Senaste kommentarerna i forumet

Fri från ångest, fri från stress, fri från jobbiga tankar, fri att få känna efter, fri att få vara mig själv.
Löjliga saker kan den säga som inte har känt någon bakfylleångest, men från den kan man aldrig få någon empati.
De står frågande och tittar på en som om, Va?

Det är inte för dom jag skriver, utan för alla de andra, de som försöker hitta hem igen, till sitt gamla jag.
När bakfyllan håller på att gräva sönder det inre, urholkar ens sista glädjeämnen, vad finns då kvar?
Ett trasigt hölje tomt och innehållslöst, bara små fragment av det som en gång gav livet en innebörd.
Och man tänker, vad har jag kvar att leva för, för vem?
Alla vägar känns enkelriktade , bara att gå tillbaka, viker av på en sidogata, och visst är den enkelriktad den med,
Vad kan bli sämre, tänker man, och så går ena skon sönder.
Skriker upp till himlen, Gud är det allt du har, och ögonblicket senare kommer en blixt och regnet öser ner, kallt.
Varför inte låta det blåsa storm också tänker man stilla för sig själv, men man verkar redan vara osams med snubben däruppe, och håller mun, men att få det att snöa kan han inte göra, det förbjuder säsongen honom till, ha!
Undviker brunnslocket på gatan, djävulen kan sitta och kura under ett, och snabbt dra ner en.
Funderar på vad A och B-locken betyder, AAAhhhhh när man trillar igenom det.
Men B, vad skriker man då, Bajsmackaaaaaa?

Upptäcker att min fantasi skenar iväg, tappar tråden på rubriken.
Jo för att vända på en femöring, vänta sådana finns ju inte längre, en tjugofemöring, femtioöring, äh en enkrona.

Ibland känner jag mig extra fri, och det gör jag nu, sakerna är många, men för att nämna några...
Jag har sålt en förbannelse, vattenskotern är borta, fick den lagad, och nu såld, en tung sten föll från mitt ångestkonto, hojen lagad, men ett nytt fel kom upp, har bokat tid hos favvomecken igen, så,det är på gång.
Samma sak med släpet, vi kanske har en lösning på gång, förhoppningsvis.
Saker och ting är på bättringsvägen....
Men uj säger du, bara matriella ting, ja det är lätt att räkna så, mera handfasta ting.
Annat då, tja har tre kvällar/nätter kvar att jobba, sedan kommer zämstrn, vågar inte skriva ut den i sin helhet, det brukar betyda att jag bli inkallad i alla fall, så har det ju blivit de senaste....tre åren.

Men vad annars gör mig då så jädrans lycklig och glad då?
Ni har hört det förut, och ja det blir lätt tjatigt, livet på landet, det är vad jag vill ha...
Frugan och jag tutade ut på fredagen, lyxade till oss med varsin inköpt räkmacka till middag, men den blev sen.
Halv elva åt vi middag, intörnett hade gått ner sig, jag skulle bara, bara....bara, jag kan inte slita mig från...
ITTP, VPS, OCP, FTTP, WWW, FTP OCH PTV, och fan och hans moster.
Jo jag är inte så himlans bra på det där med datorer, OCH till mitt försvar, manualen ljög.
Jag satt länge, såg solen gå ner, och sedan gå upp igen, halvfem gick jag till sängs efter att ha skickat ett mess till dottern, KÖP EN NY (j-vla) ROUTER INNAN NI KOMMER HIT.
Och det gjorde dom, och på en timme så gick internet igång igen, och t.om solen kom till oss, allt blev plötsligt bra.
Dotterns båda hundar stod och yla och hoppade på bryggan när de såg mig komma med roddbåten för att hämta dem, nu visste de att de skulle vara fria från koppel och en morfar som matade dom med allehanda godis.
Okey det straffar sig med med några diaree pruttar på gräsmattan efter att ja stuckit till dem lite vitlökskorvar och annat namnam som egentligen inte hör en hundtarm till, men va f-n, de blir ju så glada!
Och så har jag lärt mig en sak till, paddor är heller inte bra för jyckar.
På kvällen när vi alla tog sista kvällskissen så jagade de båda in en padda i häcken, efter en stund kom lilljycken ut och krafsade sig med framtassar runt munnen, hade han någonting som satt fast?
Nejdå, men sedan så började han att smacka och löddra som en värsta rabieshund, det kom fradga ur hans mun och det löddrade överallt, på golvet, på mattan, i sängen, det tog över en timme innan det gick över.
Vi sökte på nätet, jo mycket riktigt, paddor utsöndrar ett "gift" när de bli attackerade och hundarna blir ordentligt påverkade, så där har man lärt sig något nytt, aldrig fullärd.
Under söndagen så började jag och svärsonen med ett nytt projekt, projekt damm.
Med hackor och spadar gröpte vi ur slänten på berget, byggde upp två gropar som vi sedan lade dammplast i.
Skapade ett fall och sedan fyllde vi upp det med vatten, tog fram två gamla dammpumpar som vi först fick renovera för de skrek hela tiden.
Stensatte kanterna, tog fram varsin trädgårdstol och en öl, satte oss ner och likt två nöjda barn glodde vi bara på vår skapelse och lyssnade på skvalandet som vi har saknat under så många år, vi var så stolta!
En liten pump skapar en mjuk svajande stråle i den övre dammen, den andra pumpar vatten från den undre till den övre dammen och rinner sedan ner utefter en sten som blev vårat vattenfall, f-B så mycket bättre än en köpt fontän.

