Senaste kommentarerna i forumet

..,denna morgon, och natt.
Idag börjar jobbet och jag ska dessutom in till stan för diverse möten i em/imorgon.
Tar emot, lite trög men det blir säkert bra när maskineriet kommer igång.
Nykter idag. Ska springa. Kort och snabbt eller längre och långsamt, har inte bestämt mig.
Mycket jag inte vet i början på dagen men att jag inte kommer att dricka vet jag varje morgon.
Nu ska jag ut och spana på mina blommor, kanske lättar huvudvärken.
Ha en fin och nykter dag alla.
Kram ?

De där vännerna är livsviktiga, hela livet- personerna som är ett sorts vittne till hela livet.
Så sorgligt att läsa om detta, men som sagt, ovärderligt att kunna vara där.
Som jag skrev är jag otroligt imponerad att du hållit dig nykter utan att läsa/skriva här. För mig är detta lite av min kontrollstation, checkar in och ut.
Igår försökte jag tänka ”vad som har hänt på forumet” men det är ju inga dramatiska saker ? förutom att Andrahalvlek flyttat till Det vidare livet ? och många nya här förstås, där jag är osäker på hur mycket man kan tillföra som ”långliggare” dvs de där akuta sugen förekommer iaf inte för mig längre.
Jag är glad att du är tillbaka, det har verkligen varit tomt utan din röst och din fina omsorg.
Önskar dig en bra första dag på jobbet- och ser fram emot rapport.
Kram ???

Senaste veckorna har jag haft en del stora duster med min sexåring. Igår vägrade hon duscha efter stranden, jag lirkade i flera timmar och till slut duschade jag henne mot hennes vilja. Jag har aldrig sett henne så blixtrande arg, det var på sätt och vis magiskt, hela hennes kraft. Jag var inte arg, bara bestämd, och jag tror jag handlade ganska bra. Det är ju gränser hon frågar efter och jag behöver kunna sätta dem. Men jag blir fruktansvärt ledsen efteråt. Hon kallade mig dumma mamma för första gången.
Jag tror att jag kan ha snurrat in i prestationshetsen igen. När min bransch coronastängdes blev jag tvungen att ta itu med min karriärstress, men det gjorde nog att jag försköt en massa prestation till mammarollen. Att jag tror att jag gör bra ifrån mig de dagar som blir konfliktfria för att jag orkar ha tålamod med alla barnens utspel, och att jag misslyckas när jag blir frustrerad. Men med deras utvecklingsfaser just nu, och förändringen med skolstarten, blir det så uppenbart att konflikterna måste vara en del av vardagen. Och här räcker inte min självkänsla till. Jag vet inte hur jag ska klara att hålla fast i att jag är okej även när jag behöver vara arg på barnen, hur jag på riktigt ska förstå att det är fullständigt normalt att bråka. Jag har snart varit nykter i två år, men självbilden från avgrundstiden släpper ju aldrig taget. Är det så? Tror jag att starka känslor bara tillhör den fulla mamman? Att det känns som att jag blir den personen, att jag skäms efteråt som om jag hade varit full och gjort bort mig.
Jag har äntligen fått börja min behandling inom psykiatrin. Jag har en hel del att komma ikapp med, och det känns som att min samtalskontakt kommer att bli bra.
Idag börjar jag min arbetshöst, som blir annorlunda och stark. Jag har sparat in tillräckligt på mitt extrajobb för att kunna satsa på mitt företag utan att behöva ett uppdrag, skapa på egen hand i väntan på att branschen vänder. Det kräver jättemycket tro på mig själv, och jag är nyfiken på att se hur jag bär mig själv. Jag har utvecklat en fobi för att ta reda på hur mycket bättre det går för alla andra i min sits, men jag tror jag har bestämt mig för att skita i att ta itu med det just nu. Det kan ju också få vara en slags vila.
Nykterheten känns väldigt stabil nu jämfört med i början av sommaren. Häromkvällen var jag i ett sommarhus med min kärlek, och kom på mig själv med att känna hur absurt främmande det hade varit att dricka vin. Att det förut var en situation där det hade varit helt givet, det känns jättekonstigt, att förstöra den fina närheten med att bli berusad. Så har jag nog inte känt förut, det är bra.
Tack om någon orkar läsa. Om någon har lust att dela med sig av lite föräldrastress och hjälpa mig normalisera barnbråk blir jag väldigt tacksam.
P&K

