Senaste kommentarerna i forumet

Jag har ingen bra relation med min syster.
Något jag mår sämre av än hon.
Men jag har en bättre relation med vår mor än hon har?

Tror kanske din mor tänker att du klarar dig bra själv, inte behöver henne på samma sätt. Så har det alltid varit för mig.
Syrran har fått mängder med hjälp med barnen när de var små och ekonomiskt stöd. Mig har mina föräldrar bara antagit ska fixa allt själv.
Den starka som fixar allt.
Och anledningen till att jag och min mamma har bättre kontakt nu är att jag tar mer ansvar för henne. Återigen den som fixar allt☹
Kram⚘

Oj nu hamnade nog detta i fel tråd.....

Hej! Tack för grattiset i min tråd. Håller med om som så många andra att trötthet ger en ett större sug. Och nu när vi ställt om klockan och det blir mörkare blir man ju automatiskt tröttare. Å andra sidan när man åker på solsemester eller har semester på sommaren får man även då ett sug ? vi får nog lära oss att suget kommer och går. Av olika känslor. Och att vi får intala oss att det är just känslor.
Kramar

Tack AkillesU. Ibland får man uppfattningen att många lyckas bli nyktra över en natt. För de flesta är det väl dock precis som du skriver en process med myrsteg åt rätt håll.
Ge upp tänker jag inte göra!

Jag är alltid mer positiv och mer förankrad i mitt beslut att inte dricka A när det är helg.
Allt är mycket lättare och mer självklart då.
Måste vara detta med jobb och ansvar som blir övermäktigt i veckorna.
Önskar man kunde ta semester och bara vara nykter?

Har dåligt samvete för att jag dricker Alkoholfritt vin och bubbel.
Inte så mycket för de alkoholfria ölen konstigt nog.
Tror det beror på att jag är orolig att jag inte blir fri från mitt beroende om jag fortsätter med samma beteende fast med A-fritt.
Fast det ger mig känslan av belöning och lite festligt.
Och har främst druckit detta alkoholfria vin fredag-lördag och så var det ju inte förut med alkoholen.

Tänker att när jag slutade snusa 2011 då använde jag nikotintuggumin.
Och det slutade jag ju med så småningom.
Kram⚘

Tack för grattiset i min tråd. Känns skönt att ha några som hejjar på en. (Hade dock önskat mig mindre sorgsen denna dag pga min mamma som hellre hejjar på min syster). Varför är det lättare att hejja på den som mår dåligt än den som det går bra för.... underligt. (Sorry för nytt ”inlägg” i din tråd. Kände att mitt inlägg i min tråd va alltförlångt redan ?).

Kram

Ps. Va skönt att du inte stressar upp dig trots mycket på G i ditt liv! Jag jobbar på det....

Hur går det för dig? Hösten och mörktet är här. Hoppas du ändå ser ett ljus framåt. Kämpa på!

Ett steg åt rätt riktning. Det är en process... det tar tid. Kommer ups and downs. Återfall.... men det enda du INTE får göra är att ge upp. Ett litet myrsteg framåt. Kämpa på!

Alla ljuger för sig själva för att intyga att drickandet är ok. För att slippa även den ångesten, sveket mot sig själv. Det inre hatet..... Det är först när man kapitulerar och erkänner sig besegrad av alkoholen, att man har problem, som man kan sluta ljuga. Det är OK att ha problem med alkoholen. Du är inte ensam. Men du är starkare än många andra som slutat ljuga för dig själv och kommit hit. Grattis!

Bra jobbat med dina 3 månader.
Och vad skönt för dig att du kommit denna insikt.
Tror starkt på dig?
Du har en sådan härlig energi ?
Kram⚘

Stort grattis till 3 månader! ? Och vilket bra inlägg! Jag har precis samma inställning, man måste se helheten.

Har två olika sidor att skriva om denna lördagmorgonen.
Den första är: Jag har klarat 3 månader!!! ?
Mår mycket bättre med min ångest och depression. Klarar av mina känslor på ett lugnare sätt. Har mer tålamod och har kommit igång med träningen! ?

Jag kommer inte dricka igen. För nu har jag äntligen kommit ifrån det. Från alkoholens normalisering i samhället som man vaggades in i sen man va barn. Såg sina förälder dricka alkohol på helgen. Blev ofta inte fulla. Delade en flaska vin till maten. Ingen runt om påverkades negativt av det. ELLER?
Tror vi måste börja se helheten....
Normaliseringen alkoholen i samhället. Vilka den egentligen påverkar.
Nämligen alla som inte klarar att dela en flaska vin till maten och alla deras anhöriga....
Men som liksom alla andra vaggades in genom det första glaset. ? I en förhoppning att kunna dricka med måtta...

