Senaste kommentarerna i forumet

Riktigt bra jobbat med nykterheten! Appen ”Nomo Sobriety” kan hjälpa dig hålla räkningen. För mig visar den 224 dagar idag ?

Kram ?

Du har verkligen pluggat på stenhårt! Och det är helt rätt gjort. Fakta, fakta, fakta och sen repetera, repetera, repetera.

Tycker lite synd om sonen, men kanske lärde han sig något också. Min erfarenhet är att vi föräldrar ofta säger nej, men att vi inte tar oss tid att förklara varför vi säger nej. Om vi tar oss den tiden accepterar våra barn lättare nejet.

Minns så väl när äldsta dottern gick i sjuan-åttan och jag pratade med henne om hur snabba kolhydrater som tex pommes påverkar vårt blodsocker och prestation.

När hon väl förstod gick hon gladeligen till Konsum och köpte en sallad istället om maten i skolan inte passade.

Och hon gick till matsalen och kollade vad det var för mat innan hon gick till Konsum. Och jag hörde henne säga mina ord om snabba kolhydrater till sina kompisar ?? 23 år gammal äter hon all typ av mat, men 90 procent nyttig mat.

Grattis till 40 nyktra dagar!

Kram ?

PS. En viktig anledning till att just ungdomar far illa av alkohol är att frontalloben, där inlärning och konsekvenstänk sitter bland annat, inte har växt färdigt förrän i 20-årsåldern. Just det området tar skada när man dricker. Det är därför man blir våghalsig när man dricker, oftast i ung ålder.

Tror jag räknade rätt.

Det är alltså 65 dagar nykter idag.

Det är verkligen inte lätt, men det känns som att det blir lättare med tiden.

Återkommer med längre update framöver.

Det låter som en toppenhelg! Ingen tupplur? Det som är så skönt ? En timme sov jag ikväll kl 18.30-19.30, men jag somnar nog utan problem ca kl 23 ändå.

Tänk att det är så slitsamt att vara på kurhotell och bada och slappa.

Kram ?

Och bra Jobbat Fenix..Hoppas du sover gott..Annars kommer det bättre nätter..Och 1 natt med dåligt med sömn klarar man..?✨?

Tack Se klart för fört tänkvärda ord. Egenodlat är guld värt för miljön, och smakar dessutom gudomligt gott.? Min helg har varit riktigt bra, två fisketurer tillsammans med min son har jag hunnit med. På två olika sjöar tom. Jag och frugan har planterat massor av vårlökar runt om i trädgården, så nästa vår kommer det förhoppningsvis vimla av påskliljor, pingstliljor, krokus mm. Jag har plockat massor av äpplen och försett alla som viljat ha till äpplemos, must eller äppelpaj. ?? Och så har jag och min dotter varit och handlat lite hamstersaker. I går åt vi en god middag på egenfångad gös. Trots att det har varit full aktivitet hela helgen så har jag inte behövt ta någon tupplur, det är lite ovanligt faktiskt. En ny fas kanske.? Jag bara njuter av livet nu känns det som. ?

Min forumsaktivitet har blivit lidande, men nu har jag läst i kapp. Så många fina, kloka och starka människor det finns här.?

Ha det bra! ?

Är inte helt olika. Och kriser leder en ofta vidare till något bättre. Jag tror du är på rätt väg. Verandan, skogen, djuren, mannen, det låter vackert.

Jag tror du är på rätt plats. Det låter vackert, verandan, skogen, djuren, mannen. Kärlek och kris har en del gemensamt, behöver inte vara något dåligt i längden, många kriser leder en framåt.

Du är förälskad och då blir man precis så fullständigt upp och ner och in och ut. Hjärnan slutar fungera normalt och känslorna styr ens tankar.
Försök ta det lugnt och en dag i sänder. Njut i stunden och av kärleken och grubbla inte så mycket. Invänta besked om den nya tjänsten och gå inte händelserna i förväg.
Jag får hjärtklappning bara jag tänker på när jag var så nyförälskad...???
Kram???

Vad fint att du startat din egen tråd. Min historia påminner om din, och tre månader var mitt första (och vid den tiden enda) mål. Nu är allt annorlunda, för att sammanfatta kort.
Har också haft några alkohol-samtal med mina ungdomar. Har dock aldrig köpt ut något, skulle inte falla mig in och har jättesvårt att förstå föräldrar som gör det.
Det är möjligen skenheligt för vi har ibland bjudit på vin även de under 20 har fått ta ett glas. Men det kändes okej.
Ser fram emot att följas åt! ?

