbt nog. Vilken kamp det var!! Nu är det annorlunda?
Ha en toppenlördag! Kram
skrev miss lyckad i Jag behöver hjälp
skrev miss lyckad i Jag behöver hjälp
Att bara ta det lugnt, 1 dag i taget, låter som en bra inställning för många..?Mycket bra jobbat med nykterheten..??..Och Grattis till tid..?..Jag vill heller inte hitta en massa substitut för alkoholdrycker..Det är ju just den kulturen, att det ska vara lyx, flärd, och att det ska drickas i tid och otid som gör en slags glamour kring alkoholen..Det lär vi ju ut till våra barn också..Min inställning är att de flesta dricker för att bli fulla..Annars hade man väl valt annat??..Vi lär oss att dricka dessa beska, sura, starka, sötsliskiga drycker..Just för att det finns en miljardindustri kring alkoholen, som gärna glorifierar den, och struntar i att människor lider och dör av det..Lätt att gå i den fällan och fastna..
skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts
skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts
Fick ikväll veta att en kollega dog ikväll efter tre år med cancerdiagnos. Hon visste redan för tre år sedan att prognosen var usel, men hon har fan kämpat. Som personalansvarig har jag haft mycket kontakt med henne sen hon fick sin diagnos hösten 2017. Två omgångar har hon börjat jobba deltid, nu den senaste perioden jobbade hon 2x6 tim/vecka under nov 2019 till sep 2020.
Hon gillade att jobba, det skingrade hennes tankar. Hon fick jobba utöver ordinarie styrka, hon jobbade mer för sin skull än för vår skull. Jag övertalade henne att vara helt sjukskriven åtta veckor i somras, och det är jag glad för nu. Då fick hon umgås med barn och barnbarn så mycket det nu gick med tanke på Corona.
I mitten av november hade vi mailkontakt senast. Hennes mamma dog hastigt i mitten av oktober och hon var väldigt knäckt förstås. Hon försämrades själv och var inlagd på sjukhus någon vecka. Mager som en speta. Jag frågade om jag kunde göra något för henne, vad som helst. Sen frågade jag om hon hade läst en bok som är väldigt populär just nu som heter ”Där kräftorna sjunger”. Hon hade hört talas om boken och blev genuint glad över att få just den boken skickad med post till sig. Hon blev så glad för en sådan liten sak.
Senast idag mailade jag henne och önskade henne god jul och frågade om hennes barn och barnbarn skulle komma på besök. Jag berättade att det pga Corona är lite tufft på jobbet, men att jag tar en dag i taget och försöker se det positiva i allt jag kan få syn på typ. Och sen skrev jag att det är hon ju så otroligt duktig på - att uppskatta nuet precis som det är här och nu. Att få jobba några timmar per vecka, trots att hon jobbat på distans sen mars, berikade verkligen hennes liv på slutet.
När hon fick cancerbeskedet för tre år sedan började hon ”äta rätt”, hur man nu gör det på ett cancerbra sätt. Hon började yoga och meditera varje dag. Hon sa själv att hon ville göra allt hon kunde för att hjälpa kroppen. Samtidigt var prognosen kass med tanke på var cancern ursprungligen satt. Nya tumörer hittades efterhand, hon gick på cellgiftsbehandling efter cellgiftsbehandling.
Hon tappade sitt hår tre gånger, och varje gång hade hon fina färggranna mössor. När det växt ut lite fjun så gick hon utan mössa, helt utan blygsel. Varje gång någon blev ledsen och upprörd å hennes vägnar, hur orättvist livet kan vara, så var hon den som tröstade. Hon tröstade alla. Det bekymrade henne att så många i omgivningen hade så svårt att prata med henne naturligt om cancern.
När vår yngsta dotter föddes svårt sjuk hade vi samma problem. Folk undvek oss. Av missriktad hänsyn och ren feghet. Det gjorde mig så oerhört ledsen. Där och då lovade jag mig själv att inte göra likadant, och det har jag försökt leva efter. Vi hördes av på mail och telefon någon gång per månad i alla fall. På tu man hand över lite lunch hade vi riktigt bra samtal vid några tillfällen.
Hon hann nog inte läsa boken och hon hann inte få mitt mail heller. Ikväll dog hon. Så otroligt sorgligt ? De människor jag känner som gått igenom allra mest skit är fan de starkaste jag vet. De är inte bittra eller tycker att livet är orättvist. De har försonats med sitt öde och tar tillvara på varenda minut de har. Varenda minut.
Det är kanske fyra år sedan jag hade liknande samtal med en ex-kollega. Hon gick i pension och två år efter pensionen fick hon leukemi. Så fort jag fick veta ringde jag henne och frågade om jag fick hälsa på henne. Det fick jag och vi träffades tre-fyra gånger innan hon ett halvår senare dog.