För att det senare ska komma att visa sig vilka som klarade det och inte.
Nämligen 1/2 miljon svenskar som är alkoholberoende eller missbrukar alkohol.
Plus ca 30% av Sveriges befolkning som har någon närstående som dricker för mycket.
Runt varje beroende/dysfunktionell person finns 4-6 anhöriga, varav minst 1 påverkas negativt och blir medberoende.

? Vilket leder oss till nästa del av mitt inlägg: Att vara MEDBEROENDE.
Antalet personer som i olika grad lider av ett medberoende kan omfatta en tredjedel av Sveriges befolkning.
​Och de allra mest utsatta är barnen.
Endast 1,9% av alla barn som växer upp i missbruksmiljöer får hjälp.

Ser ni helheten nu? Det här har börjat ge mig ny glöd och nåt att kämpa för. Eller snarare emot. Normaliseringen av alkohol.
Och gör att jag ännu mer känner mig säker på att förbli nykter.

I min familj har vi alla nån grad av alkoholproblem eller är medberoende. Min mamma är medberoende främst med min syster som haft grova alkohol-och matmissbruk i snart 15 år.
Min och mammas relation är väldigt dålig. Hon väljer alltid mig i sista hand. För jag är den som lyckats bäst. (Ironiskt nog, och så är jag här på forumet). Och jag har ingen relation alls just nu med två av mina systrar. ?

Min man är ett maskrosbarn som växte upp med en missbrukande mamma. Han kunde bo en vecka själv när han var 7 år (!) när hon var ute och festade.
När jag valde att sluta dricka för 3 mån sen gjorde även han det av egen vilja. Utan problem. Han var nämligen medberoende med mig...

Tack för Ert stöd ? Känner för första gången att jag kan prata om mitt missbruk som jag i många år hållit för mig själv. Har till och med ljugit för mej själv, inte erkänt att jag druckit för mycket. Klassiskt.
Har mindre hjärtklappning och har sovit lite bättre inatt. ? Underbart att vakna upp med klar hjärna utan att behöva tänka på vad jag gjorde igårkväll. Slippa kolla mobilen om jag ringt eller sms:at någon. Sjukt egentligen. Men så har det varit alldeles för många morgnar tidigare.

Önskar Er en fin lördag ?

/Sanne

Du möter utmaningar/triggers men du hanterar dem och går vinnande ur situationen?? Dessutom att du berättar för oss här på forumet bidrar till att vi som inte kommit så långt på vår resa inte behöver känna sig ”misslyckad” utan att det är en tuff resa vi gör men det är möjligt att lyckas❣️

Stor kram t dig❣️

Igår drack jag alldeles för mycket tyvärr. Idag är det ingen kul dag. Usch!
Jag måste dock säga att detta forum är till stor hjälp. Att läsa och skriva här hjälper mig. Sedan jag började med det så har mina vita dagar blivit betydligt fler. Jag är så tacksam för ert stöttande och peppande! Tack för att ni delar med er av era tankar och erfarenheter!
Jag har även följt Andra halvleks råd och börjat repetera youtube-klipp med mera. Det är bra. Jag behöver hjärntvätta mig med nyktra argument och träna hjärnan till att tänka på konsekvenserna av drickandet när suget sätter in. "Spela hela filmen", så att säga.
Kram på er!

Känner igen det där så väl. Men det är ju så, bara att gnaga på med nya mönster så byts de ut. Så bra du hade alkoholfri öl hemma... Faktum är att jag märker att alkoholen i sig inte är det viktiga, utan känslan av avkoppling. Skönt tycker jag?
Ha en fin lördag o kram????

Bruna Falcon i sexpack drack jag mycket av som substitut tidigare. Nu blir det mer sällan, oftast fre-lör som helgmys, men desto mer dricker jag av min rödgrapefruktdrink som jag alltid har liggande iskall i kylen ?

Du jobbar på jättebra med din nykterhet!

Kram ?

Varje situation som tidigare har varit förknippad med alkohol måste laddas med nya nyktra erfarenheter. Vissa flera gånger sannolikt om alkoholkopplingen är stark, som fredagkväll till exempel.

Men vi fixar det! Och när vi är medvetna om det fixar vi det ännu lättare.

Kram ?

Jag trivs bra här under min korkek ? Den känslan har jag aldrig haft i november tidigare ?

Hund och bebis i sängen låter helt underbart!

Kram ?

Och tack för att du tittar in och skriver och berättar. Du ger oss andra hopp ?

Kram ?

