Senaste kommentarerna i forumet

Även ni andra får skriva! ?
Finns det verkligen ingen här som själv har diagnos/er som Asperger, autism, ADD, ADHD, Tourettes eller..finns nån till diagnos har jag för mig som jag inte minns.

Upplevde detsamma på slutet. Nästan varje gång jag drack så hade jag brutal ångest på natten.

Tryck över bröstkorgen, huden brände och sved, hjärtat galopperade, andningen blev snabb och ytlig, stickningar i fötterna.

Jag tror att det är nästa steg i utvecklingen liksom. Den som kräver mer alkohol, kanske till och med mitt i natten. Skrämde mig rejält. Så mycket att jag slutade dricka helt. Det var inte värt det.

Kram ?

att läsa ditt inlägg! Underbart att du känner lycka ? Grattis till nya lägenheten, låter spännande! När man är glad och stark ökar modet och handlingskraft också tycker jag. Förr om åren var jag rädd för minsta lilla förändring och hade massor med beslutsångest för både stora och små saker. Nu vet man mer vad man vill och tvekar inte lika mycket. Visst är det skönt att vara ensam?! Som du säger, hitta tillbaka till sig själv och kunna bestämma själv. Önskar dig en fin helg! Kram ?

Hej Skrållan!
När jag läste ditt inlägg och kommentarerna därefter fick jag ta mig en ordentlig funderare. Det kändes som jag hade skrivit inlägget. ”Mina ”ord, ”mina” funderingar och tvivel.

Nej, men så är inte fallet. Du klädde mina tankar och känslor med ord.

Finns du kvar på sidan?
Får man fråga hur livet ser ut nu?

Tack snälla för dina ord!

Hej Skrållan!
När jag läste ditt inlägg och kommentarerna därefter fick jag ta mig en ordentlig funderare. Det kändes som jag hade skrivit inlägget. ”Mina ”ord, ”mina” funderingar och tvivel.

Nej, men så är inte fallet. Du klädde mina tankar och känslor med ord.

Finns du kvar på sidan?
Får man fråga hur livet ser ut nu?

Tack snälla för dina ord!

Hur har det gått sen du skrev, Peka1234? Och ni andra i tråden, jag vill gärna höra hur det gått för er!
Ni verkar alla få så fint stöd när ni berättar, och det är jättefint. Själv skulle jag önska att jag också fick känna att jag fått fint stöd av vänner m fl. Men jag har bara fått det i början, efter det fick jag mest skäll, krav, bannor och hårda ord! Hur lätt är det då att ha ett sunt känsloliv & tänkande (som krävs för att bli nykter/ren), när man jämt & ständigt bara får skit vad man än gör?! ???

Vaknat vacker helg nr 38? snart 9 månader vit (Så 14 veckor kvar till ett helt års nykterhet).

När jag beslutade mig för att sluta dricka förstod jag inte vidden av mitt beslut. Hur mycket bättre allt skulle kännas. Hur det kommer vartefter?

Det här är sannerligen ingen kamp. Det har ju inte varit det alls under denna resa.

Kampen var tidigare när jag pausade från drickandet eller ville dricka mindre. Att ta ett beslut varje dag, dricka eller inte var fruktansvärt jobbigt.

När jag tog beslutet, blev det lätt när jag gav mig argumentet att för mig funkar det inte att dricka. Det blir oftast för mycket.

Livet är här och nu ju, tar vara på det och är nykter och njuter och gör det bästa av mitt liv.

Så glad jag gett det till mig själv?

Ha en toppenlördag och kram?????

Läser igenom mina egna gamla trådar för att få en uppfattning om skillnader mellan tankar mm i olika tidsperioder.

AndraHalvlek; först NU reflekterade jag över din förklaring på vad som skiljer missbruk, beroende och begär från varann...
Och det jag har är glasklart: ett Begär! Kallas för att "ha dålig karaktär" av vissa oinsatta. Att jag bara inte kan låta bli helt enkelt! Jag kallar det för tvångsbeteende, men en samtalskontakt jag hade på psyk köpte inte det. Eller så förstod hon inte.
Men, om man har tendenser till tvång (inga stora allvarliga tvång alltså, utan tendenser), då borde man väl kunna ha tvångstankar kring drickande och annat sånt?
Då pratade jag med henne om rökning visserligen, men det är ju samma sak, iallafall för mig: det rör sig om tvång! Vilket ju är detsamma som begär, det tycker jag efter att ha läst hur du beskriver det. Skrev nyss i en annan tråd att jag dricker mm pga vana, men det är ju ett tvång att man "måste" upprätthålla en viss vana. Går ej att sluta med, kan liksom inte, det GÅR inte hur många ggr man än bestämmer sig!

