Senaste kommentarerna i forumet

Du skall verkligen inte be om ursäkt/vara ledsen för någonting. Idén med forumet är samtal, diskussion och hjälp och stöd åt varandra. Ibland sker missförstånd, då får man reda ut dem. Det var fel av mig att ge ett så avvisande svar. Jag försöker göra bättring.

Hur jag ser på Antabus?
Det är ett alldeles förnämligt preparat som verkligen hjälper dig om du vill låta bli att dricka. Behöver du den hjälpen så finns det ingen anledning att inte ta Antabus. Jag har behövt det, 2 gånger.

Varför har jag misslyckats och tagit år av återfall? För att Antabus hjälper mig att låta bli att dricka, den kan aldrig få mig att sluta. Jag har förväntat mig att medicinen skall göra jobbet åt mig, har inte insett att det måste till en förändring i mig själv för att kunna behålla nykterheten. Är det så för dig också, Offside?

Det finns ingen anledning att sluta med Antabus så länge du tycker att det fungerar och din kropp inte protesterar. Gör det som känns rätt för dig.
Men i förlängningen finns det en risk för negativ inverkan på levern. Då behöver du en Plan B.

Jag kan nog beskriva det som att de gånger jag tagit Antabus har jag haft en vilja till att vilja bli nykter.
Jag har behövt gräva lite djupare än så. Jag har behövt hitta viljan att bli, och fortsatt vara, nykter. Jag tror jag har gjort det. Det hade inte gått om jag fortsatt att förlita mig på Antabus.

Använd den respit Antabus ger dig från alkohol till att hitta din styrka och vilja att bli nykter!

Berätta hur det går och om du vågar att steget ! Tycker du beskriver din osäkerhet kring normala män klockrent. Jag känner samma sak och blir vilsen när jag tänker på hur en normal relation skulle vara. Jag börjar i terapi imorgon och detta är en av de saker jag vill arbeta med, att kunna navigera i en vanlig sund omgivning. Men vi är oerhört driftiga och kompetenta så om vi klarar det med jobb och barn ska väl detta gå också :-). Jag hejar på dig och det värsta som kan hända är ett nej. I vår iver att få bekräftelse och trygghet är det inte konstigt att vi valt män som dyrkat oss från början, ett säkert kort där man inte känner att man riskerar att bli lämnad. Lycka till och kram !
Blade Runner

Hur är det vännen? undrar hur du har det och hur du mår?

Kram:)

Vill bara skicka en kram och en önskan om att sonen ska få vad han behöver! Och jag vet....vad bra att du är nykter!

Kram:)

Va bra att du skriver här stereolife:)

Det är strongt att våga skriva och att våga blotta sig själv. Jag själv har inte fått till det med någon längre nykterhet men ville bara svara så att du inte känner dig ensam. Jag förstår att skammen växer ...men skam och skuld...gör inget annat än bara trycker ner...så vi ses här igen hoppas jag!

Kramar:)

Tack för era svar. Min anhörige med beroende har sagt att från 1. September gäller nykterhet en period.
Skönt att höra, jag inser dock att det blir en stooor utmaning för hans del, hm, för mig med tror jag.

Jag kommer att stöda så gott jag kan, och till det har jag funderingar ...
Hur stöder man på bästa sätt? Jag vill inte uppfattas för "på".
Jag vill inte heller att han får den tanken att jag bryr mig för lite då han vill göra en förändring. ?

Kan tänka mig att då man har tråkigt/känner sig rastlös kan innebära ett sug. Jag tänker att det vid de tillfällena kan vara en bra idé att "dra" med honom på olika aktiviteter som "avleder"? Eller tänker jag tokigt, att jag blandar mig i för mycket? Att han själv bör hitta sätt och aktiviteter som funkar för en nykterhet? ? Att det liksom mera blir hans jobb att hitta "nyktra vägar" och att jag snarare hänger med på dem?

