Senaste kommentarerna i forumet

Fortsätt enligt din kloka plan och slira inte iväg med alkohol nu... Och jag vet att det låter klyschigt, men hitta något annat som får dig att varva ned. Nåt som inte samtidigt bryter ned... Det finns ju andra vägar, det vet du helt säkert.
Du har resonerat så insiktsfullt i den här tråden, gå tillbaks och läs dina egna tankar och lyssna på dig själv, är mitt bästa råd...

Vad bra att även kort promenad och 10 min dans funkar. Och att du håller fast och kör dina metoder när suget/rastlösheten kommer! Och det är ju ganska lite tid du behöver ägna åt att bli av med suget jämfört med hur många timmar du skulle må dåligt dagen efter om du gett efter och druckit när du inte velat det egentligen.

Tack så mycket. Jo, det känns bra att jag har nått mitt tidigare veckomål. Jag ska trappa ner den här veckan och trappa ner ytterligare veckan därpå. Jo, jag ska sluta att dricka helt och hållet i juni. Jag förstår inte riktigt din näst sista mening. Föreslår du att jag ska trappa ner ännu långsammare?

Älskar jag också att göra. Ligga i soffan och se kvällsljuset strömma in. Det är något väldigt rogivande i det.

Ville kika in och lämna en kram och ett ❤️ Och säga tack för att du finns där i min tråd.

Så fin och omtänksam. Det gör mig så otroligt glad att du kan prata så bra med din M. Du kämpar på så bra.

Jättekram

Vilket fint och inspirerande inlägg. Jag har försökt tänka på det där med att locka till sig positivitet i sitt liv, det ligger nog verkligen något där.

Du är grym ❤️

Skickar en stor kram till dig!

Ensam är stark, sägs det. Tillsammans är vi starkare, sägs det också.

Fick ett psykbryt kring jul, slutade tvärt att dricka och isolerade mig totalt. Stängde av mobilen eftersom jag var rädd för att någon skulle ringa. Det var ingen som ringde. Så väl hade jag manipulerat alla som känner mig. Ring inte före 12 sa jag, för då har jag inte hunnit äta frukost och dom lydde. Det slutade med att ingen ringde. Jag var ensam.

Då i det tillstånd jag var då, behövde jag vara ensam. Ensam med mina egna tankar. Jag tvingade mig ut, tog långa promenader och upptäckte att när jag tittade på någon jag mötte, att dom var rädda för mig. Jag såg helt vansinnig ut. Hade vanföreställningar om allt möjligt. Känslan jag hade inombords syntes i mina ögon och jag kunde inte dölja det.

Ibland väljer vi att vara ensamma för oss själva som jag gjorde då. Orkade inte med någon annan då, hade fullt upp med att orka med mig själv. Jag var besviken på mig själv, inte deppig. I min självvalda ensamhet tvingade jag mig själv att rannsakade grunden av min egen existens. När jag var färdig med det, började jag dricka igen.

Nu är jag på väg att bli en nykter alkoholist för första gången i mitt liv. Jag har kommit underfund om att jag inte klarar det utan hjälp av andra. Tror som dig Jbj att människan i grunden är social och att man inte ska vara ensam med sig själv. Var med en kompis istället. Jobba med att vara en bra vän. Det ena ger det andra och får du en vän så finns det andra som vill vara vän med dig.

Jag har levt som singel i 16 år nu. Klarat av att leva ensam så länge men ljugit för mig själv hela tiden för jag trodde att ensam är stark.

Nu vet jag bättre än då.

Hoppas du tar dig ur din ensamhet, håller tummarna för dig.

Du genomgår en process. Det låter trevligt med en gammal vän som finns där. Tänk på vad du behöver och vad barnen behöver. Stabiliteten kanske är viktigare än något annat. Att ta hand om dig och barnen är viktigast av allt. Det låter som du behöver lugn och ro ett tag, låt det komma först. Rutiner och vardag som du vill ha det. En sak i taget. Sen kommer harmoni och efter det kan alltid lyckan komma, men tillåt dig att landa i din process. Ta hand om dig!

https://alkoholhjalpen.se/node/134073

Hoppas att det lyckas med länken.
Jag såg ditt inlägg nyss och känner att jag bara måste få med tidigare inlägg som jag och flera andra har gjort i en annan tråd.
Tänk på dig själv och barnen och för allt i världen läs boken Jaget och Missbrukaren av Craig Nakken om du inte redan gjort det. Det handlar om barnens och ditt liv!
Önskar dig all styrka och allt mod.
Lisbeth

Känns som att det var ett tag sedan jag skrev i din tråd..men vill att du ska veta att jag läser och bryr mig lika mycket för det..☺️?! Håller med FinaLisa, förstår knappt hur du lyckas hålla igång med sådan energi i såväl din egen som andras trådar..☺️! Tacksamt förstås?, men hoppas inte att du känner det som ett måste..?. Har svårt att tänka mig att någon skulle känna sig förbisedd ?!
Önskar dig också en fin kortvecka?!
Hoppas vi får sol och värme under vår ledighet☀️??!
Många kramar!
/Fibblan ?.

