Senaste kommentarerna i forumet

Hatar verkligen mig

Höll upp i 5 år med a men nu trillade jag dit. Hatar mig själv. Hur kunde jag vara så jävla dum. Nu har jag varit nykter en dag. Har marinerat min lever med det jävla helvetesskiten. Imorgon kommer jag börja med antabus. Varför blev det så här?

Tack Kennie, det är klart att du har rätt, att visst har jag för et allra mesta varit där för dem. Men det är väl nu när de håller på och lämna boet som jag tänker att jag borde ha tagit vara på varenda stund ordentligt. Tror jag har lite av en 50-års kris som inte bara, eller inte ens primärt, handlar om alkohol utan om att omdefiniera min egen roll när barnen successivt flyttar ut. Tror i och för sig att denna "kris" har påverkat att mitt drickande har accelererat. När jag dricker slipper jag liksom tänka så mycket på annat i livet.

Så enkelt att genomskåda egentligen.
NU när jag inte ska dricka vin
Bjuder min man lite nu och då.
Tidigare var det " mitt" och " ditt".
Idag blev jag överraskad och bjuden på vin, på bryggan.
Kunde inte säga nej
Missade min medicin Campral.
Suget drog igång....mer,mer,mer
Bjuden på vin till middag, JA TACK
Kvällen går, små lättsamma diskussioner tror jag..
Plötsligt, är jag misstänkt att ha stulit från HANS vin!!!
Då svajjar det
Behåller lugnet, men känner, sååå självklart Att det ändå spårar ur.
NU sitter jag med 4:e glaset på en vardag som jag tänkte skulle vara nykter för min del.
Vem är jag besviken på?
Mej själv förstås
Liten på jorden ?

Tack Se klart, Andrahalvlek, Ensam1984 och Nicka för era inlägg? Kul med några nya vänner här på forumet?

Min läkare som nu är föräldraledig vet om mitt missbruk. Läkaren som jag träffade i april vet om det. Jag har bett om antabus under flera år men pga förhöjda levervärden vill man inte skriva ut det t mig. I den stad där jag bor får man hämta medicinen på Rådgivningscentrum vilket inte blir så bra för mig då jag känner många som jobbar där så även i andra kommuner. Och mitt arbete som kurator på habiliteringen och även tidigare arbeten gör att jag känner många inom socialtjänsten. Även om dessa personer har tystnadsplikt så skulle det kännas väldigt knepigt att stöta på människor i min privata roll och därefter i min professionella roll... kanske skulle jag inte bli så trovärdig. Och oavsett så får jag ingen medicin i nuläget.

När jag dricker alkohol köper jag små burkar och små flaskor...alltid ett begränsat antal eftersom jag ska jobba dagen efter och ev köra bil. Vi har ju alkolås på jobbet vilket är bra!

Jag behöver sluta dricka för min hälsa!

Jag tänker att vanan att köpa alkohol är ett stort problem för mig. Vanan att bara åka t systemet efter jobbet, vanan att dämpa jobbiga känslor m alkohol...vanan att dricka alkohol på fredag och lördag.
Jag behöver därför få in ngt annat i mitt liv..och då tänker jag...motion! Motion har alltid tidigare varit en del av mitt liv...lyckas få in det lite då och då men jag behöver kontinuiteten. Känner igen det där som du berättade om Andrahalvlek??

Jag håller på m ICA-klassikern men legat av mig lite grann...men nu behöver jag cykla åtta mil före 1/7. För då börjar Vansbrosimningen då har jag två månader på mig att simma tre km.

Tog ledig dag imorgon så då ska jag försöka få t en cykeltur ??

Kram☀️?

HaHa! nej Andrahalvlek, jag har ingen ved att hugga och även om jag haft skulle jag inte pallat det idag i den här galna värmen. Så jag har inte varit speciellt aktiv idag, trött blev jag ändå. Men dagen har varit ok. Har inte haft något sug men känslan av att det är något som saknas i mitt liv finns där så gott som hela tiden. Hur jag nu kan sakna något som jag vet bara leder till att jag mår sämre och sämre så att jag inte orkar med sig själv, min man, vår relation. Jag orkar inte med folk över huvud taget förresten när jag mår som sämst. Alla dessa känslor förstärks på grund av att jag dricker. Och så vill jag väl inte ha det?
Hur dum får man bli?

