Senaste kommentarerna i forumet

Vad gör du här på ”andra sidan”?
Jag har en mkt avkopplande söndag med mig själv, min ljudbok och diverse flytt av växter samt peta ned de sista plantorna i jorden. Vattnar. Äter bulle. Mindre söndagsstress och tror det är för att sommar/semester närmar sig och även om det ändå kvarstår en del jobb för mig även under semestertid så är det färre mail och projekt.
Hoppas du njuter av din helg, tänker på dig och på ditt inlägg om att klara allt svårt på egen hand. ??

Så svår är dansen med våra sjuka män, så svår är kampen att släppa taget! Tror inte de förstår hur mycket det äter av oss, vår sinnesfrid och vårt mående och inte heller uppskattar de våra ansträngningar. Så varför gör vi det ändå? För att vi inte kan låta bli, av gammal vana, av självpåtaget tvång för att ingen annan gör det eller för att bevis avi är bättre än dem? Jag har inga svar till dig, sliter själv med samma frågor. Men vill önska dig styrkan att släppa greppet ens lite grann, för din egen skull! Låt honom falla, låt honom landa hårt om det är det som ska till. Han kommer dessvärre nog inte fortare till insikt för att du vänder ut och in på dig själv för att agera väktare och räddare i nöden. En stor varm kram vill jag sända dig!

Förstår vad du menar, ångesten när man skuldbelägger sig själv för att man ”misslyckats” är värre än ångesten man har när man ”bara” druckit för mycket. Känner så väl igen det. Men vill säga till dig Sophia2, nya tag igen, idag är det dag 1. Du kommer att greja detta, en dag i taget.
Har ingen egen erfarenhet av möten, men tänker att det kan vara värt ett försök. Alkoholhjälpen har ju också rådgivare som man kan få kontakt med om det är ett alternativ för dig?
Tror på dig?

Heja dig som klarade att hålla dig nykter igår kväll trots stort sug. Tänkte på dina vinflaskor, kan du inte lämna dem till någon annan (som inte har alkoholproblem) för förvaring tills du bestämmer dig för att hälla ut eller ge bort? Bara en tanke, så finns de inte framför näsan på dig.
Fortsätt kämpa, en dag i taget
?

Det lät väl starkt!
Men det behövdes bara en svart blick från en tigande make, så smulas modet sönder
Han vet hur han vinner.
Han känner mina rädslor
Han vet hur han får tyst på mej.

Hur kunde jag inbilla mej annat?

Intressant att lägga märke till....
Det är vanligt att alkoholister ofta ser fel hos andra. Både vad andra säger, gör, inte gör, tycker...
Det hörde jag i boken Skål för fan!
Oj vad det stämmer - jag har de senaste åren tyckt att min man blivit allt mer kritisk och kategorisk. Svårt att prata om annat än missnöje.
Sen korta stunder av hur
fantaaaastiskt allt är. För att slå över i missförstånd eller missnöje.
Gäller både som nykter och onykter.
Nyss så så jag ifrån. Jag blev feltolkad. Han upprepade vad han tyckte att jag sagt med gnällig röst och fula grimaser.
Efter nån halvtimme för mej själv så jag att jag inte tycker om.att han har börjat göra så.
Jaaa... Du vänder då på allting....bla,bla,
Han gick ut.
Men jag ska säga STOPP för otrevligt sätt emot mej. Det är respektlöst!
Så, lite av dagens händelse!
Liten men stark ?

Är ordet jag gillar..Men samtidigt ser jag upp till människor som kan mycket praktiska saker..En människa som kan laga bilar, laga mat, reparera saker, snyta barn, samtala, snickra, klippa hår, sy, ja ni fattar..Det är något mäktigt över en sån person..Kvinna eller man..Feminism är bra..Men det får absolut inte bli att man ser ner på män/ pojkar..Finns en jäkla massa bortskämda tjejer också?..Hoppas min son träffar en ”obortskämd” partner i framtiden..?..

Hej Sophia
Jag tänker, och har alltid tänkt att jag har ett så bra liv, förutom detta med vindrickandet...
Jag har haft nytta av att fundera över hur dessa saker ändå hänger ihop, lättare att förstå mig själv, möjligt att förändra. För min del har jag haft mkt höga krav på mig och endast i vindrickande har jag landat i det kravlösa. Det har gällt att hitta kravlösheten i det nyktra livet. Lite mera lagom, lite snällare mot mig själv.
Helt andra saker kan gälla för dig, men vill tro att drickandet inte är något isolerat i våra liv.
Du behöver inte ha bråttom med någonting. Jag tycker att det har tagit låång tid att bli nykter med hela mig, även om själva drick-stoppet var relativt lång tid sedan nu.
Jag hoppas du hittar tålmodighet med dig själv, och att du orkar hålla fast vid en dag i taget, bara en dag i taget. Allt börjar där ?.

älskar dina liknelser och ditt sätt att tänka ! Vi är de Upplysta !

