Senaste kommentarerna i forumet

Tack Fialotta88 för ditt inlägg?

Allt vad du skriver är så sant och klokt och jag håller med dig i allt!
Anledningen t att jag dricker är flera och från att ha ett kontrollerat drickande t ett icke kontrollerat/ett missbruk så startade det väl som självmedicinering när livet/oron/ångesten blev för tungt. En annan anledning var tristess och ensamhet som i sin tur kan leda till ångest. När livet blev mindre tungt var anledningen att det var en vana.
Men oavsett dessa anledningar så har jag inte landat där att jag ”bestämt” mig ...jag önskar att jag hade bestämt mig men jag har inte lyckats övertyga min hjärna ännu. Min plan är då (som den internetbehandlingen rekommenderar) att få nyktra dagar så att jag kommer känna den positiva förändring som den för med sig för att sedan fortsätta att vara nykter. För är det något jag vet...så är det att jag behöver bli nykter...för det är vägen t bättre hälsa. Då kommer jag även veta beror min trötthet nu på att jag har druckit alkohol eller är det bara för att jag är trött, är orolig mm. Och precis som du skriver Fialotta88 ...jag kan inte dricka kontrollerat men jag kan kontroller att inte dricka alls men jag kan inte kontrollera min dotters liv och jag ska inte kontrollera det.

Läste i någon tråd någon som skrev att man ångrar aldrig dagen efter att man var nykter kvällen före och det tyckte jag stämmer så bra??

Nu ska jag ta m min hund ut på promenad...och därefter ville min dotter ha m mig t sitt gym..så jag ska med..det behövs..så stel och tung som min kropp är??

Ha en fin dag alla?

Kram?

*skratt*

Jag trycker ju in två nästan hela tiden, om jag inte är bland folk vill säga, för det ser ju ut som man är beroende då...

Ja lyfta upp det på ytan så det går titta på, prata om och resonera kring.

Här hällregnar det, så lite nöjd över att jobba hemma idag. Mysigt. Samtidigt full rulle i det som måste ske nu på morgonen för alla på jobbet ska vara nöjd, eländet i helgen fortsätter, eller snarare, konsekvenserna av strulet märks nu när personalen är på jobbet igen. Men då vet jag ju att jag gör lite rätt för lönen.

Jag är så besviken på mig själv. Men också sorgsen över att ännu en gång ha fallit i det avgrundsdjupa svarta hålet. Jag behöver göra en förändring. Igen. Men jag börjar förlora trovärdighet inför mig själv. Hur sjutton ska jag klara det nu när jag misslyckats så många gånger tidigare?

Måndag och ångesten är kvar. Nästan värre än igår eftersom då handlade det mest att få ut gifterna. Nu sitter jag här med den molande känslan av skam, besvikelse och sorg.

I bilen in till jobbet tänkte jag ”Jag ska inte byta snus när jag kommer till jobbet utan vänta minst en timme”.

Vad gjorde jag precis utan att ens reflektera över det? Bytte snus förstås. Suck.

Medvetandegöra beroendet är nummer ett. Alltid.

Kram ?

Jag hade varit nykter 7 månader och så var sambon I Finland och jag hade lite whisky hemma. Jag hade gått och tittat på flaskan i flera dagar. Sen drack jag alldeles för fort och dessutom gick jag på puben. Sen gick det åt skogen fullständigt. Nu har jag varit nykter en månad.

Muskelont i käkarna pga tuggummi vill man ju inte få. Jag har själv förut provat med olika former av piller, men det blev ju i sådan omfattning att jag antingen fick hicka av dem, blev lös i magen av något sötningsmedel eller vad som var i dem, eller fick frätskador under läppen av en av sorterna. Det kanske fungerar att använda något av de preparaten på sikt, och för vissa, men just nu måste jag till en börja minska mängden.

Att göra som du bestämma sig och komma i ett läge det är ett medvetet val, det tror jag skulle vara bra för mig, men jag känner jag är för okontrollerad ännu. Får se vad jag landar.

Det blev en kort morgonpromenad här, blött, regnigt. Definitivt höst.

Ska titta på den föreläsningen! Såg att den håller på en timma så jag kan titta på den under dagen när jag är hemma!

Tack för tipset!