Bra att du hällde ut hälften av det du köpte ❤️ Du ångrade dig halvvägs, och det är jättebra!

Vad säger terapeuten om din situation? Får du konkreta råd av hen?

Jag tänker att det är den konstanta oron för jobbet som framkallar ångest och stress - och som i sin tur får dig att dricka.

Men du kan inte påverka din chefs och hr-avdelningens arbete. De har säkert fullt upp med massa annat coronarelaterat just nu.

Det är ingen lösning att du tänker ”imorgon ringer jag”. För när du ringer riskerar du ändå att få svaret att de inte har tid just nu, och då sitter du där på vänteläge igen.

Det bästa du kan göra tror jag är att skriva ner vad DU tycker och vill med framtiden. Maila chefen och hr-avdelningen samtidigt. Skriv att du är beredd på ett möte närhelst de har tid.

Och sen måste du släppa det. Då ligger bollen hos dem. Var tydlig med det i mailet. ”Nu väntar jag på en mötestid från er”.

Du kan inte påverka hur andra människor beter sig. Du kan bara påverka ditt förhållningssätt till det.

Lägg all din kraft och energi på att må så bra som möjligt just nu. Helst vara här och nu hela tiden.

Lättare sagt än gjort, men med meditation, mindfulness och yoga kan man träna sig på det.

Kram ?

Även här slog jobbet till med full kraft och jag har just kommit hem och har inte så mkt att skriva.
Men ska försöka minnas att jag är dödlig och ska inte ta en genväg för att nå ro och avslappning.
Ska skriva mer i morgon.
??

”Lev nu, dö sen” med Miss Li passar mitt humör perfekt idag ?

Det känns idag som om jag faktiskt kan våga tro på att andra halvlek i mitt liv kan bli riktigt bra.

Jag känner mig mer och mer redo för nya utmaningar. Nytt jobb? Ny relation? Ny bostad? Bring it on. Var sak har sin tid förstås, men tankarna kan behöva snurra runt ett tag.

Jag tror ju på ödet. Det som ska ske det sker. Huvudsaken är att man är öppen för nya utmaningar och tar emot de chanser som ödet lägger i knät på en. Vågar chansa. Orkar satsa.

Annars har det varit en helt vanlig jobbmåndag. Eller ovanlig i dessa tider kanske eftersom jag har varit på kontoret och jobbat.

Det är inte samma sak att åka till jobbet längre. Det är helt ödsligt. Det gamla fika- och lunchgänget som jag brukar hänga med är skingrade för vinden.

Det funkar bra att jobba hemifrån, men jag saknar jobbet också. Men mest saknar jag den tydliga kontrasten - och den sköna känslan när man kommer hem.

Min nya plan är att jobba 2-3 dagar på jobbet varvat med hemifrån. Den här veckan blir det mån-ons på jobbet och sen är jag ledig tor-fre.

Planerar dagarna utifrån vilken typ av möten som är inbokade, vecka för vecka. Det här lär bli långvarigt. I vårt län har vi precis landat på 103 konstaterat smittade.

Kram ?

PS. Apropå låten så går det utmärkt att skåla i alkoholfritt också ? Minns en man som alltid var festens medelpunkt. Snapsvisor var han grymt duktig på, han tog alltid ton och sjöng högt. Flera år senare fick jag veta att han var nykterist sen många år. Sannolikt hade han vatten i sitt snapsglas. Coolt.

Så tungt det är för dig nu. Känner så med dig. Det är inte lätt att bestämma vad man vill. Försök att tänka på dig nu. Man kan ju inte ändra på någon förutom sig själv. Det kommer bli bra. Så småningom. Vill sända dig en stor varm kram?

Hej,
Jag undrar om det är någon som har erfarenhet av självhjälpsprogram på internet med KBT för att minska sitt drickande? Min anhörige dricker för mycket och jag funderar på om det finns en möjlighet att hålla det sociala drickandet under kontroll med denna hjälp? Än så länge finns det inga tankar på att helt sluta dricka så just nu är det inget alternativ.