Annars så har vi bara umgåtts och ätit, lekt med barn och hundar och levt ett helt problemfritt liv.
Ömsom sol, ömsom regn, ömsom T-shirt och shorts, ömsom långbyxor och fleece, en svensk sommardag.
Det växer och frodas bland tomater och potäter, jag känner mig så nöjd med helgens insats.
Vi sover kvar en natt till eftersom jag börjar sent på måndag, det känns lite busigt att vara kvar på en arbetsdag.

Så just nu känner jag mig fri, fri i mina tankar och samvete, fri att få vara med de jag älskar, fri att fä göra det jag vill, fri att få ta del av det som naturen erbjuder, fri, fri, fri...
Just nu mår jag nog som bäst, när hela svenska sommaren omsvallar mig...

Ja just det, det slog mig en sak, ska vi skriva en gemensam bok/följetång på forumet?
Ser varje dag så många litterära gåvor som med sin kreativitet skulle tillsammans kunna skriva en forumbok.
En slags följetång där man fortsätter och driver historien vidare med sina inslag, det skulle kunna bli hur kul som helst ( för att citera Ernst'an)
Vad tror ni om det (Ernst igen )?

Pling Plong, ding diong där gick sovklockan!

Natti!

Berra

Tack för era fina inlägg, de värmer. Denna dagen blev också nykter.

Jag räknade dagar upp till 100 dagar, och tyckte det räckte som belöning för varje nykter dag. Sedan har jag räknat månader och from 6 månader så räknar jag år. Pengar har blivit mycket mindre viktigt för mig sedan jag blev nykter men har ju märkt nu att jag sparar pengar. Helt plötsligt kunde jag pytsa in mycket mer på sparkontot varje månad. Det känns som det har gått mycket fortare för dig Amanda att utvecklas i nykterheten än det gick för mig. Jag var nog ungefär på 4 månader där du är nu. Jättehärligt ju!? Stort grattis!

Kram

Och jag minns att jag läst om ditt kämpande för dina barn, och klarat av det så bra.
Kan du gå tillbaka i sig själv och hitta den målmedvetenheten och styrkan? Känna hur det var, och dra nytta av din stora kapacitet- i din kamp mot alkoholen Bara en tanke. Kram.

Mitt barns mamma drabbades av aökoholdemens med permanenta skador. Hade liknamde upplevelser ovan och trodde aldrog det skulle bli så allvarligt så snabbt.

Men för dina barns skull skulle jag försöka att själv undvika alkohll själv och försöka få med frun på detta. Detta för barnens skull. Det känns inte slm en mellanväg fungerar. Hon är fast.

