Senaste kommentarerna i forumet

Jag startade en ny tråd under ”Det vidare livet”. Lät den gamla ligga kvar. I den tänker jag skriva varje nykter månads-dag typ.

Kram ?

Ja tänka sig , 8 månader.
En väldigt lång tid.
Jag undrade förr hur det skulle kännas att inte dricka under en längre tid?
Sluta dricka?
Nu vet vi och snart vet vi hur det känns att varit rena fina klara och vackra i 8 månader.Hurra!?
Kram Pilla

Skönt att skriva av sig. Då blir det lite ordning och reda på tankarna i huvudet. Och man kan få en hel del tänkvärda svar här! Det kan jag lova ?

Tack, men något återfall i missbruk var det inte. Däremot har det visat sig att min son har allvarliga psykiska problem. Han var paranoid och hade lämnat sin arbetsplats. Dessa problem förstår jag idag har funnits länge men han har nog använt drogerna till att dämpa symptomen. Hade sovit ute under natten och är nu inlagd på psykiatrin. Han har en skörhet och meditationen har hjälpt honom mycket, men kanske även att det brutit ner alla försvar. Så är det och vi får försöka hitta så bra hjälp som möjligt för honom. Förstår idag vilket lidande han haft under många många år. Positivt var att han trots sitt dåliga mående inte handlat alkohol eller droger.

Tror man måste vara redo... för att göra överenskommelsen med sig själv att bli nykter. Jag kände iallafall så... och hoppas att jag är så redo nu att jag kan fullfölja det. Men idag har vart en skitdag och svåraste dagen hittills. Men blir inget alkohol. Ska springa, prata med mannen för att få stöd och sen göra nåt för o komma ner i varv. Jag ska inte säga att jag är helt skärmfri på kvällen heller. Kollar tex på mycket serier. Men har mobilförbud i sovrummet. Bla. För att min man va beroende av mobilspel förut ? o kunde spela hela nätterna. Och jag låg o surfa och ”jobbade” i sängen... HELT FEL... kramar

Tycker du ska berätta direkt. Gör det för din egen skull, även om du inte får svar alla gånger så är vi många som läser. Ingen här inne har alla svar men vi hjälper varandra så gott det går. Jag känner inte alltid att jag vill svara folk eftersom jag inte känner mig berättigad exempelvis.

Hej,

Tänkte testa att skriva lite här. Jag har läst mycket här, men dragit mig för att skriva här. Jag ska se om jag får lite respons på denna tråd, om, eller när jag får det tänkte jag berätta lite om mig själv.

Ha det bra!

Varit på mässa idag. Vad annars, det är ju söndag! ?

Känns fantastiskt och lite overkligt men väldigt bra idag. Det är så rörande med alla gratulationer på FB. Av min vän kom det bl a en ?.

Jag har funderat lite på hur jag ska göra med min tråd, här på forumet. Om jag ska be Admin flytta den till "Det vidare livet" eller om jag ska dra ner på inläggen. Jag känner mig trygg i min nykterhet numera. Mina inlägg handlar ju inte längre om A utan mer om mina möten, kyrkobesök och mina känslor i stort & smått.

Det har varit ett ovärderligt stöd att få "skriva av sig" här på forumet. När man skriver egen dagbok får man ju ingen respons alls.

Jag läser sällan andras trådar heller numera. Det kändes viktigare i början.

Risken är väl att jag inte kan hålla mig borta härifrån heller. Då får jag nog abstinens! ?

Men, jag avslutar inte ännu utan får försöka trappa ner lite istället.

En massa kärlek till er alla därute i anonymiteten! ?

Det skulle inte förvåna mig om jag skriver imorgon igen! ?

Imorgon är Första Dagen på resten utav mitt mitt liv... ?

Tack för ditt svar. Har varit i den processen omedvetet ett bra tag nu...Det började när jag började ta undan lite pengar, inte mycket men lite här och lite där... Visste att han skulle lämna mig med skulder den dagen jag orkade klippa. Kändes konstigt att hålla undan pengar för den man lever med.

Men du.... så kan du ju inte ha det, att bli behandlat elakt är aldrig ok. Kanske försöka ringa in vad det är som hindrar dig från att gå? Hus och hem? Lån? Ekonomi? Barn? Kärlek?.... För mig var det drömmar, att äntligen ha någon som älskar mig villkorslöst. Och att ge honom chansen till ett bra liv. Men den bollen tog han inte. :/

Förstår vad du menar att man inte vill prata om det med familj och vänner. Man kanske inte behöver hänga ut honom, bara konstatera helt krasst att "vi tar en liten pause", beror ju hur livet ser ut för en såklart... Jag oroar mig mest för mina gamla föräldrar som är så glada för giftemålet och allt... De märkte inte ens att han var aspackad på julafton, är han så trött? var deras kommentar. Hemskt!