En överenskommelse för några veckor sedan om att dricka fredag och lördag enbart. Hur många gånger har vi inte bestämt det här? Lika många gånger har man blivit besviken. Igår var det fredag, alltså legitimt att dricka. Trots att han vet att detta har kört våran relation totalt i botten. Så många gånger som jag har hittat gömmor. Blivit skit förbannad, konfronterat direkt! Bråk bråk och bråk. Men det är alltid MIG det är fel på. Om jag bara hade kunnat lugna mig och inte blivit så arg utan sagt det på ett annat sätt osv. Allting kommer tillbaka till mig själv konstigt nog. Det är jag som är boven i dramat. Har funderat mycket på om jag verkligen älskar denna människa eller har jag blivit besatt av att hjälpa honom ur denna skiten? Nåväl, tillbaka till gårdagen. När jag ska lägga min 9 åriga dotter för kvällen(Vi har inga gemensamma barn) så hör jag att kylen öppnades, och där visste jag att det låg en rom flaska. Tog nämligen kort på den under dagen för att se om det försvann något eller om han var ärlig(önsketänkande)
Herregud vad jag har lagt tid på att leta, räkna och konfronterat.
Alltså vad försöker jag inbilla mig? Klart att han passade på att dricka dom få minutrarna jag var borta. Trots att han drack både vin och öl under kvällen helt öppet. Och jag har varit okej med det så länge han inte blir full och så där äckligt odräglig som bara han kan vara och ärlig framförallt.
Medans han duschade kollade jag flaskan. Så klart att han hade varit där och druckit. Jag är absolut inte konflikträdd utan dundrar på med mitt vanliga sätt. Frågade rakt ut varför han dricker rom bakom min rygg?!
Får till svar att det är ju fredag och han håller vad han lovat och inte druckit under veckan. Han har inte gått bakom min rygg anser han själv. Jag fortsätter min frågeställning. Varför drack du inte den när jag såg utan du väljer att göra det när jag inte ser, TROTS att du dricker både öl och vin idag, räcker det inte för dig?
Men det är ju MIG det är fel på, jag startar alla dessa bråk. Återigen skulle jag valt att säga det på ett annorlunda sätt. Eller så kanske han kunde gett fan i att dricka den förbannade romen!!!
Nu var det jag återigen som startade detta bråk.
Hann bara vara där i några timmar så var det bara att åka hem igen.
Visst har han blivit bättre. För ett år sedan drack han 3 flak starköl och 2 bib i veckan under sin tid som arbetslös i över 1 år. Nu har han jobb sen en månad tillbaka och kan inte dricka i den utsträckningen.
Har hundra gånger sagt att jag står bredvid honom och stöttar han i allt om han bara är ärlig och säger som det är. Säg när du har sug efter alkohol osv, nästan som en mamma har jag stått där med öppna armar, svek efter svek. Ändå gått tillbaka efter att ha lämnat honom otaliga gånger. Som han har sårat mig!
Det ända jag har velat göra är att hjälpa honom ur denna skiten. Blir så himla ledsen över vad han utsätter oss alla för.
Han kanske gömmer ännu, vad vet jag. Han blir ju smartare och smartare, precis som jag i mitt letande. Men detta har tagit över mitt liv. Och hans! Så sorgligt allting. Denna man som jag älskade över allt annat! Vi träffades för 2 år sedan och det har inte varit en dans på rosor. Är glad att vi inte bor ihop. Men mina barn har hört alldeles för många bråk, sett för många fyllor där han kallar mig fula ord och skriker så barnen vaknat. Har så dåligt samvete vad jag har utsatt mina barn för. Men har alltid trott och hoppats när han har lovat saker och att han inte vill leva ett liv utan mig. Jag är hans kärlek, men gör man så mot någon man älskar? Ord och handling går liksom inte ihop. Han har dränerat mig helt på både kärlek och energi. Men jag är stark, så jävla stark. Det jobbiga är när han vänder och kör sitt känslomässiga spel, allt för att jag ska tycka synd om honom. Han klarar ju inte att leva utan mig. Trots att jag är en psykopat, psykfall och en som älskar att starta bråk.
Jag vet att det inte är mig det är fel på. Och han kommer aldrig kunna inbilla mig det heller. Hoppas bara att jag kan hålla mig ifrån honom, och inte gå på dessa känslomässiga spel som kommer att komma efter ett tag som dom alltid gör. Jag får helt enkelt försöka sluta att tycka synd om honom. Ibland önskar jag att jag hade ett hjärta av sten. Men är så besviken och ledsen över allt som har hänt. Detta är ju dock bara ett axplock

Idag vaknade jag inte förrän kl 9.30, tjoho! Skönt att slippa vakna i ottan när man faktiskt får sova, och bör sova efter att ha genomlevt en skitjobbig arbetsvecka. Som jag överlevde med bravur! Även om det kändes som jag kröp över målsnöret.

Bakom mig har jag två skitjobbiga arbetsveckor, som dock ger mig mentala guldstjärnor hos både mig själv och kollegor. Inga bakomliggande syften med det där och då, men jag vet av erfarenhet att vissa saker kan bli mer lättjobbade framöver då. Som chef gäller det ju att via handling skapa tillit hos medarbetarna, som gör att de MEDarbetar med mig istället för att MOTarbeta. Min egen chef har inte fattat den lilla viktiga detaljen än, vilket gör hennes jobb som chef väldigt motarbetat.