Går det ej,separera o håll ögomen på att hon sköter sina veckor,om inte orosanmäl och ha möte med slv. Dett amedans du själv kanake avjåller dig fråm alkohll likaså.

Vad är viktigare än dina barns framtid? Dricka alkohol eööer dina barns uppväxt?

Du minimerar risken för sjukdlmar för både dig o mamman med avhållsamhet fråm alkohol o mår.även bättre psykiskt. Känns lite som payoffen efter 40 är stt dricka inte riktigt är värt det.

Jur ska tonåren hamteras om mamman konststn dricler vin?

Tack för välskrivet svar.

Ja, jag tillbringar all min tid med dottern, dricker eej och arbetar inte ihjäl mig. Går till och från med dottern tklm skolan som är två km bort då dottern tyvärr fortgarande är skriver hos mamman.

"Jag hoppas att mammans tillstånd ändras. Att hon på något sätt kan få en försoning med sig själv. Att du och dottern är redo att lyssna på henne då."

Tyvärr är hjärnskadan permanent och irreversibel så loppet är tyvärr kört. Alkoholdemens är ju ett annt ord.

Men stämmer hoppas detta gjort så att dotter inte närmar sig alkohol för man fasat att det är delvis ärftligt. Mamman hade en svårt barndom med bortgånga föräldrar men för det ska hon inte förstöra för hennes barn. :(

Hej Alla!

Vill säga tack till Charlie70 och Andrahalvlek för era inlägg! Jag har läst i era trådar och jag tänker att ni är fantastiska...givetvis när det gäller nykterheten..men jag tänker även som föräldrar till era barn och då till era barn med funktionsnedsättning. Vilken planering och vilket tålamod!! Helt fantastiskt!

Jag är glad för att du fattade mitt förtydligande, Charlie70, för det skulle kunna bli så dumt annars. Och som du skrev du känner inte mig så hur skulle du kunna veta?? Jag skulle vilja skriva lite om mitt föräldraskap. Jag tänker att ni på forumet känner inte mig, några har träffat mig, någon/några kanske anar var jag bor. Kanske kommer vi ses på någon träff igen men ni kommer förmodligen inte träffa mina barn eftersom vad jag skriver kan vara lite utelämnande. Min man och jag försökte väl att få biologiska barn ca 1½ år innan vi fick ett ganska konkret besked att vi inte skulle kunna få biologiska barn. Det var naturligtvis mycket sorgligt men eftersom både min man och jag längtade efter barn och det var inte livsviktigt att det skulle vara biologiskt så bestämde vi oss för att adoptera. Det tog ytterligare tre år innan vi fick vår son och därefter fyra år innan vi fick vår dotter. Småbarnsåren gick väldigt lättvindigt men det var när skolan kom som problemen började komma inte i början men efter ett tag... i synnerhet under högstadiet. Som föräldrar kunde vi ofta känna att våra barn inte passade in i systemet. Vi satt på en mängd möten. Sommarlovet mellan åttan och nian blev vår son mer utåtagerande och jag kände mig väldigt ensam. Minns när vi satt på ett möte med rektor i årskurs nio som tur var vår son inte med då för hen sa inga fina ord om vår son. Det fanns två lärare som aldrig ringde hem och klagade på honom och jag frågade rektorn vad gör de lärarna som gör att det fungerar bra? Men rektor ville inte lyssna på det örat. Den sista terminen i nian gick alla kommunikation med skolan via ett mobilt team. Jag anmälde skolan till Skolinspektionen och fick rätt på tre punkter..skolan hade missat en del i sitt uppdrag. Under denna tiden så hade visserligen vår son bra kompisar men drog sig gärna till de mer gränsöverskridande...så mycket som jag/vi var ute och letade efter honom på nätterna..så rädd jag var att något skulle hända honom. Han var väldigt aggressiv under denna tid..Så slutade nian och han kom inte in på något program...utan det blev IV som det hette då. Då hade han inte ett så bra umgänge under månaderna på IV. När det var november månad och han var mer frånvarande i skolan än han var i skolan skulle vi åter igen på ett möte i skolan. Min son sa att det här är det sista mötet jag går på och jag svarade att ja, jag går inte heller på något mer möte. Veckan därpå började han på praktik genom skolan på en fd arbetsplats som min man arbetade. För att göra en lång historia kort så ..var han färdig snickare i november - 18 efter att ha arbetat som snickarlärling under många år och i flera företag. Idag har han arbetat i samma företag i fyra år. Om han inte hade fått denna möjlighet så skulle han nog lika gärna kunnat hamnat i drogernas värld. Det finns mer att berätta men jag stannar här.

