Senaste kommentarerna i forumet

Har mailat mitt svar till LSS-handläggaren. Och till äldsta dottern och barnens pappa för påseende. Fick beröm av dem båda, för att jag höll en trevlig ton och endast har petat i det allra viktigaste.

Har redan fått positivt svar tillbaka från handläggaren och hennes slutliga utredning/beslut är postat idag. Verkligen snabba ryck, effektiv tjej. Och jag vet ju varför ?

Idag vill jag höja ”bollplank” till skyarna. Utan diskussionen jag hade med äldsta dottern hade hela den här storyn sannolikt slutat annorlunda.

Jag vill också för mig själv fastslå ännu en gång att man aldrig ska agera i affekt, om man inte är absolut tvungen. Man ska alltid sova på saken minst en natt.

Kram ?

Det finns en del likheter i vår historia.
Vi var också ett par som gärna drack både øl och vin flera gånger i veckan innan barnen. Vi bodde centralt och umgicks mycket ute med våra vänner.
Jag gillade verkligen det livet och vi hade en superkul tid tillsammans.

Jag har innan studier jobbat några år i restaurantbrabchen och var van med hög alkoholkonsumtion. Så jag var på ett sätt lite härdad.

Jag reagerade inte alls på att han var en av de som alltid var med till siste gubbe på fester. Jag var bara inte sån och ville alltid hem vid 01-02. Så var det bara. Tänkte bara att jag inte orkade lika länge som andra.

Vet inte helt när det vände, men skillnaden på din snart exfru og mitt ex är att han startade med smygdrickandet runt första barnet. (Vad jag vet om). Alkoholkonsumtionen gick ju naturligt ned till noll för min del under lång tid, med amning och täta barn. Men inte hans.

Men jag reagerade ändå inte sååå mycket på de första flaskorna. Min första stora reaktion kom nog först för 3-4 år sedan. Kommer inte ihåg detaljer På datum längre.

Och efter det har bara fortsatt. Mindre och mindre öppet och mer och mer i smyg. Jag har ju knappast heller inviterat väldigt mycket till alkohol, men det har inte var nej tema heller. I vänners lag har det vart en självklarhet. Känsligheten har vart i perioder och efter nya rundor med nya gømda flaskor.

Och när jag tänker på det så känner jag, så tröttsamt det var... Med lögner, med tillpassningar efter den andra människans behov efter alkohol. Jag har inte tänkt på det, men när du skrev att ni alltid skulle hem vid 16 tiden så är det på pricken likt som här!! Otroligt ju, att de orkar leva så. Jag har inte fattat det helt, men förstår det så klart nu.

Alkohol har blivit känsligt før mig att jag nästan har blivit rädd før det. Jag har tagit ganska mycket avstånd från det sista, och har till och med erbjudit mig att bli nykter tillsammans med han. Men den møjligheten tog han inte. Så jag har inte haft ett avslappnat førhållande till det, säg, de sista 8 månaderna.

Men idag, när jag var ute och sprang, så tänkte jag på allt det positiva med denna seperationen. Och plötsligt så slog det mig, att jag, som inte har alkoholproblemer faktiskt kan njuta av ett glas vin en kväll.

Så jag ringde min vännina och frågade henne om just detta med att ta ett glas. Om det är superdumt att jag köper mig en flaska vin och tar ett glas, bara før att jag kan och har lust.
Hon menade absolut att jag skulle göra det. Så sagt och gjort. Jag köpte mig en lyxig flaska som jag vet är god.

Har inte öppnat den, och kanske det blir till helgen. För det var också en av de stora sakerna som jag tänkte på idag.

Jag har blivit fri från alkoholens bojor.
Indirekt genom min exsambo.
Och direkt som ett utvecklat orosmoment.

För jag är fri nu!

Vita lögner är helt okej, och det är ju dessutom sant!