Elak är det som berör mig mest i det du skriver...det tar på en. Ord sårar och lämnar märken.
Kram. En dag i taget.

Varför blir man så lätt irriterad på sin mamma.... hon kan verkligen säga små saker som gör en så arg på en gång.... suck! Värsta suget hittills idag. Bara pga. att jag bråkat med henne.
Som så många gånger innan... men då har jag tagit ett glas vin. Lugnat mig. Och istället blivit ledsen osv. Nu är jag fortfarande irriterad men med värsta ångesten.
Har legat och vilat i 2 timmar bara för att Försöka få bort den. Men funkade inte så bra!
Ska prata med mannen snart för att få stöd, och sen gå o träna.. grrrrrr ?

Så lätt att skita i det när man är på dåligt humör o ta ett glas iallafall... men beror helt på vad du vill framöver. Prova att vara nykter eller trappa ner för tillfället för o utforska vad du vill.
Bra med promenad ? där får man upp ögonen för vad som kan lugna, annat än med alkohol.
Just nu är jag på vecka 2, men haft en jobbig dag med bråk med min mamma. Har riktigt stort sug jag med. Men försöker läsa här. Skriva av mig. Andas. Vila... snart ska jag prata med min man lite för att få stöd. Sen tänkte jag gå ut o springa. De strategierna har funkat andra tillfällen... men som sagt idag har det inte varit en bra dag. Kommer dock inte dricka!

Tänk på kaffet imorgon bitti, eller vad du brukar dricka.
Skulle också hälla ut vin om jag hade det hemma såhär i början.
Barn blir gladare med tiden, när föräldrar är nyktra. Heja!

... att skriva morgonens inlägg om att vara nykter idag. Det är jag. Och har för avsikt att förnya detta löfte imorgon bitti.
Inga problem nu, jag tror/anar att det möjligen kommer med lite mer normalt arbetsliv och sociala kontakter.
Jag saknar människor, kollegor, vänner, massor. Annars inte. Jag har min trädgård som än så länge uppehåller mig om jag skulle få tråkigt. Jag har vinkat av barn och barnbarn och vilar lite nu men är inte utmattad som jag vanligen blev förr. Jag tog ny fart när de åkte, städade och tvättade lakan. Städade kyl och plockade vinbär.
Jag har en annan ork nu, dagarna räcker till och jag går inte mot kväll med lång lista av allt jag inte hunnit.
Som det har stressat mig, hela vuxenlivet. Not good enough.
Min liksom inre melodi och mitt grundackord.
Jag gråter numera en kort skvätt när jag vinkar av de små barnen. De är mina lena stenar i fickan, mina dunkuddar i livet. Tomt när de åker. Lycka att de finns.
Tacksam;
För de små
För de stora
Över att jag är nykter. Idag också.
Njut av din kväll, kram ?

Nu på kvällskvisten känns det lite tufft. Äntligen svalka efter en varm dag, barnen går mig på nerverna, pms. Rosé finns i kylen. Köpte hem alkoholfria alternativ men är inte sugen. Är på ruskigt dåligt humör och gick ut på en ensampromenad efter maten för att försöka lugna mig. Fick ångestvågor under promenaden men det lade sig efter en stund. Barnen är så ofantligt klängiga att jag tror jag ska sprängas ibland.

Tanken på att ta ett glas har fladdrat förbi men jag vet ju hur det blir när jag dricker i den här sinnesstämningen. Inte blir jag gladare och mer tålmodig direkt.

Jag har läst i din tråd och såg att du avbrutit din ADHD utredning. Du nämner även om din sorg och saknad efter alkohol.
Jag vill bara uppmuntra dej att fortsätta med utredningen. Där tror jag att du hittar källan till ditt problem att avstå alkohol. Vid ADHD regleras inte hjärnans domaminpåslag som " vanligt" vilket gör det lätt att fastna i olika typer av missbruk.
Läs gärna boken " från duktig flicka till utbränd kvinna"
Av Lotta Borg Skoglund.
Jag kommer att kämpa själv för att få en ADHD utredning. Det är en gåva att du fått möjligheten, ta emot den.
Därefter kan du få rätt stöd för just dej. Lycka till!

Ja, så sant @ah det är verkligen ett sorts teamwork här på forumet- samtidigt som detta att bli nykter är helt ensamt. Ingen annan kan göra jobbet. Men ju längre tiden går, ju mer förstår man ju att detta är - livsomvälvande på många plan.
Relationer, jobb och min tid. Såna viktiga teman i livet som nu kommer upp till ytan.
Måste komma ihåg att läsa din tråd i närliggande kommun- glömmer, och tänker att det är tomt här utan dig! Ha en fin söndagkväll, kram ?

Hej! Det har gått bra. Men det är en kamp med de tillfälle då man gärna velat dricka (snarare än när man borde dricka). Såsom när man är irriterad, stressad, trött osv. Har varit enklare med tex att gå förbi uteservering eller dricka annat till maten en lördagkväll.

