Senaste kommentarerna i forumet

Det var ju meningen, men hur många vita månader har jag inte haft i livet för att sedan klappa mig på axeln o köra på i 200 knyck med spriten?!
Tänkte helt sonika att nu gör jag tvärt emot vad jag har gjort sista 10 åren o misslyckats gång på gång

Springer tre ggr i veckan o skillnaden är enorm efter bara 2v
Mår bättre, sover bättre o dricker mindre. Endast några mellan öl till grillningen på helgen.

Tack för ett intressant och inte minst informativt inlägg. Jag suger åt mig av allt. Har ju tagit kontakt en gång, då med min husläkare. Lättnad var känslan, får se vad nästa steg blir.

Skönt att du - liksom jag - är av just nu. Hoppas innerligt att vi får fortsätta vara det. Om inte, så hinner vi iaf analysera en del och hitta lite nya strategier under perioden.

Önskar dig en välförtjänt vacker och vit dag. ?

Kram

Idag ska vara kulmen på chefsjäveln. De sitter i förhandling nu, 3 ombudsmän, en jurist och chefen. Tror inte han trodde att jag skulle slå tillbaka så hårt, men det gör jag. På gott och ont.

Pratat med psykolog idag. Och har bara 2/5 på ångestskalan. Börjar förhoppningsvis resa mig igen. Känns lite som det inuti. Idag ska jag borsta tänderna (Både på morgon och kväll). Det är dagens mål. Och så ska jag spela data. Kanske om jag verkligen puschar det så hoppar jag in i duschen också. ?

Jag tror den värsta stormen är förbi. Och sådan storm det var...
Bara att reparera skeppet och sakta Men säkert segla vidare.

Fridens ☀️

Så skönt att ha er med på resan mot mitt nya friskare liv. Lite kaffe och en lång dusch har väckt upp min stackars kropp. Ska ta en cykeltur senare idag. Brukar vara skönt.

Andrahalvlek... Tar det hela 5 dagar innan alkoholen lämnar kroppen? Inte undra på att jag mår knepigt.

Tack för att ni finns.

Tar en timma i taget idag... Lyssnar på musik...

Kram Saskij

Som jag nyss skrev hos FinaLisa räknar inte jag heller dagar, utan är tacksam för alla som blir helvita. Och de har blivit många under forumtiden. Precis som för dig. Visst vill jag bli helt alkoholfri, men än så länge, medan jag hittar lösningar, nöjer jag mig med det näst bästa alternativet. Koll på senaste dagen jag drack har jag dock, kanske blev den absolut den sista. ?

Finns säkert många som har synpunkter på hur vi resonerar, men jag är av uppfattningen att det finns många sätt att göra rätt på. Och, som sagt, får man inte till det optimala får man göra det bästa av situationen. Till syvende och sist känner vi ju oss själva bäst.

Tänker också att det är, precis som du säger, kluvet vad gäller forumaktiviteten. Vi behöver den starkt emellanåt, men den får aldrig bli en press i sig.

Tack för att du finns här och för inlägg i min tråd. ? Jag ska försöka orka kommentera i den igen. Känner att det tog på att dra upp allt igen. Men säkert ett nödvändigt ont.

Ha en fin dag!

Kram

Är glad för varje nykter dag. Framför allt om de är utan kamp, vilket många är.

Igenkänningen är stor även vad gäller styrka och ödmjukhet/tolerans. Kanske tur att vi har det sistnämnda som balans för det tidigare. Förr kunde jag känna irritation och tänka typ vad har den och den att klaga på... Hittar dock alltid positiva sidor och ibland löjligt överdrivna orsaker till att människor är som de är.

Mina barn brukar påpeka detta ibland med tillägget att jag ensam inte kan rädda världen.

Vi har en del att leva upp till, FinaLisa... ?

Men svagstark är ett bra ord. Det öppnar upp för lite sårbarhet mitt i allt vårt tuffa.

Önskar dig en vacker vit dag. Tack för att du finns. ?

Kram

Hörde en annan liknelse. Man kan inte ”hoppa lite” från ett flygplan, varken med eller utan fallskärm.

De allra flesta verkar dock behöva uppleva det själva för att förstå det.

Jag är dock hundra procent medveten om att lite kommer att väcka mersug, så jag tänker inte ta det första glaset.

Häll ut den framför hustrun så kan ni fira dina fyra månader ihop ? Att hälla ut en flaska gin som varit ”nödproviant” är ett väldigt tydligt statement.

Kram ?

En tanke slog mig när jag läste Andrahalvleks inlägg i dag om att ha saker liggande som påminner om
hur det var förr. I ett skåp i mitt kök står det en full ginflaska väldigt väl gömd bakom en bakmaskin som
vi aldrig använder. Det är frugan som har gömt den för flera år sedan så inte jag skulle tulla av den.
Jag hittade den naturligtvis i jakt på alkohol och den har varit fylld av gin, fylld med vatten och blandad med vatten minst tio gånger.? Hon märkte aldrig av mitt tömmande och fyllande av den flaskan och har antagligen själv glömt av att den står där. Nu är den fylld med gin (tror jag) och saken är den att jag hade den som en absolut sista nödlösning om jag inte skulle ha klarat av att sluta med alkoholen när det begav sig.

