Senaste kommentarerna i forumet

Du ska inte anmäla dig till en danskurs då? Kanske inte finns just nu? Har inte kollat själv. Det är i varje fall något jag skulle kunna tänka mig framöver. Stor potential att träffa och lära känna andra människor som också många gånger är måttliga/nyktra eftersom dansen är intresset. Annars kanske en improvisationsteaterkurs skulle kunna vara något för dig Rosavina? Bra läge för många skratt tillsammans med andra.
Kram!

Gårdagen slutade som vanligt med massa rödvin ? Är så trött på mig själv. Ska jobba natt inatt så då kan jag inte dricka. Skönt. Jag har antabus hemma men hittar alltid en anledning att inte ta det. Ifall jag vill dricka imorgon.... Men jag vill inte mer. Jag orkar inte. Min kropp orkar inte. Jag mår skit. Jag måste ta mig ur skiten ?

Den kom idag, stormsteg och regn.
Jobbat i ett svep mellan 08 och 12:30, jag blir ganska trött av dessa pass så jag vilar en stund nu.
Annars flyter dagarna på utan så mycket tankar på alkohol. Livet räcker till, som det är.
Dock kan jag få nästan panik när jag läser om de som tagit återfall efter 1-2 år nykter i tron om att de nog kan dricka normalt.
Kommer jag aldrig att vara säker.
Att börja dricka igen känns som en mardröm. Är jätterädd för att jag skulle få för mig något sånt.
Var på en mottagning då det endast fanns champagne att skåla i.
Gärna något alkoholfritt sa jag.
Visst- ska hämta, men du kanske bara vill ta ett halvt glas när vi skålar?
Nej tack sa jag.
Sen tänkte jag att jag kunde hållit ett glas av artighet men jag vill faktiskt inte det. Så artig behöver jag aldrig vara.
Nykter idag, tack och lov för det.
Kram alla! ?

Så får det bli!

Jag äter samma som du @alillesU
Första gången jag testar och har så gjort ca 1,5 år.
Jag känner mig också en aning avtrubbad men också skönt då jag upplever att jag hela livet varit väldigt känslig och tar in hemskt mycket av omgivningen och dess känslor. Som att världen liksom har forsat in i mig utan att jag haft skydd.
Jag tror och hoppas att jag ska kunna trappa ner, och så småningom sluta. Men känner inte någon stress över detta!

En underbar fråga att ställa sig- och jag tänker som du. Mycket som går vår väg, och ändå är det inte några dramatiska förändringar, men skapar så mycket ringar på vattnet, förnöjsamhet och lugn.
Dagar som är överblickbara.
Allt gott till dig, denna nyktra torsdag, då hösten kom till mitt hörn av landet. Kram ?

Tack för ditt inlägg Andrahalvlek. Jag är inte riktigt där än för föreningsliv med pensionärsrabatt. Jag har fortfarande ganska många (i alla fall 5 år) yrkesverksamma år kvar innan det är dags för pension. Jag är en väldigt aktiv person och har som sagt hund, så ute är jag och träffar andra hundfolk.

Min tanke var nog kanske mer inriktad på att finna nya nyktra vänner och hitta på roliga saker tillsammans. Gå ut och äta, dansa och skratta. Det är lite svårt att göra detta med mina gamla vänner som dricker. En del av de är ganska glada i vin och det brukar bli sent. Det skulle inte fungera för mig och de skulle ogilla att dricka själva, vilket kan bli tråkig stämning- Typ -Ska du inte dricka? Hur ska vi då kunna ha kul? Det är inte bara en gissning, för jag har fått höra det förr. De som har ett riskbruk och inte vill sluta dricka, ogillar när vännen väljer nykterhet. För de är rädda att deras drickande ska bli synligt. Det vet vi alla som druckit för mycket, för vi har varit där.

Välkommen till forumet!

Du beskriver att du känner dig sviken och bedragen av din sambo, som inte hållt den överenskommelse du och omgivningen gjorde med honom. Nu funderar du på vilken väg du ska välja framåt, och skriver här på forumet för att få stöd. Klokt av dig, det finns mycket stöd och kloka tankar att få här.

Nu har du skrivit ditt inlägg i en gammal tråd, jag vill tipsa om att starta en ny, egen tråd i anhörigforumet. På så sätt är det större chans att du får svar, och det blir lättare för dig att hitta dina inlägg och de svar du får. Oavsett är du varmt välkommen, och fortsätt gärna berätta om dina tankar och funderingar.

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Välkommen, såklart finns det ett bättre liv. Ser fram emot att följa din resa. Jullan

Du fortsätter hänga mig i hasorna - och det gillar jag massor ????

Kram ?

Det är så mycket man inte kan läsa sig till, utan man måste uppleva det för att förstå det fullt ut. Och man måste låta det ta den tid det tar.

Läste en rolig sak på twitter precis och jag skrattade så jag kiknade en lång stund. Av igenkänning.