Det känns i kroppen att jag har legat väldigt still, har träsmak i vissa kroppsdelar när jag vaknar. Inte drömt något, det gör jag sällan numer. Eller drömmer gör jag förstås, men jag minns inte drömmarna. Och det är skönt att slippa. Ibland i början kändes drömmarna så levande att det nästan kändes som jag var lika vaken på natten som på dagen, men att jag var sysselsatt med helt galna saker. Min hjärna får drömma så mycket den vill och behöver, men jag vill helst inte vara medveten om det.

I helgen ska jag lägga lite tid på ”Närvarandepodden” med ex-alkisen Bengt Renander (för mig helt okänd man). Underrubriken är ”Stoppa tankarnas terrorism”. Det känns som det går hand i hand med mitt nya nyktra liv, att vara mer närvarande här och nu hela tiden. Jag känner att jag är det, men nu vill jag förädla den insikten och kunskapen ytterligare. Det känns som steg 2 i utbildningen nykterhet.

Förrresten har jag även funderat lite generellt på mina framtidsplaner. Flytta? Byta jobb? Hitta en man? Till slut har jag landat i att jag har inte bråttom. Jag trivs bra här under min korkek ? Just nu i alla fall. Jag behöver landa i mitt lugnare förhållningssätt till typ allt, innan jag tar drastiska beslut.

Men att jag ens tänker så innebär också att jag har öppnat de dörrarna på glänt. Närhelst ödet får för sig att skicka endera bostad, jobb eller man i min riktning så är jag mer beredd. Tror Bengt Regnander uttryckte sig så här: ”Ödet bestämmer, vi följer” i det senaste avsnittet av Alkispodden (som jag inte lyssnat klart på än). Jag tror på ödet, är så kallad fatalist, men jag tror inte alls på Gud. Dock tror jag på varje individs inneboende styrka, som i kombo med ödet skapar vår livsresa.

Jag tänker också att det kommer att bli påfrestande för alla inblandade när min yngsta dotter flyttar till eget hem till våren. Jag kommer att må dåligt som fan, men jag måste visa henne happyhappy approach inifrån och ut. Hon kommer dessutom att behöva ha kvar båda sina gamla hem, som en trygg bas att ramla tillbaka på under ett bra tag.

Det sista jag behöver göra då är att stöka med ny bostad, ny kärlek och nytt jobb. Viktigast först - vara nykter. Näst viktigast till våren - få dottern att trivas i sitt nya egna hem. Jag vet att jag än en gång väljer att stå tillbaka själv. Men det ingår i livskontraktet mammaskap. Barnen först, mamma sen.

Kram ?

PS. För er som fortfarande tror att alkohol är nödvändigt för att få sova finns ett Craig Beck-klipp på temat som heter ”How do Alcohol effect sleep”.

Tack Britta, min terapeut 1:a året
Tack Alkoholhjälpen
Tack AA

Läser hur du kämpar. Hoppas du får en fin helg. Kyrkogårdar är fina ställen för det mesta. Ger ro och skönt för själen att tänka på de som inte finns med oss längre.
Kramar från Charlie!

Hem efter lite höstlovsfirande med barnen och en lånad hund i går. Blev 90 mil körning över dagen. Väl hemma, tvätt i maskinen och det mesta uppackat ger sig ytterligare en trigger till känna. Ett par glas vin hade ju varit gott...

I mitt förra liv hade jag med all säkerhet druckit 3/4 flaska vin, störtat i säng och tänkt att jag KAN ju dricka normalt (eftersom jag inte orkade dricka två flaskor vin typ). I går fann jag i stället en kall alkoholfri öl i kylen. Drack den och en fisljummen som jag fann i skafferiet. Lite popcorn och film tillsammans med flickan och sen sängen. Jätteskönt!

Det är bara att gnaga på. Verkar som om jag måste gå igen SAMTLIGA situationer som förr var förknippade med alkohol för att mota det som triggar suget. Nästa gång jag kommer hem efter 90 mils körning hoppas jag hjärnan längtar efter en kall alkoholfri öl och inte rött alkoholstint vin.

Kram!

Tack för din kommentar hos mig när du själv har det så kämpigt. Vila, vila, vila och ännu mera vila behöver du nu ❤️

Kram ?

Ps. Mina föräldrar sjöng aldrig för mig i sängen på min födelsedag. Men det har jag alltid gjort för mina barn. Har aldrig tänkt på det sambandet tidigare. Mina föräldrar gick aldrig på föräldramöten heller. Jag har gått på alla utan undantag.