Fattar inte hur jag vågade, men så var det och jag rörde den aldrig.? Det har irriterat mig att den står där i skåpet och "värker" och i dag tänker jag fira mina fyra månader som nykter med att hälla ut den i vasken.
När frugan kommer hem från jobbet så kommer jag berätta det, och påminna henne om att jag varit nykter i fyra månader.?
Edit :Åh, Tack för grattis Andrahalvlek såg jag nu

Ha en härlig dag!

Kram

På lördag får ni gratulera mig - då firar jag tre månader, tjoho!

Kram ?

Det känns verkligen fel att ge bort alkohol eller alkoholrelaterat i present. Och det har man gjort väldigt många gånger utan att ens ha en tanke på hur fel det är ?

Även om tanken bakom vinbagen är bra så ska jag nog faktiskt slänga den. Känner inte hon som sytt den speciellt väl så risken är minimal att hon får veta det ens. Hon får betalt för sitt arbete, det är huvudsaken.

Grattis till dina fyra månader idag ? Det är otroligt givande att följa dig på din nyktra resa. Du är så klok och insiktsfull och du har verkligen förändrat ditt tänk.

Kram ?

Tack miss lyckad och vinäger, ni är också bra och bäst ❤️❤️❤️???. Så som du beskriver medberoende har jag också uppfattat det. Och inser att jag fortfarande är det. Och det gör mig så TRÖTT!!!!

Jag kan vara hemma en helg och ha en olustig känsla i mig ända tills mannen säger att han ska grilla med kompisar till exempel. Då blir jag lugn för då tänker jag att han är nöjd. Usch vad less jag blir på mig själv.

Något mer akut nästan är att jag måste sluta skämma bort mina barn på det sätt jag gjort sista halvåret. Jag har viljat kompensera antar jag. För allt som varit dåligt. Och nu när jag är ensamstående så vill jag ändå ge dem allt de vill ha. Och jag gör det i sådan utsträckning att det börjar påverka min känsla av makt hemma. Mina nej förvandlas till ja. Och jag spenderar pengar jag inte har råd att spendera.

När jag ville sluta dricka men inte lyckades förut så fylldes jag av en panik. En panik över att jag inte kunde lyda mig själv! Så känner jag nu kring hur jag spenderar mina pengar. Jag vill säga nej men ändå gör jag det.

Det är svårare att ändra vanor och beteenden som påverkar ens barn. Men jag måste hitta ett sätt. De kommer inte lära sig pengars värde om de får köpa allt de vill ha. Det här är mitt nya mål att arbeta för nu. Kontroll över min ekonomi och över besluten jag tar kring den. Jag måste förstå att min kärlek till barnen inte behöver eller ska visas i hur mycket pengar jag slösar på deras intressen. När det resulterar i att jag inte kan spara pengar alls så blir det bara fel och i längden sämre för dem.

Och så måste jag sluta köpa saker till hemmet nu. Jag kan inte förvandla vårt hem till ett slott och jag behöver inte det!! Vi har det bra ändå. Jag måste förstå det. MÅSTE ta mig ur det här materialistiska jag hamnat i. För det ger mig en sjuk panik. En panik jag inte känt på över 3 år nu.

Nu bestämmer jag det. Den här tiden nästa år ska jag inte sitta i den här sjunkande båten. Jag ska skärpa mig och sluta jämföra mig andra hela tiden.

Kram!

försöker jag visa min nykterhet. Jag tränar på min närvaro, helt enkelt. Visst har jag lyssnat innan också men med alkoholens inverkan har jag samtidigt stått och funderat på när jag kan "smita undan" och svepa resten av glaset. Jag har varit irriterad när jag kommer hem för ungdomarna prockar på min uppmärksamhet och vill prata. Det finns ingen plats för mig att smita undan...för att boosta.
Jag kan köra bil nu på kvällarna, jag blir inte irriterad när frågan kommer om jag kan köra. Jag tar tillbaka kontrollen över lovade saker, kommer ihåg att packa gympakassen, kommer ihåg att ta ut brödet ur frysen eller hänga upp de där kläderna som någon "absolut vill ha rena till nästa dag"...
Med a i kroppen är det lätt att glömma det som jag sagt:
-Jag fixar det innan jag går och lägger mig, gumman!

Tack för inspirerande läsning, honungsblomman

Det låter som du är på rätt väg Sisyfos. Ta det där sista steget också och sluta helt, om du inte får ut något av de gångerna du dricker vad är poängen? Jag tror på dig!

lager på lager. Känner igen en del. Jag tog för ett år sen beslutet att söka en sponsor i Alanon, även om det innebar en ganska stor praktisk insats med resor. Jag frågade en jag träffat på olika konvent o landsmöten. Det kändes bra direkt men var lite knepigt praktiskt. Nu i och med alla avgränsningsdirektiv började vi träffas över nätet och det ger en helt annan ’skjuts’ åt stegarbetet. Dessutom finns onlinemöten nu.
Att arbeta i stegen med sponsor ger mig så mycket och har blivit en bra väg för mig att bearbeta gammalt. Jag håller just nu på med smärtsamma saker och är förvånad över hur bra det går. Så befriande!
Du väljer din väg, såklart! Jag ville ändå berätta om möjligheten; tillgängligt, respektfullt, gratis.
Allt gott till dig! / mt

Gör sådant som du märkte att du mådde bra av sist. Du vet ju att du kan!

