Senaste kommentarerna i forumet

Ja just de han drack alltid mjölk :) Jo de snurrar till det som min behandlare sa hjärnan blir kidnappad. Plus känner i kroppen att den orkar inte riktigt med längre med de här drickandet. Plus märker jag blir sporrad av att de nyktra dagarna blir fler än de onyktra dagarna gått från dricka varje dag i princip juni/juli, druckit halva aug om man räknar ihop dagarna så hoppas de blir några fler mer nyktra dagar när september är slut än i aug.

är Dag1 till ända. Var ute med min kompis alkisen som varit nykter 33 år och bjöd honom på middag. Körde bil och Loka är ett utmärkt alternativ. Blev älgstek med hasselbackspotatis, sås och gele. Mycket bättre än ett gäng starköl på pizzerian? Ska bli så skönt att lägga sig nykter för första gången på ett halvår. Räknar inte med någon vidare sömn, men det spelar ju inte så stor roll när man slutat jobba. Bra att ha en kompis som vet vad man pratar om. Det sista han sa var - Ring när som helst på dygnet om tankar på att dricka spökar. Önskar er alla en bra ny vecka.

Jag är betydligt snyggare, Vinmagen väck, hud och hår är friskare..Hela jag är fräschare..Det var en slags svullnad jag hade i hela kroppen, när jag drack..Högt blodtryck, domningar i fingrar och tår.. Nu normalvikt igen, Minnet är jättebra, och inte minst konditionen förbättrades..Min blick är klar, jag ser på folk rakt in i ögonen, behöver aldrig skämmas för bakfylle-utseende..Jag har vågat prova på massor av nya saker..Skilde mig, köpte hus själv..Prövade på olika jobb..Till sjöss bla.Det tog ca 1 år när kroppen stabiliserades igen..Kan säkert vara olika för oss alla..Jag har aldrig ångrat att jag slutade dricka..Ångrar att jag slösade bort flera år av mitt liv på sån skit..Det viktigaste av allt..Relationen till mina vuxna barn har blivit fantastisk..Dom peppar mig och stöttar mig och jag dom..❤️Så Lavendel..Du har mycket att vinna på att hålla dig nykter..???

Förstår precis vad du menar. Har precis samma situation här hemma. Du är inte ensam vi är många i samma situation. ❤❤❤

Åh vad jag kan känna igen ”måste ta itu med... men orkar inte dricker ett par glas vin så nu hann jag inte”
Det KONSTIGA är att med tiden blir det färre grejer att ta itu med pga man har gjort det man ska pga fler timmar att göra det man ska och mindre ångest kring att göra jobbiga grejer.

Vad gäller öppna flaskor hemma- det är jag jätterädd för, speciellt om jag är ensam. Jag kommer aldrig ta ett överlagt beslut att dricks ur en gammal flaska men är jätterädd för det ni beskriver.
Öppna flaskor är som ett SKAV tills jag häller ut. Som att jag kan se de där halva slattarna med röntgensyn och det stör mig.
På landet ställs halva flaskor möjligen långt bak i ett skåp, här hemma häller jag ut det som inte dricks upp. Skoningslös ?
Kämpa på, det lättar, och ljusnar! ?

Tack för fina ord. Finna min takt.
Jag jobbar med att sakta ned den. Jag vill framåt. Vidare. Klarar inte att bara vara.

Jag tränar som galning om dagen. Varje dag. Ibland två pass om dagen. Jag sover så mycket jag kan. Jag gör absolut inget mer än jag måste och det jag gör är för barnen och mig.

Jag vet inte vad jag känner för han längre. Det varierar varje dag.

Men dagens fråga som jag blir lite galen av:
Vi har vart på en släktfødelsedagsfest idag. Det är på samma ställe som vi bodde på en månad på i sommar (ja det är lite kaos i vår historia eftersom vi skulle vart utomlands egentligen) Vi fick därför låna hans syster hus i sommar och nu var vi alltså där igen.

Efter att de andra hade gått så hamnade jag, han syster och han ute i köket och satt och prata. Och han var helt konstig. Han blev otroligt rödflammig i ansiktet och halsen. Som en krabbe. Vi sa båda två att han såg helt konstig ut. Han var superröd. Vi gick till spegeln för att se. Då var han bara - kanske jag har ätit nått jag är allergisk mot osv. Tog det inte så allvarligt.