Jag brukar säga att jag slutat dricka alkohol eftersom det påverkar min psykiska hälsa negativt. Alla som känner mig vet att jag haft problem med utmattning, ångest och depression. Så det är ju också helt sant!

Kram ?

Ska också göra några nu när mörkret kommer, tidigare min sämsta tid men har blivit bättre med åren. Förlikar mig med hösten på något vis. Hör ihop med livet. Och det finns en frihet i att inte så mycket gör anspråk på oss. Vi får stänga dörren.
Dag 50- det är bra det ? många hinder som är avklarade. Heja dig!

**

Så skönt att det går stadigt åt rätt håll! Har inte vägt mig sedan coronavirus startade och jag på nolltid gick upp alla mina kilon från första tiden nykter... Jag vill som många andra skriver säga att detta med vikten kommer låångt ner på listan och bör inte konkurrera med nykterheten.
Nu har jag både sprungit, motionerat med hund samt hållit mig till en rätt stram diet till vardags så nu får det bli en invägning imorgon på 9-månades dagen.
Kassler-kjolen sitter dock fortfarande för tajt ?
Njut av kväll och bad! Kram ?

Tack, jag har varit borta från forumet ca ett år och inser att det är vettigt att komma tillbaka för att få till en ständig förändring. Även om det nu inte skulle gå vägen med mitt ex när vi ses igen så är det sjukt viktigt att jag inte faller dit den här gången. Jag tror att om jag börjar supa nu när jag haft så många andra förändringar i mitt liv så är det helt ärligt livsavgörande för hur resten av mitt liv ska se ut. Det är första gången sedan gymnasiet som jag har tillfälle att lära känna människor genom andra sätt än alkoholen och jag är redan övertygad om att de accepterar mig precis som jag är.

Jag är fortfarande inne på att jag behöver skylla ifrån att jag inte vill dricka alkohol på något. Jag får spritutslag och hög puls ganska ofta när jag dricker så funderar på att säga att min läkare sagt att jag inte ska dricka, då är man inte helt borta från sanningen och det är lättare att hålla på det. Det blir också mindre "kom igen då" tänker jag. Sen måste jag se till att bjuda hem mina gamla vänner till min nya hemstad och kanske undvika staden jag pluggade i ett tag, bara för att kunna leva mitt nya liv fullt ut.

Jag kommer skriva här så fort jag får feeling och kommer verkligen läsa igenom det jag skrivit tidigare för att reflektera igen över hur jag känt. Tack för feedbacken Andrahalvlek!

Detta hände i helgen..: Jag och min särbo, träffades..Jag var hemma hos honom, 30 mil hemifrån..Han har flera gånger pratat om att han ska ta sig en Wisky. Jag har sagt att det får han gärna göra, men jag dricker inget..Denna gång hade han varit på bolaget och köpt alkohol..Jag funderade, kände efter, vad kommer att hända nu? Hur känner jag mig, blir jag sugen?, Måste jag åka hem..Nädå, vi satt och pratade utomhus..Om allt möjligt..Han drack ett par glas, och jag drack kaffe..Tänkte för mig själv, att det är även bra att se om han har missbruks-tendenser..Nej, tror inte det..Till maten tog han mjölk..(fast det fanns öl..) Mycket märklig man..?..Men känns superbra för mig..Nu har vi testat detta också..Tror det hade varit skillnad att sitta med någon av mina tidigare ”festarkompisar” ..Som absolut inte drack mjölk om det fanns öl!! ?

Finns många bra tips här på alkohjälpen. En hel tråd om det..Allt som inte innefattar alkohol är bra sysselsättning..?????

Torn, det är en fröjd att läsa dina inlägg för du låter så positiv och beskriver fördelarna med att vara nykter så fint??

Kram ???

Ja, mina fällor är väl mest i ensamheten, när jag är rastlös eller orolig. Men bra tips med promenader! Känner mig ändå ganska lugn och säker nu. Men det kan ju ändras fort, tyvärr.

