Senaste kommentarerna i forumet

Idag har jag tränat på gym igen för första gången på 3 veckor. Kände verkligen för det, även fast jag försökt undvika just gym, och tänkt att jag ska ut o springa eller köra styrka hemma. Men det är ju så MÖRKT! Och ruskigt väder. Så det fick bli gymmet iaf, fast vid halv nio på kvällen då det var rätt lugnt.
Och det kändes mycket bra! Lugnar mig och ger mig lite annat att tänka på. Och en skön trötthet tills man ska sova.

Det är verkligen segt med pandemin och man känner sig verkligen låst.
Hur har ni andra det? Går ni i affärer? Besöker salong? Tränar på gym? Simmar i badhus?

Min lilla tös har tjatat massor om badhuset. Men det har vi undvikit :( och affärer har jag skött online förutom maten...
men jobbar själv mot kunder så träffar en del folk ändå. Men vad ska man göra. Behöver ju mitt leverbröd. Svår sits....

Och tack för boktipset! ;)

Ligger 6 månader efter men du känns som en veteran :) så jag följer dig och er som klarat det så länge och hoppas att jag klarar det jag med.
Vill ju komma över de där kritiska månaderna för att sedan som ni säger planar det ut? Och man har inte samma sorts sug längre.... bra kämpat ?

?????

Tack för peppandet samt tipsen! ? tar åt mig och ser fram emot att starta dag 2 av nyktert imorgon! Kommer försöka klicka in här minst en gång om dagen och speciellt om sug eller (skit samma tänk) kommer ??

Helt rätt taktik! Massor av guldstjärnor till dig idag ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️

Kram ?

Ja det var befriande! Trodde aldrig jag skulle skriva öppet om det på ett forum! Men varför inte om det kan medföra något bra! Samt bli peppad och peppa ??

Det slås man av hela tiden, i verkligheten. Så självklart sker det även på ett sådant här forum.

Det är som med Alkispodden. När jag hörde rösterna och såg en bild trodde jag liksom tvärtom. Att Johan var Roger och vice versa. När jag sen såg dem på youtube blev jag helt förvånad, och nu stör det mig massor ? Kan fortfarande inte få bort min felaktiga bild av vems röst som är vems. Tydligen är det en vanlig reaktion just på dem, konstigt nog.

Kram ?

Jag har svårt att se mig som medberoende ibland, det är en sån balansgång mellan att bry sig och vilja hjälpa någon som man älskar... man är bara sån som person och jag tror det är svårt att ändra på, va inte så hård mot dig själv, det är inte dig det är fel på, glöm aldrig det. Det man kan träna på är att göra bra saker för sig själv, då planar det ut lite. Jag kunde tycka i början då jag läste här att det var lite provocerande att man skulle tänka på sig själv och göra bra saker, men jag har gjort det fast det har känt motigt och nu kan jag tänka att allt under den där tiden inte var bortkastad, jag var iväg och bada med barn och vänner, for till stugan, fintade min man och myste till med vin och vänner. Jag vet hur det känns när ångesten suger tag i en, men som ikväll finns den inte där och då kan jag njuta så av den känslan och tänka 2 steg framåt. Jag har sinnesro bönen på väggen i sovrummet, den är snäll att vakna och somna till ? Det kommer att bli bra, vi kämpar vidare och vi är starka för vi vågar visa oss svaga när livet är tufft

Det var kaos i mig. Kände att jag skrev så osammanhängande och utlämnande. Valde därför att ta bort det jag skrev. Stort tack till er som svarade. Ska försöka vara aktiv här på forumet genom att läsa och kommentera i andras trådar, och kanske knåpa ihop en egen när jag landat lite...

Enorm igenkänning på det där med anpassning. När jag flyttade till egen lägenhet den 1/12 år 2013 var det första gången JAG bestämde allting. Jag visste att barnens pappa skulle fnysa och rynka på näsan - och som jag gottade mig åt bara vetskapen. Jag kunde nästan köpa saker som jag visste att han skulle hata ? Bara för att liksom.

Det är en befrielse att sluta anpassa sig och ta de bästa besluten för MIG. Och mina barn förstås, det är ju självklart, men där måste han ju ha ett ord med i laget förstås. Det slipper du med din snart exman.

Sen träffade jag nya män och gjorde samma misstag igen! Anpassningsbar in absurdum. Jag brukar ju nämna som exempel att jag var beredd att lära mig spela golf till och med ? Herregud vad jag är tacksam att jag tog mig ur den flingen med hedern i behåll.