Ny vecka, nya möjligheter, sista semesterveckan på ett tag, även om min semesterskuld är påtok för stor så jag skulle kunna vara ledig en månad till.... ?

Jag är nöjd över mig nu på morgonen, trots jag var busseg så tog jag mig iväg på en joggingtur, och joggade hela vägen (förutom lite upp o nedvärmning), så 29 minuter utan att gå, fortfarande långsamt, men det får jag öka på eftersom, fortfarande - viktigt att inte öka för snabbt eller för intensivt så jag ledsnar eller skadar mig.

Ute i skogen var det härligt, septemberluft i och för sig, men den är skön, avkopplande med sin höga friska känsla, kravlös.

Sitter nu och väntar på att resten av dagen skall veckla ut sig, efter lite morgonpysslor här hemma så ska jag förbi till kyrkan då vår måndagssamling drar igång igen ikväll, det ska bli skönt, kul och bra hoppas jag ? Det är bra om några sådana rutiner kommer igång. Vi har aldrig haft problem med 50 gräns på den samlingen, var det fem innan coronan var det bra. Passar mig som är lite enstöring :-)

Jag har en jobbarkompis som jag ofta funderat om han dricker för mycket, men jag har aldrig vågat eller velat fråga. Mycket på grund av min egen situation - vem är jag att kasta den stenen? Någon gång här under hösten, när situationen tillåter ska jag bara lugnt nämna vad jag gjorde i sommar, eller slutade göra. Så får saker komma utifrån det.

Lyssnade på en (kristen) podcast - som handlade om ”du kan bara förändra det du är nöjd över”, det innebar att vi inte kan göra om saker i vårt liv där vi drivs av skam, skuld, eller t.o.m förakt över oss, vi behöver få bli mötta som de vi är, utan att bli förkastade. Så det är nog det sättet jag behöver möta jobbarkompisen på - om det kommer upp att han faktiskt också har/haft samma problem så går vi vidare därifrån, bättre än den dubbelskam som jag tidigare skulle
utsatt både honom och mig för.

Det är nog också sant för mig själv - så länge jag var bunden i min skam i hemlighet så var jag fast och dömd av mig själv att upprepa beteendet. Att bli mött här utan fördömelse - och även av några av mina vänner IRL gjorde hela skillnaden. Jag ÄR inte mina missbruk (det finns ju fler t.ex. snuset) utan det är saker jag tagit till för att förstöra och bedöva mig.

Mest troligt blir det en tur med kajaken till bekanta som har stuga på en ö här i närheten, jag drar sent ikväll eller i morgon. Det ska bli kul. Om det inte verkar för blåsigt.

Nykter dag 4 klarar du också!

Kram ?

Ljuga och gömma tillhör drickandet, ärlighet tillhör nykterheten. Ett skutt eller två eller tre är nog mer normalt än onormalt på den nyktra resan.

Huvudsaken är att man lär sig något av skutten. Alltid ha alkoholfri öl hemma till exempel ?

Kram ?

Ps. Älskar att du räknar 12,5 dag. Den halva dagen är också viktig!

Godmorgon Varafrisk! Nu har du klarat 3 dagar och påbörjat den fjärde. jättebra ju!? Så nu klarar du dag 4 av bara farten tror jag.

Ha en bra dag! Kram ?

men i startgroparna (konstigt uttryck) för att fortsätta framåt.