Skönt att du valde att vara nykter igår trots inre kamp. Vi är ju på samma dag och jag var också ruskigt nära att falla dit. Men tack vare stöttning på forumet och "spela hela filmen"-scenariot i skallen så gick det! Så glad & tacksam idag, humöret är på topp.
Allt blir bra?
Ta hand om dig! Kram?
P.S Jag skulle nog skänka bort vinet till någon vänlig själ som inte har problem med drickandet. Jobbigt att ha flaskor hemma...

Hoppas så innerligt att du e ok och bara har annat för dig därav att det är tyst här i tråden ?❤️ Vill inte störa dig men e bara orolig :(. Tänker på dig min vän... ❤️❤️??

Inget verkar nocka så hårt som våra egna misslyckanden.... Tycker ditt mål låter kanon, RUTIN. Förstod jag dig rätt om planen på din rutin var att börja varje dag med träning minst 15 min? Funderar... Mitt start-upplägg var ungefär motsatsen, jag började min rutin med 2 dagar i veckan, men långa pass, ca 90 min. Vill betona att jag började väldigt lugnt, långt ifrån vad jag kunde prestera, fick bromsa mig själv hårt mot frestelsen att köra ett par reps till för jag är väldigt bra på att pressa mig själv när jag är upp i nått... Bestämde mig för att jag inte fick öka volymen innan efter tidigast en månad.
Nu när jag kört snart ett halvår utan avbrott och alltså haft "tillåtelse" att höja vikten 6 ggr så ligger jag hårdare på mina pass, fortfarande lika långa.. men nu sitter rutinen och mina träningsdagar bara är där. Jag tränar nu också fler dagar i veckan men på egen lust.. Det blir minst ett pass till med löpning, cykling eller liknande. För att jag känner ett sug, och det är en fantastisk känsla.
Så... oavsett hur mitt och ditt upplägg skiljer sig så tänker jag att rutinen är kungen i spelet... och då är det viktigaste är att man trivs med sitt upplägg.

Kollade på ett mycket intressant klipp på Youtube igår med en som pratade om träning och han kallade det att ligga i "flow". Flow ligger mellan långtråkigt och stressande. Tränar man för lätt blir det långtråkigt och minimala resultat, tränar vi för hårt skapar det stress och man får fajtas med sitt eget mentala motstånd. Mitt i mellan ligger flow och hittar man sitt flow så kan man börja älska träning, bygga rutin och få fantastiska resultat med tiden utan skador och överträning. Tror att jag hittat mitt flow denna gången.

Ps. strunt i de onyktra dagarna, fokusera på nästa gång du kan träna så fortsätter vi tillsammans. (Jag dricker också, en dag i veckan.. men det är inget jag pratar så högt om för jag gläds med dem som blir helnyktra och vill inte riskera att någon vill "testa" nått dumt. Dricker (på lite rutin...) några glas på fredagen för att lugna nått slags begär, UTAN skuldkänslor. Sen är det stopp. Söndagförmiddag är min gymtid så lördagskvällen taggar jag för träning nu istället :) Tror träningen fyller det hål för mig nu som alkoholen gjorde förr.

KRAM

Tror nog att det är en bra strategi Bestemor, lyckas du ta dig ur beroendet och kan må bra, göra bra saker så kanske du lyckas dra med dig maken. Tjat, och predikan har snarare motsatt effekt. Full förståelse för att du inte kan ta dig ur din relation utan stora komplikationer, lätt att sitta bredvid o mässa!
Kram

Det löftet ger jag inte mycket för Se klart ? Tack och lov ?? Jag gillar ditt tänk och resonemang.

Jag är precis som du radikalfeminist i hjärtat, och försöker med små handlingar varje dag bidra åt rätt håll. För både män och kvinnors skull.

Hur vi uppfostrar våra söner tror jag är helt avgörande. Tyvärr har jag ingen son, så jag kan inte bidra själv på den punkten.

Det närmaste jag kommer är dotterns pojkvän sen snart åtta år tillbaka. Hans föräldrar har gjort ett uruselt jobb minst sagt. När han var 15 år gammal gjorde hans mamma fortfarande hans frukostmackor.

Men det, och mycket annat, har dottern tagit ur honom. Hon gör ett hästjobb med honom, men hon borde inte behöva göra det. Vad fan har hänt på 30 år liksom? Ur jämställdhetssynpunkt har hon valt en kopia av sin egen pappa.

Men jag försöker påverka genom att prata, prata, prata med dottern. Och hon är ju snart färdigutbildad psykolog så hon vet vad hon håller på med.

Kram ?