Kram

Så roligt att ’se’ dig! Jag tänkte som du nyligen, jag skrev i min tråd ’Mitt nya år’ som nu är många år gammal. Ja, vi är experter både du och jag på saker som vi hellre varit utan. Men så har det varit och nu får vi glädjas åt nuet.
Att drabbas av narcissism o liknande är inget jag önskar nån, den expertkunskaper kanske du kan vara någon till hjälp med. Det är dessvärre ingen riktig ovanlig erfarenhet och svårt att förstå för den som inte upplevt på nära håll.
Jag önskar dig en skön sommar? / mt

Skänk den till Myrorna eller något liknande. Jag hade i alla fall gjort det, inte kul att ha en sådan sak som
ligger och "värker" i garderoben och påminner om hur det var förr. Att ge bort alkoholrelaterade saker till någon man känner kan ju vara lite sådär som du skriver. Ett alternativ är ju att slänga den. Pengarna i sammanhanget
är ju oväsentligt.

Kram

Dag 10

Igår åkte trädgårdsbyxorna på, för första gången på mycket länge och jag rensade ogräs som om livet hängde på det. I öronen kopplade jag in ljuduppläsningen av boken "Jag som var så rolig att dricka vin med" av Rebecka Åhlund. Jag kände igen mig i mycket av det hon beskrev. Hon gav en bild av AA-gruppen "Fight Clubs" medlemmars gemensamma drag. Som...lite narcisstiska, ständigt strävande framåt, otåliga, rastlösa, strävande efter "något mer", att ha svårt med tilltro till andra omkring sig, att gärna skylla på andra om något går på tok. Faktiskt så var det nästan plågsamt att höra, för det tror jag absolut är en del av mig också, även fast jag inte är framme att riktigt acceptera det ännu och framförallt inte se vilka konsekvenser det gett i mitt liv.

Åkte sedan iväg och handlade lite med maken. Vi åt pizza på en tom pizzeria och jag kunde lyfta en del av de reflektioner jag fått hittills, genom er på forumet, alkispodden, boken etc. Han diskuterade MED mig denna gång, hade inte den oroliga, flackande blicken längre. Sakta men säkert börjar vi kanske närma oss ett gemensamt förhållningssätt till beroendet.

Idag skiner solen. Jag ska gå ut och gräva ner lite lökar och ska vara i NUET så mycket det bara går.

Ha en fantastisk onsdag!

- - ?

Det låter jättebra, där har jag oxå gått på gruppbehandling för ett antal år sedan. Fick många insikter och hjälp. Men trillade tyvärr dit igen efter en tid. Jullan

Känns inte aktuell längre men eftersom jag startade den kan jag skriva i den. Min tråd i det vidare livet kallade jag ”fyra är sen jag slutade dricka alkohol”. Dum rubrik nu eftersom det snart gått dubbla tiden. Nåväl. Inget nytt att berätta. Livet är så mycket enklare nu. Inte alltid roligare och uppåt men heller aldrig såna svackor som då jag drack.
När jag tänker tillbaka så verkade allt handla om alkohol. Att se till att ha tillräckligt hemma, att gömma och smyga och skämmas och sedan dagen efter. Måendet, skammen. Usch nej.

Som 60+ och pensionär verkar det som jag hamnat in i nåt ”här har du ditt liv”. Tyvärr spelar filmen upp mest sånt jag gjort fel. Nog måste jag ha gjort nåt bra också? Två saker har jag i alla fall blivit expert på konstaterar jag med lite galghumor. Alkoholberoende och dess följder. Jag ser igenom folks beteende. Så blir vi väl alla; it takes one to know one eller hur man nu säger. Jag hade kanske hellre varit expert på nåt annat. Faktiskt utbildas nu erfarenhetsexperter på olika områden har jag sett. Men jag avstår.

Sen har jag tyvärr också tvingats bli expert på narcissism, den hårda vägen. Men det är kanske inte så dumt det heller. Synd bara att kunskapen kommer lite sent i livet.

Lite svammel. Ha det så gott alla!

Det verkar vara det svåraste, att inse att man inte kan lära sej dricka ”normalt”. Så länge man försöker dricka lite så går det överstyr för eller senare. När man accepterar att man druckit sej till ett beroende och att det inte finns nån väg tillbaka så blir allt mycket enklare.
Så enkelt kan det vara.

Kanske behöver förklaras att det är en klinik i Stockholm. Jag går där också, men på en miniminivå med telefonkontakt varannan månad och blodprov. Tycker som du att de är jättebra!

I Stockholm är ju utbudet av beroendekliniker stort. Vilket inte är fallet i alla delar av landet har jag förstått.