Höll upp 12,5 dagar. Vilka underbara dagar! Men igår tog jag ett återskutt. Inte ett fall.
Det låter dumt och det är inte något jag vill göra reklam för på något vis men det var ett hyfsat genomtänkt väl att dricka vin igår.
Jag hade massor med bra ursäkter till att dricka, funderade 1, 2 och 15 gånger, pratade med min man, väntade en halvtimme till och sen gjorde jag det.
Jag kan idag ärligt talat säga att jag som efter varje gång kan konstatera att "Jaha det var inte mer än så".
Det var inga stora mängder.
Jag såg inte stjärnor och fyrverkerier.
Livet blev inte ett dugg bättre.
Kvällen blev inte roligare.
Jag blev inte full, så mycket drack jag inte.
Det var inte jättegott, det var ok.
Hade jag haft alkoholfri öl skulle jag tagit det, hellre.
Ska köpa hem så det alltid finns.

Idag är jag nykter igen.
Med största sannolikhet imorgon med.
Jag hade kunnat låtsas att jag höll nollan men för vems skull då?
Jag backade, ett litet steg men nu gör jag framåt igen.
Jag har ingen ångest.
Det är bara lite surt.
Men det är okej.
Jag kan bättre än såhär.
På det igen.

Härligt för dig att vakna på dag 4 utan "vintyngd" i skallen ??, eller hur!?
Jag ser när din och andras trådar är uppdaterade och även min egen. Konstigt att du inte gör det?
Kanske admin har en förklaring?

Hoppas din måndag blir bra och att du känner dig såpass glad och nöjd med dina vita dagar i ryggen att du fyller på med fler ?

Skickar styrkekramar till dig??
???

Måste bara fråga er här på forumet.
När jag har skrivit här på forumet står det då att min tråd är uppdaterad för er? Jag ser det hos er andra men ser aldrig en indikation på att någon har skrivit i min tråd. Känner att jag vill kolla upp detta!

Kram?

Tack för det du skriver, jag har många gånger haft på känn att roten till min alkoholism inte är just alkoholen eller berusningen så att säga, om dubföretår vad jag menar. När jag sökte psykolog förra gången var hennes fokus på mitt missbruk, men jag kände helt och hållet att det var fel, att jag var där för att komma åt anledningen till missbruket (har använt andra droger med sporadiskt). Jag kan ibland eller ofta känna att jag dricker utan "sug" utan av vana eller understimulans.
Så utredningen känns viktig för mej, men många i min omgivning verkar ha svårt att förstå det, de menar på att adhd diagnos kan göra en sjuk av att veta om det att jag är vuxen att adhd är en "trend "osv.

Men är det kärnan till missbruket så vill jag såklart veta!
Tack för tipset, jag ska läsa den boken :)

Stadiga kliv mot två månader, men en dag i taget. Som min vecka är planerad så är det full fart från i morgon, i dag är det bara jobb. ? Jag älskar verkligen sommaren och värme, jag trivs så bra nu och även om det är jobb igen så är jag helt fri från ångest och oro. Att sluta dricka är det bästa jag gjort för mig själv och oavsett vad som händer framåt så har jag gett mig själv en sommar att minnas för livet. Jag har ingen plan att dricka igen, men om det skulle hända nån gång och om jag skulle trilla dit igen (gud förbjude) så har jag denna period att minnas som en av de absolut ljusaste och gladaste i mitt vuxna liv! ❤️

Nu dags för vardags-rutiner igen, har avverkat snart två koppar kaffe i sängen - älskart, nu prommis med vovvis och sen skola och jobb. Heja måndag! ?

Idag väljer jag att vara nykter! ??❤️

Alltså, jag vill säga så mycket. En missbrukare äter upp en. Du har fått bra svar från gros19. Din pappa måste säga ifrån.

