Senaste kommentarerna i forumet

Tack för din ord!

Ja du har nog rätt... Det kan väl mycket säkert vara ensamheten, tristessen och säkert den här pandemin som vi lever i just nu.
Sysselsättning är ju verkligen A och O

Jag ska väl kanske satsa på den där vita januari som folk pratar om.
Tack åter igen och orden fick mig att inte känna mig sådär värdelös faktiskt <3

Jag led fruktansvärt när äldsta dottern flyttade ? Till våren flyttar yngsta... Och jag vet inte hur jag ska hantera det, men allting blir liksom lättare när det har skett förut.

Det är ju det här som är livets gång, vi har bara våra barn till låns. Vi gör så gott vi kan för att förbereda dem inför det som kallas vuxenlivet, och en dag är de redo att praktisera allt vi lärt dem.

Och du, det är otroligt roligt att etablera en vuxenrelation till sin dotter också ?

Kram ?

Det glömde jag att lägga på min plus-lista! Jäklar vad med energi jag har nuförtiden Ibland blir jag rent matt på mig själv. Som idag tex. Under morgonpromenaden fick jag en idé. Jag har ju velat göra om mitt kök sen vi flyttade in i den här lägenheten, men blivande exmaken har alltid bromsat?Nu har jag bestämt mig för att göra köket under nästa år, men fram tills dess måste det bli mer funktionellt. Vill ha in mina kokböcker och fixa lite allmänt. Så jag monterade helt sonika ner en av luckorna till överskåpen och vips så hade jag HYLLOR i köket Där kan jag ställa kokböcker och kaffekoppar och lite annat. Så trevligt det blev! Av en idé från promenaden?

Sen har dagen runnit iväg med en hel massa fix. Delat på källarförråden då blivande exmaken kommer för att hämta sina resterande tillhörigheter på lördag. Har ordnat så att sönerna är hemma och kan släppa in honom??Jag tänker då inte träffa honom!

Tack, @Torn❤️Och tack, Blenda❤️ Era ord blir som balsam för själen?

@Andrahalvlek, Ja, det där med anpassning är jag tyvärr expert på, men är helt inne på att nästa gång (om det överhuvudtaget blir nån mer gång, trivs alldeles för bra själv?) är det JAG som bestämmer Låter såklart pretentiöst, men det känns så. Jag tänker INTE anpassa mig längre!

Just nu tittar jag på resor. Längtar efter att få åka bort för en vecka och jag tänker minsann resa själv som jag planerar just nu. Har gjort det förut och det är inga som helst problem?

Jag brukar tänka på er härinne som mina stjärnor på himlen✨ Jag ser er inte just nu, men jag vet så innerligt väl att ni finns där❤️

Kram⚓️

Min dotter, som fyllde 21 år igår, berättade idag att hon fått en ungdomslägenhet! En nybyggd etta med balkong för henne och pojkvännen, bara några kilometer härifrån, inflyttning i mars. Det är ju fantastiskt!

Och ändå kommer tårarna. Navelsträngen blir bara längre och längre... Vad hände? Hon var ju min lilla bebis alldeles nyss? ?

Sen skuldkänslorna över att jag borde varit en bättre mamma. Alla år av drickande... ?

Jag får acceptera det jag inte kan förändra. Och jag är tacksam att jag hunnit ändra mitt liv. Hunnit visa henne att jag nu varit nykter snart tio månader och kunnat skjutsat henne till jobbet när hon börjat tidigt och ibland hämtat henne när hon jobbat sent. ?

Gud, hjälp mig att fortsätta förbli nykter och få vara till nytta och glädje för mina barn. ?

Annie Grace formulerar det så bra: ”Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i det vardagliga”. Efter en tids nykterhet kommer du att bli helt euforisk när du plötsligt återupplever alla dessa guldstunder i vardagen ?

Man beter sig nästan lite nyfrälst när det stadiet kommer, man njuter av allt så mycket mer. God mat, godis, umgänge - allt är toppen liksom. Innan har livet bara varit en transportsträcka till nästa fylla. Du har SÅ mycket att se fram emot om du bara hänger i och håller ut. Första elddopet i morgon, vi väntar med spänning på rapport ?

Kram ?

Det här forumet betyder jättemycket för mig också!

Kram ?

Exakt. Å du vet aldrig

Blossas romglögg var min favorit ? Kan jag inte dricka det, vilket jag inte kan, så kan det nog kvitta med glögg faktiskt. Min äldsta dotter dricker inte kaffe, det funkar bra att avstå året runt. Så avstå glögg i jultider borde vara plättlätt.

Så många julbord ska man ju inte gå på heller. Typ noll julbord. Jo, det blir julbord på julafton förstås men det blir bara med närmaste familjen så de bryr sig inte om jag inte dricker glögg. Eller så dricker jag lite just då för sällskaps skull - alkoholfri förstås!

