Senaste kommentarerna i forumet

Tack för era svar, kände mig så värdelös som människa när jag skrev mitt förra inlägg. Kändes bra att få höra att jag inte är ensam. Kram till er❤

Så tack VaknaVacker och Vinäger. Har inte kommit ur sängen ännu.. Men hoppas kunna ta steget ut idag med för att gå min helande långpromenad. Lite pyssel på balkongen blir det nog också.

Har svårt att komma igång med hemmets måsten... Städning, tvätt mm... Så mitt hem ser inte så trevligt ut just nu... Men jag städar ju insidan av mig själv istället...

När kommer lusten och inspirationen tillbaka? Glädjen?

Längtar efter dessa känslor.. Konstigt... Längtar inte alls efter bakfylla, minnesluckor, illamående, ångest dock...

Blir så glad och tacksam över att ni stöttar och finns här för mig. Tack!

Från en lite seg, handlingsförlamad, men nykter Saskij..

Andrahalvlek.
Det blev en lång text men ändå bara en bråkdel av vad livet erbjuder mig som nykter. Livet är ju inte alltid soligt så det blir ju en del motgångar som ska hanteras men om jag fokuserar på vad jag lärt mig så fungerar det hyfsat, tom bra ibland.

En händelse som kunde ha resulterat i en katastrof var den morgonen när dottern och ringde och sa att hon var på sjukhuset :-O Hon hade blivit våldtagen och ville ha mitt stöd. Och jag hade inte fyllt ett år som nykter....

Satan i gatan vad fort det gick genom stan då !! Jag bestämde redan vid start att polisen kör jag ifrån !! Och så ringde jag en alkiskollega för att ha som stöd själv för det här var min första katastrofhändelse och jag visste inte alls hur jag skulle hantera situationen. Dottern var ute när jag kom och vi åkte och åt lite mat innan hon skulle på möte med nån från socialen och jag passade då på att gå på ett lunchmöte på AA. Vi kunde prata helt öppet och sansat om vad som hänt, jag med lärdomar från AA och hon med sina lärdomar från Ungdomsveckan hon hade varit på. Vi visste båda att bästa medicinen var att prata, prata, prata och få ur demonerna som ville bygga bo i huvudet. Det visade sig att killen hade våldfört sig på andra tjejer men de slog undan all samtalshjälp de blev erbjudna och de mådde inte på långa vägar lika bra som min dotter. Det blev ett rejält test på vad vi lärt oss och vi gick stärkta ur katastrofen.

Ännu en episod ur livet och där jag haft enorm nytta av vad jag lärt mig om mig själv och de verktyg jag fått.

Jag undviker numera konsekvent att prata om min tid som nykter eftersom jag inte tycker det är speciellt intressant. Jag tar inte medalj längre fast det visar för nya att det fungerar och kan ge hopp om ett nytt liv. Jag kommer aldrig att komma upp i de 40-50 år, alltså AA-år !!, jag mött och det var jag lite sur på i början :-) Jag lever, försöker iaf, att leva dagen idag och idag är jag nykter och det får vara gott så !

Oavsett längd på nykterheten så har jag precis lika långt till återfallet som min arm är lång ! Jag får aldrig glömma det !

Alla sorters känslor finns och behövs. Inte minst här på forumet. Visst mår vi bra av att läsa om lyckokänslorna och stoltheten över att vara nykter. Att ha lagt ännu en vit dag bakom sig.

Men när ens egen sinnesstämning inte alls rimmar med dessa glädjeyttringar är det skönt att få läsa om den andra sidan. För den finns nästan alltid. Under resans gång.

Att vara nykter under en längre tid innebär förstås att det vita livet ska kännas naturligt. Vara en del av vardagen. Och då är det sällan bara rosaskimrande. När den första euforiska tiden lagt sig kan dagarna kännas tunga.

Vi jämför och letar efter nyförälskelsen i det nya nyktra livet. I början är skillnaden så tydlig mot när vi drack. Vi mår bättre, sover bättre, hyn blir friskare, vi kanske tappar några kilon. Fördelarna är många. Efter ett tag blir även detta vardag. Förstås.

Det är helt ok att inte vara på topp. Att känna även de låga känslorna. Viktigast är nog att ta emot och acceptera dem. Oftast kommer de inte för att stanna.

I längden tror jag att min grundkänsla kommer att vara tacksamhet. Oavsett daglig måndestatus hoppas jag att den känslan finns kvar.

Ursäkta en massa svammel, men det här var vad som dök upp när jag läste dina och de andras senaste inlägg.

