Senaste kommentarerna i forumet

Jag har varit nykter 1 månad efter ett återfall. Då hade jag klarat 7 månader. Min sambo har inte alkoholproblem och dricker då och då. Jag tänker ofta att jag skulle vilja dricka, men jag går på Antabus så det går inte. För mig fungerar antabus bra. Jag tar det måndag och fredag och det har inga svåra biverkningar, om man inte dricker.

Så fint ni skriver både Se klart och Kaveldun?

Kram?

fräckt stjäl jag denna text skriven av Camilla G i fb-gruppen "Medberoende". Den är så bra !!!
Jag tycker också att den så tydligt visar likheterna mellan beroende och medberoende !
För oss beroende så är ju förändringen av oss själva nyckeln till livet.

"? Att släppa taget kan vara oerhört utmanande rent av svårt. Oavsett om vi håller fast vid våra tankar om framtiden eller dåtiden och vi fortsätter att göra om samma misstag från vårt förflutna om och om igen i vårt sinne - så kan det kännas ganska ont när vi ska släppa taget och gå vidare..
Det desperata försöket att hålla fast vid de saker som vi så väl känner till och är trygga för oss som också begränsar vår förmåga att uppleva glädje och glädje i nuet.
Livet handlar om ständig förändring. Det innebär att oavsett hur mycket vi än vill behålla saker som de är, kommer vi förr eller senare att konfronteras med obevekliga förändringar, oavsett om vi gillar det eller inte. Antingen växer vi eller förtvinar och dör precis som i naturen ?
Fast så fort vi slutar med att kontrollera vår omgivning öppnar vi oss för nya möjligheter och vägval
Att släppa taget betyder inte att glömma det betyder bara att du förlåter dig själv och lär av dina misstag. Så börja redan idag
✨Släpp taget om personer som tar din energi.
✨Personer som enbart delar med sig av klagomål, problem, katastrofer, rädslor och som dömer andra.
✨Personer som aldrig kan dela med sig av något positivt eller glädjefyllt.
✨Personer som aldrig ser dig eller lyssnar till det du har att säga med ett genuint intresse.
✨Personer som enbart pratar om sig själva och vill ha all uppmärksamhet.
#släpptaget "

Jag säger bara det: BURR. Det finns visst dåligt väder, eller åtminstone för lite kläder. När jag nyss var ute o joggade frös jag jättemycket (hade bara en tunn långärmad träningströja o långa joggingbyxor på mig), 5 plusgrader i skuggan blev för mycket för mitt humör. Så jag joggade bara den korta svängen, med högre tempo så jag ändå fick ut något av träningen, för jag behöver fokusera på att jogga fortare nu, inte bara längre hela tiden.

Har inte särskilt mycket olika träningskläder då det var länge sedan jag "höll på" så här och sprang, så jag får bli modelejon o fara på XXL för att inhandla lite grejs tror jag :-)

Värt det, och jag har råd.

Tack för omtanken. Det är inte så bra med mig, men det beror inte på alkohol just nu...

Önskar dig en fin dag?

Jag kollade ditt tips på Youtube och flera till av samma läkare. Intressant! Men, den värk jag har är inte kopplad till alkohol och jag vet exakt vad det är... och den ska inte vara bestående. Dock har jag haft den konstant i fyra månader och det begränsar mitt liv.

Tack för tipset alla fall och hoppas du får en fin dag☀️?

Vilken mardröm när går igenom i familjen. Har inga ord. Tänker på dig!
Varm kram!

Är fortsatt datorlös efter kaffeincidenteten häromdagen. Har dock grävt ett djupt hål i ekonomin och beställt en ny. Gillar inte att skriva Och läsa på forumet Genom mobilen. Men till helgen kommer jag förhoppningsvis igen!
Nykter i dag! Njuter av den fina höstsolen som kommit efter regnet!
Kram!

Ja, du Fibblan, nu vill jag hålla mig på det friska tåget ?? och aldrig mer hoppa av i "Fylleträsk"?

Förstår fortfarande inte vad som hände för den mängden alkohol jag hällde i mig i fredags har jag inte gjort sedan jag började skriva här på forumet...?
Mina snedsteg har ju varit mer måttliga tidigare. Men kanske detta var min så kallade botten?
Jag blev rädd för mig själv, tappade kontrollen även om inget farligt hände ...?
Men om något hade hänt i min omgivning hade jag varit oförmögen att agera och det skrämmer skiten ur mig.
Så nu känns det ändå bra att jag inte behöver tänka på alkoholen som något som fattas mig.
Utan istället på att den förstör och förgör!
Ha en fin tisdag ☀️?