?
Idag har jag och sponsorn haft vår andra träff. Känns fortfarande jättebra. Dock måste jag se stegarbetet ur två håll: både för mig själv och för att senare själv sponsra andra. Det blir lite mycket på en gång men det ska nog bli bra! ?

Tack för kommentarerna!? Lösningsorienterad är ett bra ord, det är nog det jag har blivit. Familjen har helt klart märkt det, men det är mer som en positiv förvåning från deras sida. På jobbet har chefen tydligen märkt det rejält. Han sa på ett medarbetarsamtal härom veckan att han var jättenöjd med mina prestationer. Han var nästan lyrisk.?En sak jag har märkt är att jag numera tycker han är en riktigt bra chef, har inte känt så tidigare.
Andrahalvlek, det var en tunnel som går på utsidan av buren som hade lossnat från sitt fäste. Där smet hamstern ut.? Dina förbättrade egenskaper är många, vad har du märkt av mest själv?

Se klart, sniglarna ska du döda, annars kommer dom bara tillbaka ?

Förresten, jag blev inspirerad av dig Ah och permitterade mig själv i morgon. Ska bla skjutsa min son till en kompis uppe vid Vänern. Dom ska ut och fiska själva i en båt där. Och jag vill gärna se till att flytvästarna är på och att dom klarar att hantera båten på ett säkert sätt osv.

Några timmars jobb till för mig, sedan tar jag långhelg!☀️

Kram

Känner igen mig i flera av era inlägg, nedvarvningen efter en hektiskt dag på jobbet, högpresterande med mycket ansvar. Märker att 1-2 glas vin på en kväll nu har blivit drygt en halv flaska och nån gång en hel. Förut drack jag kanske tre kvällar, nu har det blivit 5-6 kvällar. Sumpar aldrig jobbet, är noga med det, men mår dåligt av att dricka så här. Mår ju så mycket bättre de dagar jag har somnat nykter. Jag vill minska mitt drickande till en ok nivå, så att jag inte har dåligt samvete hela tiden.

Det är så bra att komma in här och läsa och kommentera när tankarna skenar.

Är inte sugen på att dricka, det finns 0 % chans att jag i dag inhandlar A - men... det är något som saknas mig.. min bästa vän (som är en fiende - A). Kommer ihåg att jag skrev mycket om den där bästa vännen förra gången. Det är så tydligt, jag har aldrig vågat eller velat eller känt att det är naturligt att luta mig mot någon annan som en bästa vän, FÖRUTOM A. Den lömska djävulen. Saken är ju att det känns precis som ett uppbrott, vi har gjort slut igen. Jag vet att det är det bästa för mig men det är svårt att respektera (även om jag accepterar det) att A är kompisar med så många andra som vet hur de ska behandla honom. För A är bara lömsk mot vissa, eller vissa (inkl. mig) vet inte hur vi ska behandla A. Det är något som saknas mig, jag är glad för det. Önskar så att bara 2-3 månader kunde gå förbi så vännen känns mer avlägsen och inte såret är så synligt.

Har för mycket tid att bara fundera nu när jag är lamslagen i värmen, men detta är processen och jag accepterar det. Jag vet ju att det funkar, och jag vet vad som väntar... det händer ju redan nu. :)

Nu ska det bli fil med jordgubbar och banan, knäcke med ägg och kaviar... mums :)

Blir alltid lika glad när ni kallar på mig:-)
Nej - jag slutar inte på egen hand ..har bara varit dålig på att skriva i min tråd.
Att sluta på egen hand är en så dålig titel men liksom jag inte tycker att man ska ta bort böcker som har ’fel’ värderingar från biblioteken eller göra sig av med statyer för att personerna man avbildade hade taskiga åsikter så får titeln vara kvar. För då kan man lära av historien - jag minns hur dumt jag tänkte ...och kommer ihåg hur min alkoholhjärna resonerade.
Jag förgås i värmen och har mkt jobb att fixa ....semester först om ett tag.
Tack för tips om youtube filmer Andra halvlek ...det där att man bara har ett val när det handlar om första glaset har fastnat hos mig.
Det är ju ’självklarheter’ på ett sätt men jag behöver höra det om och om igen..
Inte minst i dessa rosétider.....
Ett glas rosé i solen hade kanske varit fint...men sex i soffan efteråt ensam och ett halvdrucket under sängen är bara ack så sorgligt.
Jag lämnar inte detta forum....
Kram ?

