Senaste kommentarerna i forumet

Tack så galet mycket för era fina inlägg❤️
Stormen gick över igen, exmannen fick komma och hämta vovven för jag kände att jag inte kunde ta hand om mig, då kan jag inte ta hand om min bäbis heller. Ringde efter hjälp på en vän kom över och vi tittade på walking dead. Blev orimligt full och däckade på golvet. Men ringde någonstans innan det till läkare och förklarade min situation igen. De kommer behöva förlänga min sjukskrivning, det är det jag är mest orolig över. Att de inte gör det. Vi får se.

Nu är jag bakfull och har ångestpåslag i kroppen, men förstår att det är från vodkan igår lixom.
Ni har helt rätt i era inlägg. Det blir inte bättre av att förhöja sin promille i kroppen. Så jag går nog faktiskt och häller ut resterande.

Ni gav mig styrka och för det är jag oerhört tacksam, tack ❤️

Fridens ☀️

Så fint! Dag 5 idag????
Stort grattis till det!

Det är svårt att avstå för att man druckit har gjort att hjärnan påverkats så att man triggas så lätt av bara tanken på att dricka.
Alkoholen ger en enorm kick av dopamin. Det är det vi som dricker för mycket vill åt!
Läs på! Det går lättare att avstå då när man förstår vad dom händer i hjärnan och hur man verkligen skadar sig själv med alkoholen.

Ångesten minskar snart och du mår bättre! Kram?

Kram ❤️

Varafrisk, jag blir tagen av din berättelse. Även om ditt liv startade i stort sett nyktert och medföräldrar som drack mycket lite eller aldrig tänker jag när jag läser att vi aldrig, och ingen någonsin, kan vara helt säkra på att inte hamna i ett alkoholberoende.

Märker att jag på sista tiden är inne på forumet lite mindre än tidigare. Kanske ett friskhetstecken, vet inte.

Kram!

Det är vanligt vid depression också, att man sover ”för mycket” men aldrig blir pigg. Det finns grader i helvetet, men att inte kunna sova alls är nog värre.

Första gången jag träffade min psykolog var våren 2007. Jag sa till henne: ”Jag har inte sovit på fem veckor så somnar jag nu så väck mig inte.” Så började vår gemensamma resa. Vi träffas fortfarande fyra gånger per år.

Och det var ingen överdrift. Fem veckor utan sömn, utan upplevd sömn. Visst stängde hjärnan ner ibland, men jag väcktes snabbt och fick enormt ångestpåslag.

Det var som om min hjärna skrek till mig: ”Idiot, du kan inte sova när du är utsatt för livsfara.” Mitt fly-eller-slåss-system var helt otroligt överhettat helt enkelt.

Jag glömde alla koder och lösenord, puts väck. Jag kunde inte skriva eller prata, jag skrev och sa fel ord och kunde inte stava. Ett beslut av typen ”vad ska vi äta till middag” var på liv och död.

Man kan tyvärr säga att min utmattningsdepression 2007 var början till slutet för min och barnens pappas relation.

Han förstod aldrig hur jag mådde, och kunde därmed inte stötta mig. Han sa saker av typen ”ryck upp dig och gå ut i solen”. Av okunskap.

Vi sa och gjorde båda två saker som aldrig gick att ta tillbaka. Som aldrig kunde läka. Hösten 2013 separerade vi, så vi kämpade ändå i många år.

Dag 3.
Nykter. Det är dotterns födelsedag idag. Hon ska få bli firad av en nykter mor... En målsättning så god som någon!
En dag i taget, minut för minut....

Ha det fint där ute... Glöm inte att tvätta händerna noga! ?

Låter som en underbar bukett!?
Ja det är härligt att verkligen känna i glädje och även plånbok så mycket bättre allting blir?
Folk tänker väl "brunutansol" när de ser dig?
Ha en fin lördag! Kram?

Ps. Vi skrev typ samtidigt så ditt senaste inlägg hade jag inte läst. Men med din positiva inställning till livet, en fantastisk och avundsvärd egenskap , finns inget som hindrar dig att genomföra det du planerat, definitivt inte halsont och regn.? Ds.