Hoppas att du får en fin dag. Kanske lite sol.

Kram

Tack för dina ord och som du säger har man aldrig själv upplevt panikattack så vet man inte hur skrämmande det är när den inträffar. Det jag gjorde sist var att minska min konsumtion ordentligt men så lätt att bli lurad o tänka men nu mår jag ju bra så då kan jag festa till det lite. Har lärt mig nu att det funkar inte så därför avhållsamhet från a tills jag är frisk mentalt. Sen om det tar 3mån eller 1år så får det va så. Nej jag tar ingen medicin. Pratade med min läkare om detta redan i höstas men då fick jag absolut ingenting utan det var KBT som gällde men de hon skickade mig till då var värdelösa. Nu har jag hittat en på mindler sen några veckor som är helt underbar så hen ska jag fortsätta med nu en gång i veckan så länge det behövs. Känner mig otroligt motiverad o till saken tillhör att jag jag har inget sug och har inte haft ngn nämnvärt sådant när jag hållt upp tidigare gånger. Det har mer varit att man tycker det känns så mysigt med ett glas men jag känner nu att jag vill inte ens ha ett glas. Jag mår helt enkelt inte bra av A.Jag vill må bra,uppskatta de små sakerna i livet. Bli mig själv igen sen min första panikattack utomlands förra sommaren?? kramar till dig. Hur går allt för dig?? Jag har bara läst lite sporadiskt den senaste tiden?

Lite läskigt, jag tänkte ta upp det i min tråd när jag läste ditt och de andras inlägg.

Ja, den kommer och går. Och jag blir så irriterad. På mig själv. För att jag inte har lust. Med det jag vill. Jag vill vilja. Oftare. Om ni förstår vad jag menar. Nu funkar det i alla fall, men saknar ändå den självklara passionen. Den som faktiskt fortfarande finns efter mer än trettio år. Ett privilegium i sig, det förstår jag.

Lite utlämnande, men det har vi varit tidigare här på forumet. Tror att det är en lättnad för andra att läsa att de inte är ensamma.

Hoppas att du hittar tillbaka till det som varit. Kanske bäst att låta det ta tid. Att pressa brukar sällan vara ett bra alternativ.

Ha en fin dag.

Kram

Tack för era kommentarer.
Det är faktiskt hit som det går att vända sig med denna sortens tankar- men framförallt är det ju känslor som lever livet på insidan.
Jag har förmånen att ha mina båda föräldrar i livet (båda med var sina beroendegener som tagit sig olika uttryck) men just nu är jag mest glad att de finns här, är pålitliga människor på sina olika vis.
Däremot hör jag ibland människor uttrycka just ”nu kan hen komma tillbaka, nu har vi testat klart” om när någon nära går bort. Och precis så kändes det, och är väl- som du refererar till K- ett sorgearbete som äger rum. Ska väl ner och grotta där.
Jag har nog inga stora problem med alkoholist-ordet. För mig stämmer det dock dåligt med resonemang kring att a liksom lever sitt eget liv, lirkar och övertalar.
Jag tänker att det också är en del av mig som jag måste komma till ro med, över tid. Den där längtan bort som drivit mig tlll alla möjliga platser i livet. Samtidigt som jag haft mina ”bojar” barnen- som hållit mig på plats. Den där viljornas kamp, eller kanske livets kamp: passionen och vilan. Lugnet och det ”goda” (eller då och då tveksamma) dårskapet.
Jag tror jag ska mylla ner mig i min nya ådra om gud och andlighet idag, som i att läsa lite. Det går att tappa bort sig också i det nyktra livet och jag behöver påminna mig om det intressanta i att vara människa, då och då.
Idag är jag såklart nykter. Det känns inte svårt, men tänker att det här landskapet vi ska vandra framåt, har sina trånga passager.
Önskar er alla en fin dag!

Då har vi vaknat vackra tillsammans. Så himla skönt... kaffet smakar så gott?

Blev också superduper trött när jag slutade. Men det det var en annan slags trötthet än när man druckit. Skönt på något vis för kroppen och hjärnan börjar reparera sig. Så det är det viktiga... ta hand om dig nu??

Tack! Ja dagarna går och rutinerna sitter men ångesten vill inte blekna. Vissa dagar sitter jag bara o skakar o vill inget elr kan inget. Tar jag tag i nåt blir det aldrig avslutat och det börjar se förjävligt ut här hemma. Tänkte att det var dags att utmana och lägga till nåt bland rutinerna men då fick jag nackspärr och är så trött på att ha för ont för att kunna träna. Så just nu är jag nykter, sitter i solen med kaffe, har sovit som en prinsessa men har gnagande ångest ändå.☹️

Även om det är med blandade känslor man säger så just här.