Nu känns det som jag fått upp ögonen för ett mönster, så framöver kommer jag att vara mycket mer försiktig och inte riktigt så all-in som jag annars brukar vara. Säger jag nu, när det inte finns en fling i sikte ens i fantasin ?

Jag är så glad för din skull, att du mår så bra ?

Kram ?

Låter som att du tog handen ur handsken och vände en till börjans ångestfylld dag till något energigivande! Under min vita månad i november var de lätt att bara säga vit månad! Nu idag har jag redan till 2 vänner sagt att jag fasiken ska hoppa tillbaks till helt nyktert då jag mådde riktigt bra av det samt fick väldigt mycket gjort! ?? Drick läsk på fredag och säg någon andledning som känns ok för dig eller sjukanmäl dig och sikta på en myyyyysig kväll framför bra filmer med läsk och snacks ? (sån helg man hade innan den jäkla alkoholen)
Kämpa vidare ?? Du ligger 1 dag framför mig redan! ??

Beroendemottagning hjälpte mig massor. Otroligt nervöst och ångestladdat i början, men helt galet förlösande att få hjälp.

Det var ju en olycka, inte ens ett litet snedsteg. Du ska absolut inte börja räkna från början för den lilla glöggmuggen.

Jag läste väldigt noga på glöggflaskorna på Willys häromdagen. Förvånansvärt många har cirka 2 procent. Min personliga gräns går vid 0,5 procent. Utbudet av öl med 0,0 procent är tyvärr blygsamt. Jag dricker inte ens lättöl eller cider med cirka 2 procent. Inte för jag tror att jag skulle känna någonting, men jag vill absolut inte riskera att det väcker mersug. Jag tror på konsumentmakt. Ju fler som efterfrågar helt alkoholfritt desto större blir utbudet.

Jag stör mig som sjutton på livsmedelsaffärer som blandar alkoholfri öl huller om buller med folköl. Jag vill ha tydlig gräns mellan dessa två utbud. Även om jag förstås lusläser ändå. Men det är så trist när man får syn på något annorlunda, och sen är det folköl. Ridå.

Kram ?

Det blir bättre - jag lovar. ?

Jag måste säga att jag är imponerad av din styrka till att inte ge upp!? Fungerar det inte på ett sätt, så provar du andra metoder och strategier. Och fortsätter att skriva här. Helt grymt bra jobbat!

Ta det lugnt.
Det viktigaste först.
En dag i taget.

Lycka till! ?

Vad glad jag blir att meditation har hjälpt dig! Och rätt så snabbt dessutom.

Tänk på att fortsätta med det även när du mår bättre, skapa en bra daglig vana. Risken är så stor att man slutar när man mår bra och bara gör det när man mår dåligt. Det som är häftigt med meditation/mindfulness är att efter ett tag gör det inte bara skillnad där och då - utan hela tiden.

Håller med dig Tappadigen, kombon meditation/mindfulness och nykterhet är verkligen vinn-vinn för känslan av närvaro i nuet. Orostankar och stress får inte fäste alls lika lätt. Man blir mer chill ?

Kram ?

Snacka om att ge inspiration till alla som kämpar! ?

Kram

Du bör nog förvarna din vän. Ställs du inför faktum, och du dessutom är lite stressad precis när allt är klart och gästerna kommer, så är risken stor att du dricker när du får glaset i hand. Att berätta ärligt för kompisarna nu i början kan bli jobbigt, men det beror på hur goda kompisar ni är. Skylla på vit månad känns lite konstigt i just december kanske? Det brukar man väl ha i januari efter all julfylla.

Allra enklast är att skylla på sjukdom. Vita lögner är helt okej i dessa lägen. Jag skyllde på bilkörning i början, men det är kanske svårt för dig. Oavsett är det bra att du bestämt dig!

När fylleminnet bleknar allt mer är risken stor att alkoholdjävulen börjar viska ”så farligt var det inte, en fördrink är helt okej”. Men minsta mängd alkohol väcker mersug efter mer. Inte varje gång, men risken är alltid stor. Bästa sättet att nita alkoholdjävulen är att INTE börja förhandla, utan att man direkt ryter ”NEJ”.

Kram ?