Det var de få gångerna jag var nykter, under depressionerna. Då slutade jag tvärt. Ren självbevarelsedrift tror jag.

Jag hade inte kunskapen om alkoholens påverkan på ångest fullt ut då. Bakfylla självklart, men det här var ångest på en helt annan nivå.

Depressionerna kom alltid efter en längre intensiv period på jobbet i kombo med stora mängder alkohol. Oftast vinterhalvåret, men även sommartid några gånger.

Jag kan inte ens räkna gångerna från tonåren fram till nu. Hade inga depressioner när barnen var små, de kom igen när yngsta var 10 år och då rejält.

Sen har jag perioder av nedstämdhet också, men de har jag lärt mig hantera genom att tänka positivt och aktivera mig. Men det funkar inte vid depression.

Eller det funkar förstås, men uppförsbacken är överjävligt lång. Och man måste lägga ribban lågt. Istället för positiva tankar får man försöka tänka neutrala tankar. Och nivån på aktivitet är 3 km i slowmotion typ.

Tankens kraft är oerhört stark. Tanke-känsla-göra. Genom att medvetet påverka tanke och göra påverkas även känslan på sikt.

Tålamod får dock en helt ny innebörd. Vi snackar månader.

men.... Jag beklagar förlusten och sorgen? Allt det bästa, styrka och sinnesfrid till dig?❤️? / mt

Sitter här med mitt morgonkaffe som smakar förträffligt på min tredje nyktra dag. Sedan en timme har jag läst din tråd, Torn, och alla kommentarer.

Vilken härlig läsning och bra start på min dag.

Igenkänning så det ryker... Ofta iallafall!

Idag fyller min dotter 11 år så nu ska jag upp och fixa nån god efterrätt.. Citronfromage stod på önskelistan...

En sådan tillfredsställande känsla att vara klar i knoppen en dag som denna!

Ha en strålande dag alla kämpar, ☀️☕?

Jag blir tårögd när jag läser ditt inlägg. För att citera min yngsta dotter: ”Jag är stolt över dig”.

Bildliknelsen med cykeln blev tusen gånger bättre när du vidareutvecklade den.

Kram ?

Det måste vara riktigt jobbigt att hamna i sådan depression.❤️ Förstår att du inte vill tillbaka dit.
Jag trodde nästan att jag hade en typ av depression de sista veckorna innan jag lade av med alkoholen, känner igen mycket i det du skriver, men det var nog ingen depression på det sättet. Jag kunde sova som en "gris" på helgen. Alldeles för länge, typ 14 timmar på raken. ingen bra sömn, men hade ingen motivation att gå upp. Men det var väl antagligen alkoholen som bidrog till det tillståndet. Du drack inte ens alkohol under depressionerna eller? Gött att att du är back on track nu igen både vad gäller deppet och alkoholen!??

Ha en bra helg, så bra som vi 50-plussare kan ha det!?

Kram

Det är så nyttigt att tänka på det som har varit, för att verkligen inse vilken enorm förändring till det bättre som faktiskt har skett.

Jag kan nästan höra din frus besvikelse ända hit ? Här bjuder hon till - och sen går du och lägger dig. Ridå.

Apropå passionen så har jag hört att alla känslor blir mer genuina när man är nykter. Men du har nog behövt gå in i din ego-bubbla för att fixa den här nyktra resan inledningsvis.

Nu är du redo för att ta in omvärlden på ett helt annat sätt. Mitt tips är närhet utan krav på prestation. Jag brukar säga att de män jag faller för måste klara ”doftprovet”. Blir jag knäsvag då är jag rätt känsla på spåret.

Men det funkar kanske inte så för män kom jag på nu ? Män går kanske inte igång på dofter på samma sätt? Kvinnor är generellt doftkänsligare, och det är sannolikt hormonellt. Som gravid är du tex enormt doftkänslig.

Men det är ofarligt att prova! Doften på halsregionen är starkast - där blodet pumpar nästan synligt. Det är kombon av parfym och hud som är grejen liksom.

Varmt lycka till med både fiskelycka och passionen!