Så, så fint att höra ifrån dig!
Tänk att man kan bli så glad..☺️. Vi som bara utbytt lite text med varandra. Men det är väl just det, som du säger, den öppenheten och varje ärlig osminkad sanning om hur det egentligen är och hur man egentligen mår, får en att känna en gemenskap och samhörighet, som tyvärr är ganska sällsynt "i det verkliga livet". Det är så otroligt hjälpsamt att ha en plats där man får vara precis så känslosam och ofokuserad som man emellanåt är..?!
Härligt att höra att det rullar på i nykterheten, trots att det där skaver ibland..??.
Du är bäst ?!
Kramar!
/Fibblan ?.

Var på alkoholrådgivningen med barnen idag, det blev många tårar och tankar när de berättade hur de kände
De har ju verkligen väldens finaste pappa när han är nykter. Jag har ångest och dåligt samvete för både barnen och min man, tiden börjar närma sig då vår skilsmässa går igenom bara 4 veckor kvar, vet inte vad jag skall göra en bit i mig säger att jag bör släppa å gå vidare både för min egen skull men oxå för barnen, har ju inte samma känslor för honom längre, är trött och ledsen vill bara vara i fred, men något i mig har svårt och vill inte släppa 25 års relation, då vi haft många fina år och stunder oxå.
Men tanken på att jag inte vet hur länge han kommer vara nykter nu gör att jag bara inte orkar åka berg å dalbana längre, känner mig som en svikare och en riktigt stor skit.
Får heller ingen draghjälp av honom han säger att vill jag skiljas så får jag fixa allt han skriver på men tänker inte boka ett enda möte.

Känns som jag aldrig kommer bli lycklig igen.

Som vanligt sammanfattar jag dagen innan jag somnar. Dagen har varit bra, cyklat och gjort en del ärenden. Till och med systemet utan att handla hem vin. Bara alkoholfri skumpa och cider... Festligt nog.

Kvällen har jag tillbringat mest på balkongen, planterat om lite mm. Sen kom rastlösheten. Kom inte ens ut på promenad.. Orkade liksom inte...

Lagade mat och röjde i köket till slut...

Ibland känns livet så trögt på nåt sätt... Svårt att förklara...

Jag har märkt att jag är ganska lättirriterad på ljud, grannar som röker, måsarna som skriker heeela tiden, mopparnas dån bland betonghusen...
Börjar jag bli gammal och gnällig tro....

Men, jag är nykter ännu...

Snart blir det god natt...

Kram Saskij ?

Dagarna går snabbt helt plötsligt. Tre överhoppade dagar av att skriva här. Hrm... jaja, så får det vara! Har varit trött senaste dagarna och inte haft så mycket motivation för något. Mest tröstätit massa skit.

Så nu bestämde jag mig i går kväll att nu blir det att fasta. Minst till fredag kväll men förhoppningsvis till söndag kväll och möjligen ska jag upp i tio dagar med enbart vatten, vitaminer och mineraler. Så det är vad jag satsar på just nu. Jag brukar må lite bättre av att fasta. Men det har bara gått ett dygn och jag är rätt uttråkad. Synd på ett sätt att min hjärna söker stimuli i alla dess former.

Vad gäller alkohol har jag mer och mer tänkt tankar om att vad sysslar jag med? Ska jag verkligen sluta dricka helt? Konstiga tankar då det brukar gå åt helvete när jag väl ger mig på det. Samtidigt tänker jag att det ska väl inte vara så förbannat svårt att dricka socialt. När ens liv fungerar lite bättre på alla andra plan så kanske inte alkoholen beter sig på samma sätt. Eller rättare sagt, jag beter mig inte på samma sätt med alkoholen.

För jag behöver fan kunna varva ner ibland. Theralen som min läkare skrev ut till mig fungerar ungefär lika bra som att äta en läkerol, enda skillnaden är att läkerolen gör halsen lite len åtminstone så något händer där.

Får se vad som sker framöver. Motiverad för fasta och promenader den här veckan åtminstone. Men motiverad på andra plan - Nej!

Får hoppas jag kan få Stesolid utskrivet på sikt - annars får jag helt enkelt köpa Xanor svart istället. Jävla bra samhälle när man måste ta egna beslut och betala dyrt men det får bli så. Måste ha något som dämpar mig och ska jag inte dricka alkohol är de två ovan de enda lösningarna.

Det har inte blivit några växter ännu. Slösat med pengar den här månaden inser jag. Försvann mycket på alkohol vid månadsskiftet, sen på mat ute, godis och annat skit.