Hon hade också samma lugn i sig. Som en stor famn, och med en oerhört mild röst. Som om de helt valt bort att gräma sig och älta, de har försonats med sitt öde men vill ändå kämpa in i det sista förstås. Min pensionerade kollega väntade på stamcellstransplantation, men hann bli för sjuk för att få det. Jag minns att hon sa att cellgiftsbehandling var vedervärdigt, men att hon hade så mycket att leva för så hon valde att göra det. Hon hade precis träffat en ny riktigt fin man på ålderns höst. Hon hade två barn och fem barnbarn.
Vissa dagar känner man sig liten och ynklig, men döden rår ingen på. Är det dags så är det.
Kram ?
skrev Kallekandricka i Förändring till det bättre
skrev Kallekandricka i Förändring till det bättre
Tack så mycket för att ni läser och skriver. Det värmer. Önskar jag kunde ställa upp för andra på forumet men just nu finns inte kraften till det.
@Andrahalvlek: Jag gillar att tänka att jag någon gång ska bli frisk igen. Jag har inga direkta problem med andra laster. Tänk om man kunde skiftat vanor lite. Jag förstår du snusar nu. Men tänk om man kunde bytt alkoholen mot träning. Och druckit som man tränat! Börjar landa i att det känns okej att låta bli alkoholen under julen, jag är alldeles för sugen på det för mitt eget bästa. Jag skulle förmodligen vara disciplinerad nog att hålla det till bara ett tillfälle, men ingen vet hur långt det går till nästa gång.
Ikväll loggar jag in för att skriva att jag nu när denna lördag har inletts har varit nykter i fem månader. Så här länge har jag inte varit nykter sedan jag var femton år gammal. Det är egentligen väldigt stort och mäktigt, riktigt stolt är jag, men jag borde vara glad också, men jag är kvar i den grå känslan.
Tanken var att vi i familjen skulle unnat oss en resa till sol och värme så här års men Covid kom emellan.
Jag firar med en blåbärs och lingonsmoothie såhär dags.
Måste ju tillägga att om jag är nykter denna jul så är det en riktig trendbrytare. I dagsläget sorgligt nog har jag lika många nyktra jular som onyktra i mitt liv. Är jag nykter denna julen har jag en mer nykter jul. Alla de tidigare nyktra jular kom i rad efter varandra, likaså alla de onyktra var också varit på led.
Vilket vägskäl jag står inför!
Ta hand om er!
skrev Andrahalvlek i Trött
skrev Andrahalvlek i Trött
Det blir bara lättare för varje dag. Se upp med om alkoholdjävulen börjar viska i ditt öra: ”Så farligt var det nog inte, ett glas kan du nog dricka”. Ryt ”NEJ” direkt, börja inte förhandla!
Kram ?
Nu inleder vi några veckor med hit och dit för yngsta dotterns del. Hon brukar ju bo hos oss föräldrar jämna respektive ojämna veckor, men vid årsskiftet i år blir det två ojämna veckor i rad, vecka 53 och 1. Jag vill inte byta veckor, det är så injobbat nu och jag vet alltid vilken vecka respektive helg som dottern är hos mig bara genom att utgå från veckonummer. Dessutom är hon hos mig ojämna veckor (mån-fre) men jämna helger (fre-sön) så det skulle bli enormt rörigt för alla inblandade att växla veckor nu. Och det är ju ett övergående system dessutom eftersom dottern flyttar till egen lägenhet i april.
Från och med i fredags 18/12 är yngsta dottern helt ledig från sin dagliga verksamhet och hon börjar jobba igen först tor 7/1. Hennes pappa måste jobba långa dagar mån-ons innan jul. Jag måste jobba långa dagar mån-ons mellan jul och nyår och har tagit julledig först mån-tis 4-5/1. Plus att storasyster kommer hem tis 22/12 och åker hem sön 27/12 och vi vill att systrarna får möjlighet att umgås maximalt, gärna på tu man hand också.
Så yngsta dottern åkte till sin pappa igår fredag kväll, kommer tillbaka till mig imorgon söndag kväll, ska tillbaka igen till sin pappa tisdag kväll innan julafton, komma till mig på nyårsafton och sen åka till sin pappa fre 8/1. Då är vi i fas med veckonumren igen. Då får hon maximalt med vuxet sällskap alla sina lediga dagar, för annars blir hon bara sittande framför tv:n, mobilen och paddan. Numer kan vi inte heller ha farmor och farfar som backup pga corona, vi vill inte att de umgås mer än utomhus i princip.
Detta kräver förstås att allt är nedskrivet och kommunicerat till alla parter, och då är dottern nöjd. Svart på vitt, det här gäller. Hon är så härligt inrutad. Nåde den som vill rucka på det som är nedskrivet. Jo, vi kan ändra men då måste det vara goda skäl. Sjukdom är ett sådant. Hon har stor förståelse för att vissa saker blir inställda pga sjukdom. Ibland skyller vi på sjukdom när det blir förhinder av andra anledningar, just därför att det är lättare att förstå i hennes värld.
Kram ?