Jag gav mitt ex en förmögenhet. Som investeringar. I 12 års tid. För att han skulle få skapa sitt livsverk och jag skulle få utdelning sen. Sen kommer aldrig. Och jag gjorde om allt till en gåva. I tanken. Då slapp jag tänka på "om jag fick tillbaka så kunde jag köpa ett sommarhus som jag alltid önskat på en plats där jag trivs bra" Men jag ångrar det ändå inte. Jag lever i nuet och jag är en enkel person. Nu kan jag inte "leka" med de tidigare sk vännerna som lever dyra liv. Och jag tycker att det är jätteskönt. Jag behöver inga prylar. Jag har mig själv. Jag har vänner och en del vill leva ett dyrt liv med prylar och de har bjudfester. Jag får aldrig inbjudan längre och det är jätteskönt, för jag vill inte vara bland människor som dricker.

Jag trivs i skogen, intill ett träd och leker där. Med andra som också gillar att vara där. Det tog mig år att säga ifrån och idag gör jag inget som jag inte vill.

Och det är det jag vill säga till dig. Jag tycker att du ska fokusera på dig själv. På att må bra. Vad får dig att må bra?

Kan du börja gå ut i naturen. En stund varje dag. Göra som japanerna. Skogsbada. De går ut 15 min varje dag och tar in hela naturen med alla sina sinnen. Ett sätt att vara i nuet. Och upptäcka det som är just nu.

Jag tvingades öva under alla år jag levde med en man som drack dagligen. Jag kunde inte slänga ut honom. Jag var dessutom ansvarig att försörja honom då konkursförvaltaren gjorde honom i personlig konkurs.

Så jag hamnade i en situation som var märklig. Däremot så visste jag inte då att jag var försörjningsansvarig för honom. Jag gjorde det för att jag inte kunde säga nej och för att jag kunde. Men det var medel som skulle gå till en dröm jag haft. Som nu är slut och på ett sätt så var det jätteskönt att jag gav honom precis allt jag hade.

Att jag fick se konsekvenserna och jag ser ju hur det fortsätter och hur andra betalar för honom och hans uppehälle idag.

En missbrukare som inte får tydliga gränser fortsätter tills den i bästa fall vill förändra. I värsta fall tar med andra i sitt fall. Nu hade jag en gräns på vad som var ok. Jag har konst som jag var orolig att kronofogden skulle ta, så jag ställde bort min konst när de knackade på.

Även om jag hade kvitto och bevis på att jag köpt konsten innan jag ens träffat mitt ex så var jag orolig för att kronofogden skulle ta den.

Det fick mig att bli lite arg och att hans missbruk faktiskt gjorde honom så jävla korkad. Ursäkta, men det är inte ett liv.

Hjälp din far att få din bror att flytta. Om du kan. Om du är rädd om din far. Gör det så snart du kan. Ring polisen!?

Socialen?

Vet inte vad göra. Vad göra?

Hoppas att du landar i något bra.

Ett steg i taget.

Först.

Andas och känn din andning.

Ta hand om dig själv.

Vad vill du göra idag?

Gör det du kan.

Fråga dig varje dag.

Vad vill jag göra idag?

Gör det du kan.

Efter att i många år varit tung drinkare, dags att ta en vit vecka. Någonstans ska man börja. Har vid några enstaka tillfällen hållit upp 3-4 dagar. Men sen har det inte gått. Jag har det sociala under kontroll och jobbar hårt och levererar. Tar aldrig återställare och dricker inte före klockan 15. Men fysiken försämras och jag börjar tappa bort saker jag borde minnas, Framför allt namn på saker. Sover också dåligt. Somnar tidigt av alkoholen men vaknar extremt tidigt efter 4-5 timmars, ibland mindre, sömn. Vaknar oftast med lätt ångest som går över efter några koppar kaffe.

77 dagar utan A. Känns så skönt. Att bara få vara här uppe i Norrland och njuta av den storslagna natur som finns häruppe utan stress och jäkt gör det hela mycket enklare att hålla sig borta från alkoholen. Så känns det i alla fall just nu för mig. Hur blir det när jag åter skall tillbaka till jäkt och stress om ett par veckor. Jag hoppas jag kommer klara av det och att jag känner mig lika stark då som jag gör nu. En dag i taget.