Jag är så glad att jag har er här, ingen nämnd ingen glömd. Hur skulle jag klara mig utan ert stöd, pepp, kloka tankar och hejjarop? Svar: inte bra alls, om jag inte haft er i tankarna igår så hade jag druckit. VARMT TACK för att jag fick vakna nykter idag!

Någon har varit snäll och köpt blommor till mig, det gör mig också glad! De är så vackra, har lysande klara färger, rött, orange och gult som piggar upp. Ja, jag har köpt dem till mig själv. Ett första litet steg mot att lära mig, tillåta mig, att vara snäll mot mig själv. Funderar … det har aldrig hänt förut att jag köpt blommor till mig själv, om man inte räknar de (få) gånger jag köpt hem blommor till att pryda bordet när jag bjudit hem gäster för då är det ju för gästernas skull.

Tänker på gårdagen - vilken berg-och-dalbana!
Tänker på en av rädslorna när jag slutade dricka. Rädslan för att allt skulle bli grått, medelmåttigt och slätstruket, rädslan för att inte få uppleva riktiga höjdpunkter igen och få fira dem stort.
Tänker på "Varför kan jag inte bara vara glad?"...

Jag lånar din liknelse, Andrahalvlek, att lära sig leva nykter är som att lära sig cykla.
I början av min nykterhet så har jag nosat på den härliga känslan av att glädjas över "det lilla", som att se det vackra i naturen, att få vakna nykter och frisk, och nu att ha en blombukett på bordet. Men stor glädje blir helt enkelt för stor; lyckat avslutat projekt, semester en vecka under vackraste tiden på året, god framgång i mitt privata projekt - Nu blev det vingligt!
Ja, det är klart! Ingen lär väl sig att cykla i höga berg och djupa dalar eller i skogsterräng? Så mycket bättre att börja på plan mark. Så mycket lättare att lära sig leva nykter i ett lite "slätstruket, medelmåttigt" liv till en början. Det behöver ju inte ens vara så tråkigt som jag trodde, bara skönt. Där uppe på höga toppen fick jag lite svindel, vinglade och kände skräck för hur jag skulle klara balansen. Jag tar med mig att man faktiskt får sätta ner foten, kliva av cykeln och leda den en bit och hoppa upp igen när marken planar ut. Bättre det än att tappa balansen helt, köra omkull, bli förbannad, kasta cykeln ifrån sig och ilsken vandra iväg till närmsta pub.
Så, alla därute, släpp inte cykeln!

Till sist så måste jag få bjuda på lite "rena alkistankar".
Igår morse när jag skulle fixa mig för att åka in till jobbet för att redovisa mitt arbete IRL så stod jag framför badrumsspegeln:
"-Shit också, jag kommer att avslöja mig själv! Inte bra, hur kan jag dölja? Nej, det GÅR inte, ALLA kommer att förstå..."
Ja, när jag kom in på jobbet så var det ju ingen där. Oron var helt i onödan. Dubbelt helt i onödan.
Idag kan jag skratta åt det.
Jo, jag "fuskade" med arbetet i torsdags och lade nästan hela dagen på att jobba på mitt privata projekt, ute i solen. Så jag HAR en ohjälpligt snygg och fräsch vårsolbränna, det ÄR uppenbart att jag inte suttit hela dagarna inne vid datorn.
Men, även om nu projektägarna på jobbet hade varit där, vem bryr sig var, när och hur jag jobbat så länge jag levererar, levererar bra resultat dessutom? Troligtvis ingen.
Men jag är så van att smussla, hemlighålla, dölja och vara rädd för att bli avslöjad ….
Lite roligt när man kan se det på distans :-) :-)

Kram!

Först och främst ; Tack för att du kommenterar och peppar i min tråd. Det lyfter mig, puschar mig framåt.
Boktipset " Tänka klart" , kräver att man tänker till och är ärlig mot sej själv, " synar sig i sömmarna" så att säga . ( även om jag tycker att även hon är lite tjatig ;) )
Idag har jag citatet "hemligheten med lycka är frihet, hemligheten med frihet är mod" med mig.
Önskar dig en fin helg med balkongfix och hoppas att solen lyser över dig. Kram

Åh vad kul med fisket! Blev det någon fångst? ?
Så bra med skyddsmasken att det tog skruv på chefen. Detta virus är inte att leka med. Man vet ju inte vem som drabbas hårt och det finns studier på att det ger fler konsekvenser på hälsan än i lungorna!

