Senaste kommentarerna i forumet

Idag blir en slappdag. Det är en massa folk som ska samlas på en strand här och vi är bjudna med men jag vill/orkar inte. Vet att det kommer vara massa alkohol - vill inte utsätta mig. Samt att jag är så galet trött och har ont i kroppen?Förstår inte denna trötthet riktigt.

Ja vi har haft ett oerhört tufft år.
Ja jag har genomfört en väldigt tuff behandling.
Ja vi ha flyttat.
Ja ekonomin har varit svår
Ja jag har druckit en del vin i år men mindre än tidigare år.
Ja min man har varit sjuk i 3 månader snart.

Hm ovanstående förklarar säkert min trötthet. Bara att jag tänkte att om jag håller mig borta från vinet så kommer jag få mer energi och bli piggare. Så lite besviken. På sikt blir det säkert så men nu behöver min kropp vila.

Så det blir en promenad med hundarna i naturreservatet sen slappa resten av dagen. Alldeles lagom för mig?

Dag 11 idag och 6 dagar kvar på min ursprungs målsättning. Inte dricka mer detta år.

Har läst på i forumet väldigt mycket och det verkar vara väldigt få som klarar av att gå tillbaka till ett icke destruktivt drickande efter man passerat ”gränsen”. Det verkar vara en sån kamp för många, allt planerande och sen hålla sig till de glas man bestämt. Besvikelsen när man inte lyckas. Egentligen har jag hållit på med det själv i många år bara att jag inte haft detta forum att skriva i. Jag har försökt kontrollera mitt drickande men svikit mig själv gång på gång.

Min man blev sur på mig när jag sa att jag inte hundra bestämt hur jag ska göra framåt. Han verkar ha bestämt att han inte ska dricka mer alls. Jag är inte riktigt där än men lutar mot att jag vill sätta 3 månader nykter som ett andra mål. Det behövs tid för att bygga upp ett liv kring att inte dricka då livet kring mig/oss kretsat en del kring drickandet.

Jag är oxå på! Nu gör vi det här!!!
Det måste gå lära om när det kommer till att hantera sina känslor med alkohol.
Vi förtjänar bättre!
❤️❤️❤️

Det är precis så; jag kopplar alkohol till olika saker, avkoppling är en. Jag har oxå använt det för att reglera känslor: dämpa när det är för starkt, öka om jag tex behöver få vara ledsen osv.
Jag vill inte leva så, jag vill kunna känna det jag känner utan att få behov av att dämpa eller förstärka det med hjälp av alkohol, jag förtjänar bättre.
❤️

Precis så: det är i minnet av VARFÖR man fattar ett beslut som man har svaret på hur man ska fortsätta. Jag har tidigare inte ”landat” helt i mitt beslut, utan velat ganska mkt fram och tillbaka. Nu, när jag vet hur jag vill ha det så är det oxå enklare att fortsätta så.
Min oro ligger i att jag kommer ”glömma” mitt varför, där blir den här sidan oerhört viktig för mig. AH plus att jag berättat om mitt beslut för mina vänner så de kan påminna mig :-)

Hej igen !
Fan vad bra ! Snacka om att du menar allvar! AA på juldagen?. Fan vad bra du är! Kör så det ryker, du gör det så bra.
Handlingskraft
Kram Sigge

Nej det är väl så. Jag har så svårt med ångesten hur jag ska hantera den utan alkohol. Men det är bara att ta nya tag

Jag förstår din känsla, jag mår likadant idag. Men det finns inget annat än att resa sig och gottgöra genom att vara nykter. Idag ska jag besöka AA. Vi måste kämpa oss upp!

Såg att det finns ett kvinnomöte på AA redan ikväll! Jag ska dit! Jag vill ha hjälp!

Såg att det finns ett kvinnomöte på AA redan ikväll! Jag ska dit! Jag vill ha hjälp!

Juldags ångest. Jag hatar mig själv och mår så dåligt. Jag gick större delen av gårdagen och drack i smyg. Jag skulle vara tomte och tappade min frus paket med glas i. Jag tappade min sons bok ute så den var genomblöt idag. Hur kan en en person med hjärta och hjärna bete sig så här. Jag är ledsen och hatar mig själv. Varför kan inte jag klara av julen nykter. Min pappa förstörde jularna när jag var barn. Varför gör jag lika dant. Jag är så besviken på mig själv jag är en jävla sopa!