Fenix, jag önskar dig också en bra vecka!! Fast jag vet att de första dagarna blir tuffa... Men du vet ju också...
Stor lycka till kram ???

Aldrig ta första glaset.

Men ändå så svårt. Blir så ledsen varje gång någon här på forumet börjar lufta tankar om att ”dricka lite”, för då vet jag att återfallet bara är en tidsfråga ?

Det är väldigt sorgligt att så många faller bort från forumet. Alla borde som du och några få andra gör - titta in då och då och säga ”hej, allt är bra med mig i mitt nyktra liv”.

Kram ?

Ja, du har rätt. Shit shit shit.
Ville bara høra om nån mer som har erfarenhet från antabus. Och det fick jag ju nu.

Herregud.

Han går också och tar blodprover hos sin läkare en gång i månaden. Läkaren vet situationen.

Pga personrättigheter så får jag inte se resultaten på dessa blodproverna. Men jag hoppas verkligen han tar det vidare med rätt instans om det nu visar sig att han dricker. Sjukt ju.

Trodde nog inte det ändå.

Jag kan ju bara neka han hälften av tiden med barnen än så länge.

Till slut så kommer den dagen då man inser att ens drickande inte kan fortsätta. Det är ohållbart och man ser vart man är på väg om man fortsätter. Mina tankar på slutet
var ungefär följande: Det här är inte jag, det här är inget liv, det här kommer gå åt helvete om jag inte slutar för gott. Den här gången är det på allvar, jag lägger av nu, en gång för alla. Och det har visat sig vara mitt livs bästa beslut. Jag har aldrig mått bättre.?

Det ser ut som det är dax för dig nu, du har fått nog, då får man den kraften som behövs för att bli fri från alkoholen. Kraften man inte trodde fanns. Så håll i nu och kämpa, det går och det är värt allt, för det handlar om ditt liv. Man lever bara en gång och den gången den är NU!

Blir så glad av att höra att jag har kunnat ge dig lite lugn.❤️ Sådant betyder mycket för mig.

Kram ?

Hej och jag förstår verkligen din känsla nu. Det är faktiskt synd om dig, adjävulen är en stark kraft som sätter sina klor i en . Jag rekommenderar dig att söka hjälp, ensam kommer man ingenstans. Läs o skriv härinne, och ta en dag i taget. Styrkekram

Välkommen in i värmen, du ska se att allt blir bättre snart. Kram Jullan

Vilken jävla röra det är i mitt huvud för närvarande.
Jag vill bara hålla för mina öron och skrika TYST! till alla tankarna.
Från att ha gått runt i min egna lilla försiktiga nyktra bubbla, där jag så varsamt bara haft mig själv att tänka på, till att ha träffat en på tok för gammal man som bara vänt upp och ner på hela min tillvaro.
Varför göra det enkelt för?
Mitt i allt det här försöker jag söka mig bort från min arbetsplats, jag har sökt en tjänst som jag gått och suktat efter nästan ett helt år och som jag har rimliga chanser att konkurrera mig till. Flera gånger om dagen märker jag att jag i tanken redan sagt upp mig eftersom jag fått tjänsten i min egna lilla bubbla, för att sen få katastroftankar kring att jag kommer att flippa fullständigt om jag blir kvar på mitt nuvarande jobb.

Det är så jävla rörigt i mitt huvud för att jag känner att jag inte borde känna allt jag gör för honom, men jag gör det. Jag kan inte förneka det. Känslan är överallt.
Här om dagen när vi satt i soffan, jag i hans famn, och glodde på TV fick jag liksom hålla tillbaka den där hisnande känslan av att frysa tiden, och sen att inte säga det jag kände att jag ville säga, att jag tror att jag älskar honom.
Jag känner inte igen mig själv. Det är fruktansvärt.
Det är fruktansvärt att få vara såhär jävla självklar och lycklig, i en sån för en utomstående kanske konstig relation!