En stund i taget, en dag i taget..Bra att du hällde ut vinet..Planera så du kan undvika fällor, som bara du vet hur dom ser ut..Är det trötthet, törst eller hunger? Se till att vila, äta eller drick något nyttigt..Våra fällor ser olika ut..Mina var sociala tillställningar, vissa vänner, fester, men satt ju även själv och drack..Då kan man inte ha alkohol hemma..Fundera och se till så du är beredd på sug...Det går att hantera..Det blir lättare med tiden..Varm kram..????

En sak som jag la många timmar på förra veckan var att sy ihop en utbildning för hela företaget och några till, boka lokal och boka in vikarier för att täcka upp. Många timmars jobb.

Idag fick jag veta att ”någon” längre upp i hierarkin plötsligt vill skjuta på utbildningen en vecka. Från ons-tor till mån-tis några dagar senare. Hej och hå. Så nu får jag boka om lokal och vikarier, om det ens går, och stuva om i grupperna.

Jag är så arg att jag knappt orkar bli arg. När jag fick veta det av min chef lyfte jag på ögonbrynen och svarade ”Det har jag inte tid att göra idag”.

Så just nu tänker jag att jag får tänka på det först imorgon. Aldrig agera i affekt. Just nu gör jag det som jag hade tänkt göra idag, och som också är viktigt.

Göra en sak en gång är okej, men att göra samma sak två gånger för att ”någon” inte tänkt hela vägen är bara så respektlöst.

Men jag har lärt mig hantera mitt ilskna humör! Tjoho!

Kram ?

Du är verkligen ett föredöme..?..Så skönt att din nykterhet ger dig såna vinster..Och att du har förmågan att ta tillvara på livet..???..

Tankens kraft är oerhört stark. Genom att fokusera på det positiva får man mer positivt i sitt liv ❤️

Jag är helt odräglig på den punkten, ser något positivt med allt.

Just nu är jag dock skitarg för en jobbgrej, och då är det extra svårt att vara positiv. Så nu tänker jag mest ”jag ska inte tänka på det nu, det gör jag imorgon”. Aldrig agera i affekt.

Kram ?

Man ska inte ha alkohol hemma! Inte heller delta på alkoholstinna aktiviteter första månaden.

Man ska bara ta en dag i taget, gilla läget, och lyfta varje liten positiv sak till skyarna! Och promenera eller springa om man blir rastlös.

Kram ?

Hittade en flaska vin idag. Men hällde ut. Jag är ju en sån som inte gillar alkohol nu? ? Så skönt att ta kontroll.

Det gör ont att höra att du har det så svårt. Utifrån det du skrivit här tidigare är du ganska ensam just nu och jag undrar om du har några kontakter utanför detta forum? Användare har tipsat dig om att ta kontakt med kommunen. Kanske har du redan gjort det och ditt inlägg här handlar mer om att få möjlighet att uppriktigt och naket faktiskt få sätta ord på hur ledsen du är?

Att bli avvisad kan vara en på gränsen till outhärdlig känsla likaså att inte bara förlora det vi har utan det vi hoppats på. Det hjälper nog inte dig att jag säger att det kommer bli bättre, för jag vet inget om det. Samtidigt vet ingen något om framtiden. Det vi vet är saker ständigt förändras och jag jag hoppas att nästa förändring för dig bidrar med hopp och något gott.

Att ha det som du har det idag gör ont och mitt i den vanmakt du känner har du styrkan att logga in här och skriva, du tar lite "makt" tillbaka. Fint.

Om du vill får du gärna berätta om du har några andra kontakter som är lite mer "hands-on" än vi kan vara.

Vänligen
Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Skönt med minuset på vågen! Det lönar sig att anstränga sig. Själv har jag inte vägt mig, men de nya jeansen sitter betydligt skönare ?

Kram ?