Kram ???

I början av augusti gjorde jag ett försök att sluta snusa. Jag ersatte snuset med nikotin tuggummi och vanligt tuggummi. Det funkade rätt bra tills jag fick ont i käkarna av allt tuggande. Jag har övergett tuggummi strategin och provar i stället medveten snusning. Det innebär att jag inte tar en snus på gammal rutin. Jag måste känna ett verkligt sug innan jag tar en prilla. Det kommer förhoppningsvis leda till minskad konsumtion vilket är bra. Vem vet jag kanske slutar snusa helt i framtiden.

Min hjärna fick inte för sig att jobba mitt i natten, skönt. Somnade också hyfsat lätt, trots en timmes höneblund efter jobbet igår. Tyder på stort sömnbehov.

Bäst hade sannolikt varit att få till längre nattsömn, på 7-8 tim. Just kvinnor i klimakteriet behöver det har jag läst. Det är sant! Inte bara ett svepskäl faktiskt.

Jag är nästan hobbyexpert på klimakteriet också. Jag kan inte göra någonting halvdant, inte ens genomlida det förbannade klimakteriet ?

Precis som med förlossningar så ser jag klimakteriet som ett överjävligt lidande! Förstår faktiskt inte poängen med att vi kvinnor ska behöva lida så svårt enbart för vår förmåga att föda nytt liv. Är det för att vi ska bli tåligare?

Och att klimakteriet skulle vara sju resor värre än puberteten har ingen berättat för mig tidigare. Då hade jag sagt upp mig som kvinna tror jag ?

Det finns till och med forskning som visar att kvinnor inte bör jobba heltid under klimakteriet, eftersom det är en sådan tuff prövning både mentalt och fysiskt. Sannolikt syns det i sjukskrivningstalen också.

Hormoner är ett jävla skit. Livsnödvändigt, men så överjävligt jobbigt när de åker berg- och dalbana ?

Kram ?

Jag håller med, detta forumet är till riktigt stor hjälp - speciellt när suget är stort. Bra jobbat Svenne till dina idag 38 dagar (för jag förutsätter att du även håller dig nykter idag). Jag känner likadant - har tre månader som mål, men hoppas vilja och orka längre än så. Och med er hjälp här i forumet kanske det går! Skulle ju vilja kunna dricka måttligt och normalt vid speciella tillfällen bara...Ha en bra nykter dag nu!

...med smak av döda bävrar.
Vad fasen gjorde jag igår kväll, egentligen?
Munnen känns som om jag smaskat chips med vitlök, inte druckit vatten på veckor och kroppen känns stel.
Vad gjorde jag....?
Jag låg på spikmatta och la mig kl 22 det är vad jag gjorde!
Trodde nog jag skulle känna mig liiite fräschare efter en sån kväll.
Åt inte ens ett enda litet pytteschips som annars är min grej framför Tv:n på kvällarna..

Igår fick jag hem en ny laddning alkoholfri öl. Det är nog min räddning. Jag älskar öl.
Numera finns det ju massor med bra smakrika alkoholfria alternativ.
Måste alltid ha det hemma annars går jag loss på saker jag ska hålla mig ifrån.
I söndags drack jag äppleglögg som stod gömd längst bak i skafferiet.
Jag hade alla de bästa ursäkterna i världen till att dricka.
Jag höll mig inom mina 2/12 om jag räknat rätt.
Men seriöst, glögg i augusti.
Lite illa funtad är jag nog.
Å andra sidan, förr drack jag 25 av 30 dagar, nu har jag druckit otroligt mycket mindre.
Lurad eller ej så är jag jätteglad över det.

Tisdagmorgon

Gårdagen avslutades efter jobbet med lite social samvaro med bekanta, trevligt.