Jag spenderar en hel del tid ute på landet nu hos den där karln som kastat mitt liv upp och ner. Jag har fått en kompis, en brun fux, som jag pussar på och gullar med. Jag går i skogen där ute, plockar korgen full med svamp och bär. Här om dagen låg jag 1 meter från en huggorm jag hittade i skogen och fotade den, där den trött försökte ta sig fram mellan rötterna. Jag är orädd eftersom jag kan ormars beteende. Jag är dock livrädd för mitt eget när det kommer till mina känslor.
Jag sitter tyst på verandan och blickar ut över fälten med fåren som betar, och jag har hittat hem.
Så pass mycket hem att när jag ska in till innerstan igen känner jag mig mer och mer malplacerad för varje dag som går.
Jag tror jag är klar med mitt boende här. Jag vill helst förvandlas till en sten som ligger tungt i någon grön mossa djupt inne i en urskog. Som ingen orkar flytta på.

Kris?
Oklart.
Kär?
Absolut.

Ge mig 10 minuter så är jag arbetslös, ihoppackad och gift!
Vad är det som händer egentligen?

Jag tror det ger sig med tiden. Jag känner inte någon press eller stress över det, om jag nånsin tyckt det egentligen. Var o en gör som den vill ju. Annars finns det en uppsjö av vita lögner att ta till. Bytt livsstil, högt blodtryck, diet osv.

Hej!
Nyfiken på hur det är i skolan. Jag är för mig att du skulle bo borta en del och kanske hemma ibland. Tänker på dig och vill sända en hälsning om god hälsa och studiero i höst.

Jag var precis lika obekväm med att berätta i början. Oftast går det att skylla på bilkörning för mig. Min äldsta dotter och en vän till mig är de enda jag verkligen har pratat om det med. Men de har inte fått veta hela bakgrunden.

Jag brukar säga att jag har slutat dricka för att främja min psykiska hälsa. Att ångest och sömnstörningar förvärras av alkohol. Att jag som nykter slipper ångest och sover svinbra. Och det är ju helt sant.

Jag har alltid historiskt varit öppen med mina bekymmer med ångest och sömnstörningar. Nej, inte alltid. Inte när jag var som sjukast. Jag pratade om det först när jag hade tillfrisknat och fått distans till det.

Så tror jag det är med att prata om alkohol och nykterhet också. För mig. Den tiden kommer då jag vitt och brett berättar om mina tidigare alkoholbekymmer. För alla som vill veta, och alla andra också.

Kram ?

Misstänker du att han har druckit så har han det.....vår magkänsla är aldrig fel, inget att tveka på.
Men givetvis förnekar han att han druckit, det ligger i deras natur när De är beroende.
Jag känner igen det du beskriver med ett flammigt och röd rosigt ansikte. Det fick min man varje gång han försökte smyga i sig lite alkohol när han tagit antabus.
Kram Azalea?

Stor kram tillbaka ?

Vilket livsbejakande inlägg. Jag är så glad för din skull ?

Kram ?

Så lyder din tråd. De orden säger allt. Det är sant, och det bästa livet har ingen möjlighet att ta plats bland flaskor och burkar, minnesluckor och ångest.
Om jag, vi här, kan bidra någon endaste lilla, oj så stort det är.
Men du vet ju, att du måste göra jobbet. Men vi kommer att springa bredvid, heja på.
Om jag ska vara helt frank tycker jag du ska undersöka möjligheterna att ta hjälp, forumet är fantastiskt men det är inte dåligt med en livs levande människa heller.
Kontakta rådgivarna här, som kanske kan hjälpa dig vidare, eller beroendenottagning i din kommun?
Berätta gärna mer om hur vi kan hjälpa till! En dag i taget, men det är ju ingen nyhet för dig! Stor kram och stanna kvar här nu. ?

Hej,
De fysiska effekterna kom första veckorna med lite bättre hy, några kilo ner. Sen kom coronan, superstressig för mig jobbmässigt, Och svårt att hålla i goda vanor.
NU däremot så mår jag bättre i kroppen (och psyket såklart) än på många år:
Ingen halsbränna
Inget vakna på nätterna
Vitare tänder (med hjälp av blekskena då men hade ju inte så stor effekt ihop med rödvin)
Min frisör sa att jag håller på att få massa nytt hår! ”Har det hänt något i ditt liv, har du ändrat nåt?” Så konstigt, och oväntat.
Hyn är bra, har nästan slutat med allt smink men jobbar hårt med mina krämer.
Naglarna- biter inget så behöver inte gå och lägga på läskig akryl. Fina ändå!
Ja och nu är vikten påväg ner.
Så för mig är fördelarna fysiskt, väldigt många! Men allra allra viktigast är förstås att jag är glad med mitt liv, och det tror jag syns!
Kram ?