Ha en utmärkt dag! Kram??

Vaknar lördag morgon med halsont och lite hosta. Kl 6.37. Byebye till sovmorgnar tydligen efter 50. Det har regnat, nu är det molnigt och lite kyligt. Mer regn hänger i de regntunga molnen.

Men inköp och städning av balkongen kan förstås göras ändå, så fort affärerna har öppnat. Först kan jag umgås med mobilens vänner ett tag och sen äta en lååång frukost med minst tre koppar kaffe ihop med morgontidningen.

När jag har städat, planterat och möblerat så har kanske solen tittat fram så att jag kan inviga min chillhörna med en kopp te eller en alkoholfri öl. Annars får invigning ske en annan dag. Cykla funkar oavsett väder.

Tidiga morgnar gör ju bara höneblunden på eftermiddagen extra njutbar ? Efter att allt jag har tänkt göra är gjort.

Sådant är livet som gräsligt positiv. Av allt mindre kul som händer vänder jag alltid på stenen och hittar några små punkter som glimmar av kattguld.

Det är ett bra sätt att förhålla sig till livet. Det ger ”tänka om” en handfast innebörd - och man tar sig framåt what so ever.

I kontrast till detta förhållningssätt har jag i perioder svåra depressioner. Då endast mitt intellekt får mig att ens kliva ur sängen. Ibland lyckas inte intellektet heller tyvärr.

Perioder då allt, precis allt, känns meningslöst och aptrist. Hela livet består av gråtoner. Det finns ingen mening med någonting och jag är bara en belastning för alla min omgivning.

Jag kan inte äta, maten växer i munnen på mig när jag försöker äta. Jag kan rasa 8 kg i vikt på tre veckor. Jag struntar fullständigt i hygien och mitt utseende.

Jag kan inte sova. På grund av den fysiska ångesten, som svider och bränner i huden och trycker mot bålen och gör min mage orolig. Jag dricker sjuka mängder vatten och går på toa nonstop.

Ångesten ”vandrar” liksom över kroppen, men håller sig mest på överkroppen. Tinnitustonen skriker högljutt. Ibland känns det som om jag inte får luft, jag svettas floder. Natt efter natt efter natt.

Jag kollar på tv till tretiden på natten och går upp vid sextiden för att minimera pinan. Självklart kan jag inte jobba. Fördriver dagarna framför tv:n i ett zombieliknande tillstånd.

Vissa tv-program, tex Trinny och Susanna, kan jag inte längre se eftersom de är så intimt förknippade med mina depressioner. Alla deltagare i deras show mår ju dessutom apdåligt - och sen mår de toppen i finalen!

Som en magnet söker jag mig till sådana program. Misär och elände - och enkla lösningar på problemen. Men enkla lösningar funkar ju inte på mig!

Alla sömnråd av typen ”se till att det är svalt i sovrummet och använd inte skärmar sista timmen” är som ett hån. Som om man spottar på mig.

En läkare på Företagshälsan sa till mig: ”Om du inte kan sova på natten kan du gå upp och göra något annat. Stryka eller städa skafferiet”. Jag ville strypa henne. (Jag har senare klagat till hennes chef, men hon är fortfarande kvar tyvärr. Icke anlitad av mitt företag längre dock.)

Dessa perioder har verkligen fått mig att förstå hur min egen pappa mådde periodvis. Han hade återkommande depressioner i hela sitt liv, vilket jag har förstått först efteråt.

Då förstod jag inte. Då sa jag precis som alla andra okunniga personer saker som ”ryck upp dig och gå ut i solen”.

Han var, till skillnad från mig, oförmögen att prata om det. Han behöll allt inom sig och alkoholen var hans enda sätt att få ”pausa” från det tillståndet några timmar då och då.