Jag blev misstänksam.
Han äter (vad jag vet) antabus. Men det kan ha vart flera dagar sen sist, jag är inte helt säker på när han tog sista ta tabletten.

Drack han idag? Var det en reaktion?
Ansiktsrødma är en vanlig biverkning vid antabus och intag av alkohol.

Jag har aldrig sett nått liknande på han. Jag frågade såklart. Han sa att det inte var så. Såklart.

Eftersom vi bodde där i somras så tänker jag att det fint kan ligga flaskor på tomten (de bor på landet vid en skpgstomt) som han smøg sig till idag.
Men jag vet ju såklart inte. Och skulle han göra det?

Men det är ju så konstigt.

På ett sätt är det viktigt eftersom jag har sagt nolltolerans.

På ett annat sätt är det kanske inte viktigt. Jag tänker på om jag orkar att leva såhär oavsett om han drack idag eller inte. Oroa mig för återfall. Skal jag alltid vara på min vakt? Kanske det inte funkar trots att han är nykter?

Jag vet inte hur jag skal hantera detta. Tror väl knappast det går att prata med han heller.
Han førnekar ju garanterat, oavsett om det är sant eller inte..

Jag hänger med, allts0 jag är också livrädd för att ingå avtal med mej själv som kanske är relevanta i just den här tiden i mitt liv. Det kanske är nu,med barn, fulltids jobb,em frisk kropp och ett tröstande efter mer i livet som alkoholen inte får ha så står betydelse i mitt liv ,att den inte borde få sån plats som jag låtit den ta. Som ung eller äldre,kanske jag har andra förutsättningar att kunna eller ljuger jag för mej själv, vad vill jag egentligen,jag är livrädd för att dricka igen för så fort jag gjort det är jag på hal is igen, om jag går tillbaka i gamla mönster, just nu får jag vila i ramarna av mina hundra dagar.
Skyller på träning och viktnedgång men vet och är rädd att ändra ska veta att det är tusen gånger mer,
Jag är missbrukare av både alkohol och droger och vet inte om jag någonsin kommer kunna hantera det. Jag har nått min botten för längesen, det var inte just den här gången men just nu var jag starkt och hade motivation,men vad fam händer sen vad vill jag ??
Idag har jag sörjt så mycket. Nuddat det sol gör ont. Vart trött irriterad och velar vara själv.
Hur ska jag kunna leva med allt jag har gjort, det skär i mej

Så härligt att bara koppla av sådär som ni gjorde, du och dottern ?
Det behövs ibland, lite miljöombyte och så får man lite hemlängtan också. Det är bra ?
Skönt att du är ledig imorgon ?

Kram
???

Jag förstår att du mår hemskt... Jag tänker att man måste inte klara allt själv. Har man ett utvecklat alkoholberoende så behöver många hjälp från vården för att ta sig igenom den akuta fasen. Det blir ju också tydligt för din man att du menar allvar om du söker vård. Du har probleminsikt och viljan att sluta, det är det viktigaste. Med rätt verktyg kommer du klara det, men tänk inte att det räcker att bara bestämma sig, hade det varit så enkelt hade ingen varit alkoholist. Men hjälp finns att få, sök den och var stolt för att du tar hand om din hälsa.

Reflekterar över veckan som gått och känner att jag mår verkligt bra. Har nog aldrig i mitt liv mått så här bra, inte ens som barn.

”En dag i taget” gör att jag lever här och nu. Eventuella bekymmer som dyker upp på vägen gör inte lika ont som förut eftersom jag inte vältrar mig i dom. Jag har träffat så många fantastiska människor genom AA och de relationer jag hade innan har blivit mycket djupare.

Jag är tacksam på riktigt!

Flera saker i ditt senaste inlägg som det kunde ha varit jag som skrivit.. Först det där om att kasta handväskan över broräcket (fast jag brukar tänka mobilen), och framför allt det du skriver om att absolut klara att hålla sig till två glas och att inte gå över gränsen, men att man egentligen alltid vill ha mer, och så hålla koll på andras glas och inte fylla på oftare. Jag ogillade också om det märktes att jag var full, kämpade stenhårt med att hålla stilen.