Den första chocken har ju lagt sig och verkligheten kommer ifatt. Att det är sant, det är ingen dröm. Den första veckan var morgonen värst. Jag vaknade upp och insåg att jag ej hade drömt. Jag drömde nämligen en obehaglig dröm om honom för ca. 1 år sen. Att han kastade sig ut från ballkongen från 11e våningen. Vaknade med hjärtat i halsgropen och var så glad att det bara var en dröm. Min mamma hade vart hos en spådam i februari 2019. Jag tror lite på andlighet mm. Och jag lyssnade på deras inspelade samtal. Hon återkom många gånger till min kille och sa att varför går han ner i mörkret, jag önskar jag kunde få kort som visade att det blir bättre framöver men hon såg ingen bättring. Och detta var utan att min mamma ens visste om problemen vi hade för jag berättade aldrig. Var rätt obehagligt likt hur det var. Samt att hon sa jag ser din dotter i tårar. Mamma förstog ingenting vad hon pratade om. Om ödet finns så måste detta vart hans. Alla gånger vi räddat han från döden i sista sekunden. Förlängt tiden lite, lite varje gång. Jag är orolig för att berätta på jobbet, tänker att dom kanske tycker att jag ljugit och ej känner att dom kan lita på mig. Jag har iaf min killes underbara kompisar att prata med dom var involverade i detta och visste hur det såg ut. Så vi kan bolla det med varandra. Konstigt att vi alla nu runtomkring känner en viss ånger eller skuld till att ha kunna gjort mer, ställt upp mer, varit där mer.. jag vet att det bara var han själv som kunde vänt på detta. Han behövde riktig hjälp och inte från oss utan från sjukvården. Men jag tar en dag i taget och han lever kvar i mitt hjärta ❤?

Tack för ditt svar. Jag klamrar mig fast här nu. Fattar inte hur jag kan hamna i det här träsket om och om igen. Idag får jag stå ut med ångesten. Rädslan. Självhatet. Kommande dagar ska jag vara nykter. Jag vill inte dricka mer. Jag har ett beroende som jag vill bryta.
Jag önskar att jag också hade 5 nyktra dagar. Jag är på min första.
Kram

Mirabelle ?och miss lyckad ?
Så skönt med en rofylld förmiddag och inte ha några "måsten"
Rester i kylen får bli en jullunch idag och inte behöver man dricka alkohol heller..så befriande!!
Tänk vad mycket tid och pengar det tar att vara beroende av alkohol.

Igår märkte jag på mina söner att de tog det ovanligt lugnt med den alkoholen de hade med sig. Så vi har nog satt lite avtryck på dem också ?
Det är jag väldigt glad för?
Ha en fin fortsättning på julen ?
Kramar
???

Hej JoYo....jag har läst din tråd och känner igen mig så mycket....jag ser bara en mening, ett budskap som framträder tydligare än något annat i dina inlägg och du skriver det själv, flera gånger på olika sätt:

Nykter=jag älskar att vara nykter! Och vakna normal!
Nykter=jag älskar att vara nykter! Och vakna normal!
Nykter=jag älskar att vara nykter! Och vakna normal!

Tack för att du uttrycker det så tydligt för mig - för det är exakt den raden som beskriver min egen inre känsla. Nu lever jag ensam sedan barnen vuxit upp och det är lite enklare kanske att få syn på sig själv då, det blir så himla tydligt att det är JAG som styr hur mitt liv ska levas.
Såå...vi väl kämpar på...Dag 5 här nu :)
Kram Anna

Rolf, det Sigge skriver är sant!
Santorini gör verkligen skillnad för många hör på forumet ???
Hennes trådar är så givande att läsa. Man får så bra insikter och tankar som hjälper en att hålla nykterheten.
Så tacksam för detta?
God fortsättning på julen?

Jag orkar verkligen inte dricka mer. Mår så bra när jag inte dricker. På lördag ska jag på AA. Kvinnomöte. Behöver stödet. Träffa andra kvinnor som förstår. Till dess ska jag inte dricka. Har hemsk ångest efter att ha hällt i mig sprit, vin och öl i 2 dagar. ?