I början var jag extremt kvällstrött, men inte så morgonpigg. Jag vaknade förvisso ovanligt tidigt för att vara jag, men speciellt pigg var jag inte ?

Jag har förstått att jag behöver 7 tim sömn. Lägger jag mig 01 en lördag vaknar 8-9. Lägger jag mig kl 23 vaknar jag av mig själv kl 6-7. (Somnar ju inte direkt.)

Sova hela nätterna gör jag fortfarande inte, men det räcker med ett toabesök jämfört med två-tre tidigare. (Dricker mycket röd grapefruktjuice framför tvn ?)

Jag kan inte ligga och dra mig alls längre. Vaknar jag kl 7 på helgen så måste jag ha kaffe och falu rågrut direkt! Innan jag knappt har vaknat.

Min höneblund lör-sön vill jag inte vara utan, men höneblund efter jobbet är onödigt ? Det påverkar nattsömnen negativt. Min nya tid för läggdags är kl 21.30 så jag ska hinna få 7 tim innan klockan ringer kl 6. (Tidigare blev klockan ofta 23-00 innan jag gick och la mig innan jobbdag. ”Ska bara...”)

Sömn är otroligt viktigt. Grunden till allt annat faktiskt. Får man inte sova blir man knäpp till slut. Jag vet ju det av egen erfarenhet tyvärr ?

Kram ?

Det tycks vara lite ovanligt, men jag undrar om det är någon annan som varit med om samma sak?

Ett otal gånger har jag bestämt mig för att dra ner på alkoholen. Som jag tidigare nämnt så fungerar det bara till en viss gräns innan det spårar ur. Jag har lyckats övertala mig själv om att jag bara ska dela en flaska vin med frugan på en lördagkväll och den räcker till ett långsamt glas under matlagningen, ett till maten och sen en sista skvätt till filmen efteråt. Då har jag väl känt vid det laget att det hade varit gott med lite till men lyckats tränga undan det. Sen nästa gång har jag lyckats med något liknande. Kanske ett par gånger till håller jag nere mängden. Sen hamnar man i ett läge där tillgången inte är lika begränsad och man inte behöver anstränga sig för att få i sig en till och ett sådan läge klarar jag också av, ibland, men måste kämpa lite mer med tankarna. När som helst dock, så spårar det ur.

Likadan kan det blir när jag lägger upp lite luddiga regler. Som att jag ska hålla upp "ett tag". Då håller jag upp. Tills ett tillfälle råkar presentera sig. Någon ska ha grillfest. "Ja, ett par öl kan man ju ta" och så är uppehållet slut. Detta visar ju klart och tydligt att jag är alkoholist.

Men nu när jag väl bestämt mig för att aldrig dricka igen är det mycket enklare. Nu har det väl varit lite färre sociala evenemang i och med Covid, men när det händer att man hamnar i ett sammanhang när det dricks så är det inte ens något jag funderar på. Förmodligen hjälper det väl till att jag ibland funderar över min hälsa, men även när jag känner mig bra så har det inte varit något problem. Mina nära vänner har självklart fått erfara att jag inte är den som spottar i flaskan men de vet också att jag har slutat. De verkar dock tro att jag känner att det är svårt att se på när andra dricker när jag själv inte gör det. Tvärtom kan jag få ångest när någon dricker något glas för mycket och beter sig som man kan göra och man tänker "Sådär har jag varit många gånger".

Är det någon annan som har känt likadant angående att sluta helt.

Wow, grattis till 4 år MM. Det ger mig och säkert många andra här hopp och glädje ? jag är glad att du har hittat någon att dela livet med.

Jag känner mig för det mesta bättre nu. Men jag känner mig inte helt 100%. Nu har ju den här ångestproblematiken dykt upp också och jag vet inte längre vad som beror på ångesten och vad som beror på annat. Jag försöker fokusera så mycket på mitt jobb som möjligt för jag vill inte att det ska bli lidande heller av detta.