Så.., hur får jag hjälp då, eftersom typ alla behandlingar o dyl utgår ifrån missbruk, riskbruk eller beroende? Vart kan man söka? Vem kan man fråga?

Så är det Se klart?Man längtar till dessa självklara saker betydligt mer. Så härligt. Sovit tio timmar inatt. Galet och otroligt välbehövligt för på vardagarna går jag upp 5.15 och lite svårt att komma isäng innan 22 så det tar jag nu igen på helgerna. Ena barnet har sovit borta för första gången inatt så jag ska hämta om 45min. Tänkte jag med på igår när de sa att de skulle iväg om jag kunde komma då . Så självklart hade det inte varit för några mån sen att jag ville o kunde köra så tidigt en lördag.
Jag absolut Älskar mitt liv nu! Nu vaknade det andra barnet och en övernattningskompis . Har lovat pannkakor till frukost. Ha en underbar lördag. Kram?

Så fint att höra ifrån er?! Gamla goa vänner här i myllret av nya kloka varelser som också bestämt sig för att antingen sluta helt eller åtminstone sätta sina alkoholvanor under lupp och förändra mönster som inte är bra för en.
Du utstrålar ett sådant lugn Lennis och positivitet?☺️! Trots förkylning verkar det inte dra ner humöret alltför mkt och vad gäller vinet, verkar det också som att du är rätt så nöjd med hur det är nu. Lite vin på helgerna och så kanske ett välgörande break framöver, låter som bra planer?!
Tack för kryakramar och right back att you?!

Tack också för dina kryahälsningar?FinaLisa och att du tittar in med din härliga omtanke emellanåt ?! Det värmer?!

Jag mår bättre??! Så pass att jag t.o.m tänkt ge mig på ett enklare träningspass idag☺️! Rastlöshet, stress över allt missat på jobbat och allmänt dassigt mående är inga bra komponenter för min nykterhet, så nu måste jag in i de friska gängorna igen??! Drack vin igår. Inte mkt, men onödigt som fan är det ju i vilket fall.. Blir lite småirriterad på mig själv som fortfarande tror att jag har något att hämta där..?. Men nu är det andra bullar som sagt???!

Fint o höra att du tuffar på i nykterhet FinaLisa ??! Det glädjer mig☺️! Jag hänger på! Friskeby nästa..????️?!

Kramar!
/Fibblan ?.

Mitt i röran som jag befinner mej nu, så känns det bra att höra om hopp och frid i hjärtat!

Började min tråd i våras för jag drack för mkt. Slutade ett tag och det gick bra! Sedan kom sommaren och jag började dricka ett till två glas vin någon gång i veckan och klarade det. Så nöjd! Men nu är jag tillbaka till att nästan tömma en låda själv på en kväll! ? skäms så mkt! Har en son och en man som betyder allt för mig och vill inte att min son ska växa upp med en mamma som dricker för mkt varje helg. Och jag vill inte att min man ska ha en fru som blir full varje helg. Drack igår och det är sista gången. Jag ska klara detta! Har aldrig druckit varje dag men till helgen. Men en dag i taget det är min plan! Och att skriva här varje dag i början.

Jag tycker att den boken lyfter många situationer och känslor att spegla sej i. Det blir lättare att förstå sej själv då.

Akupunktur har jag hört många säga mycket gott om. ? Men...
Hur ofta & länge gick du? Måste man inte gå ganska många ggr för att det ska ge effekt? Och är det inte rätt så dyrt också? Det är inte alltid man har råd att göra det som är bäst för en, menar jag. ?
Kan du uppskatta en ungefärlig totalsumma du fick lägga ut för att akupunkturen skulle hjälpa?