Jag läste Vinägers kloka inlägg om detta tema. Vad det gäller mig så hoppas jag inte någon känner att jag värderar utifrån detta. Vi är som sagt alla olika, och olika strategier behöver vi ha. Läste för ett tag sedan om motivations- och kbtmetoder ihop med medicin, som vetenskaplig visar sig funka jättebra.
För min del och trots att jag inte testat så mkt regler etc så vet jag att det är enklare att inte dricka alls. Jag funkar så, det är lättare att bara stänga av den delen av hjärnan och fokusera på de andra 99 nånting procenten som faktiskt finns kvar när alkoholen är bortsopad.
Det betyder ju inte att det är varken enkelt eller bättre än något annat.
Nykter idag iaf. Just idag känns det enkelt. Imorgon vet jag inte. Kram!

Hoppas du inte håller på och slutar på egen hand som din tråd lyder ty vi saknar dig här! ?

Vilken fart och energi och kraft du har.
Igår kände jag mig Nästan traumatiserad när jag upptäcker några sniglar kring pallkragarna. Fick ta av mig glasögonen när jag vattnade för att inte se dem.. sen tog jag var och en av de tre och bar på en spade och slängde i en häck. Under tiden jag nästan blundade. Så jag har inte blivit riktigt så lösningsorienterad...
Jag tycker att du är grym och hoppas din familj instämmer. Annars får du hälsa från ditt team här. Kram ?

Vad bra, då har jag mycket bra läsning se framemot :)

Jag har egentligen ingen aning men för mig känns det såklart hemskt främmande att jag skulle bli nån som var full för jämnan, har massa ansvar och relationer som är viktigare än något annat och som jag liksom skött och prioriterat.
Sista året var det just gräns-framflyttandet som gjorde mig rädd. Jag funderade mycket över min hållbarhet detta nyord ? och hur mitt drickande tex skulle eskalera (eller inte) i en krissituation. Om saker skulle hända i mitt liv, hur såg min beredskap ut? Det här låter kanske konstigt men jag ville verkligen känna mig stadig i livet. Känna mina känslor. Så vi har verkligen olika vägar hit. Och alla slutar inte och det funkar för många. Bra med loggen och dagens löfte. ?

Ta en kall cola zero med is och citron. Nätshoppa går bra att göra nykter, snart är det självklart att välja nykterhet, just nu känns det inte så men du vill inte vara bakis imorgon eller resten av livet.
Kram!

Torn, du har vetkligen rätt i att jag inte dricker. Det känns allt mer cementerat i mig. Och hör ihop med acceptansen, den är glasklar.
Bottnar ser olika ut och kanske hade det varit annorlunda om jag fortsatt dricka ett par år = nästa dyiga botten.
Jag tycker att mitt liv blir bättre och bättre nu. Men jag kan i ögonblick av stress och trötthet känna att just den där kemiska genvägen till avkoppling. Jag förstår i efterhand ganska klart hur jag hamnade där- och här! Bra att du vänder och vrider på mina tankar! Kram och njut av kvällen. ?

Ja Vinäger, vi är nog fler än vad som hörs här som på nått vis fått det att fungera, åtminstone lite bättre än innan, utan att sluta helt. Jag vet exakt vad du menar och för mig känns det också lite som en skam att prata om det, men jag gör det ändå för att kanske dela med mig till någon som kanske vill prova samma väg om man provat allt och inte klarar att bli helt vit.
Vi tänker nog lika där alla av oss också att varför i sjutton måste jag ta de där glasen då när jag vet att jag mår bäst utan. Kruxet i kråksången tror jag är att man måste dra ner på det såpass mycket att man kan lära känna sig själv utan alkoholen och på det viset förstå varför man dricker. Skrev i min tråd för ett litet tag sedan om min "svarta hund". En del som verkar vara en del av min personlighet som jag inte kan bli av med och jag behöver träna på att hantera utan alkohol, men jag blir nog aldrig av med honom helt.. och hade jag inte minskat mitt drickande så mycket som jag gjort nu så hade jag nog aldrig lärt känna honom så mycket som jag gjort den senaste tiden. Samtidigt har det faktiskt gett mig en liten större förståelse varför jag väljer att ta de där glasen fortfarande ibland, mina "fredags-glas". För jag har den där hunden, oavsett om jag dricker eller ej och ibland måste jag ha få en liten kort paus. Balansen är hårfin men den går också att träna på som allt annat och jag vet nu att om jag skulle få för mig att vilja ta en längre paus från min hund så växer han till en VARG runt hörnet som attackerar så fort jag vaknar till igen.

