Senaste kommentarerna i forumet

Kram ?

Grattis till 10 månader!

Ingefära låter ju rejält rivit... och kryddnejlika hårt... kanske man ska pina sig på något sätt...

Jag tror faktiskt jag inte behöver substitutet under läppen, känns inte som det är där jag måste stoppa in något - men det är smidigt ställe för där har jag sett till det finns plats ;-)

Det som händer i kroppen känns mest som positiva saker, och även om allt är utdraget så bygger det ändå någon slags insikt o känsla av att "aha, det är så här det var", att inte ha så hög puls att hjärtat kändes hela tiden, att vakna mer pigg på morgonen, att inte behöva handla snus varje gång jag gick förbi en affär osv osv.

Ska avlägga rapport om någon vecka, för resan är inte direkt avslutad.

Nu jobb

Bra jobbat med 10 månader! Hurraaaaa!!!!

En jag kände la små bitar av färsk ingefära under läppen, en annan kryddnejlika. Men det senare låter smuligt och vasst ?

Kram ?

Ni som är nya - läs min tråd från början. Kan jag - så kan ni! Men jag förstår om ni inte orkar ? 1.565 inlägg tar sin tid sannolikt. Men ni får skumma lite, och hålla utkik efter alla tips om böcker, poddar och Youtube-klipp. Jag har verkligen marinerat mig själv i nyktra fakta. Det finns inte en cell i min kropp som har kommit undan.

Jag tror verkligen på faktametoden, att hjärntvätta mig själv med nyktra fakta. Och jag har har kommit på varför just den metoden funkar så bra för mig. Jag behöver lust och nyfikenhet som drivkraft. Jag verkligen älskar att lära mig nya saker. Vill du få mig på gott humör - skicka mig på kurs!

Varje dag är en bra dag att sluta dricka. Och varje dag är en bra dag att fortsätta hålla sig nykter. Jag sörjer inte ens alkoholen längre, var sak har sin tid. Jag är glad att slippa dricka. Jag är glad att jag har självkänsla nog att avstå och att jag struntar fullständigt i så kallat grupptryck. Jag vill inte dricka alkohol, lika lite som jag vill dricka bensin. Det är Annie Grace som sagt så, och det är mycket bra uttryckt! Hon och Craig Beck tillhör mina husgudar.

Kram ?

Du känns otroligt stabil i din nykterhet och jag är så glad för din skull. Den nyktra resan blir så mycket lättare om man har bestämt sig fullt ut och fokuserar på alla fördelar med nykterheten ?

Kram ?

Ett lycka till med traskandet är precis vad jag behöver! Plus massor av pepptankar, men dagen har inte börjat bra om man säger så. Suck. Ja, ja var sak har sin tid. Det är skönt att äta frukost i sängen också. Vörtbröd och julskinka ? Mini-njutning i december, men njutbar nog i nykterheten.

Det är jättebra att du är ärlig ? Ljugande och smusslande tillhör missbruket och ärlighet tillhör nykterheten!

Kram ?

Känns overkligt, och ändå helt naturligt. Nu siktar jag mot nykter månad 11 och däremellan passerar jul och nyår, och det känns helt naturligt att vara nykter även då. Föregå med gott exempel ?

Kram ?

Här är du bland vänner, vi ska göra allt vi kan för att stötta och peppa dig. Jag tror som Tröttiz att ett brev kan vara en bra start. ”Läs det här först, så pratar vi sen”. Dina barn älskar dig, tveka aldrig om det ? De vill stötta dig till hundra procent, och vi också.

Kram ?

Blockeringen ska vara upp till 60%, jag skulle säga att det för hjärnan nog är mer, för det blir ju i princip noll stimulans. Kanske lite lite, och kanske lite stimulans i form av att blodkärlen får dra åt sig lite. Men hjärtrytmen ökade ju i princip inte alls när jag la in snus efter jag börjat trappa upp medcinen.