Allt gott till er. ?

men igår valde jag att dricka. mycket. och sen lite till.

under tiden hade jag kul, jag tyckte att jag var en bra vän som stöttade en vän som håller på att ta sig ur ett dysfunktionellt förhållande. jag höll oss i schack. men jag glömde bort att hålla mig själv i schack. hon fuckade inte ur, vi fuckade inte ur - men jag fuckade ur. jag ramlade helt plötsligt, direkt ut på trottoaren från restaurangen min man jobbar på och jag ramlade rakt ut i det bottenlösa hålet som är mitt beroende. som den bra vän jag är, klapp på axeln.

idag vaknade jag upp med flashbacks från hur jag blir nekad inträde på baren jag är stammis på. jag säger till vakten att jag känner ägaren, som kommer ut och släpper in mig. och serverar mig. jag känner mig hemma. viktig. lilla viktiga Jag kunde man inte neka för jag känner faktiskt ägaren, klapp på axeln.

skammen växer. jag vill att den här dagen ska vara över innan den ens börjat. det är för mycket ångest. jag känner att har misslyckats med allt och att kastat allt i sjön. jag ältar, ältar, ältar.

kan man duscha bort ångesten? bara låtsas som att igår inte hände? men hur gör man för att både hantera ångesten och fortsätta framåt trots detta bakslag? jag vill planera och agera mig bort från den här dagen. som den duktiga flicka jag är vill jag inte låta detta förstöra mig men jag vet inte om jag är stark nog. att både hålla modet uppe och att erkänna och dra lärdom. allt snurrar men jag klistrar på ett leende och fokuserar blicken, klapp på axeln.

jag vet inte längre vad som är ärligt med mig. jag är så långt borta från mig själv. vad håller jag ens på med? vad skriver jag? nej usch. dags för en dusch.

Det är så som jag känner och tycker nu också. Det måste gå att bryta de värdelösa och skadliga vanorna att det jämt ska vara alkohol inblandat mer eller mindre jämt när folk ska umgås. Varför skulle svärmor prompt plocka fram en massa alkoholhaltiga drycker fram på eftermiddagen när vi hade jättetrevligt utan alkohol innan dess.
Och barnen som sagt Charlie, när barnen ser detta så uppfattas det ju som helt normalt av dem. Att det är normalt att dricka alkohol, fast det ju egentligen är totalt onormalt att hälla i sig ett gift. Inte bra! Ska snacka med frugan om detta. Jag ska också gå med i IOGT-NTO Andrahalvlek! Nästa gång jag fyller år och bjuder hit släkten så ska det banne mig inte serveras en droppe alkohol. Då är det jag som fyller år, och då bestämmer jag! ?

Tack för era kommentarer, nu blev jag riktigt taggad!?

Kram

Kanske blir det så att saker känns mindre jobbiga när tröstlådan inte skapat kemisk ångest, dålig sömn osv? Jag är på dag 7 nu och dimman lättar ska jag säga. Dag för dag. Tvåbarnsmamma här som också pimplat vin som om det var en hastighetstävling...

Ett projekt vi tränar på just nu är att lära dottern laga mat. Så mathållningen blir lite enehanda, men det gör inget.

Fläskpannkaka har det blivit varannan söndag hela sommaren, så också idag. Imorgon också, en fläskpannkaka ger ju fyra portioner.

Halva sommaren har det blivit prinskorv och pasta varannan tisdag, så också nu på tisdag. Snart sitter den maträtten också.

På onsdagar sover dottern över på korttids, så då får jag slarva med maten. Ny maträtt på torsdagar, med start denna torsdag, är klyftpotatis och lax i ugn.

Jag sitter vid köksbordet, eller diskar, och dottern lagar mat med muntlig coachning. Och det går strålande! I början är hon tjurig och muttrar ”det är för svårt för mig” men efter några gånger blir hon mer och mer positiv.

Knäcka ägg i en skål utan att få äggskal bland äggen kräver träning tex. Likaså för att vispa ut alla mjölklumpar i pannkakssmeten.

Målsättningen är att hon kan tillaga tio maträtter innan hon flyttar till eget boende till våren.

Hos sin pappa tränar hon regelbundet på att laga pizza med pizzakit och göra tacos (steka och krydda köttfärs, skära grönsaker). Ska peppa honom att komma igång med ytterligare en maträtt, tex pastalåda som de båda älskar.

Kram ?

Det går att lära gamla hundar sitta! Och lära sig nya vanor, om de nyare vanorna är mer sunda.