Vår dotter hade också tufft i skolan...var tyst, försiktig. Vet inte hur många gånger som jag har fått höra "är hon blyg"? Och, jag har svarat nej...hon väljer vilka hon vill prata med. Under högstadiet blev det tuffare...hon blev inte utåtagerande...dessutom hade hon sitt tålamod...så hon klarade betygen och kom in på gymnasiet. När hon skulle börja fjärde terminen på gymnasiet då hade hon och en kompis kommit i konflikt med varandra. De var fem tjejer som hängde ihop men det var just min dotter och den här kompisen som kom i konflikt och de andra tjejerna valde den andra kompisens sida. Så min dotter var utfryst och ensam...hon stod ut i två terminer då hon hoppade av.. när en termin var kvar. Den här tiden bestod av att hon var väldigt nedstämd näst intill deprimerad för att vända helt och hållet...nästan manisk...fick panikångestattacker. Hon drog iväg och kom hem igen...det var olika killar. Vi har hämtat henne mitt i natten långt hemifrån mitt i veckan...när hon hoppade av skolan ...drog hon iväg och var borta i tio dygn. Den här tiden var nog en av de svåraste tiderna i mitt liv...att inte veta var hon var....på nätterna fick jag ligga och tänka "hon kommer hem..hon är en återvändare..hon är en överlevare". Till sist fick hon träffa en psykolog som remitterade henne till vuxenpsykiatrin. Hon ville att jag skulle följa med. När sköterskan bad henne berätta om sitt liv sa min dotter till mig "Du kan väl berätta, Mamma" Jag gjorde det och efteråt frågade jag henne om hon tyckte att det stämde vilket hon tyckte. Jag var med henne på vuxenpsykiatrin två gånger när hon träffade en psykiater men han satte inte någon diagnos. Han pratade både om autism och bipolär. I maj hade hon arbetat tre år som personlig assistent för en man i min ålder som har ett speciellt syndrom. Jag anmälde även gymnasieskolan eftersom jag tyckte att man hade gjort för lite för henne.

Vågade aldrig anmäla till Skolinspektionen när barnen gick i skolan. Var rädd att de skulle bli ännu mer utsatta. Tack vare att jag jobbade under den tiden själv som skolkurator så var jag ganska insatt i vad jag kunde begära mm. Skolan är ju en viktig friskfaktor.

Jag är oerhört stolt över mina barn och älskar dem över allt annat. De har inte varit helt formbara och de har utmanat mig som förälder. Båda två har varit väldigt orädda och utsatt sig för faror. Detta har bidragit till att jag har ibland satt för lite hårda gränser ( för att jag var livrädd att förlora dem och att jag inte visste bättre) vilket gjorde att de ville tänja gränserna ännu lite mer. Det har varit mycket alkohol, tappade mobiler, kontokort mm. Vi har gått på familjebehandling..Men jag älskar dessa skitungar:) Det är så oerhört viktigt att skolan fungerar...och att ha tillräckligt bra föräldrar för det påverkar i det fortsatta livet. Så mycket som jag har tänkt vad jag skulle kunna ha gjort bättre men det är ingenting som jag kan ändra på nu...men jag kan prata med mina barn om vad jag inte tyckte att jag gjorde bra och varför det blev så.

Naturligtvis fanns alkoholen med för mig som känslodämpande, som medicinering....så sorgligt....

Men ikväll somnar jag nykter!!

Kram:)

Oerhört tacksam för svar från er båda.