Jag köpte en alkoholfri glögg i lördags med smak av äpple och kanel. Lät gott. Den står orörd än. Det hade aldrig hänt än om det var romglögg ? Det är tydligt att det var alkoholen jag var mer ute efter än glöggen i sig,

Det här var så otroligt bra uttryckt Tappadigen:

”Det är inte en svaghet att inte ha alkohol hemma. Det är en styrka att förutse potentiella problem och röja dem i förväg, innan det händer något.”

Kram ?

Viktigast först - vara nykter! Tids nog har vi lust att ta oss ut igen.

Kram ?

Är sån igenkänning på allt du skriver.

Även jag får efter en ångestperiod såna där ryck där jag bara måste laga hela världen, jobba ikapp, städa, rengöra ugnen, ringa gamla bekanta som jag borde ringt för längesedan osv. osv. Är liksom en känsla av att man ju faktiskt är en bra människa och nu ska jag bannemej bevisa det.

För precis som med dig så tror jag att många ser mig som duktig och pålitlig och även om kollegorna nödvändigtvis inte känner till mina senaste snedsteg så vill jag ändå på något obegripligt sätt bevisa för dom att jag är bra. För min del tror jag att det har blivit viktigt att visa för omgivningen att jag är så bra, bara för att jag själv inte längre känner mig så bra (pga. fyllor och stök).

Hoppas i alla fall att du haft en bra dag på jobbet :)

Jag beklagar sorgen!

Det jag menade var att du kanske kan läsa dig till andras erfarenheter här på forumet också. Det handlar ju om ganska varierande grader av missbruk som har stoppats på olika sätt. Beroendemottagningen brukar ju vara ganska vanlig att man går till när man behöver hjälp. Det jag tänkte var att det kanske hjälpte om du läste andras erfarenheter av det så att du vet vad du kan förvänta dig.

Just i Göteborg finns det ju beroendemottagning på många ställen, beroende på var du bor.

Morgonsol. Det blir en inre stress som också sätter sig i kropp och själ. Det blir också svårt att veta hur man ska bete sig, är det Dr Jekyll eller Mr Hide jag ska möta...

Nu är dag 3 avklarad, känns bra att hålla räkningen men samtidigt så vet jag att det är helgerna som alltid varit mitt problem, så nu stålsätter jag mig för det första elddopet.

Dagens plus är att lusten efter eller tankarna på a har varit så gott som noll. Ångesten som varit förlamande under veckans 3 första dagar har idag övergått till mer av en medveten skam, äcklig, kletig och grumlig, men inte kvävande som ångesten. Har därför också kunnat fokusera bättre på arbete och sysslor.

Idag är det nobel. Redan som barn tyckte jag att det fanns något pampigt och mysigt över sändningarna från stadshuset och det har blivit lite av en tradition att slå sig ner och ta del av prisutdelning och fest. Som person har jag alltid haft en förmåga att hitta just det mysiga (ni vet känslan av ett litet pirr i magen) i det mesta i livet och skapa egna traditioner av egentligen ingenting. Jag hade förmågan att le i höstregnet; för jag såg inte de blöta skorna och den mörka himlen, jag såg istället den varma koppen te, den omslutande filten och den mjuka soffan som väntade när jag kom hem. De senaste två åren har något förändrats. Alla tillfällen för "mys" har blivit kidnappade av alkoholen. Istället för att känna glädjen av att komma hem en fredag; bara för fredagens skull, så kommer istället "mys:et" av tanken på att få öppna en öl och sedan fler. Vid den här tidpunkten förra året, framför samma nobel-sändning minns jag att jag satt och drack, för det var ju ett festligt tillfälle... men jag minns ingenting från sändningen.

Jag kan inte låta bli att känna en sorg över att jag har försakat så många tillfällen som egentligen redan var perfekta, precis som dom var, bara för att jag har lurat mig själv att dimma och domna bort dom. Samtidigt så känner jag mig just nu också väldigt lycklig, för vet ni, just nu ligger jag nedbäddad i soffan, framför nobel och helt och fullt medveten om stunden och med den där känslan av magpirr och mys som egentligen saknar anledning.

Blir mycket tidig kväller idag, nu ska jag sova ikapp!

PS. stort tack för alla fina kommentarer

Jag tänkte på Alkoholhjälpen på den här sidan. Om du tittar överst på sidan så finns det en meny. Program, Logg, Fråga, Forum, Fakta, Konto.

Under program så kan du gå igenom ett program online. Det är väl alkoholhjälpen i Stockholm som anordnar det, men allt sker ju online. Man träffar inte någon, så det spelar ju ingen roll var man är egentligen. Jag är själv långt ifrån Stockholm och kör på det.

Sen kanske det inte är för alla heller. Jag tänkte bara att det kunde vara en bra start, åtminstone.