Kram?

Inte konstigt att du blir trött och stundtals uppgiven inför läget.
Men du har erfarenhet och vet att än en gång måste fokus bli på dej själv. Finna ljusglimtar och glädje i vardagen, i det lilla.
Ju fler ljusglimtar vi lyckas med att upptäcka och samla, desto mer ljus i vår tunnel ????

Jag gjorde ett försök i början av augusti att blir nikotinfri. Det gick inget vidare. Jag ersatte en dosa granit portion large om dagen med nikotintuggumi och vanliga tuggumi. Det gick skapligt bra i några veckor tills jag började få ont i käkarna av allt tuggande. Nu tar jag nån snus varje dag men ej i samma omfattning som tidigare då jag alltid hade en prilla inne. Jag vill inte trycka in en snus på gammal rutin. Först måste suget komma och jag medvetet göra ett val om att ta en snus eller låta bli. Tanken är då att snusandet ska minska och förhoppningsvis avta helt och hållet. Nikotin kampen är mycket svårare än alkolhol kampen för min del. Jag har som längst varit utan nikotin i 4 månader i mitt vuxna liv. Det var förra gången jag försökte sluta snusa för nått år sedan.

Jag snusade första gången när jag var 28.. några på jobbet höll på med det där, och jag fick en kväll för mig jag skulle köpa en dosa lös, oklart varför så här efteråt. Såg tufft ut?. Jag gick hem, provade. Kräktes. Aldrig mer tänkte jag, men köpte sen portionssnus då jag tyckte det andra var så äckligt att hålla på med. Sen var jag fast.Hur dum kan man vara börja i vuxen ålder??

Att du snusar istället för röker är en enorm hälsovinst! :-)

Kan hålla med om att mini är inte riktigt samma sak, men jag vet jag inte skulle klara av att glesa ut.. Ibland känns det som jag byter prilla lika ofta jag som jag tar ett andetag *skratt* Och sen var det faktiskt mini jag körde med i ganska många år, innan jag gick över till vanlig portion, och general portion mini är inte så hemsk.

Tror inte det är värt försöka trassla med ingefära eller jox, men hur jag gör i nästa steg får jag se. Just nu måste jag försöka få ner mängden, och det genom att byta till mini :)

Snusare har definitivt mer nikotinberoende än rökare, vi kanske inte får den där kicken av blosset lite nu och då under dagen, men det första som man famlar efter när man vaknar är ju dosan, ibland även på natten, så giftet finns där och myser hela tiden.

:-)

Nu blir det morgonpromenad till jobbet (jobbar hemma i veckan, och då är det bra gå till jobbet, för att inte bara sitta inne hela dagen)

Tjing

Jag skrev så här hos Fialotta88 igår:

Det är inte nödvändigt att lova någonting. Två saker brukar ”di gamle” råda om vad det gäller tidsperioden och nyktra beslut:

1) Ta en dag i taget: ”Idag är jag nykter.” Det är bra för ditt här-och-nu-tänk. Inte älta saker som hänt bakåt, och inte planera för långt framåt (glögg eller inte till jul tex).

2) Bestäm inte ”aldrig mer” eller ett visst datum då du ”får” börja dricka igen, utan tänk hellre ”inom överskådlig tid”. Ungefär en månad i taget. Då kommer du helt naturligt att ”välja om beslutet” med viss regelbundenhet, ungefär som man kan välja om sin partner. ”Ja, jag älskar dig fortfarande och vill fortsätta leva med dig.” Då tar man inte beslutet för givet utan ”underhåller sin relation” även till nykterheten.

Kram ?

Vi har saknat dig ❤️

Kram ?

Det där borde jag göra också ? Jag vågar inte ens räkna på hur mycket pengar jag lägger på snus varje månad.

Mini ger mig inte alls samma ”trygga känsla”. Och ibland byter jag smak, men sen går jag alltid tillbaka till den gamla vanliga sorten.

Jag är fd rökare. Lyckades inte sluta med den ovanan helt förrän jag började snusa. Vågar inte ens tänka tanken att sluta snusa. Men det borde funka att snusa lite mer kontrollerat. Tål att tänkas på i alla fall.