26 dagar vi. Känner mig piggare, klarerare, mindre stressad o labil. Tacksam

Jo han har kommit till rätta. Han var nykter och drogfri, men det har framkommit nu när han är drogfri att han har svåra psykiska problem och han är inlagd på psykiatrin. Bad om det själv. Han har under alla år självmedicinerat och försökt dölja sina problem. Nu får vi göra det bästa av situationen och ta reda på vad det finns för hjälp att få förutom medicinering. Tack för du bryr dig det värmer.❤

Jag har tyvärr druckit 21 glas den här veckan. Jag hade en relativt låg alkoholkonsumtion från måndag till torsdag. På fredagen hade jag ångest och drack därför 4 glas. På lördagen cyklade jag till en fest och planen var att vara nykter. Det var strålande sol och många personer på en liten yta. Jag hade inte tagit med mig någon alkohol utan jag hade tagit med mig en aloe vera juice. Värden hade handlat mycket alkohol och sa till folk att det inte behövde ta med sig egen dricka. Jag började med att dricka vatten men en halvtimme in i festen så började jag dricka rosévin. Jag drack totalt 10 glas men blev inte för full eller gjorde något konstigt. Dagen efter kände jag mig trött och bakfull men jag mådde ändå relativt bra med tanke på omständigheterna. Nu är jag rädd att jag kommer att ha ångest eller känna mig stressad i början av veckan.

Jag ska arrangera ett firande nästa helg och bjuda mina kompisar på alkohol. Planen var att cykla dit och att vara nykter. Nu vet jag inte riktigt hur jag ska göra och jag kommer därför inte sätta upp ett mål inför nästa vecka.

Äntligen ligger jag i sängen, ja oj vilken fullspäckad vecka, allt och ingenting på samma gång liksom.
Våra gäster gick för någon timme sedan, vi har röjt undan i köket efter kaffekalaset och därefter hämtpizza för tolv personer, diskmaskinen surrar förnöjt därnere i köket.

Det var ett dubbelkalas för fru och son, inte alla som hinner med att komma under semesterveckorna.
Men det här kalaset brukar vara välkommet och välbesökt, något mindre i år pga Coronan förståss.
Vädrets makter har grillat oss ordentligt, fick spatt en halvtimme innan gästerna skulle drälla in, drog iväg med bilen till det stora bilföretaget och köpte deras största fläkt, det var olidligt till och med i skuggan, och tur var väl det så vi kunde hålla avstånden ifrån varandra, svetten pärlande sig ändå i våra pannor och tinningar.

När solen gått ner över horisonten kom kylan blixtsnabbt, och daggen samlades i gräset, myggen hälsade oss välkomna med sitt bitska surr, mina shortsbeprydda ben var redan fullständigt nedsolkade av sommarens sårskorpade myggbett så jag undrade i stort sett var skulle de få plats att bita på ett obesudlat ställe.

Tv’n på sovrumsväggen försöker få min uppmärksamhet, men jag orkar inte intressera mig för någon svensk deckare i repris för fyrtioandra gången, det enda som händer är att de försöker trycka i mig en massa obehövlig reklam.
En titt på fejjan och jag bara suckar, ständiga bilder på glas fyllda med antingen vin eller öl i sommarsol.
Jag vet vad det brukar visa på, att man inte har något liv utan vill visa andra hur bra de har det.
Kolla mig, jag har det så bra att jag kan glänsa lite med berusningsmedel när som helst, t.om en vardag.
När bilden gått iväg så väntar de på gilla-tummar och avundsjuka kommentarer.
Men egentligen så har de oftast ett ganska så mediokert liv, men det höjer prestationskraven för dem som ser dem.
Och i sin tur kanske ökar en konsumtion som egentligen inte skulle behövas.
Så jag ser det, men det känns som om jag redan har löst rebusen, det är bara en konstruerad tillvaro.
Inget innehåll, bara en fasad utan egentlig mening, en tomhet utan ryggrad.
Om jag skrev ett inlägg att jag har varit självvald nykter i tolv år på deras kommentarer så skulle deras fasad spricka.
Jag skulle blottlägga deras och kanske andras skuldkänsla om att de kanske, kanske dricker för mycket och ofta.
Men, jag gör det inte, det är inte moget nog att vara så rättfram på fejjan, att skapa ett allvar i deras fej-kade livsstil.