Fenix, du skriver "låt andra dra lasset och skapa feststämning så hakar jag på" och precis detta märkte jag när jag var ute med jobbet för en vecka sedan. Vid bordet satt 10 pers. Längst inne vid fönstret satt 2 manliga kollegor som drack öl och pratade intensivt om golf, men bara med varandra hela kvällen. Vid mitten av bordet satt chefen och jag bredvid honom, mittemot en kvinnlig kollega. Det var bara jag och den kvinnliga kollegan som "höll igång feststämningen" för hela bordet, berättade historier, ställde frågor till de tysta och skämtade. Egentligen hade detta inget med alkoholen att göra, de flesta drack något glas eller två, även jag. Men det var ingen av de andra som var några sällskapsmänniskor, som bjöd på sig själva. Kvällen slutade tidigt, vi åt tillsammans och efter 2 timmar avslutade vi och åkte hem. Det hade faktiskt gått precis lika bra för min del att dricka julmust eller mineralvatten, jag är ändå en sällskapsmänniska, så varför avstod jag inte alkoholen? För när jag kom hem sedan så drack jag 2 starköl till innan jag somnade. 2 dagar senare bestämde jag mig för att bli nykter och här är jag nu på min 5:e nyktra dag :)

En del är mer pratsamma av naturen, andra tar till alkohol för att FÖRSÖKA bli sådana när det är fest, men jag har ju bara druckit "för att alla andra gör det"....mitt problem kommer senare, när jag kommer hem, DÅ kommer mitt alkoholsug på allvar. Lärdom: Bäst att undvika alkoholen helt och hållet!

Hej
Det är ingen raketforskning, det är bara att du bestämmer dig!
Tills du gjort det så kommer du fortsätta och vela och romantisera att du kan dricka ngn gång då och då och kanske lite lagom osv bla bla bla bla
Låt alla som är värda att få veta veta.
Ta hjälp beroendemottagningen
Gå med i grupp/ enskilda samtal
Ev medicinsk hjälp
Informera ditt jobb om läget
Fortsätt häng här.
MEN det är du som tar beslutet, du som gör skillnaden.
Lycka till & ett råd är att spar din tid. Skippa bla bla bla
Kram Sigge

Nu måste jag börja om.
Trött på att inte kunna hålla mig nykter långsiktigt. Hur gör man?

Hej Janus
Hur kändes det då? Att vara ensam på julafton för första gången....?
Jag var också ensam och tyckte det var ganska tråkigt. Gick och handlade lite på förmiddagen och konstaterade att köpcentret var ganska tomt och för första gången på länge stressade jag inte runt när jag handlade vilket var skönt. Sen gjorde jag lite köttbullar hemma och janssons frestelse, åt det och drack julmust till, kollade en stund på TV och kröp sen ner i sängen och lyssnade på en ljudbok tills jag somnade, helt nykter. Tråkigt men inte outhärdligt på något vis.
Hur hade du det?
Kram

Hej ?
Wow, vilket mod du har ! AA och forumet samt att du bestämt dig för en positiv livsstilsförändring.
Hör finns massor med sköna beroendepersonligheter som är i olika stadier men som har en sak gemensamt dvs våran relation till alkohol.
Bra att du öppnat ev mmm egen tråd, skriv av dig, lös andras trådar.
Ett förslag är att skriva en dagbok, då kan du ta det dag för dag och sedan kan du gå tillbaka och påminna dig om hur och varför din resa startade.
Kör hårt nu ?
Fuck off alkohol!
Kram och ett stort lycka till & du underskatta aldrig dig sjölv ?.
Kram Sigge