Det finns ett nikotinsubstitut som är utformat som portionssnus. Minns inte namnet dock. En del ”snusar” bitar av ingefära eller kryddnejlika. Konstigt.

Jag har hört att en snusare har ett fyra gånger större nikotinbehov än en rökare, eftersom man snusar typ hela tiden.

Lycka till! Jag kanske följer dig i fotspåren. Men jag tror mer på att glesa ut än gå över till mini. Mini gör ingen snusare lycklig ?

Kram ?

Bra att du kollar upp kroppen med ett läkarbesök. Känner igen det där med trötthet, verkligen jobbigt. det kan vara så att kroppen inte hunnit ifatt rent fysiskt. Skulle tro att det tar ganska lång tid innan det lättar. Sköt om dig och förbli nykter en dag i taget.

Intressant hur många ursäkter jag kan komma på för att tillåta mig att dricka.
Vore bättre om jag använder andra för att låta bli.
Är min väg 12/2?
12 dagar utan, 2 kvällar med alkohol? Jag funderar och funderar.
Så skönt att vakna pigg och utvilad. Skönt att också veta att jag inte kanske är utan dricka hela livet.
När jag inte dricker varje dag, är jag inte lika tolerant och jag blir snabbare påverkad, påmind om att backa.
Kanske funkar det.
Kanske inte.
Jag tänker på vad ni skrivit. Att prova 3 månader utan.
Jag körde 320 dagar utan. Det gick fint. Vad fick mig att dricka igen? Kaxighet. Trots.
Nu har jag bevisat att jag kan. Check på den, lite grand.
Började om.
Föll in i samma mönster.
Vill inte skada kroppen, inte såra familjen. Bromsade in. Gasade.
Broms. Gas.
Så ojämnt
Upp o ner, upp o ner..
Nu är jag på en platt landsväg.
Ser inte riktigt de luriga kurvorna.
Känns som om jag har medvind.
Funkar bromsarna?
Har inte testat dem ännu..
Försöker att inte slira i gruset.
Försöker att inte trampa för fort vet att det blir utmanande längre fram.
Några gupp på vägen men har inte fallit av cykeln ännu.
Trampa på.
Se upp för gruppen.

Ny vecka

Det här inlägget är inte direkt alkoholrelaterat, men väl "drogrelaterat". I helgen bestämde jag mig för att försöka minska mitt snusande, från 1.5-2 dosor portion per dag till, ja en början 2 mini portion per dag, men borde försöka pressa ner till 1 portion per dag sen om det går. Sluta helt eller så, ja i teorin, men måste få bukt med det lite först, för att göra en cold-turkey klarar jag verkligen inte av rent humörmässigt.

Läser jag på så innehåller mini ungefär hälften så mycket nikotin som vanlig portion, så vi pratar om en halvering om jag förbrukar samma mängd dosor, och 1/4 om jag lyckas vänja mig vid en mini-dosa per dag. Når jag dit är jag nöjd för ett tag.

Ett av skälen är ju såklart hälsa, ett annat pengar. Jag bränner lätt 2000 i månaden på nikotin... Helt galet.

Sedan inser jag hur fånigt det är, när jag ska ut och jogga vågar jag inte ge mig iväg utan en dosa i fickan. Helt sjukt, jag är ute max 45 minuter. Så nu är det dags att strypa tillförseln av den nappflaskan.

Mängden nikotin i kroppen påverkar hjärtat, det märker o känner jag, men struntar ändå i det. Så att få ner mängden ordentligt tror jag är bra både för välmåendet (när väl huvudet vant sig vid lägre dos), och förmågan att jogga och förbättra konditionen torde gå lättare.

Får se hur mina planer går, men vis av erfarenheten från öl-slutandet så skriver jag här istället för att bara försöka av mig själv utan att någon vet om det. Kanske ger jag upp minskandet och återgår, inte hela världen, men det vore verkligen nice få ner nivån.

Men prioriteringarna måste vara: fortsätt vara nykter, det går först. Sen minska/sluta med snuset. Aldrig tvärtom.

???

Här är jag nu, skamsen och med svansen mellan benen.

Återfall? Ja.
Magen har kraschat.
Viktnedgång
Trötthet
Besvikelse
Ser hur livet rinner ur mina händer.
Varit nykter nu i 4 dagar. Tål inte en droppe alkohol nu.