Mitt bästa svar till människor jag inte vill dela hela storyn med är att jag tagit en alkoholfri vår/sommar/höst. Hade det varit nu efter sommaren som jag börjat med nykterheten skulle jag säga att jag bestämt mig för en alkoholfri höst för att det blivit så mycket middagar under sommaren med vin hit och dit, så jag känner att kroppen behöver en paus. Är det någon jag tror jag kommer berätta allt för senare har jag lagt till att jag känner att det lätt blir mer än jag tänkt. Vanligaste svaret jag fått är "samma här".
Eller så skyller du på att du börjat en diet eller träningsprogram. Bra att ha ett uttänkt standardsvar. Nu när jag efter min nyktra vår +sommar fortfarande inte dricker så säger jag att jag mår så bra av att skippa alkoholen så jag kör på tills vidare. Min erfarenhet är också att de flesta inte bryr sig så mycket. Nu känner jag också mer och mer att jag vill säga sanningen, och sprida ordet om vad alkoholen egentligen gör med så många av oss.

Välkommen hit till oss, fortsätt att skriva när Du känner för det.
Vi finns alltid här.
Kram ? Azalea

Det är svårt när man ser den msn haft ett så långt förhållande förändras och att märka att familjen inte längre kommer först.
Det finns inget vi kan göra för att påverka det utan beslutet står de själva för.
Jag har varit gift i 30 år och de senaste drygt 10 åren har han förändrats och jag har också tappat min kärlek.
Det har runnit allt för mycket vatten under broarna, hänt för mycket och även om han aldrig lovat nåt så känner jag mig sviken.
Han har aldrig kommit till någon insikt och anser fortfarande att alkoholen är nåt problem.
Det är tungt att det är så men jag har nu valt mig själv, så att jag mår väl och det gör att barnen också kan må bättre.
De förtjänar att en förälder mår bra istället för att båda går under.

Var stark, sätt barnen och dig själv först ??Kram Azalea

Jag har gått ner ett par kilo i vikt, och så har jag inte varit förkyld sen jag slutade för fem månader sedan. Jag brukade också få en lätt inflammation vid nån av mina visdomständer typ var tredje vecka. Nu har jag bara haft det två gånger på fem månader och det har gått över mycket snabbare än förut.

Och egentligen är det ju rätt coolt att beställa in en mjölk, kommer du ihåg Fantomen?
Bra att du får en paus från alkoholen, även om den inte är ditt huvudproblem så sliter den ju på kroppen och snurrar till saker i hjärnan och gör det svårare att komma tillrätta med det andra...

Det betyder jättemycket för mig att det jag skriver också kan hjälpa andra. Snacka om vinn-vinn ?

Och jag tycker att du ska skriva MYCKET härinne nu när du slutar dricka, för sista gången! Du kan åtminstone helt släppa tanken ”kanske kan jag dricka litegrann om några månader”.

Det är en befrielse att slippa ha den tanken gnagande i bakhuvudet. Tanken att man kanske kan dricka lite framöver tror jag försvårar läkningen.

Det handlar ju om att etablera nya vanor. I varje sammanhang då man tidigare har druckit alkohol för att dämpa eller förhöja känslor så ska man istället göra något annat. Och det tar tid att etablera vanor.

Idag när jag körde hem efter spa-helg kände jag mig rejält trött. Vad längtade jag efter? Inte vin i alla fall. Jag längtade efter att krypa ner i min säng, surfa här på forumet, och sen ta en höneblund ? Dags för den nu.

Kör på nu! Jag ska stå här bredvid och peppa och hejja!

Kram ?

Ja fy för skitdagar. Sen en lång lördag på det med möte från förmiddag till kväll. Men avslutades med en god middag och kors i taket ingen öl till maten. Men har aldrig gillat dricka vin el öl till mat jag vill ha mjölk men beställa in mjölk på en restaurang en där går min gräns sånt gör man inte om de inte är en lunchrestaurang vill säga. Var inte ens sugen och hade jag vart sugen hade bara blivit en. Jag är ju sån att jag kan ta en öl och inget mer om inte jag känner för supa ner mig och de kände inte jag för igår. Plus va så trött så hade nog däckat efter Max 2 öl :) Sen blev de soffan när jag kom hem helt slut. Så idag blev de en lugn dag på Ikea med kompisen.