Lever som ensam efter en separation för 10 år med en tonårsdotter varannan vecka.
Har alltid sedan tonåren gått all in på alkoholen vid fester. Men under senare år har konsumtionen ökat och använts som medicin när jag mått dåligt. När jag varit ensam har jag börjat dricka från fred-sön kväll. Men även vardagskvällar har blivit en vana. Vissa dagar har jag varit riktigt fast de flesta dagar släpat mig till jobbet.
Mina barn började uppmärksamma mig på att dom mår dåligt av mitt drickande även om jag försökt dölja det. Reagerat ofta aggressivt och skylt på att jag mått dåligt pga av massa olika saker.
Det senaste året har jag vid ett flertal tillfällen behandlat mina barn illa vilket medfört att dom tagit avstånd från mig.
Har försökt undvika dricka när barnen är i närheten men i söndags tänkte jag bara ta ett glas vin men det blev fler och jag blev konfronterad och det slutade med att jag bad honom lämna mig och nu sitter jag ensam hela helgen.
Normalt sett hade jag vid ett sådant tillfälle tagit till flaskan tyckt synd om mig själv och försökt hitta alla möjliga förklaringar till mitt beteende.
Men innerst inne har jag hela tiden insett att jag har ett osunt drickande och problemen ligger inte hos andra utan hos mig själv. Den jävla spriten dövar ångest för stunden men får mig samtidigt att göra dumheter och när bakruset kommer är det ännu värre.
Jag älskar mina barn och är nära att missta dom för gott och det gör mig så ont.
Så istället för att supa mig genom julen (har inte druckit någon alkohol sedan i söndags) har jag googlat och läst här. Jag har tagit mod till mig och kontaktat AA, ska gå på mitt första möte ikväll. Känner mig både vilsen och rädd. Har tidigare haft som mål att minska drickandet och det har funkat i perioder. Men inser att jag har ett osunt drickande så mitt mål måste vara att sluta dricka helt och bli en nykter alkoholist. Lära mig att inte skämmas för det och lära mig att ha kul utan alkohol på fest, på resor, vid grill, i ensamhet. För alkoholen har sabbat så mycket i mitt liv....
Önskar er alla en god fortsättning och styrkekramar i ert kämpande för ett bättre liv
Janus

Ja hur ska man tänka? Stanna eller gå? Beslutet är svårt, och man vill ju helst att allt ska bli bra, mannen nykter, så man slipper hoppa av och på tåget hela tiden.
Men det finns ju inget Quick-fix, varken för han eller dig. Tilliten har fått sig en rejäl knuff.
Förstår om du tvivlar InteMera, det blir till slut inte bara drickandet. Det är så mycket som händer under alla år dom druckit. Man har blivit sårad, hårda ord har sagts, man har blivit kallad både det ena och andra. Och så helt plötsligt ska allt vara glömt och förlåtet.
Men hoppas för din skull att julhelgen blir fortsatt nykter.

Strulan65, Varafrisk, FinaLisa och Pellis <3 - TACK också till er som har läst - jag har alltid gillat att skriva och uttrycka mina känslor men har inte skrivit dagbok på åratal...det här känns lite som en dagbok....att ärligheten inför er är så viktig, kanske just för att vi aldrig har träffats - vad finns det för anledning att hålla upp en fasad?

Vaknar upp, nykter, mindre värk i kroppen idag än igår och buken är mindre spänd....ingen alkohol hemma och tänker inte skaffa någon heller. När jag slutade röka 1991 så lyckades jag till slut efter att under nästan ett års tid ha sagt till mig själv (eller det kanske var Syster Anna som var med redan då :-) ): Du vill väl inte få en lungsjukdom? Varför drar du FRIVILLIGT ned giftiga gaser i dina fina rosa lungor? Du vet ju att andra människor bär gasmasker och munskydd för att SKYDDA sina inre organ - hur kan du då utsätta din fina kropp för detta? Till slut funkade det, men nikotinbehovet var starkt och jag började snusa istället....

Jag tror det ska gå bra den här gången...nu är det fokus på MIG och ingen annan.
För 2 år sedan hade jag slutat dricka tillfälligt när jag var på akuten med magsmärtorna. Det höll i sig faktiskt i 6 månader, som jag skrev, och jag gick ned 10 kg i vikt, fick en helt annan utstrålning och klarhet, kände mig stark och oövervinnerlig. DÅ blev jag övertalig på jobbet och blev uppsagd vid årsskiftet 18/19. Eftersom jag lever ensam, men ändå har 2 personer som i viss mån är beroende av mina pengar, så skapade det enorm stress. Den ena personen är min dotter som har autismdiagnos och bipolär sjukdom men lever självständigt (nåja) i samma stad som jag. Under 10 års tid, när hon varit som sjukast med manier osv. har jag fått hjälpa henne väldigt mycket ekonomiskt, t o m lånat mycket pengar, för att skydda henne från att hamna i Kronofogdens register.....vilket förstås har lett till att jag själv har hamnat där istället :(. Så nu tar KF halva min lön under flera års tid och det började i Januari 2019, jo exakt samtidigt som jag blev uppsagd från jobbet jag haft sedan 10 år....jag inser när jag läser dessa rader att bara det väl är anledning nog till att jag fortsatte dricka under 2019...