Kram Vinäger

Vad skulle hända om du inte drack det där vinet i kväll? Om du satte en stor tejpbit över munnen så du fysiskt inte kunde?

Med detta menar jag inte att du fysiskt ska göra det ;) men tänk en, två och tre gånger. Gå tillbaka i tråden och läs. Är 1-4 glas vin (eller mer) värt den ångest du kommer ha i morgon? besvikelsen du själv känner?

Kan du lägga tankarna på något annat? Tv-spel? Långpromenad? Projekt i hemmet?

Håller på dig, men du måste komma över den första tiden för att komma till det där ljuvliga som alla andra pratar om. Kram

Vinäger, jag tycker du resonerar väldigt sunt i ditt senaste inlägg. Det var nästan en tanke överföring som du skrev i min tråd. Jag är ju en sån där människa som vet att jag mår bäst av helt vita dagar, veckor och månader. Ändå envisas jag med att dricka lite vin och öl ibland. Jag försöker verkligen ha stenkoll på min konsumtion och det funkar för det mesta. Hade jag inte hittat detta forum för några år sedan vet jag inte vad min konsumtion har gjort med mig. Jag har dragit ned rejält och fått en helt annan inställning till A-djävulen. Hoppas du får en bra sommar och kramar tillbaka. En dag i taget! ;)

/MRx

Tack Andrahalvlek för pepp och Adde, du är så nedrans klok :) Läste i din tråd och så smarta vi är som tänker samma ;)

Tänkte skriva lite om tacksamhet. I vindimman känner jag sällan tacksamhet, utan är mer missunnsam och avundsjuk på andra (i ärlighetens namn). Men såhär nykter, när man fått lite distans från flaskan så är jag så tacksam för det jag faktiskt har. Jag har så mycket mer i dag än vad jag hade för några år sedan. Vänner, bra ekonomi, insikt i mig själv, styrka att säga nej, acceptans gentemot mina tillkortakommanden, styrka att be om hjälp. Är tacksam för er här, som betyder så mycket mer än ni alla kan tro. Utan detta forum skulle jag aldrig klarat mig förra gången, och det är just den tiden som lade grunden för att jag klarar det denna gången.

Om nu bara värmen kunde lägga sig lite så skulle ja vara ännu mer tacksam, men skämt åsido, är så tacksam att jag är en sån som inte dricker i dag :)

Hej,
Jag har läst lite i din tråd nu och jag känner verkligen hur du kämpar! Du skrev häromdagen att "planering inte hjälper, beslutsamhet inte hjälper.... "så vad hjälper? När jag läste det så tänkte jag på medicinering. Du har inte funderat på det? Jag tänker att det kanske kan hjälpa dig att lyfta dig ur den onda cirkeln och få självförtroendet att tro att du fixar att låta bli A? Annars tror jag också att motion och endorfiner är bra, men att
det kan vara bra att tänka på hela spektrat av hjälp som finns. Jag tror absolut att du kommer bli nykter, men du måste bara hitta vägen som fungerar för just dig. Kram!

Har jag nu fått, och det känns bra.

Dock ska jag erkänna att suget är enormt idag, och nu har vi en kommande helg också. Jag som va så beslutsam för nån dag sen har nu redan fått dessa tankar ”varför skulle inte jag kunna när andra kan?” ”Ska jag aldrig mer få ta ett glas vin tillsammans på en middag?” Etc.

Sorry för min självömkan men jag kände att jag verkligen ville skriva av mig mina tankar, jag tror det hjälper att prata om det istället för att begrava dom.

Jag är fast beslutsam att det ska gå vägen, men det är fan i mig rena döden det här.

Hur som helst, det blir inga alkodrycker eller substanser idag heller. Jag ska va stark. Imorrn har jag varit nykter en vecka.

Just den fällan tror jag alla går i, gång på gång på gång. Inget annat än vin hjälper mig just nu! Eller?

Ofta handlar det om gamla destruktiva vanor, att vi dricker vin på varenda känsla som skaver lite. Tror jag.

Känslor är bara känslor, och tankar är bara tankar. Både går över om vi lyckas distrahera oss. Och varken känslor eller tankar lyfter glaset till munnen.

Kram ?