Jag skäms över mig själv!! Hur korkad kan en människa bli? Jag hade mycket på jobbet igår. En massa video möten blandat med konkreta arbetsuppgifter. Det var fint väder. Jag tyckte att en mindre mängd alkohol skulle smaka gott. Jag har ju skrivit här att jag inte ska dricka alkohol eftersom jag inte vill dricka kontrollerat längre. Jag bröt mot mitt tidigare beslut och handlade en skvätt på bolaget. Jobbade i trädgården tillsammans med frun och drack nån öl när jag var klar med jobbet. Vi käkade en god middag och jag drack vin. Kvällen avslutas med att jag drack kaffe. Hoppade i sängen tidigt med 1 promille i kroppen enligt min dräger. Det var då helvete bröt ut i form av hjärt klappning och ångest. Kunde inte sova bra under hela natten. Ångesten har varit totalt. Har mått skit dåligt. Jag vill absolut inte må så här dåligt igen. Har dessutom dåligt samvete för jag svikit mina forum vänner. Fy fan för detta gift.

Isåfall måste det vara abstinens.

Menar du att huvudvärk och muskelvärk har kommit i samband med att du slutat och efter? Det fanns inte där under sommaren då du drack som mest, eller?

Eeh.. Det är ju uppenbart vad personen menar! Hen menar exakt det hen skriver, vad annars? Det står ingenting om att hen funderar mycket över sina alkoholvanor i övrigt, utan det enda som hen uttrycker tydligt är hur hen ska kunna veta att alkoholen gått ur kroppen så att hen kan sätta sig tryggt bakom ratten.

Viktigt att tillägga: jag har ALDRIG druckit en enda droppe i samband med att jag träffat min son! Varken i hans närhet eller innan jag ska dit! Det har hänt att jag gått på krogen när jag kommit hem från umgängena med honom däremot. Det är en ganska lång resa dit, och därifrån samma långa resa tillbaka, och jag är alltid så otroligt full av en massa olika känslor efter jag träffat honom, totalt känslomässigt utmattad! Jag har då känt behov av att sjunka ner i nån skön soffa på nån fin krog med några öl för att senare orka med sista resbiten hem, dvs tunnelbanan och att stå & vänta tills den kommer med alla andra människor i värsta tänkbara rusningstid!

Du låter ju precis som de flesta svenskar, om man ska tro kvällstidningarna! ? Höhö. Ursäkta spydigheten!
Verkar vara mer regel än undantag att svensken gör så. Det gör såklart inte ditt, mitt, eller andra enskildas alkoholbesvär (+konsekvenser) mindre på något sätt! Jag har en tendens att rationalisera bort min egen (över-) konsumtion av att tänka att "jamen om detta är så vanligt, då kan ju inte mitt beteende vara så farligt.." Eller hur! ?

Dock har jag inget vettigt svar till dig, eftersom jag själv tar ett par eller fler öl i stort sett alla dar i veckan. Jag har haft detta beteende i flera år nu utan att lyckas bryta det. Jag har varit helt utan alko i 1-3 dagar då och då under åren, men längre går inte. Verkligheten gör sig påmind, kan man säga. Min verklighet är inte så mycket att hurra över! Det är ju såklart inte så att den blir bättre av det att jag dricker (+tar en annan tyngre drog) i den omfattning jag gör..! Den enda vettiga förklaring jag har till att det inte gått att lägga ner eller minska, är att det har blivit ett såpass invant och inlärt beteende att jag inte kan få stopp på det. Söka hjälp vågar jag inte eftersom de använder s.k. sammanhållen journalföring, vilket innebär att psykiatrin och Soc kommer se direkt när de går in på min journal att jag får hjälp för missbruk! Kan inte riskera att bli utan min ADHD- medicin eller riskera att inte få träffa min son! Så jag sitter fan rätt i råttfällan och kan inte fly åt något håll! Vad fan gör man i den situationen?!?