Två exempel, som inte alls är alkoholrelaterade, i min vardag på senare tid:

1) När jag bytte från Comhem till Telia i maj fick jag alla playtjänster inne i tv:n. Numer kollar jag aldrig på tablå-tv. Till och med nyheter kollar jag på playtjänst. Slötittar inte, väljer vad jag vill se. Mycket dokumentärer blir det, om allt möjligt. ”Bäst i test” har seglat upp som ett favvoprogram - herregud vad jag skrattar gott åt det programmet!

2) Eftersom dottern lätt blir liggande med mobilen länge på kvällarna när hon ska sova så har jag infört att vi båda ska ladda våra mobiler och iPad i hallen. Punkt. Funkar faktiskt. Jag har fått skrämma liv i min klockradio, och jag har fått nytta av mina trådlösa sovhörlurar så att jag kan fortsätta lyssna på ljudbok 30 min innan läggdags.

Klurar som bäst på vilka andra vanor jag behöver ta itu med och ändra ?

Kram ?

Jag har inte börjat ännu. I lördags så köpte jag en bag in box. Den är snart slut. Har märkt att det blir värre å värre. Nu vill jag ha mina 100 dagar.

100 vita dagar. Behöver nog få prata en del.

Hur skulle det någonsin kunna vara ditt ansvar att han inte tar sitt ansvar? En del jobbar verkligen på fel ställe.

Bra jobbat med att ”backa” ut ur ert umgänge. Tänk att för varje gång du och barnen slipper hoppas och tro att han ska delta, och han inte gör det, så går ni sönder lite. Nu när ni slipper tro och hoppas, och bli besvikna, så läker ni istället. Såret rivs inte upp hela tiden.

Sen förstår jag verkligen att det är en stor sorg ?

Kram ?

Åh, vad glad jag blir när jag läser ditt inlägg ?

Stort grattis till fyra nyktra veckor - och du fick precis alla rätt på den första tentan i nykterhet ?

Kram ?

Du jobbar på jättebra med nykterheten!

Var lite uppmärksam bara när alkoholdjävulen snart börjar viska ”det här gick ju lätt, du har nog inga problem egentligen.”

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Idag har det gått 1 månad och 11 dagar sedan jag bestämde mig att spola kröken.
Det har varit enkelt, svårt, glädjefyllt och tungt. Berg&dalbana med andra ord.
Upplevde första veckorna som allra enklast faktiskt. Kände mig stolt och mallig och fick så otroligt mycket och bra stöd från nära och kära.
Sen kommer vardagen. Och börjar sakna att få höra att jag är duktig. Då kommer ibland meningslösheten över mig och när ingenting spelar någon roll så kan jag lika bra supa.
Men kämpar på. Pratar med min psykolog om det.
Har varit med vänner på krogen flertalet gånger. Har inga problem med att sitta med och beställa alkoholfri öl. Det är trevligt bara att kunna komma ut lite.
Vill tipsa som en app som heter ”I am sober”. Man kan räkna dagar man varit nykter och bli peppad genom deras forum.

Ha en fin söndag alla starka hjältar där ute!

Hur ensamt det än skulle kännas att ta ett nyktert beslut vet jag nu att vi är två, och ännu fler.
Betyder mycket, vi traskar i varandras fotspår ibland går någon före och visar vägen, ibland halkar man efter och tar rygg på den med lite bättre fart. Vandring med extra allt!
Benen, ja där sa du nåt. Fjunig päls här som möjligen påverkar mina löparresultat (hahaha).
Ha en fin söndag! Kram ?

Håller med Se klart. Börja med tre nyktra månader, först därefter tar du ett nytt beslut.

Skriv mycket och läs mycket här på forumet. Läs böcker, lyssna på poddar, kolla dokumentärer. Lär dig hur alkoholen skadar dig. Sakta men säkert förflyttar du dig från ”jag får inte dricka” till ”jag vill inte dricka”.

En av mina husgudar Annie Grace brukar säga att det finns tre nycklar till nykter framgång:

1) Du måste tro på att du klarar av att sluta dricka.