Bra ändå att du ännu en gång kommit till insikt och tagit upp kampen mot ett nyktert och därmed bättre liv igen.

Hejar på dig.

Kram

Ja, det är ett himla mässande. Repetition är viktigt för att våra hjärnor ska tvättas grundligt med nyktra argument.

Jag lyssnar på den för tredje gången, de två sista gångerna som insomnings-ljudbok. Ställer timern på 30 min, och hinner somna på den tiden. Lyssnar aktivt inledningsvis så att inga andra tankar släpps in.

Hjärntvätt och insomningshjälp i kombo. Vinn-vinn ?

Grattis till 18 nyktra veckor, hurra! Ha nu en toppensöndag med våffelkalas och hängmattehäng ?

Ja vägen är obekväm och slingrig, man vet inte riktigt vad som väntar runt nästa krök. Och jag har så många stunder när jag bara känner att lättast och mest bekvämt vore att bara falla tillbaka i det gamla och "trygga". Men som du så bra liknar det vid: man tar på sig vandringskängorna igen och vandrar vidare. Jag ser lite annorlunda på vandringen nu. Tidigare såg jag det som en fas jag skulle igenom och komma ut på andra sidan. Före och efter, en slags skönhetsoperation fast av själen. Nu ser jag det mer som en ny vandring genom livet. Den insikten fick mig att må så dåligt, det kändes ändlöst och hopplöst på något sätt. Nu har jag mer accepterat att så här är det för mig. Andra har fått bättre förutsättningar men så här är det för mig och då får man helt enkelt gilla läget och göra val därefter. Kram

Alltså, 119 dagar i dag då. Respekt!

Insikten om att ett glas leder till flera är många gånger avgörande. Att sluta dricka behöver inte vara en kamp. Ibland är det mycket svårare att inte börja igen. Åtminstone är det så för mig.

Du verkar så stark. Din beslutsamhet lyser igenom. Den smittar av sig. Tack för det.

Ha en fin dag. ?

Kram

För de flesta verkar de första dagarna vara värst. Så i så fall är det bara att gratulera till att ha tagit dig igenom dem. Bra att du känner stolthet. Det är viktigt.

För varje dag brukar det kännas lite mindre krampaktigt. Att kämpa med vita knogar är jobbigt, men ibland nödvändigt den första tiden. Men på sikt behöver det gå över till mindre kamp.

Vet inte hur det är för dig, men jag har blivit hjälpt av att tänka att det är frivilligt jag avstår. Jag Får dricka, men jag VILL INTE. Tänker att det är en stor skillnad rent tankemässigt. Kanske gör du redan det. Jaja, huvudsaken är att du fixar det. Och det tror jag att du gör.

Massor av pepp kommer här.

Kram till dig

Googla på Hennessy hammock så ser du ett exempel på hur det kan se ut!

Det är jag som ska tacka - för att ni förgyller min vardag såväl som helg ❤️

Somnade faktiskt om en liten stund ( ?).
Vaknar och läser att P O Enquist gått bort. Om ni inte läst hand bok - Ett annat liv - som till stor del handlar om hans mycket svåra kamp med alkoholen ( in och ut på olika behandlingar som misslyckades) och hur han kom ut på andra sidan - så gör det.
Har läst ...och läst om den..genom åren.

Tack för dina, som alltid, fina och peppande ord♥️ Hur har du det? Mår du bra? Visst är det en härlig tid nu!? Hittade även en slänt ner mot en sjö som var alldeles blå av blåsippor. Kunde sitt där och bara vara och bara njuta av både sjön och sipporna. Kram

Mer elefanter åt mina fina vänner här på forumet ❤️

Ja vilken tur att jag fick träffa rätt läkare. Var lite avgörande just då på något sätt. Hoppas det är bra med dig! Kram

med mina 17 nyktra veckor.

Fortsätter vakna vacker stark som en björn?

Blir stärkt i mitt beslut av alla er?

Just det där att påminna sig om varför man tagit sitt beslut om nykterheten är helt avgörande för hur man lyckas på sikt.
Dricker jag ett glas är risken stor att jag är tillbaks i samma ruta där jag var för snart 4 månader sedan.

Att dricka ett glas behöver bara vara en dikeskörning men om det inte blir så, om jag inte är uppe på nykterhetshästen på en gång?!
NEJ tack den resan vill jag inte ha? Kan inte dricka begänsat.