Sugtabletterna åker runt lite, ibland parkerar jag dem under läppen o ibland i kinden, visst finns risk ersätta en vana med en annan... Redan första veckorna så slutade jag ha inne hela tiden, och den där kliande känslan av att inte ha nått under läppen har jag sluppit, kanske för att kroppen får återställa sig sakta under många veckor istället för några dagar? Utdragen glädje eller smärta :-)

Vet inte, men tänker att jag ska klippa bort de tabletterna inom 2 veckor eller kanske 4?, för något slags tillskott och vana är ju även det. Även om det är i en "renare" och mindre tillfredställande form...

Sen är det ju klart... det känns lite onödigt långt med totalt 12 veckor, men ska inte justera något av det i förtid, Lite skönt som sagt vara i händerna på någon som hjälpt till vänja av "folk" tidigare och få ett accountability-pepp-samtal en gång i veckan. Jag tror dessutom sköterskan är gratis :-)

Funktionsmässigt är snus ganska värdelöst, ger väldigt lite personlighetsförändring, utan mesta handlar ju om att undvika abstinens o njuta lite av en vana. Så den är nog minst farlig för psyket medans en håller på. Sen såklart - kemiskt beroende är den kanske bland de värre.

Oj... ja kär o galen kan man acceptera mycket... trist när det blir drogbyte, lite askan ur elden på riktigt... Bäst är nog om man kan chilla ner o sluta jaga kickar, och mogna lite :)

Kram

De flesta av oss är eller har varit både trötta och jättetrötta i början av nykterheten. Alkoholen påverkar dina signalsubstanser jättemycket (den där känslan av upp som en sol och ner som en pannkaka). Nu när du är nykter, ska balansen återställas och det är en stor orsak till tröttheten i början. Kroppen håller på med ett stort reparationsarbete. Vila så mycket du bara kan!

Kommer i håg dig. Hoppas allt gått bra för dig? Hade en period när jag ville snappa upp nya så ingen kände sig ”osedd”
Ville bara klaga av mig. Blev 3 dagars krök förra helgen Fred-Sönd och nu nykter andra dagen. Men märkt i min comeback att mitt drickande föröndras. Gått från mer öl och vin till starksprit. Får köra till bolaget varje vecka o fylla på Frugans förråd med dyr gin.
Nääää Herr P klarade inte av trycket från inre kärnan o allt som hänt i samhället . Men.. Är inte golvad ännu. Ska jobba hela helgen och tänker fan va nykter ??

Tack för sitt svar, jag jag vill ty att barnen ska veta, blir bara konstig att behöva smyga med min nykterhet också ? jag kommer nog att göra det en dag, för att jag vill. Dom dricker inte, så jag blir ingen partykrasher direkt. Men det får mogna fram hos mig ?

Hej Blanka.
Fint att du skriver här.
Jag kommer från "den andra sidan", har nämligen pojkvän och vänner med beroende.

Jag har väldigt svårt ta upp beroendet med dem, jag vet inte riktigt varför ?.
Jag kommer att tänka på att hur det skulle vara för dig att skriva brev till barnen om det är för jobbigt att prata? Jag vet ju inte er familjerelation, men kan de ha anat något och kanske blir lättade över att få en text av dig.
Att du kanske i texten skriver att du gärna pratar med dem men att detta sätt är allt du orkar med just nu, men att du önskar att de vet och då berättar du genom brev? En tanke jag fick. Det verkar som att du gärna vill att barnen vet, men drar dig för att prata med dem

Kram. ?

Dubbelt inlägg - igen ... ?

Pratades vid i fredags - onykter, i lördags - onykter. Inte alls i söndags då var han trött, igår nykter.

Idag träffade jag honom, han var onykter. Jag kände att jag ville hem, mycket för att jag ville prata med honom om vissa saker men backade då han var onykter.
Vissa saker tar jag inte upp då han är onykter. Vill inte prata med någon som inte är den "sanna han" utan någon som snarare är ett kemiskt ihopkok. Blir så trött. Ville bara hem. ? Och tog mig hem. Jag gör åtminstone framsteg och lyssnar på mig själv vad jag orkar med ...

Bra med sovmorgon .... Godnatt.
?