2) Skippa skuld och skam, sluta se bakåt, tänk här och nu en dag i taget och fokusera på fördelarna med nykterheten.

3) Identifiera dig med nykterheten och gå all in, ungefär som du skulle göra om du skulle träna inför att springa ett maratonlopp.

Kram ?

Tack se klart! Ja det har varit skönt att ha en nykter semester. Skönt att vara nykter över huvud taget.

Hoppas alla får en fin dag ?

Ja, AA är ingen skillnad från alla andra sekter där man blir tillsagd hur man ska vara, känna, tycka och tänka! Man får inte ens tycka att AA inte passar en själv, då får man en predikan om att man förnekar sina problem, inte vill sluta dricka, inte vill ta ansvar osv. Att jag blivit nekad behandling och avgiftning gång per gång tar de lätt på, det känns som att vissa tror jag ljuger om det, är JAG ansvarslös för att SAMHÄLLET gång på gång nekat mig hjälp?!?
Jag bär på mycket ilska pga sånt som andra sagt då det gäller missbruk, skulle kunna skriva en bok om det, och ilska pga sånt som folk som jobbar inom missbruksvården gjort - som är anledningen till att jag inte vågar söka hjälp och inte vill berätta för någon eftersom ingen går att lita på!
En person sa en gång till mig: "När det gäller droger kan man inte lita på NÅGON, så ta det inte personligt att jag är osäker på att du verkligen är ren som du säger!"
Nej, det tog jag inte personligt, personen ifråga sade det på ett väldigt respektfullt sätt och är nog en av de få som INTE ljugit, svikit eller gjort saker bakom min rygg då det gäller att stötta. Men jag slås av det ironiska i det han sade..: Jag vill vända på det; som missbrukare kan man inte lita på NÅGON som inte själv är i samma sits! Det är min bittra erfarenhet! Det är ALDRIG okej att bryta ett tystnadslöfte, gå bakom folks rygg, vara jävlig etc etc, oavsett om det gäller missbruk eller något annat! Det skulle kännas bättre för mig om folk åtminstone talat om för mig att de tänkte bryta tystnadslöftet, sekretessen, eller vad det nu var, INNAN de gjorde det! Så jag sluppit bli uppringd av en helt annan person som berättade vad de gjort!

Toppen att du startar en egen tråd. På din beskrivning av dina erfarenheter kan jag bara bekräfta att vi är många här med liknande berättelser. Tänker bl.a. på Honungsblomma. Har du läst den tråden? Alkoholen är faktiskt ofta inte så himla mysig, det kommer du märka om du håller nykterheten en längre period. Har du någon plan? Vill du kunna dricka normalt eller sluta helt? De flesta av oss här inser att vi inte kan dricka normalt och har därför valt att sluta helt. Men det gäller inte alla. Jag har under många år försökt bli en normaldrickare men gett upp de planerna helt. Mycket enklare att bara skippa alkoholen.

Kram!

Välkommen hit, här finns många som är/har varit i din sits. Jag tycker att du är mkt modig som delar med dig av hur det är. Och då blir det mycket enklare att råda: sluta drick helt enkelt.
Om det är en månad eller tre (rekommenderas av många då det tar så pass lång tid för kropp och knopp att BÖRJA återhämta sig)
Först då kan man nyktert ta beslut om framtiden.
Att dina barn upplever detta som något återkommande är en viktig signal. Att du har stöd hos din man är verkligen något du kommer ha nytta av.
Ta en dag i taget. Förhandla inte med dig själv. Läs och skriv här. ?

efter småfolk min säng?Har ännu inga barnbarn till mitt stora förtret, men hoppas, hoppas??

Och tycker att ditt inlägg var härligt! Det beskriver livet?Det finns inga händelselösa dagar, bara dagar som kanske går i ett lugnare tempo?

Och till din lista med naglar och ögonbryn lägger jag till ben och bikinilinje?Skall fixas till under veckan som kommer??

Nykter idag? Självfallet?

Ha en skön söndag☀️

Kram?

Det är min ”kvällslektyr”. Lyssnar på 30 min varje kväll innan jag somnar. Spolade tillbaka nyligen för 7:e eller 8:e gången från början. Perfekt daglig påminnelse!

Kram ?