Ser att du inte fått några svar än, så jag börjar..
Det låter jättekul med ditt nya jobb, lastbilskörkortet och att ditt jobb vill bekosta det åt dig! Man kan riktigt känna din glädje i inlägget! ? Ända tills det visat sig att det krävs ett läkarintyg för det, då sviktar glädjen påtagligt. Det är skitbra- och starkt av dig att du tog dig in på avgiftning och haft så pass låg konsumtion sedan den, och varit helt nykter de 5 senaste månaderna! ✊??
Så synd bara att du ska behöva oroa dig! Jag har tyvärr inte svar på din fråga, men det vore mycket märkligt om det faktum att du var på avgiftning för 2 år sedan skulle förstöra för dig! Du har ju inte något pågående missbruk ens, och det du åstadkommit på 2 år visar ju snarare på kämparvilja, ansvar och beslutsamhet istället för att göra ditt förflutna till en nackdel för dig! Det är väl inte säkert att den läkare du ska träffa som skriver intyget ens kollar så långt tillbaka i din journal att han upptäcker det? Eller är det en läkare eller mottagning du fortfarande har kontakt med sedan tiden som aktiv, som kommer skriva det??
Ditt jobb vet alltså ingenting om dina tidigare alkoholproblem?
Det är svårt att råda dig till hur du bör göra, så det är helt enkelt du själv som måste känna efter:
Vad är det värsta som kan hända? Och är jag beredd att hantera det? Hur viktigt är lastbilskortet för mig; så pass viktigt att jag är beredd att ta risken att allt uppdagas och kanske skiter sig totalt? Är det bästa kanske att jag själv sätter mig ned med chefen och berättar om det innan det kommer fram på annat sätt?
* Ärlighet har väl knappast gett någon några minuspoäng någonsin? ? Bortsett från att det kan ställa till allt ändå förstås.. *
Och framför allt: jobbet kan väl knappast vara så snikna att de dömer ut dig för problem du kämpat dig förbi?! Du kan väl inte få sparken eller nåt väl?? Det må vara så att du blir tvungen att gå med på regelbunden provtagning för att få ta det där C-körkortet och även så länge du kör lastbil via jobbet. Tror faktiskt inte att det behöver bli värre än så! Är din oro möjligtvis en aning överdriven? Återkom och tala om hur det har gått, jag vill gärna veta! ?

Tack för pepp!
Läste lite i dina trådar.
Vilken energi du har!!!
Blir både imponerad, inspirerad (och lite matt om jag ska vara ärlig).

Tack för att du skrev så vettigt i min tråd.

Känns säkrare att utsätta mig nu. För ja, jag ska utsätta mig ikväll. Kommer gå till ett ställe där det serveras alkohol. Jag går inte dit för att dricka och jag vill absolut inte strunta i att gå dit, det betyder för mycket för mig.

Ställer in mig på 628 dagar!

Jo, jag håller med dig om vikten av att ha förstått vad som gäller. Jag vet art min nykterhet ska vara resten av livet. Jag önskar bara att det kunde ha sett annorlunda ut. Att jag också kunde hz nöjt mig med ett eller två glas vin och sen bara låtit det vara....

... @torn, det knäppa var ju att jag gömde glas där medan jag drack. Helst i ett vardagligt franskt glas, de såg så små ut men minns nu när jag skriver att de rymde ett ordentligt glas vin särskilt som jag fyllde upp till kanten och slurpade i mig halva glaset påväg tillbaka till soffan. Står ingen yvig krukväxt på det där bordet längre. Slut-gömt! ?

Att jag inte söp till idag är ett under de har verkligen varit en helvetes dag. Är helt slut efterverkningar lång och påfrestande preriod och idag rann den berömda droppen över. Är helt både psykiskt och fysiskt så slut så jag orkar inte ens dricka ens då är de illa. Har ett sista grej göra i mån men från söndag och framåt kommer jag sätta sopp förvalta aktiviter och grejer. Ska såklart gå på min behandling men förutom det blir de inget inplanerat utan ska bara göra saker jag mår bra av och som ger energi. Nu har jag bara gjort saker som dragit energi och gjort mig hyperstressad. Så bröt ihop totalt förut. Talat om för folk att nästa vecka existerar inte jag jag har checkat ut för en period. Känner jag måste för landa i allt de nya. Och samla ork och kraft för att orka fortsätta kämpa med hålla mig nykter så mycket de går. Idag har jag varit helt nykter i 6 dagar vet inte när de hände sist längsta hittills denna gång. Och hade ju vart lite kul hålla en hel vecka. Nä känner jag att ögonlocken är på väg ner och börjar bli tunga så godnatt alla hoppas ni fårvsova gott