Ja det ser jag ju nu, men vi kan väl gå händelserna i förväg kanske. Kram

Så surrealistiskt ens liv kan kännas ibland. Tuff sits för dig o bo i sån liten by o höra snacket. Usch. Tufft ! Själv är ja trött på mig själv ikväll. Lyssnat på massa historier i poddar om medberoende o tänker varför måste ja ägna mitt liv åt en massa psykologi o analyser o kämpa för o kunna få leva i en relation som inte är destruktiv. Sånt som andra människor får gratis?! Ja vet inte ens hur ja lever ett liv utan o va skadad i mitt sätt att agera i nära relationer. Kontroll, tvång, känna mig behövd, känna livet har mening . Ja blev sån här så tidigt i livet o börjar känna att nu skiter ja fan snart i detta. Ja blir inte friskare efter 15 års terapi till o.från. Innan ja träffade A så var mitt liv på väg åt rätt håll. Tycker mycket fallit på plats. Men uppenbarligen är ja så skadad i mitt sätt till en man än o det gör mig så oerhört ledsen o uppgiven. Mycket tankar nu.

Det slår mig varje gång som jag är nykter, vilken skillnad det är i energi och på vad jag hinner uträtta. Dubbla träningspass ikväll. Städat en del i kåken. Tvättat. Handlat. Hanterat diverse privata ärenden på listan. Lagat matlådor. Typ en nykter kväll och jag får mer uträttat än vad jag får på 4-5 kvällar som onykter (för så fort jag blir onykter så fastnar jag vid datorn eller något och gör ingenting mer under kvällen eftersom hela kvällen dedikeras till att umgås med ett gift=. Galet.

Njuter till tusan av en nykter kväll helt utan sug dessutom. Mycket träningen att tacka, ikväll fick jag in framför allt löprundan precis då jag normalt sett brukar ta beslutet att åka till bolaget. Istället åkte jag på utflykt och sprang i skogen i en timme. Det slog bort suget helt, direkt efter löpningen så kändes det bara så skönt.

För mig är det verkligen en gåta att alkohol kan ha en sådan enorm inverkan och slå sönder människors liv så mycket.

Jag hade sett det som ett rent olycksfall i arbetet. Du ville ju inte, och hade inget sug efter alkohol. Det var inte ens ett misstag, utan en olycka. Jag hade inte börjat räkna om den nyktra tiden.

En fördel är väl att du hädanefter kommer kolla jäkligt noga vad det är du köper hem.?
Härligt att höra att det går bra med nykterheten förresten! ?

Kram

Är inte skönt att vara i, kletigt att klättra upp från.
Så bra att du tagit kontakt med beroendemottagning. Jag fick ett jättefint och stöttande bemötande när jag sökte hjälp. Önskar och hoppas dig detsamma ?

För era svar och goda råd. Jag ska genast gräva i mina vitaminburkar. B-vitamin fick jag utskrivet, men som ni sagt, det kan behövas lite annat också. Frågade sköterskan på a-mottagningen idag och hon sa som ni sagt här, att kroppen reparerar sig. Idag har jag ”jobbat” hemma, vilket innebar att jag somnade som en stock på soffan två gånger. Undrar hur det ska gå på jobbet imorgon ?
Att inte dricka känns inte så svårt ännu, antabusen känns som ett bra stöd. Men jag antar det kommer svårare dagar. Just nu är det så skönt att komma ihåg vad jag gjort kvällen innan. Inte behöva kolla telefonlista, messenger och sms med ångest morgonen efter. Komma ihåg vad jag pratat om, om jag pratat med någon. Inte ha konstiga blåmärken som jag inte minns hur dom blev till. Ja, i alla fall 6 dagar av det. Tack för ni finns

Visst är det alkohol, men någonstans går ju gränsen. Det är ju vanligt att man dricker 33cl 2.25% till lunchen, alltså en lättöl. Tänkte inte på att det skulle kunna ge ett pirr, men det hade det kanske gjort för mig idag. Tekniskt sett är det ju inte alkoholfritt. Även det som räknas som alkoholfritt öl är ju inte egentligen alltid alkoholfritt utan har t.ex 0.5%. Men även andra livsmedel har ju låga volymer alkohol i sig.

Jag skulle nog räkna som så här:

Om det är åldersgräns på det, så ska det räknas som alkohol. Är det inte åldersgräns på det, så undvik det om det ändå inte är alkoholfritt, men räkna inte en mindre mängd som avbruten nykterhet.

Så, nej. Jag skulle inte säga att det är ett återfall.