Just nu får jag bara vänta och se var pilen stannar någonstans. Ska träffa en överläkare inom psykiatrin i morgon åtminstone och förhoppningsvis kunna få hjälp med någon bra psykolog och fungerande piller!

Men några 4cl vodka och ett par öl i kväll hade fan inte suttit fel för hjärnan men nu är det fasta som gäller och då brukar jag kunna bita i rätt rejält!

Kram ?

Känner oftast inget sug efter alkohol men det känns liksom som att något fattas mig om jag inte får dricka mig full lite då och då, någon gång i månaden eller så. Som att man behöver en ”urladdning”. Någon som känner igen sig? När jag är nykter en längre period känns det inte särskilt svårt men det känns aldrig helt självklart eller neutralt, känner mig liksom duktig då. Vill inte känna mig duktig för att jag inte dricker, vill känna att det är helt normalt. Men jag kanske inte varit nykter tillräckligt länge för att det ska vara så. Är så besatt av alkohol att jag liksom tycker att det är jättejobbigt att tacka nej till ett glas, känner alltid att jag ska behöva förklara mig och att folk kommer undra så mycket. Om jag beställer alkoholfritt kanske inte ens alla noterar det, inte bryr sig. I Sverige är alkohol mycket mer laddat än runt medelhavet känns det som, trots att folk i regel dricker oftare där känns det mer accepterat att dricka alkoholfritt, det är ingen grej liksom. I Sverige är det många sammanhang man inte får dricka i för att det ska anses fel samtidigt förväntas man verkligen dricka i andra sammanhang... en liten reflektion så här på kvällskvisten

Vad roligt o höra ifrån dig Ironwill ?! En riktigt kick??!
Ja, det känns otroligt att jag till slut hittade det som funkar för mig..??! Och jag mår som en prinsessa faktiskt ??! Inte allt igenom förstås.. och helgerna innebär fortfarande en rättså stor utmaning..svårt att få ihop de mixade känslorna av trötthet respektive rastlöshet..?! Men det rullar på ?!
Lite inre skräp att sortera, så det är väl det som kommer ifatt när jag är ledig, när jobbet inte tar plats, tänker jag..?. Men jag kämpar på som sagt och det är skönt att åtminstone arbetsdagarna får ha sin gilla gång ☺️. För egen del har också coronatider snarare gett en skjuts i rätt riktning vad gäller alkoholen för mig. Sätter större värde på att ta hand mig, både för min egen och andras skull❤️! Och så blir det ju väldigt mkt mindre av de där sociala sammanhangen, som annars skulle kunnat kännas kniviga..?. Inget ont som inte har något gott med sig..I guess.
Verkligen fint att höra ifrån dig som sagt?!
Stor kram!
/Fibblan ?.

Hm. Jobbet slog till med sån kraft ii morse att jag varken hann skriva eller fundera något alls förrän nu, en snabb middag och tio timmar jobb senare.
Glömmer bort alkoholen och på sätt och vis är det som det ska, men på sätt och vis vill jag inte att livet ska bli för flyktigt och att jag glömmer.
Kom ihåg att du är dödlig, jag behöver kontakt med flera lager i mig som jag inte får lätta från; bli någon annan, så frestande.
Här är jag, lätt och tung, båda delarna.
Dieten 2.0 börjar idag.
Nykter och trött, Och frusen. För ovanlighetens skull under en filt i soffan, och vill helst ligga här hela kvällen och titta på solljuset som silas genom mina gardiner.
Så jag gör nog det. Ha en fin kväll ?

Gillade ditt inlägg ovan om din son och hur du ”snusade” på honom. Min är något yngre men börjar bli tonåring. Gav lite hopp om att det inte är slut med ”pappamyset” på ett tag.
Jag är en djävel på att sova. Tänkte att jag skulle kunna gå upp tidigare när jag slutat supa. Nä det kom aldrig. Jag sover tills jag är klar, väckarklockor och familj till trots. Måste skärpa mig (har jag tänkt ett tag nu).
Bra jobbat så här långt! Går ju lite upp och ner ett bra tag och suget kan helt plötsligt smyga sig på. Jag tyckte mig se vissa orsaker för egen del. Stress och press både privat och på jobbet ger mig ofta en känsla av att det är ”synd om mig”. Tror inte min mamma gav mig så många verktyg att trösta mig själv med. Förr var trösten alkohol nu blir det andra saker. Ofta att jag gör något med händerna (fokus på något enkelt), ibland äter jag onyttigheter eller försöker träffa någon vän. Hur som helst så kommer du slippa mer och mer av sug från ingenstans. Kämpa på!