Men den 1 april började jag arbeta på ett nytt ställe, där jag bor nu och det ser ut som om jag blir fast anställd inom några månader :) Jag trivs väldigt bra på det nya jobbet, är t o m lite chockad över hur jag blivit mottagen jämfört med min gamla arbetsplats där jag kände mig utnyttjad och ibland kränkt av cheferna. Nu blir jag nästan hyllad istället för min långa erfarenhet och min förmåga att analysera och säga kloka saker. Det är dubbla känslor inför det där inom mig....jag tar nya kliv för kvinnor i min släkt känns det som....jag har kanske EN kusin som lever som jag men för övrigt är alla väldigt inriktade på att hitta en man och sedan låta honom styra och leva deras liv. Jag ser framför mig hur min syster håller sin beundrade man hårt i handen, lite på efterkälken, när han stegar fram i sitt liv.....och jag undrar hela tiden: Men vad vill DU göra då syrran? Hon ringer ibland till mig, när hon är arg på honom, och då uttrycker hon vad HON vill...men några dagar senare är allt glömt...och hon slutar liksom fråga sig. Igår, julafton, hade hon ringt vår gamla mamma och "hon var nog ganska på lyset...fast klockan var bara 11 på förmiddagen" sa mamma. Fast syrran är inte alkoholist, inte i sina egna ögon eller andras, utan det var jag som blev alkoholisten i familjen. De vet om mitt drickande av och till under de senaste 20 åren.

Vet ni, ibland när jag var yngre, särskilt när jag var nyskild med 2 barn 4 och 7 år varannan vecka så tänkte jag så här när det var jobbigt: Jag ska leva som en man. Jag ska skita i att göra mig till för någon. Jag ska duga som jag är. MEN sanningen idag är att när jag gjorde detta så utvecklade jag också min alkoholism. Jag har gjort precis som "en man" och använt alkoholen (och även ett ganska fritt sexliv) för att få slappna av från att alltid vara så himla stark och självständig.

Så, nu förstår ni nog varför jag valde "svagis" som nick. För det är så viktigt för mig att få vara svag någonstans....och när jag skriver de här orden väller något upp inom mig....det var så länge sen någon tog hand om mig....så nu får mitt alter ego Syster Anna göra jobbet och skrapa ihop resterna....

Ja ja, hoppas ni därute har en fin och alldeles VIT jul. Bäst är ju om man inte behöver ha någon alkohol hemma. Men alla lever ju inte som jag, och jag får ju betala priset för det genom att vara ensam mycket. Imorgon ska jag fira jul med min dotter, son med flickvän och min inneboende student - vi ska bara äta god mat och spela spel och dricka julmust och MASSOR av té :-D
Kram från Anna

Känslan när barnbarnet vid 6-tiden står utanför sovrumsdörren och förväntansfullt viskar: "Mommo, vaken?"

Lyckan att kunna svara: "Visst, gumman, jag ska bara klä på mig, så kommer jag upp". Istället för att falskt ropa "Snart" (jag ska typ bara ta en huvudvärkstablett, få rummet att sluta snurra och dölja mina kväljningar i ett par timmar...).

Stoltheten över att ha valt de viktigaste i mitt liv, främst mig själv, framför A.

Kärleken till livet!

-----

Detta var en favorit i repris från förra året - som utspelade sig även i morse. Vill förtydliga att just julafton alltid varit vit hos oss - så även i år - men det finns som bekant andra helgdagar på året. Alldeles för många har liknat ovanstående inom parentes. Är säker på att barnbarnen inte förstått, inte ännu i alla fall. Jag ska göra mitt yttersta för att de aldrig ska behöva göra det heller.

------

Tack för insiktiktsfulla kommentarer, återkommer snart med respons.