Den här videon har enorm betydelse för mig vad det gäller nykterheten. Har hjälpt mig att förstå hur det funkar:

https://youtu.be/OqUg9ehXiYw

Den påminner om varför jag mått och mår som jag gör!

Och livet går vidare med allt vad det innebär?

Kram till er alla fina, ha en fin söndag????

Grattis till 18 veckor. Wow!

Tänk att få slippa tänka så mycket på alkohol. Alltså på rätt sätt. Att den får vara en icke-fråga i vardagen. Däremot att vara på sin vakt är viktigt, precis som du skriver. Du är så himla klok.

Hoppas att det går bra med hängmattehammocken. Måste erkänna att jag inte riktigt fattar vad det är... ? Kanske ska googla och se om det kan vara något för trädgården.

Ha en härlig dag mitt i den oroliga omvärlden. Lite sol önskar jag dig också inför invigningen.

Kram kram

Jag förstår ditt dilemma att motstå frestelsen när det är fint väder och lediga dagar. Jag tar hjälp av forumet och min logg här inne. Dessutom pratar jag och frun öppet med varandra om alkoholens vara eller icke vara. Förbud har aldrig funkat för mig. Självklart får jag supa skallen av mig om jag vill. Men är det vad jag vill? Svar nej. Jag försöker hitta balansen mellan jobb, träning, fritid som gör att jag mår bra. Jag mår bra av att dricka nån bira när jag grillar. Röd vin är också gott. Ibland tar jag en cigg oxå även fast jag slutade röka 1993. För mig handlar det alltid om att hålla balansen. Märker jag att balansen går åt helvete gör jag en omstart.

Fy, vilken jobbig helg.

Har ju alltid sagt att jag beundrar er som inte har särskilt stor stöttning i ert beslut lite extra. Eller mycket extra.

Så himla starkt av dig att hälla ut ölen. Min svagaste punkt är just tillgängligheten, det är sällan jag kunnat låta bli om tillfälle ges, så därför är jag mycket imponerad.

Lider med dig när du skriver att du helst skulle vilja flytta, men att omständigheterna gör att du är fast. Förstår att det blir extra jobbigt om det förutom ekonomi även handlar om en partner som skulle göra allt för att försvåra. Speciellt när det finns barn med i bilden. Dröjer det länge innan barnen är vuxna? Tänker att det är lättare då.

Så här ska ingen behöva ha det. Du har varit så stark och lyckats ta dig ur alkoholens klor. Du ska ju ha belöning för det. Inte det här.

Har för mig att du har en samtalskontakt. Stämmer det? I så fall, är det här något du kan prata om?

Så skönt att du avslutar positivt, trots allt. Ut och fånga dagen.

Vet inte vad mer jag ska skriva, men vill att du ska veta att jag tänker på och känner med dig.

Många varma kramar

Det rullar på. Nyktert blir mer och mer det nya normala. Inte ens sugen på alkoholfria alternativ, sådana som liknar alkohol. I går var exmaken här för att fira vår 15-åring. Han dricker gärna alkohol, men svepte Loka crush med glädje i stället. Nu står våffelsmeten och sväller. 15-åringen vill bli väckt med sång och våfflor i dag så det ska vi alldeles strax göra, jag och flickan. Den inplanerade jympan får vi backa ifrån då flickan vaknade med en tupp i halsen. Vi sätter oss själva i karantän för säkerhets skull. Viktigt att vi tar eget ansvar som vår käre stadsepidemiolog talar om varje dag. I stället ska vi studera hammocken som jag beställt för sommarens äventyr men inte packat upp ännu. Det är alltså en hängmatta som kan sätta ett tak över. Jag har också köpt till ett underfoder så vi ska slippa brottas med liggunderlag i hängmattan. Tänker att det kan vara ett mysigt alternativ till tält. Åtminstone i de mer skogsrika delarna av landet :D.

Som ni hör så har jag inte mycket att säga runt alkoholen nu. Jag har lyssnat på Skål ta mig fan under veckan. Det var ju ett himla mässande kände jag när jag lyssnade på den. Å andra sidan tror jag att den, som så mycket annat, definitivt fyller en funktion för att jag ska bibehålla nykterheten. Även om det går lätt nu tänker jag mycket på att jag INTE får slappna av. Jag vill på ett sätt slippa tänka på arbetet med nykterheten till förmån för mer normala saker. Samtidigt, vad är 18 veckor i sammanhanget? Det är lätt att trilla dit igen. Jag vet det. Bara att jobba på!

Kram!