Så roligt som jag har nu när jag har roligt minns jag inte när jag hade senast. Skrattet liksom bubblar i hela kroppen.

Här är det som skrevs, du kanske skrattar också ?

”- Hej, jag heter Sanna och jag har idag suttit på fel föräldramöte i över en timme. Hej då.
- Haha, jag hade en kollega som dessutom blev klasspappa i fel klass.”

Igenkänningen blev extra stor eftersom jag i våras hamnade på fel konferens. Känslan när jag tittade upp från mobilen och inte kände igen en enda deltagare ? Och när människan på scenen sa ”Välkommen till region Kronobergs tvådagarskonferens” ?

Jag kunde inte ens smyga ut osedd eftersom jag satt långt fram i mitten på en rad, och minst 20 pers fick ställa sig upp och släppa ut mig. Alla skrattade åt mig - 300-400 pers garanterat. Hjärtligt skratt, men ändå.

Gud så pinsamt ? Men ett roligt minne nu efteråt!

Kram ?

Då vandrar vi vidare på den här vägen.Vill skriva några rader till dig och samtidigt skicka en varm tanke nu när mörkret närmar sig.
Vi vill dricka pukka the när vi fryser nu för tiden,eller hur??
Kram Pilla

Femina❣️? / kram från mt

Att du vill bryta dina dåliga vanor.
Och det gör man inte på 1 månad.
Hjärnan och kroppen behöver 3 månader(minst) för att bryta dåliga vanor.
Och så fokuserar du på det istället för på hur och när och hur mycket du får dricka.
Sedan när 3 månader gått så tar du ett nytt beslut☺.

Tänker att detta är som bantning. Alla klarar en månads bantning men få klarar att fortsätta längre☹

Precis så är det! Å det var precis vad kuratorn sa idag. Ska tillbaka om en vecka.

Har gjort allt vad jag kan påverka för att min dotter ska få hjälp nu kan jag inte göra mer än att ta emot henne när hon kommer.

Jag ska lägga mig nu och försöka sova lite grann.

Idag ska jag vara nykter!

Kram?

Det svåra är att ens kunna ta en diskussion med någon som inte ser något problem alls. För att hårddra lite, jag kan sitta och i princip gråta för att jag är så ledsen över någon förolämpning som hon gjort och hon kommer in helt oförstående och vill prata om en buske som hon vill köpa. Känslor kan vi inte prata om, de enda känslorna som finns och är värda något är hennes. Barnen och jag ska endast vara där för att förtjust beundra alla hennes projekt, om vi inte gör det blir hon kall och kallar oss otacksamma. Hon har skrikit i mitt ansikte att hon hatar mig och att jag är värdlens värdelösaste människa, men ändå flyttor hon inte. Med detta sagt så är det ingen mening alls med samtalsstöd då hon bara skulle manipulera det hela till att allt är mitt fel. Dock tror jag att jag kommer söka hjälp själv för att kunna bygga upp mig, för även om jag vet exakt vad hon håller på med så är det så svårt att greppa det (har läst en hel del om trauma bonding och stockholmssyndromet). Jag har tyvärr insett att hon nog aldrig kommer lämna då jag står för all försörjning och att hon inte jobbat sen vi fick barnen, hon anser att det är hennes heltidsjobb att ta hand om huset och barnen (de är i mellanstadieåldern).

Sisyfos, jag kan tyvärr inte lova att sluta helt, det känns övermänskligt just nu. Men jag sluta för stunden, jag tror trots allt att jag kommer kunna hantera alkohol, men inte förrens jag är fri från henne. Fast hur konstigt det än låter, hur mycket skit hon än kastar på mig så känner jag mig skyldig som vill lämna henne. Jag kan inte greppa det.

Enligt min app har jag nu varit nykter i 200 dagar! Jippi! ?✌️

Så bra jobbat!
Jag är usel på att låta bli att dricka, men jättebra på att hitta ursäkter och diverse förklaringar till varför det blir som det blir.
Jag är också väldigt bra på att förneka och förminska de riktiga problemen och istället hänga upp mig på saker som egentligen inte är så viktiga.

Har ofta funderat på VARFÖR jag ska sluta dricka.
Alltså många av mina ursäkter skulle kunna komma från ett barn som nallat för mycket i kakburken..