Mitt humör har inte påverkats så mycket än av av mitt beslut att försöka dra ner på snusandet. Däremot märkte jag på kvällen hur det pirrade i ben o fötter... den där obehagliga känslan, som i och för sig är ett tecken på att det jag gör är rätt. Dessutom så har vilopulsen gått ner och hjärtat kändes inte som det ska hoppa ur bröstkorgen hela tiden (överdrivet men ni som snusar vet nog...). Så det är klart rätt beslut, kroppen har fått kämpa mot denna dumhet för mycket för länge. Om jag klarar av att dra ner och kanske sluta, det vet jag inte än, om jag skulle stålsätta mig så skulle det så klart gå, men ännu så länge är det lite oklart hur stor min viljestyrka är.

Minidosorna räcker oroväckande kort måste vara färre portioner i dem än i de vanliga ;-)....

En dag i taget gäller även här, nu när jag läst på lite igen om snus-stopp så är det dag 1-3 som man har mest fysisk abstinens, och det borde gälla även vid större förändring av mängden, så håll ut käre vän, till slutet på veckan innan du ger upp. Så kanske du har minskat nivån till hälften utan att gå åt av det.

Vad gäller Alkohol är det ju nästan bara här på forumet jag skriver ner "nykter" idag, jag tänker inte på det länge så jag aktivt måste säga ifrån i tanken. Men, säkert bra formulera det i text några månader till: Idag är jag nykter!

Min plan för joggningen har varit att göra det efter jobbet, för att "ha något att göra" på kvällarna, någon annan aktivitet än att pilla mig i naveln, läsa böcker, se på film eller så, men nu ska jag strax ge mig ut på en morgontur.

Fördel med att jag gått över till mini är att den dosan ryms bättre i joggingbyxorna ;-) så jag kan ha med min kompis...

Kvällen ska ägnas åt att ge mig ut och paddla, för enligt prognosen så skall det vara fint väder ikväll. Det gäller passa på då det temperaturen sjunker, kvällarna blir kortare... Men det kan vara riktigt fint ute på kvällen på höstarna.

Ha en fin dag.

Känner igen mig i det du skriver på jobbet. Även det andra halvlek skriver. Inte roligt! Vi har fått ny chef. En sådan som är tillsatt för att styra upp. Inte kul och har med haft samtal ! Men har bestämt mig att jag ska vara som jag alltid varit. Positiv, stå över hela situationen och rida ut. Håll huvudet högt! Kram?

Jag har en liten fråga och om det är någon som känner igen sig!
Jag har ett vanligt jobb och sköter det utan problem. Men när jag kommer hem på kvällen är det svårt att koppla av och framförallt svårt att sova!!!! Tankarna rusar.
Då är det så skönt att koppla av med lite vin som ger mig lugn i hela kroppen!
Det ger mig en känsla av välmående och lugn och efter några glas kan jag somna skönt!
Är det någon mer som känner såhär?

På helgen när jag är ledig kan jag dricka en hel bag in box på en dag!!!!

Tusen tack för all input och pepp ni ger mig på det här forumet.
De täta besöken jag gör här har varit en stor hjälp för mig hittills. Jag har nu klarat 37 dagar och även om enormt mycket tankar har snurrat runt A emellanåt har jag ännu inte varit nära något återfall. Nu gäller det att fortsätta hålla garden uppe och inte börja känna sig för säker. Jag har tre månader som mål. Längre än så klarar jag inte att tänka i nuläget.
Nu kör vi på en dag i taget och peppar varandra! ?

Har läst din tråd och jag kan verkligen hålla med de som skriver om betydelsen av de täta besöken här på forumet. Det har varit en stor hjälp för mig hittills. Jag har nu klarat 37 dagar och även om enormt mycket tankar har snurrat runt A emellanåt har jag ännu inte varit nära något återfall. Nu gäller det att fortsätta hålla garden uppe och inte börja känna sig för säker. Jag har tre månader som mål. Längre än så klarar jag inte att tänka i nuläget.
Nu kör vi på en dag i taget och peppar varandra! ?

Får inte ihop det riktigt. En pappa som är ledsen och frustrerad varje dag och som upplever sig som psykiskt död tillsammans med en mamma som dricker i stort sätt dagligen, alkoholist helt enkelt, och sedan barn som alltid är glada. Självklart påverkas barnen.