Har väl själv funderat precis i de banor som du skriver, att låta tiden ha sin gång, men skönt ibland att bara sätta några ord på grubblerierna. Det är ju så att jag vet att man förändras en del ju längre man är nykter. Minns det från min senaste nykterhet. Och det är på något sätt bara att vänta in det, men lite jobbigt är det när maken tycker att vi skall bo isär en tid när han kommer hem?

Och jag tänker inte låta denna tråd bli ett forum för mina funderingar runt mitt äktenskap☺️

Nu känns livet iallafall inte lika lågt?Tog en tur med några av ungdomarna och ett par hundar till stranden. Ljuvligt!

Lämnade monsterkatten hemma?För idag (och inatt) har han varit hemsk! Har rivmärken över halva armen efter nattliga och morgontidiga attacker?

Men nu skall jag inte grubbla mer idag och i morgon kommer en ny dag som ännu är helt oförstörd OCH jag är nykter??

Dags för en balja te och en stund framför tvn?

Kram??

Så bra att du startat en tråd och skriver här. Du kommer ju snabbt märka att vi är många som har historier som liknar din.
En dag i taget är - och har hela tiden varit min strategi.
Enkelt, inte alla dagar, men mycket enklare än att kontrollera intaget av alkohol och vakna upp bakis och med ångest och skam.
Skriv och läs här, det hjälper mycket!

Jösses vilken dröm ja! Du som inte brukar drömma så mycket vill jag minnas. Det är säkert det problemet med bodelningen som ditt undermedvetna jobbar med nu när nykterheten är stabil. Det finns ingen tidsgräns för att få ut pengarna du har rätt till, så lagen har du på din sida. Nu är ju dina barn myndiga också så han behöver ju inte ha huset pga barnen. Kan du inte ta upp frågan med honom på ett lugnt sätt? Han kanske har tänkt på saken och vet att du har rätt till pengarna.
Inte bra med sådana problem som går att lösa fast det är bökigt.

Jag tycker inte du ska strunta i detta. Du har rätt till halva husets värde.

Kram

Läste i en annan tråd att du hade det tufft nu <3 Hoppas det är ett kortare återfall. Varm kram!

Hej
Har inte varit inne på ett tag. Det har gått " ok" efter omständigheterna även om det är tufft för honom. Känns som att han ändå accepterat situationen och han och hans socialsekreterare planerar för behandlig framåt ( mer öppet ställe ) som jag tror kan vara bra.
Kan bara hoppas att detta leder till något bra!
För min del är det väldigt skönt att slippa oroa mig och vänta på att nåt katastrofalt ska hända .

Kram

"EsterHanna". Du har börjat en process att säga stopp, önskar jag kommit dit. ?
Jag har svårt ta upp hans alkoholvanor med honom (min pojkvän) , hur det påverkar mig. Jag har gjort det enbart en gång. Vill så gärna ta upp det mera. Men, blir inte av. Vi båda vet troligen att vår relation inte är som det borde, men inget diskuteras. Alla galna och elaka saker han säger och gör på fyllan nämns inte dagen efter. Som att gårdagen inte ens existerat!

Jag är trött och frustrerad. Det har till och med gått så långt att jag börjat slarva med maten, har absolut ingen matlust. Trippar på tå och riktigt väljer mina ord och vad jag gör för att hålla husfriden. Han blir elak. Jag är totalt slut. Och det där ljudet av "ptscch"=ölburksöppnande, gör att jag tar en djuuup suck - jahha, nu är det kört. Enerverande ljud som driver mig till vansinne.
Samtidigt är ju hans nyktra sida ju den sida jag blev kär i. ❤️

Jag har heller inte berättat för dem omkring mig om min/vår situation. De vet att han festar en del ... Men inte så här. Skulle jag berätta vore det bland annat att jag skulle hänga ut honom, ett svek och det vill jag inte. Samtidigt känns det väldigt ensamt att inte prata om sånt här med sina vänner.

Sköt om dig. En dag i taget.

Andrahalvlek - väldigt knepigt, att både bevara relationen och få ut delen du har rätt till.

Relationen kan ju bli lidande om du inte tar upp det, eftersom orättvisan faktiskt t.o.m ger dig mardrömmar....

Rent juridiskt kan det vara så att det finns något "bäst före datum" i samband med en separation, jag har inte riktigt koll. Fast det är nog inte direkt önskvärt för dig att hamna i en rättslig tvist, det bästa vore ju om det gick lösa genom ett samtal.

Hur börjar man ett sånt samtal? Ärligt.. vet inte.

Undrar om han ens tänkt i de banorna någonsin?

Han har ju på ett sätt lånat halva huset av dig i dessa år, utan ränta, så moraliskt är han i underläge ;-)

Du är på rätt väg eftersom du tänker annorlunda den här gången jämfört med vid tidigare försök. Tankens kraft är stark!

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?