Skrev lite om mig själv och hur jag kom hit, men det föll väl bort.
Ja, i alla fall, kvinna 50+, barn och barnbarn och jobb. Druckit så mycket så jag fick avgiftas nu i helgen med antabus och mediciner + b-vitaminspruta. Har druckit efter jobbet varje dag i flera år. Jag är glad och lättad att allt kommit fram, i alla fall i sjukvården. Barnen har jag inte vågat berätta för ännu. Berättat för några få av mina närmsta vänner. Har fått ett sånt fint mottagande och omhändertagande av både vänner och vården. Men jag är så trött nu, skulle kunna stå och somna. Vet någon här varför? Hur länge ska det vara så?
Det är ett så fint och vänligt forum hör det jag läst hittills. Så jag hoppas på stöttning och att jag kan stötta. Jag är så glad och lättad att jag äntligen är nykter, även om det bara är 5 dagar än så länge ?

Jag lider också svårt av att allt är grått, mörkt, blött. Känns som november bara fortsätter och fortsätter. Jag vill ha snö, då blir det så vackert ute ?

Men du har helt rätt - en grå, trist nykter dag är tusen gånger bättre än en grå, trist onykter dag.

Kram ?

Kvaliteten på bild och ljud är urusel även på hennes poddklipp på youtube, tyvärr. Men jag hoppas att du gillar innehållet! Jag har ljudboken ”The Alcohol Experiment” som insomningsljudbok så jag lyssnar på Annie Grace 30 min varje kväll. Femte gången i sträck nu tror jag ? Alltid fastnar något nytt. Hon pratar snabbt som sjutton, men jag har lyssnat på henne så mycket nu att jag har vant mig.

Kram ?

Om medicinen funkar, dvs täpper till nikotinreceptorerna, är det ju kanonbra att bryta vanan först och nikotinberoendet senare. Lägger du nikotintabletterna under läppen? Jag tror att tomhetskänslan under läppen hade varit överjävlig om jag hade försökt sluta snusa.

Jag är som Torn och tänker inte alls på snusandet. Jag snusar kanske en dosa på två dagar. Visst är det dyrt, men någon last är jag värd ? Åtminstone tills vidare. Då känns chokladberoendet viktigare att bli av med för min del.

Det är märkligt att man slutar med ett beroende och sen blir beroende av något annat. Min alkoholiserade ex-sambo gjorde gastric by pass (GBP) för cirka 20 år sedan. Han slutade missbruka mat och blev alkis istället. Plus att hans magsäck var deformerad efter operationen, så vissa gånger fick han verkligen en snedfylla som hette duga på noll och ingenting. Sannolikt när han drack på tom mage.

Jag minns en gång när jag tog en höneblund hemma hos honom och han skulle laga middag under tiden. Jag vaknade av brandvarnaren, rusade ut i köket och fick ur en sotig köttbit ur ugnen. Han satt i soffan och sov, asplakat. Kl 16-17 en lördag. För honom var det ingen big deal, så länge man höll sig hemma och ingen såg en när man gjorde bort sig på fyllan. Jösses.

Nu i efterhand förstår jag inte att jag blundade för alla varningssignaler, även om min magkänsla skrek och levde rövare. Jag borde satt stopp redan då, inte låtit honom flytta hem till mig. Kär och dum.

Kram ?

Jag tror bannemej att jag har slagit nytt rekord idag. I lägst antal steg. 2.634 steg. Bedrövligt dåligt. Jag kunde inte förmå mig att gå ut och promenera varken i morse eller på lunchrasten. Det var bara mörkt, blött och kallt. Inte ens ett koppel i handen hade hjälpt till för att få ut mig ?

Det är för övrigt enda fördelen med att jag inte har hund längre, att jag kan pinna på lite när jag väl kommer ut. Jag minns morgonrundorna med min älskade pudelpojke. Det är då hundar så att säga ”läser tidningen”. Samma runda varje dag. ”Vad har hänt sen sist tros?” En meter, lukta, en meter till, lukta, kissa. Jag överdriver inte om jag säger att rundan tog minst dubbla tiden med hunden mot vad den tar om jag går samma runda själv.