Du har fått råd och uppmanats att fokusera på dig själv den enda du kan förändra. Oehört svårt att inse sin maktlöshet, men en befrielse samtidigt. Du kan inte få din fru att sluta dricka och mestadels, om inte alltid, är det negativa konsekvenser som gör att man blir motiverad till förändring. Det är så mycket skam förenat med missbruk/beroende och detta kan nog förklara förnekelsen hos den beroende. Du kan berätta för din fru var hjälp finns att få och för övrigt ta hand om dig själv och dina barn på bästa sätt. Något anhörigprogram, alanon skulle jag föreslå dig och en bra bok som heter Missbrukaren och jaget av Craig Nakken. Du har ansvaret för fyra barn ta emot all hjälp du kan få.

En del av mig hoppas, en del av mig är livrädd och orolig hur det kommer att gå ...

Han har sagt flera gånger nyligen att han ska ta uppehåll. Nu. Snart. Jag har sagt till honom att det är klokt beslut, inte sagt så mycket mer. Inte gjort så stor sak av det, vet inte om den biten är bra eller dålig.
Jag borde väl vara glad och lättad men även här finns massa känslor som är jobbiga. Jag blir galen. ?

Han har sagt att han funderar på att börja med vissa fritidssysselsättningar, jag har varit positiv till det och sagt att jag gärna kommer med på något. Har dock sånt sjå att inte blanda mig i hans projekt som det ju är med uppehållet. Antagligen den medberoende - delen av mig som vill styra. T ex mitt i allt kom jag på att jag borde slänga ölen, vinet, whiskyn men sedan rätt fort hejdade jag mig och tänkte "nej fasen, detta är inte min uppgift, det är hans liv och val!! " och lät vara. Får se vad som händer med uppehållet. Håller tummarna. För honom och för min skull. För hans del bland annat i frågor som rör andra relationer, jobb och ekonomi.
?

Idag har jag varit nykter i nio dagar - precis som du Flyktsoda :). Och det är som du säger jättejobbigt nu... Av olika orsaker. Min dotter flyttar utomlands imorgon och det känns jättejobbigt. Samtidigt ska det samtidigt bli lite skönt också att landa i vardagen och kunna vara där fram till jul då barnen kommer hem på besök igen. Solen har skinit, det har varit som en sommardag. Jag har jobbat hemma och solat lite på lunchen. Hade varit gott med lite vin på verandan när jobbet var slut...Min man drack några små starköl. Men det gör mig ingenting. Jag har stått emot och druckit två alkoholfria öl och sedan vatten och Kiviks citronlemonad. Känns bra att jag stod emot suget! Är glad att jag inte valde att fly. Har gråtit lite nu när jag kramade min dotter godnatt. Vi ska äta frukost ihop imorgon innan jag ska till jobbet. Det blir nog en jobbig kväll imorgon när jag kommer hem till ett nästan tomt hus...Men jag har min man vid min sida. Han får stötta mig i det jobbiga.
Grattis Kaye till tre veckors nykterhet och tack Flyktsoda för visdomsord - det betyder jättemycket! Tillsammans klarar vi detta! Kram och godnatt<3

15 nyktra dagar är jättebra jobbat. Du ska vara stolt över dig själv.

Jag går själv på SSRI och har gjort av och till senaste 10 åren. Träning hjälper absolut och min plan är att trappa ut dem och hålla kvar vid träningen.

Du ska absolut inte tänka att folk ser dig som en ”flåsande tjockis”. Det finns inget mer imponerande än en person som är överviktig som tar sig till ett gym. Det visar på ett driv och en vilja att förändra. Om någon skulle tänka en elak tanke om en överviktig person på gymmet så ligger felet hos den personen. Då är det en osäker människa som har ett behov av att se ner på och döma andra. Fullkomligt vidrig egenskap. Men självklart är det viktigt att du inte skadar dig eller tar i för hårt om det gått ett tag sedan du tränade. Så om du börjar träna är det jätteviktigt att ta det försiktigt i början så du inte skadar dig eller så. Men du kanske kan börja med något lugnt som långpromenader tills du gått ner tillräckligt mycket för att kunna börja träna försiktigt och så du inte känner dig obekväm på ett gym.

Håller med dig Kennie att det onekligen känns lockande att säga precis så!

Kram ?

Se klart skrev en sådan fin liknelse. Att bemöta suget som ett trotsigt barn. ”Jag hör vad du säger, men nu gör vi ändå som jag har bestämt.”

Känns lite ofarligt att tänka på suget som en trotsig 3-åring faktiskt.

Kram ?

Onkel F är på banan igen, pigg och rask i stegen!

Kram ?