En sak till jag funderar på är att jag känner, i alla fall just nu och har känt, att det är väldigt enkelt för mig att hålla mig från alkohol. Jag har liksom inte haft något sug överhuvudtaget. Inte ens i de jävliga stunderna. Jag kan inte förklara varför det är så. Finns det ändå någon idé att prata med någon stödlinje eller liknande? Lite liknande skulle jag också vilja ha det dokumenterat att jag inte dricker. Jag vet att jag skulle klara av ett PEth prov. Är det någon som vet var man kan ta det?

Det jag nog mest har reflekterat över under de här snart nio nyktra månaderna är sömnen.
Det är sådan stor skillnad mot hur det var förr, så det har känts väldigt ovant, och ofantligt skönt. När jag drack såg det alltid ut på samma sätt. Somnade som en stock (däckade), men vaknade efter 3-4 timmar när alkoholen började gå ur kroppen. Alltid sjöblöt av svett och med ångest, sedan slumrade jag till någon timme i taget, men en väldigt orolig sömn + att mina händer domnade, ni vet, det sticker och surrar i dem liksom. När jag inte behövde jobba, så kunde jag ligga och slumra fram till kl 12.00 på dagen. Hade ingen lust att gå upp helt enkelt. Sedan bar det iväg till systembolaget så fort jag kände mig körbar. När jag jobbade tidigt skift, såg jag till att lägga mig väldigt tidigt, typ kl 20.00 så att alkoholen skulle hinna gå ur kroppen innan det var dags att köra bil. Fy fan, säger jag bara.?

Sedan jag blev nykter har det hittills sett på följande vis. De första två veckorna sov jag sämre än sämst, riktigt dåligt, men det hade jag räknat med. Sedan följde en lång period (ca 6 månader) där jag sov otroligt bra, men kort. Vaknade jättepigg efter 4-6 timmar alla dagar i veckan. Det var väldigt ovant att må så bra och vara pigg varje morgon men det störde mig inte för fem öre. Fick många extra vakna timmar också, helt perfekt!
Men piggheten höll inte i hela dagen så det var standard med en tupplur av olika längd på eftermiddagen. Detta störde mig heller inte, utan var tvärtom väldigt skönt att ta en tupplur. Förr drack jag istället för att ta en tupplur. Från månad 6 tom två veckor sedan har jag kunnat sova lite längre varje natt, typ 7 timmar, vilket verkar vara optimalt för mig. Då behövs ingen tupplur, men är jag det minsta trött så försöker jag ta en, för det är så
himla skönt.?

Sedan jag började motionera för två veckor sedan så sover jag som en gris. 8 timmar i sträck utan att vakna en enda gång på natten. I lördags sov jag tom 9,5 timmar, helt sjukt! Jag får se vad som händer härnäst, jag vill ju inte sova bort halva dagen.? Avslutningsvis, jag anser absolut inte att jag har haft några sömnproblem under den här nyktra tiden, tvärtom jag är helnöjd och det har varit intressant med dessa olika faser av sömnen. Och inte en enda gång har jag vaknat bakfull, utan alltid pigg och glad, då är det värt att ha lite konstiga sovmönster.

P.s Vägde mig i dag och hade gått ner ytterligare 1,2 kg. Fortsätter det så här så behöver jag bara
motionera och äta sunt i en och en halv vecka till så är jag nere på min trivselvikt igen. Men jag
kommer nog fortsätta med motionen åtminstone. Men kan börja äta lite mer godsaker igen. ?

Ha en go dag

Det finns människor som behöver mig likväl som jag behöver dem, bara jag öppnar upp och släpper in. Lämnar den mörka egogrottan där föraktet och bitterheten håller på att kväva mig. Gör mig blind för omvärlden.
Idag kliver jag upp med en positivt inställning till livet. Känns mycket bättre så.