Min älskade hund var en mellanpudel. Min nästa hund blir en storpudel, de är lite mer robusta. En tik också tror jag, deras behov av att pinka överallt är inte lika stort ? Och den ska ha en helt annan färg också. På alla sätt ska den se annorlunda ut än älskade pudelpojken. Samtidigt kan jag inte alls förstå hur jag ska ha plats för ännu en hund i mitt hjärta, men det sker ju för andra hela tiden så det ska nog gå bra.

Angående promenaderna kanske jag ska tänka som Onkel F? Inget förbud mot att stanna inne. Jag går bara ut om jag vill. Nja, då ligger jag nog bara glatt kvar i sängen. Eller ska jag tänka disciplin framför lust? Man kan fan inte gå på lust i alla lägen. Disciplin är nog grejen - bara göra och inte tänka så mycket. Men det passar dåligt med min personlighet, jag behöver lust och nyfikenhet som drivkraft. Suck.

Jag hade verkligen önskat att jag hade etablerat den här promenadrutinen ordentligt innan det blev så här jävla mörkt och trist och blött. Och jag hade också önskat att det kom lite snö - då är det så vackert ute att man bara MÅSTE gå ut och gå. Samtidigt vet jag att man aldrig ångrar en promenad. Aldrig. Det svåra är bara att motivera sig att gå ut.

Det är så förbannat lätt att påbörja saker, men ännu lättare att avsluta dem. Men jag är i alla fall nykter - och tänker så förbli inom överskådlig framtid. Jag säger som Torn och Se klart, varför skulle jag vilja dricka? Det har inget att erbjuda mig mer. Det finns ingen lockelse i det alls, jag slipper det gärna.

Vad det gäller promenader, träning och choklad får jag jobba på det. Aldrig ge upp. Alltid ska man ha något att jobba med, och det är ju bra. Man ska ha något att jobba med.

Kram ?

Min ex A är inne i sitt missbruk för fulla muggar och han tycker väldigt synd om sig själv antar jag, stör mig inte alls utan det är jag som söker upp honom när jag är nyfiken, vill nåt eller behöver dämpa min ångest. Han har aldrig bett, eller vädjat att jag ska komma tillbaka, kanske stolthet eller så älskar han inte mig, jag var kanske bara en möjliggörare som långt bort från hans tidigare liv. Lite konstigt är det än då att han inte hör av sig, men han är ett vuxet barn. Hans pappa lämnade honom för spriten och hans mamma lämnade bort honom ofta till släktingar... sen har han alltid lidit av en värdelöshets känsla, så han har mycket att jobba på.
Vad som händer i hjärnan är väl att det blir strul på receptorerna som skickar inpulser med dopamin och serotonin eller hur det nu var, googla så får du en bra förklaring ?

Det här du skrev gjorde mig väldigt glad att höra:

"Dessutom - mer arg ibland också, för det finns situationer jag faktiskt har rätt vara arg märker jag, för jag har ett värde och en plats."

Visst är det så att när man slutar gå runt och dölja och skämmas så blir det lättare att känna sitt eget värde och stå upp för det man tycker?
Jag hejar på dig, du gör en modig resa bort från dina missbruk, det är inspirerande att läsa om!

Tack Jullan65!
Det känns bara mer o mer skönt med nykterheten. Många här har ju betydligt längre tid än jag och ibland gluttar jag tillbaka i era trådar. Känner igen mig mycket. Några skriver om partners som dricker fortfarande och i överkant. I helgen var första gången det drabbade mig. Min sambo har liksom hängt på mig med nykterhet utan att något blivit uttalat om det. Han verkar tycka det är skönt och jag som tycker han varit en riktig storkonsument börjar fundera på hur mycket min konsumtion spelat in. Som jag skrivit tidigare så dricker han ofta i sin ensamhet i garaget när han grejar eller så har han med öl i ryggsäcken utomhus. I lördags var han uppe hela natten o festade med de mest uthålliga gästerna. Hans vuxna barn. Känns ganska B att tänka på det och inget jag vill uppleva igen. Det har hänt tidigare men var ett tag sedan. Vi har inte gemensamma barn utan på var sina håll., jag sov jättelitet den natten och vaknade i obalans. Min väg är mot att ta hand om mig och må bra i kropp och själ. Undrar om våra vägar kommer att följas åt framåt. Nu släcker jag för ikväll. God natt