@Torn: Längtar efter när de verkliga fördelarna med att vara nykter börjar rulla in på löpande band - det är min morot!
@Blenda, vi får vara extra uppmärksamma och vakta våra reptilhjärnor framöver.
Märkte idag när jag höll på med en syssla i trädgården som jag tycker är sååå tråkig att jag instinktivt tänkte på alkohol, att det hade varit gott med lite vin som gjorde det hela lite roligare. Likaså när jag tänker på att jag imorgon
måste fronta min kollega som gjort dumma saker som drabbat mig jobbmässigt så vill jag bara dricka mig full för att slippa tänka på det idag. Jag är inte konflikträdd, men känner mig lite skör och vill inte hamna i bråk eller skapa dålig stämning... Längtar efter att slippa tankarna på alkohol som en lösning eller flykt.
Hoppas att kunna sova gott inatt så jag kan känna mig stark imorgon.
Kram alla kämpar därute!

Hemma igen efter 26 x 2 mil och så mycket badande att jag nästan har fått simhud mellan tår och fingrar.

Min favorit på spat var att bada/basta varmt och bryta av med att då och då doppa mig i mini-poolen med 14-gradigt vatten. Så nice ?

Havsbad skippade vi. Vi hade det bra inomhus, och hade fin utsikt över havet. Himmel och hav hade hundra nyanser av grått idag, men det var hyfsat varmt.

De hade coronasäkrat spa och hotell riktigt bra med fem sittningar i både spa och på kvällens middag. Ombyte och duscha på rummen.

Till middagen drack jag Jacobs
Creek riesling och Brooklyn öl. Båda alkoholfria förstås. Rött alkoholfritt vin har jag inte vågat testa igen. (Provade en gång, spottade ut det och hällde ut resten av flaskan. Apäckligt.) Dottern dricker alltid bara vanligt vatten till maten. Otroligt god trerättersmidddag åt vi.

Enda smolket i glädjebägaren var väl sängen. Mjuk och skön förvisso, men endast 160 cm bred till oss båda. Utmärkt för älskande par, inte lika bra för oss två.

Dottern sover dessutom på rygg upp-pallad på minst fem kuddar (på grund av läckande magmun) så det blev inte mycket rörelseutrymme kvar för hennes tjocka mamma ?

Och jag snarkar, och hon hatar snarkningar. Ja, ni fattar dilemmat. Men hon fick öronproppar av mig och vi sov faktiskt båda två, åtminstone hjälpligt. Inga sura miner alls, vi var helt sams och goa mot varandra hela helgen.

Jag är mycket nöjd med helgen ? Och rätt så trött nu, så en semesterdag imorgon blir precis så välbehövligt som jag trodde att det skulle bli.

Yngsta dottern hämtade jag upp hos hennes pappa på vägen hem, och hon hade planen klar för sig: McDonalds ? ”Du orkar inte laga mat ikväll!” Det hade hon rätt i.

Kram ?

Blir 5 månader nu till veckan.
Känns bra, man har ett stabilare allmän-humör och sover oändligt mycket bättre.
Intressant nog så har det smugit sig in tankar och sug på alkohol nyligen, var vid denna tidpunkt förra nykterheten också.
Känslan/tanken att det är så mysigt att klunka sig in i dimman...

Ni som inte druckit på ett tag, har ni märkt några rent fysiska effekter? Jag menar tex bättre hy och hår, mindre svullnad i kroppen etc.? Bara en nyfiken fråga!
Snart dags för mig att laga mat - och lyssna på podd! Idag blir det Wahlgren&Wistams senaste avsnitt. Den podden har ingenting med alkohol eller beroende att göra, men det kan vara skönt att lyssna på något helt annat också. Något vindrickande blir det inte för min del!
Må så gott och ha en skön söndagskväll!

Och stort grattis till fem månader! Vansinnigt bra! :)

Det låter klokt att tänka att hungerproblemet inte behöver vara i fokus nu. :) Skönt att höra att fler upplever samma sak, det gör det mindre ensamt. Det jag är lite rädd för är att jag ska börja fokusera mer på mat nu när jag inte längre dricker alkohol, så jag ska försöka vara lite vaksam i alla fall. Men det jag snarare har märkt hittills är att jag äter mindre. Alkohol har ju en förmåga att få en sugen på lite allt möjligt, plus att omdömet försvinner, och det slipper jag nu. Det är mer den här "hungern"/suget som uppstår vid tristess som jag kämpar lite med. Men jag ska försöka tänka att det inte är någon större fara om jag äter mer nu i början, om det nu skulle bli så, jag är tillräckligt upptagen nu med att sluta dricka alkohol och komma in i de nya vanorna kring det. En sak i taget. :)

Tack för all pepp! Det är en sådan vitaminkick att gå in och läsa alla fina kommentarer. TACK!