Torn: Jag provar att "småsupa" i minskande grad i 1 vecka, så får jag se hur det känns.
Sjukvården där jag bor hänvisar alla beroendeproblem till Beroendemottagningen, och en provtagning skulle garanterat resultera i en anmälan till Trafikverket. Katastrof för arbetslivet och ekonomiskt. Denna möjlighet har jag som plan Z eller något liknande.

Andrahalvlek: Jag fyllde 60 i våras och har druckit i mer är halva livet, i varierande grad. De senaste 20 åren: MYCKET.

Jag har "slutat" 2 gånger tidigare med hjälp av Antabus (Guds gåva till mänskligheten). 2012 pga att en läkare "föreslog" det. Var nykter i 2 år. 2019 pga att min närmaste chef hade synpunkter på min sjukfrånvaro. Var väl nykter i drygt 1 månad efter avslutad behandling. Båda gångerna klippte jag av alkoholkonsumtionen tvärt utan problem. Dock för att vara andra till lags. Ingen egentlig egen motivation.

Mådde väldigt bra båda gångerna. Mycket motion, god sömn och rejält förbättrad kroppslig status. Tyvärr tycker man, som många här skrivit, att det här är ju inga problem.

Tack för er omtanke!! Det värmer. Semestern har rullat på, 2-3 mils löpning i veckan, målat på huset. Har varit några frestelser att parera, ramlade ner i gropen en kväll när vi hade folk hemma, slutade som det brukar göra. Minnesluckor o svår ångest. Annars som mest 3-4 folköl vid några tillfällen men resterande tid A-fritt. Min självbild tar rejält med stryk för varje gång med minnesluckor o ångest så jag fick ännu en bekräftelse på att mitt liv med ”festande” är på upphällningen . Ska bara hitta min plats med alla känslor, självkänsla och skam.

Tanken med mitt nick var den engelska betydelsen som skulle bli till den svenska betydelsen. Och det har ju gått bra. Stark som ett torn ja. Perfekt VaknaVacker.?

Jag har inget emot tröttheten egentligen miss lyckad, Sover som en stock, och det totala timmarna blir ca 7 timmar per dygn. Fortfarande lite ovan att vakna jättepigg tidigt på morgonen. Och sedan bli så där skönt slö efter middagen.? Då njuter jag av en stunds tupplur.

Men som sagt, det gäller att ha saker att fixa med. Renovering är ju bra, själv tycker jag det är kul med renovering.

Kram

Ja det känns lättare nu när man fått berätta sin oro även om jag märker att hon inte riktigt vill ta till sig det hela.

Förhoppningsvis har det gjort någon nytta då jag påpekade rädslan för hennes hälsa, hennes hälsa är något hon är livrädd att den ska bli dålig (lätt hypokondrisk) detta trots att hon inte sköter om sin hälsa med dåliga matbutiker, rökning och all denna alkohol.

Hon har inte velat prata med mig på hela dagen och det är väl förståeligt, suttit med sitt candy crush hela dagen

Jag lät henne vara så jag tog med barnen på en utflykt ikväll så de slapp se och känna de dåliga vibbarna.

Jag hoppas att hon nu vill och kan ta till sig av detta och börja jobba med dig själv, annars så kommer jag bli en syndabock för allt länge framöver,

Min 40 års dag, ja jag har inte planerat något igentligen, blir väl kanske att ta med sig familjen på restaurang eller att äta något gott hemma samt någon utflykt kanske.

Tro om jag ska vara ärlig att det kommer att vara rätt stelt hemma ett tag så jag hoppas inte på för mycket just nu.

Mer än ett stort grattis till dig och alla effekter du har uppnått med att vara nykter. Det är en fanatisk läsning ? jag blir riktigt glad av ditt inlägg! Grattis till alla dina positiva effekter och värmen du känner i kropp och knopp. Inre frid det är vad vi alla längtar efter ???

Mistral! Du är fantastiskt duktig som klarar det här och kämpar med dina första nyktra dagar, varje dag är en seger! I början är det tungt. Det är mycket som händer fysiskt i din kropp när alkoholen ska ut ur ditt system och det är inte ovanligt att man känner sig trött eller orkeslös. Men du har varit jätte duktig idag! Jag ser en kämparglöd i dig, läser rättare sagt! Bra gjort idag, du är stark och har rätt tänk, jag tror på dig ??