Igår gick jag och bästa polaren vår årliga maraton, en fotomaraton vi har gått nästan varje år sedan 1987 i centrala Stockholm, men i år lite förändrat pga pandemin, bara åtta timmar istället för 24, men femtio procent mer bilder per tidsenhet, så det blev lite mer stressigt, speciellt när hans snart trettioårig dotter hängde oss i hasorna.
Med åldern har vi märkt att vi har fått det lite tuffare, det gör mer ont i fötterna efter 27 000 steg, ja i resten av kroppen också för den delen, vi är inte purunga längre.
Men vi tar det med ro, vi vet att vi har blivit äldre och allt som hör det till, men det är en fin dag för att umgås.
Man hinner prata ikapp lite om vad som har hänt på sistone, sådant som man normalt inte hinner ta upp om man träffas under kortare period, vi kommer varandra in på djupet, och känner varandra en tilltro.

Jobbdagarna blev inte ett sådant helvete som förväntat, lite förvånad över att det gick så smidigt, bara sjuhundra mail i inkorgen.
Men får inte ropa hej ännu, jag är fortfarande beredd på att det att det kan smälla till, precis närsomhelst.
För det är när man är som mest avslappnad blir mest förvånad över ett knivhugg i ryggen.

Det är söndagsnatt och jag går in i en ny fas, en hel arbetsvecka, det känns lite jobbigt faktiskt.
Systerdottern som var här idag var alldeles skakig när hon skulle jobba för första gången i morgon efter fyra veckors ledighet, vilken sjuk tid vi befinner oss i, vi blir sjuka inför att behöva gå tillbaka till jobbet efter ledigheten.
Man kan fråga sig hur blir ledigheten då, man stressas av att behöva jobba igen.

Jo jag har en massa grejer som ska klaras av under kommande vecka, men försöker inte låta mig stressas av detta.
Vissa kommer jag att klara av, andra inte, vilka vet jag inte ännu, och bara det kunde stressa mig tidigare.
Men heller ingenting som jag behöver dränka med en berusning, varken före, under eller efter.
Det ger mig en större frihet att ha en egen beslutsamhet över mitt egna liv, jag styr mitt liv i större utsträckning.
Vi satt ikväll och pratade med våran favoritfamilj ute på baksidan när mörkret föll, de har fortfarande tonårsbarn och berättade om sin oro för sina barn med alkoholen, vi berättade hur vi hade gjort med våra och att bestraffningar har aldrig funkat, de kommer att få tag på alkoholen i alla fall.
Men att tjata hål i skallen på dem hur farligt det kan bli när man är oerfaren med alkoholen, och att även en erfarenhet inte heller gagnar för att man ändå får kontrollen över sin konsumtion vilket jag kan vittna om.

Alkoholen är farlig, alltid förr, eller senare, och när man tror sig ha kontrollen, det är just då man har förlorat den.

Berra

Hej Se klart!

Tack så mycket! Jag vet inte riktigt. Jag har försökt att dra ner vid ett flertal tillfällen. En lägre alkoholkonsumtion gör så att jag får mindre ångest vilket gör det lättare att avstå från alkohol. Jag har brutit den onda cirkeln men har fortfarande jobb kvar att göra.

Hej Kennie!
Tack så mycket. Ja verkligen.