Om man ser till statistik inom vården är män mycket ”sämre” än kvinnor på att söka vård/hjälp.
Man kan också säga att kvinnor möjligen är ”för” bra.
Att kvinnor är skolade i just relationer är en av anledningarna att kvinnor har lättare.
Män skriver nog minst lika bra, men är inte lika tränade som kvinnor att sätta ord på hur det känns. Märks också här ?
Något väldigt viktigt och som är en fråga för hela samhället är ju att män liksom kvinnor upplever nederlag kring sina brister. Vi är många kvinnor som tampas med bilder av både det perfekta, liv och kropp och duktighet. Upplever dock att det finns en levande debatt kring de frågorna - gäller inte i samma utsträckning för män, eller gubbar då. Förändring är nog på gång i takt med pappaledighet och att vi blir bättre på att träna våra söner på de här sakerna.
Jag tror inte att det finns något bättre eller sämre sätt att vara. Män kan vara ”lata” också när det gäller det sociala i familjelivet. De blir ensammare efter skilsmässa, självmord en utväg.
Jag är väldigt intresserad av dessa frågor och har nog varit mycket mer radikal feminist under unga år. Idag ser jag mönster och hur kvinnor har så mycket mindre av makt, pengar och ägande- sånt måste ändras. Men ser också nitlotterna som män ofta dragit när de satsat på karriär och yttre framgång.
Nu blev detta minst sagt lite för långt hår, men ska skriva jättekort hela resten av veckan jag lovar!
Kram ?

Helt rätt taktik! Lyssna inåt på vad kroppen behöver (vila.) Fokusera på fördelarna (arla morgonpromenad) och ta en dag i taget. Bravo!

Kram ?

Ska läsa

Den där ensamheten är så jävla sorglig ? Ett av världens mest utvecklade länder har världens mest utbredda ensamhet.

Jag känner av ensamheten ibland, och jag är ju ändå inte helt ensam. Jag har min mamma att ta hand om, två döttrar, deras pappa och resten av den släkten.

Med dessa kommer jag att fira midsommar. Helt nykter. Min första nyktra midsommar i vuxen ålder tror jag. Men det ska inte bli den sista!

Kram ?

igenom. Även om jag varit här förr blir jag varm av alla klokingar och kämpar.

Tack Aklejan för inlägg i min tråd. Hur går det för dig? Aklejorna hos mig blommar som allra vackrast nu i alla färger. Detta kommer bli bra! En dag (el timme) i taget.

Somnade sent- det var en så ljuvlig kväll så det gick inte att gå in. Sen lite glass och en ny dansk serie som jag verkligen kan rekommendera:
When the dust settles, se den!

Nu några lovar i trädgården, kaffe och kaffe.
Imorgon kommer ett par barn och en liten bebis och stannar några dagar. Vi känner oss hedrade av detta dina besök.
Jag hoppas dagen är snäll mot er, att ni har möjlighet att känna tacksamhet för att ni hittat hit, en viktig början. Nu; mer kaffe
Nykter idag, inte glömma detta livsviktiga beslut.
????

Det hemska som hänt är oberoende av alkohol utan en förlust av en familjemedlem. Det i sig är mycket sorg och ångest och tyvärr halkade jag tillbaks i gamla alkoholvanor. En "fördel" att ha provat förr är att jag vet att alkohol gör allt värre... finns ingen lösning för mig i detta.
Har massa professionell hjälp också men jag vet också att slutar man inte med alkohol så kommer man aldrig må bra. Det är därför det är så viktigt att sluta! Kram å tack för omtanken

Just den tanken har sysselsatt mig idag. Vi tillhör de upplysta, medan de som fortfarande dricker är grundlurade.

Att män inte är lika aktiva här tror jag generellt beror på två saker: 1) män har svårare att formulera känslor i ord/skrift, 2) män har svårare att etablera relationer på djupet och behålla dem.

OBS: Nu generaliserar jag verkligen!!!

Att hänga på det här forumet, läsa, skriva, kommentera och vilja finnas till för sina forumvänner är i allra högsta grad att bygga en relation. Att sedan bibehålla den relationen är inte självklart - då behövs tid och engagemang från bådas håll.

Jag är besatt av relationer. Långa, korta, på djupet, ämnesspecifika, jobbrelaterade osv. Varje ”möte” som sker regelbundet över tid är en relation för mig.

Jag brukar säga att jag samlar på relationer ?

Kram ?

Miss Lyckad och Lim är två som haft både beroende och medberoende. Läs deras trådar. De håller till inne på ”Det vidare livet”.

Lim är relativt nyseparerad. Miss Lyckad har det några år bakom sig tror jag. Båda har fortsatt kontakt med sina ex eftersom de har barn ihop.

Kram ?

Era funderingar är värdefulla för mej!
Jag kommer inte ur min relation på ett enkelt sätt, inte ens på ett hyfsat svårt sätt. Är ekonomiskt beroende pga. Sjukdom/ Skador

Jag har också under hela livet
" lärt mej att stå ut" i en dålig relation. Försöker fokusera på annat. Se glädjen i det lilla. Uppskatta andra relationer.
Inser att även resan mot alkoholfrihet enbart är min egen.
Och som du säger Peter p.l. Så finns inte styrka till mer än så.
Jag är själv ansvarig för mina väl. Både i stort och i smått.
Kanske har jag ännu ett hopp, att om.jag förblir nykter, lockar jag med honom så småningom.
Att tjata, prata osv är ingen bra väg.
Så än en gång, fokus på mej själv. I morse så jag- idag blir det inget vin!
Tack för att ni läser och kommenterar ?

Tack för ett klockrent inlägg!?