Nykter i 196 dagar idag. Är ödmjuk och tacksam. Så himla glad för varje dag av dessa dagar.

Självklart har min hjärna och mitt sinne blivit påverkat av mitt beslut att vara nykter.

Men även mitt hjärta❤ Känns som jag vill detta av hela mitt hjärta och det betyder väldigt mycket. Vill inte svika min familj mer än jag redan gjort. Och inte mig själv heller.

Nu har jag äntligen semester! Så himla skönt! Tog lite bubbel för att fira det ikväll, alkoholfritt förstås?

Har en konstig känsla i kroppen idag. Tog en promenad, halva vägen var behaglig, men sista biten hem var blytung. Var tvungen att lägga mig en stund när jag kom hem, orkade absolut ingenting. Har varit frusen hela dagen, i motsats till när man är bakis då man svettas.

Dee, så underbart det låter med att vara ute och gå långt i naturen! Det ska jag också göra när orkeslösheten gett med sig. Tack för att du skriver och stöttar mig ?
Det känns skönt.
Konstigt nog gick mina förra två dagar bättre än dessa två, undrar vad det kan bero på?

Idag har jag också känt en lätt yrsel, och varit lite virrig.
Mycket glad för att jag inte känt någon direkt ångest eller rädsla för abstinens! Det är det som är svårast att stå ut med tycker jag.
Nu sitter jag i sängen och dricker te och Netflixar. Hoppas på lite mer sömn inatt.
Imorgon blir dag 3 ?
Kram alla

Tack andrahalvlek ??? jättebra tips, månadsbelöning får det bli nu, och ja sparandet på pengar är ju faktiskt en jättestor belöning. Toppen, tack för påminnelsen, precis den slags belöning jag behövde ???

Jag anammade tipset att spara 500 kr varje nykter vecka. Ungefär vad jag la på alkohol tidigare.

Om jag ska betala retroaktivt för de 22 veckor jag är uppe i nu så blir bara det 11.000 kr ? Det kan man köpa mycket fint för! En bra grundplåt till en grå storpudelvalp nästa sommar ? En dröm jag har.

Jag har inte samma behov av att räkna längre, men jag skriver på väggalmanackan antal veckor på varje söndag, i förskott för varje månad. Känns lite busigt.

På mina månadsdagar känns det extra viktigt att belöna mig på något sätt - kläder, massage, spa, extra god mat. Sist blev det kläder ?

Kram ?

Kanske inte riktigt det stöd du söker, men här får man vara anonym och prata om sina problem. Kan du under tiden du väntar på soc utredning minska på alkoholen själv? Du skriver att under perioder när livet är bra kan du lätt välja att inte dricka. Vad behöver förändras för att dit liv ska bli bra igen? Ge inte upp, du är värd att få den hjälp du behöver! Och som sagt, här finns många som lyssnar och försöker stötta..

Jättebra att du har hittat hit och du får nog snart svar angående nedtrappning. Du kanske behöver komplettera med uppgift om hur mycket du har druckit och hur länge.

Själv har jag ingen erfarenhet av den typen av abstinens, men det var säkert nästa steg för mig. Alkoholism är ju en progressiv sjukdom.

Jag valde att sluta när jag märkte att min tolerans hade ökat rejält och jag hade minnesluckor nästan varje gång jag drack.

Kram ?

Hej! Jag körde en nedtrappning dagarna innan jag slutade helt med att dricka. ( 6 månader nykter nu) Var rädd för farlig abstinens och trappade ned i 4 dygn. Klarade mig från kramper men hade några riktigt hemska syn och hörsel hallucinationer under de sista 2 dygnen. Så jag vet inte om det hjälpte egentligen. Är säkert bättre att trappa ned under lite längre tid. Eller ta hjälp av sjukvården, det finns ju mediciner att ta till.
En sak är säker i alla fall, att ha blivit av med mitt alkoholberoende är det bästa som har hänt i mitt liv.