Jag blir sällan för full.
Ibland salongsberusad.
Oftast känner jag mig inte så påverkad och dagen efter mår jag som vanligt, tränar och håller på, jobbar osv.
Ställer inte in saker för att jag tagit ett glas eller 3 kvällen innan.
Jag hittar inte på skit så ofta.
Men det är det eviga "dricka varje dag" som jag är så sjukt trött på. Som jag blev trött på ska jag kanske säga för nu har jag ju tagit tag i det (igen). Men även här glider jag lite på mina ansträngningar. Har jag hållit upp en vecka är jag jätteglad för det och då unnar jag mig lite.. Det är så onödigt.
Jag är inte rädd för att ta något glas på kvällen - inte för vad det gör med mig för stunden. Jag är rädd för vad det gör med mig i längden. Vad har det gjort med min kropp efter 25 år av drickande?
Vill inte dö i cancer för att jag unnat mig.
Vill inte bli sjuk för att jag inte brytt mig.
Det är de långsiktiga konsekvenserna som oroar mig mest.
Tror jag.
Imorgon tänker jag säkert annorlunda.
Jag är så himla inkonsekvent. Opålitlig i mina tankar och känslor.
Jag är så attans jobbig.
Bläh vad jag är trött på mig själv ibland.
Egoistisk är jag också.
Och självgod.
Och besserwisser.
Samtidigt är jag ju bra också - ibland.
Och ganska bra på att svamla med, tydligen :-)

Vad blev det av detta egentligen?
Inte mycket.
Men jaja, det får vara så.

Kikar in här och tänkte bara säga att det märks att du verkligen har kommit in i andra andningen nu vad gäller att vara stolt över att du är nykter och att du har lyckades sluta med drickandet. ? Och det här med att berätta och visa det för andra utan att det känns besvärande. Det är en väldigt befriande känsla. Det gick lite segt för dig ett tag och vi konstaterade ju att det tar olika lång tid för olika personer. För min del tror jag att det gick lite snabbare pga att jag har ju frugan och har kunnat prata och bolla med henne närsomhelst. Det är säkert skillnad när man bor själv.

Jäklar vad tiden är viktig ändå. Med facit i hand så skulle jag nästan vilja rekommendera att man sätter 4 till 5 månader nykterhet som ett första mål. Vid 3 månader mår man ju jättebra, men det är så många fler fördelar kvar att upptäcka.

Jag tänker på alla som aldrig kommer så långt och får börja om gång på gång. De som inte vet hur det är att må bra på riktigt liksom.
Det är synd när de ändå har kämpat så tappert. Men det är ju mycket bättre än att ge upp direkt.

Kram

Nu är det dags att fronta skiten, och själv börja skriva i detta forum.
Jag har läst trådar i många år, har gjort halvdana försöka att skriva själv, att sluta dricka och att börja leva.
Har inte gått så bra.
Igenkänningen i många trådar är stor.
Just nu är jag fruktansvärt bakfull efter några dagars rejält drickande, självmedicinering de luxe.
Jag mår väldigt dåligt men tar en timma i taget. Ligger i sängen och försöker fixa avgiftningen själv.
Dock är min vuxna dotter hemma.
Jag känner till riskerna och har koll på abstinenssymtomen.
Nu gäller en timma i taget.
Aldrig mer. Jag vill verkligen ALDRIG mer hamna i den här vidriga situationen igen.
Jag vill möta ett annat jag, det måste ju finnas något bra kvar inom mig, bakom spriten och vinet.
Jag vill våga leva mig genom livet nykter.
Jag är snart 60 år men lite glädje finns nog att hämta fortfarande på livets höst.
Jag måste ge det en chans. Jag VILL ge det en chans.

:-/ sant sant. de var o är bra att ha nått där. får väl göra slut på dem i samband med löparrundor o annat....

Allt eskalerar väl, från början räckte en dosa minst en dag, sen.. ja det är väl för vissa ett sluttande plan. Och det är något i vanan att byta o stoppa in som gör att det går så otroligt många, de hinner ju inte bli slut innan jag får för mig byta.

Det kommer gå :-)

Snart helg (beredskapsledig i morgon, vilket är skööööönt)

Jag sa ju att mini inte gör någon snusare glad ? Jag tror på fasta klockslag. Kl 7, 9, 11 osv. Lätt att hålla koll på också.

Snart är jag redo för att dra ner på mitt snusande också, men för mig blir det inte ens en dosa per dag. En dosa räcker typ 1,5 dag. Två dosor per dag låter överjävligt mycket.

Däremot har jag snus inne hela tiden, men de blir ju svagare och svagare innan jag byter.

Kram ?

Vilket underbart positivt inlägg ? Några sådana inlägg per dag är precis vad det här forumet behöver.

Kram ?

Var och en gör sin egen resa, och det har jag full respekt för. Vad jag menar är att om man är nykter en längre tid, så tänker man annorlunda efter ett tag.

Jag tänkte också tidigare att jag inte ville avvika från mängden. Jag kunde dricka av ren artighet. Jag drack för att alla andra gjorde det. Oftast så ville jag också. Eller nästan alltid ville jag dricka.

Men efter 4-5 nyktra månader så började jag tänka annorlunda om det. Då ville jag inte dricka av artighet längre. Då ville jag berätta varför jag inte dricker, och vara stolt över det. Tiden jobbar för oss. Det var min poäng med inlägget.

Kram ?

Grattis till första nyktra veckan! Helt rätt - nu kör vi vidare!

Kram ?