Jag känner ingen tillförsikt nu. En stort svart hål i min själ, där ensamheten och självföraktet slukar allt som ger livet mening.

Letar efter ljuset
Men det är så mörkt
Jag kan se en springa av ljus
Men när jag försöker fånga det dras jag genast ner i själens svarta hål...

Saskij

Jag har själv ingen i min närhet som är bipolär men utifrån det du skriver så låter det fruktansvärt och jag förstår din oro kring henne. Då förstår jag också att det är lätt att ta till alkoholen för att dämpa ångest och oro över din dotter.

Jag tänker såhär. Nu har du två saker som tynger dig rejält. Ditt alkoholproblem och din dotters hälsa. Du kan kontrollera ett av de problemen, och det är ditt alkoholproblem. Tänk att makten över ett av dina problem ligger helt i dina händer och du har möjlighet att lösa det problemet en gång för alla. Din dotters hälsa är svår för dig att kontrollera, men jag är övertygad om att om du skulle bli kvitt ditt alkoholproblem och bara ha din dotter att fokusera på så skulle allt kännas så mycket lättare. Då är det endast henne som din ångest och oro kretsar kring. Känns inte allt lite lättare av att tänka så? I sådant fall kanske det kan bli en motivation för dig att ta tag i problemet som ligger inom din kontroll för att på så sätt göra problemet som ligger utom din kontroll lite lättare och mer uthärdligt ? jag förstår givetvis att det är lättare sagt än gjort men det kanske funkar som lite motivation iaf ?

Jag har inte sagt till så många att jag aldrig tänker dricka mer, utan bara sagt ” tillsvidare”. Efter sjätte januari får det bli ”slutat för gott” ?

Var ifrån har du fått ” kycklingpaus” förresten? Får ingen träff när jag googlar.

Kram ?

Riktigt motigt denna kväll. Skarp ångest. Sex veckor nykter. Så här länge har jag bara varit nykter två gånger(med denna period inräknad) sen jag fyllde 18. Hur jobbigt det än känns ikväll tänker jag ändå att detta på sikt ska bli den längsta period jag varit nykter sen jag fyllde 18. Därför är målsättningen också backad till att bara vara nykter längre än tre månader. För att just ikväll känns 'för resten av mitt liv' en aning övermäktigt och oöverskådligt.

Går inte förneka att alkoholen går att använda som en ventil att släppa ut övertryck och spänningar med även om det är en riktigt dålig metod som snabbt biter en i röven. Men jag tänker att om tre månader behöver jag kanske inte längre ha den här ventilen tillgänglig, men att just nu tänka 'aldrig' är för stort och jag orkar inte vara så resolut ikväll. Och det tror jag inte heller att jag behöver vara.

För det är inga problem att vara nykter resten av denna dag.

Och imorgon tar jag nya tag.

För att vara nykter för alltid.

Jag vill nämligen inte dricka längre.

Tack för att du delar med dig om hur du drack. Intressant med så många olika varianter på hur vi alla hamnade här till slut.

Hej Varafrisk!
Vad tråkigt att det inte går så bra för dig. Vad beror det på? Jag kanske kan hjälpa på något sätt?

Att backa några steg låter klokt och du är ju klok. Nu har gjort rätt och ett nytt LVM är bra för honom OCH för dig ! Vet inte vad jag ska säga annat än att jag finns här och håller handen. Kram och godnatt

Tack Jasmine och Andrahalvlek för omtanken?

Idag har min dotter kommit hem igen. Var ganska speedad när hon kom men blev lugnare allteftersom men det räcker att man säger ett ord fel så är hon på. Jag förstår att jag kommer inte kunna skydda min dotter i framtiden...utan det kommer hända saker ...och det är smärtsamt...det värsta är om hon skulle skada sig allvarligt...men jag kan inte skydda henne mot det heller...och det är smärtsamt...det gör liksom ont långt in själen...i varje cell. Pratade med en vän som har en dotter på 25 år som haft depression under tre år...om hon inte haft sina föräldrar hur skulle hon fixat hela myndighets- och sjukvårdsbiten.

Ikväll känns det iaf skönt att hon somnar under samma tak som min man och mig samt att jag är nykter??

Godnatt?