Mvh. Torn

Vill bara säga bra gjort! Nu har kanske en sten lättat från dig och det blev ingen omedelbar katastrof. Jag minns de första samtalen med mitt ex. Det är en barriär en ska igenom. Och de ser olika ut för vi är alla olika.

Hoppas att det går åt en bra riktning.

Har du tänkt på vad du vill göra på din 40 års dag?

Oavsett planer och förväntningar. Vad önskar du dig, just nu för din födelsedag.

Du kan ju faktiskt bestämma hur du vill ha det.

Jag har tidigare läst ett inlägg av någon som slutat dricka och upplevde att helgerna blev längre. Märker nu att det stämmer bra. Jag är på semestervecka 3 av 4 och tycker nog överlag att det känns som att jag vart ledig väldigt länge. Kanske för att jag annars drack mer frekvent på semestern och drack bort massa tid? Tråkigt att tänka att det förmodligen är precis så.

Märkt att jag plötsligt kommer ihåg vad jag drömmer på nätterna också. Oklart om det har att göra med att jag slutat dricka eller ej, men drömmarna började komma efter nån vecka som nykter. Den första tiden var det i princip bara obehagliga drömmar. Nu är de något mer neutrala. Men jag måste säga att jag föredrog att inte minnas mina drömmar. Så det är väl hittills första och enda negativa konsekvens jag kan se av att inte dricka. Förhoppningsvis är det bara en vanesak. Jag har inte drömt så regelbundet som jag gör nu sedan jag var i tonåren, så det är klart ovant.

Annars rullar det på bra här. Jag var egentligen aldrig orolig över huruvida jag skulle klara av att vara nykter i en månad. Och spec inte på semestern när jag kan styra över min tid och skylla på covid om jag inte vill möta upp någon för ett glas. Den resan har jag gjort förr, av andra anledningar dock. Men det är nu det kan dyka upp hinder. När man är tillbaka på jobbet, kickoffer, konferenser, stress. Nu ska jag ju lära mig att implementera det sobra livet i vardagen också. Hantera ev. frågor och tjat om varför jag inte ska dricka. Usch. Ser inte fram emot det. Tror knappast tjat skulle få mig att dricka, men jag är lite orolig att jag kan bli ledsen och kanske förnärmad om någon är allt för på. Känner inte att jag bearbetat alla känslor och sorterat alla tankar kring detta själv, så jag skulle inte heller vilja prata om det med nån ytligt bekant heller. Kanske oroar jag mig i onödan och ingen ens bryr sig om jag dricker eller ej. Eller så kanske folk tycker att det är skönt om jag inte dricker så det blir lite lugnare ? Det vore jävligt pinsamt om det skulle bli så. Ja. Jag är nog lite nervös inför att återgå till vardagen. Men ingen idé att börja älta det nu. En semestervecka kvar.

Kanhända man har en naturlig trötthet både av växlande väder och att mycket ”är lugnare” Pga pandemin..Åldern har inget med detta att göra..?..Jag ska ta mig själv i nackskinnet imorgon och börja renovera mitt badrum.Skönt att få vara trött och slö, ibland också..Kram?

Skönt att höra att det går bättre! Och att du lyckades stå emot trots sug, bra jobbat. Tufft med sömnproblemen, har själv haft lättare sömnproblem som i stort sett försvann när jag slutade snusa helt och dricka kaffe senare än lunch.. Vet att en kompis fick gå en typ sömnkurs via vården som hjälpte många av deltagarna, har du testat något sådant? När du säger skyhög mängd sömntabletter, menar du att du tar fler än läkaren ordinerat, eller att dosen har höjts av vården? Du har säkert koll, men kombinationen alkohol och sömntabletter kan ju vara riktigt farlig. Ta hand om dig och fortsätt på ditt kontrollerade spår där du bestämmer över suget!

Då behöver du sova. Så skönt att vara ledig och få göra det??

Nej tack, här blire inga glas?

Klurat på ditt nick. Stark som ett torn. Passar bra. Kram ??