Tog en promenad utan hund och på stranden träffade jag min son och hans sambo. Visste att de skulle vara där. Blev sittande och pratade m dem om vår dotter/syster samt kille. Till slut ringde min man och undrade vad jag hade tagit vägen. Jag blev kvar på stranden och min man kom m badkläder och matsäck. Badade och var där ganska länge. Åkte hem tog en dusch och så skulle min man och jag åka t ett ställe för att äta pizza men stängt. Nästa ställe var väntetiden 40 minuter. Åkte tillbaka in t stan t en annan restaurang. Ville sitta ute men inte Coronaavstånd. På fjärde stället hade vi tur och t slut fick vi vår pizza. Egentligen ska jag inte äta pizza som innehåller mer än hela mitt dagsbehov av energiintag. Detta händer dock inte varje dag. När jag kom hem kom jag på att jag hade faktiskt inte tänkt tanken att jag skulle beställa ett glas öl el vin utan det blev mineralvatten m citronsmak. Så jag kände mig nöjd och det fick vara ok m pizzan bättre än alkohol.

Ångesten finns där...lättnar ibland och ökar ibland...ibland kommer en tår?

Somnar nykter dag tre och det är en skön känsla??

Godnatt alla??

Jag är hos mina föräldrar, tog ungar och drog. Min man är nykter sedan 3 mån men ändå svårt sjuk. Vi gifte oss för 1,5år sedan, varit tillsammans i 4. Så jag vet hur du känner. Men jag har berättat för flera nära och min man har genomgått behandling, men han är så otrevlig att leva med. Han hjälper sällan till, säger aldrig vart han är, sover i eget sovrum, ingen kontakt med någon och aldrig initiativ till att göra något, ingen närhet och så blir han fruktansvärt arg om jag säger något. Jag pallar inget mer, men måste hem och säga orden. Försöka få till ett samtal, hur vi löser det ekonomiska och det praktiska. Det värsta är att han kan inte lösa ut mig och vi köpte hans drömgård, inte min. Och han försöker starta upp en verkstad hemma så ännu inte inbringar så mycket. Man är så nerkörd i botten så det är som att bestiga Mount Everest utan syrgas. ❤

Söndagkväll, vinet nästan sluta borde tycka de är skönt. Men nu kommer ångesten hjälp alkoholen på väg ta slut helt slut inan jag somnar? Får panik, måste somna full. Försöker ragga sprit men de ända kontakter jag har är närmast familjen och majoriteten av de sover nu de ska ju upp jobba imån. Skulle säkert kunna fråga mina yngre släktingar de har säkert stenkoll på vart man kan hitta nummer till langare men där går min gräns. Har imovane och ångestdämpande men vill inte blanda, Aldrig ätit dessa ångestdämpande tidigare står bara blir tröttare med alkohol men aldrig gillar blanda piller /alkohol oavsett

Söndagkväll, vinet nästan sluta borde tycka de är skönt. Men nu kommer ångesten hjälp alkoholen på väg ta slut helt slut inan jag somnar? Får panik, måste somna full. Försöker ragga sprit men de ända kontakter jag har är närmast familjen och majoriteten av de sover nu de ska ju upp jobba imån. Skulle säkert kunna fråga mina yngre släktingar de har säkert stenkoll på vart man kan hitta nummer till langare men där går min gräns. Har imovane och ångestdämpande men vill inte blanda, Aldrig ätit dessa ångestdämpande tidigare står bara blir tröttare med alkohol men aldrig gillar blanda piller /alkohol oavsett

I mitt tidigare liv var jag ytterst medveten om bolagets öppettider på lördagar. Planerade mina lördagar efter om jag behövde åka dit eller inte.

Någonstans på vägen försvann det tänket helt. Minst inte riktigt när, två månader kanske? Det tänket försvinner åtminstone - håll ut!

Jag bryr mig lika lite om bolaget nu som jag bryr mig om Lidl, en butik jag heller aldrig besöker. Kastar inte ens ett öga åt bolagets håll längre.

Kram ?