Och tack för trådtipsen @Andrahalvlek och @AmandaL, jag ska gå in och läsa! :)

Tre veckor idag! Det känns riktigt bra och jag är stolt över mig själv. I torsdags var det lite tufft dock. Jag fick märkliga tankar som "tänk om jag skulle öppna den där spritflaskan och hälla upp en drink?", "tänk om jag skulle smaka på sambons alkoholfyllda öl?" eller "tänk om jag skulle gå till systemet nu och köpa alkoholfyllt vin?". Det var som när man (eller jag i alla fall!) går över en bro och får tanken "tänk om jag skulle kasta min väska över räcket!". Jag förmodar att det var någon form av sug jag hade. Hur som helst lyckades jag hålla mig från att förverkliga någon av tankarna, men det var jobbigt när de kom.

Jag vet att det inte hade varit någon fara i sig om jag hade tagit en öl, jag kan hantera alkohol när jag är hemma och inte festliga sammanhang. Det har exempelvis aldrig varit ett problem för mig att inte kunna stanna vid 1-2 glas vin (eller drinkar) till maten eller en film vid en hemmakväll. Men: Jag vill inte utsätta min kropp för det (varken mentalt eller fysiskt) och dessutom får jag ALLTID ett sug efter mer. Bara för att jag kan kontrollera mig själv i vissa miljöer betyder det inte att det är helt smärtfritt och det är så otroligt skönt nu att aldrig behöva dividera med sig själv, inte behöver tvinga mig själv att INTE dricka mer. Även vid hemmakvällarna, om jag druckit ett glas vin, får jag en önskan om att dricka mer men jag håller igen eftersom jag vet att det inte vore normalt. Så länge jag inte tar det första glaset är allt bra och jag behöver inte hantera mitt sug efter mer.

Den här helgen har jag och fått testa min vilja ännu en gång. I fredags hade min sambo kompisar över och de drack alkohol. Själv la jag mig tidigt och var väldigt nöjd med det. Särskilt dagen efter när jag var först upp och dessutom mådde jag hur bra som helst!

Något som oroar mig mest är det sociala trycket. Det har gått jättebra hittills, både i onsdags och i fredags, men jag vet att det svåraste kommer vara när jag får en direkt fråga från en kompis om att gå ut och ta en öl. Jag kommer vilja följa med och jag kommer dricka något alkoholfritt, men eftersom det beteendet är så ovanligt för mig vet jag att jag kommer att få frågor.

Jag är orolig över att behöva vara öppen med att jag har slutat dricka. Jag vet inte riktigt varför, men jag tror jag är rädd att andra kommer tycka att jag är tråkig eller att jag inte kommer bli medbjuden på sociala aktiviteter. Innerst inne vet jag dock att jag kommer att vara MER avslappnad nu när jag inte längre behöver kontrollera mitt drickande och mig själv (eftersom jag inte dricker). Under veckan har jag nämligen funderat en hel del på det här och insett hur mycket energi jag tidigare har lagt på att vara "i fas" med andra på fest.

Att dricka i samma takt och inte snabbare. Håller stenkoll på de andras glas konstant för att försäkra mig om att jag inte häller i mig.

Det tar så klart bort en del av upplevelsen och gör det också svårare att vara närvarande i samtal. Dessutom har jag alltid haft ångest över att blir förändrad när jag dricker. Jag vill inte att det ska märkas. Det gör att jag hela tiden är spänd och anstränger mig för att inte prata för mycket eller bete mig på ett sätt som kan ses som "avvikande", eftersom jag inte vill att folk ska tro att jag beter mig på ett visst sätt för att jag har druckit. Nu som nykter kommer jag inte behöva oroa mig över det! Jag kan dansa, sjunga med, skratta högt och prata hur mycket jag vill - jag vet att det är JAG och inte alkoholen som styr mig.