Du verkar ha tänkt dig ett alkoholstopp och det är nog de som passar de flesta med alkoholproblem bäst, tror jag, men det måste man ju känna själv. För mig fungerar det bra. Dock hade jag svårt att bromsa utvecklingen innan det hade gått ganska långt. När jag väl slutade var jag väl i princip klar med alkoholen och där är du inte än, som jag förstår det, och då behöver du ju hjälp.

Testa om du kan få igång program på denna sidan. I övrigt har jag svårt att rekommendera något då jag inte provat något annat själv. Jag vet att en del söker beroendecentrum i den egna kommunen om där finns och i Göteborg lär det ju finnas. Andra kör på AA och tycker att det fungerar bra. Det finns ju några här som har testat de olika delarna. Kanske kan du läsa runt hos deras erfarenheter innan du bestämmer dig, eller så kanske någon kan hoppa in direkt här i tråden och berätta om deras erfarenheter?

Morgonsol. Såklart är det så. Vi är ju inte ett par längre så why bother.

Hamnar i Stockholm vilket inte är aktuellt, alkoholhjälpen i Göteborg verkar vara svårt att finna kontakt hos.

Försök att vila och tänka bara snälla tankar om dig själv. Låt inte andras negativa energier träffa dig. Kan du ta några små steg för dig själv i rätt riktning? Sänder lite styrke och energikramar

Så var det för mig i oktober när jag inledde min senaste och förhoppningsvis slutgiltiga nyktra resa. Jag firade att jag fyllt jämnt och skulle bjudas på grejor hit o dit. Bliv inställt av covid som tur är. Hade med mig bil o alkoholfritt på en hemmaw men kände att det var för tidigt då att outa mina framtida planer. Tänk om jag ångrar mig och alla vet mitt problem. Med tiden har dessa känslor klingat av men jag har märkt att det går bra att delta i sociala sammanhang tills folk blir berusade. Då tackar jag för mig. Vet inte hur gärna du vill vara med imorgon men tänk igenom noga innan hur du ska hantera din nykterhet. Heja dig du kommer må så mycket bättre jag lovar! Lycka till o kram

Och grymt att du finns här alltid redo att pepoa eller ge tips o råd till oss andra. Du är en av de viktiga personerna för mig här. Skönt att ni finns kram från tredje perioden?❤️

Och grymt att du finns här alltid redo att pepoa eller ge tips o råd till oss andra. Du är en av de viktiga personerna för mig här. Skönt att ni finns kram från tredje perioden?❤️

För mig är det stört omöjligt att få sinnesro o kunna fokusera på.rätt.saker med vetskapen att vi ska ha en kontakt o känna all den uppoffringen från min sida att stå ut med hans jobbiga beteende. Ja vill inte längre. Det är så meningslöst. O så totalt otacksamt

Citadell du kommer vinna på o stänga dörrren helt. Detta med missbruk tar så lång tid. Att du lider under tiden han grejar med sitt är inte meningsfullt

Fy vilken mardröm ! Ja känner igen mycket . Det är bedrövligt att livet kan visa sig från en sån dålig sida två ggr. Ja pendlar också mellan att ankaga mig och livet. Ja bär en del av ansvaret men inte allt. Kämpar för o ta mitt ansvar nu. Det gör du med!! Du har lämnat. Det är STARKT gjort. Jättestarkt. Du har tagit ansvar för både dig o dina barn. Ja går i Alanon. Sök på alanon.se. Det är 12-stegsprogram o självhjälp för dig o mig. Kolla var närmaste grupp finns för dig ❤ Du behöver jobba med dig själv o få stöd o insikt o kärlek för dig själv. Ja åkte på samma nit 2 ggr med. Mannen som ja trodde ja fått för all skit ja fått uppleva i barndom och med sambo som var alkohilist. Så var han sjukare än någon annan i sin alkoholism. Elak o manipulativ. Sjukdomen är bedrövlig. Outhärdlig att va i närheten av. Därför har ja också gått. Den bryter ner mig. Ja vill bygga upp mig o bli en hel o sund människa.

Morgonsol. Detta att glömma är min akilleshäl. Att bolla tillbaka, att vara neutral, att bli ledsen, att bli arg you name it. Väldigt lätt att man provat allt innan man bara vänder på klacken och går. Min A gick bakom ryggen i 1.5 år innan hans blandmissbruk upptäcktes av mig. Han nekade i ett halvår innan mitt fynd. Sedan ville han ha hjälp men missbruket accelererade. Lämnade. Var kvar på avstånd under behandling. Men han lämnar inte sitt bruk. NU måste jag göra det jag borde gjort redan under min tid med misstanke. Lämna arenan helt. Det är min akilleshäl. Att slippa veta. En befrielse men också en oro.

* ut sitt fulla jag