Han hade inte kunskap om att alkoholen i själva verket både skapade och förvärrade hans ångest. Den kunskapen har jag först nu. Jag har nog inte velat förstå det fullt ut tidigare.

Jag vet nu att det var alkoholen som skapade hans dåliga mående, och även mitt dåliga mående. Det är den mest självklara anledningen till att jag inte vill dricka alkohol mer.

Jag vill aldrig må så dåligt igen. Vet inte ens om jag pallar en gång till. Känslan ”nu igen” när depressionen kommer tillbaka, för vilken gång i ordningen, är verkligen vidrig.

Jag tror att det är den nu-igen-känslan som många gånger leder till självmord.

På det temat kan jag verkligen rekommendera dokumentären om Avicii. Jag tror att den känslan knäckte honom.

Trots att han hade slutat spela och enbart fick hänga i studion så kom depressionerna tillbaka. På grund av hans missbruk av alkohol, droger och tabletter.

Låtarna ”Heaven” och ”SOS” på hans sista platta, som kom ut postumt, får mig att gråta varje gång jag hör dem.

Idag väljer jag att vara nykter.

Ps. Skickade precis en kopia av den här texten till min äldsta dotter. Steg två i vår diskussion om detta är med andra ord inledd. Hon utbildar sig dessutom till psykolog, så nivån på diskussionen blir nog bra.

Vaknade upp idag och mår bättre än igår. Har mindre ångest igår. Känns så bra att läsa om andra som har samma problem som en själv, jag känner mig mindre ensam. Idag ska bli en bra dag!

Du har bestämt riktning som du vill åt och som du vet att du behöver för att må som du vill. Det är det allra viktigaste tänker jag. Att snubbla på vägen och inte alltid orka helt är väl inte så konstigt.
Jag tror det är bra med en målbild, hur vill du må och leva? Jag skriver det här lika mycket till mig själv, för jag vet att jag måste påminna mig och leva aktivt för den målbilden. Jag var så sent som igår nära att släppa garden och ta ett glas vin i ett sammanhang. Inte för att jag var akut sugen men för att jag tänkte att jag inte behövde vara nykter längre. Den djävulen är extra lurig. Jag är säker på att jag inte fixar att dricka normalt. Men jag har långt innan jag har accepterat det fullt ut...

Håller med om att kaffet smakar extra gott en tidig morgon efter god natts sömn. Pigg och fräsch! Önskar er samma upplevelse ?

Skönt att höra att du mår bättre! Jag har också hållit upp med alkohol i 1.5 år förutom när jag var gravid förstås. Mådde så bra då! Fattar inte varför jag började igen. Skönt att höra att det finns fler med samma problem som en själv!
Ny dag och idag ska jag inte dricka!

Godmorgon Se Klart! Min diet har också somnat in, gick ner flera kilo i början av nykterheten, men efter ett par veckor så hände inget mer, ligger kvar och stampar på samma vikt,men går inte upp i alla fall?. Det verkar som ditt intresse för blommor och att odla har smittat av sig sig till flera här på forumet,härligt! Önskar dig en bra och fin helg, och som du skrev i min tråd, vi kämpar inte längre, vi lever livet och njuter av det!

Kram

Inatt kom beskedet att svärfar avlidit utav cancern. Gud vare med honom och oss alla. ?

I dag med ser jag!? Brumma i väg och njut av helgen!?

Kram

Jag satte också potatis i går Rosa! I bland tänker jag om det verkligen är värt allt slit med att hålla på med all grävning och ogräsrensande för att få egen potatis. Men kommer alltid fram till samma sak, det är det!? Det kunde inte ens alkoholen rubba.

Tack kaveldun för komplimangen om fina inlägg!❤️ Jag är imponerad av flera av er som har förmågan att skriva fina, bra, långa och många inlägg. Jag har inte riktigt den förmågan tycker jag?

I går kväll var jag så där härligt trött, ja härligt. Förr kunde jag ofta gå och lägga mig tidigt även om jag inte var trött. Eller, jag var trött på att spendera kvällarna med att springa ner i källaren, garaget och andra ”gömställen” och fylla på kroppen med öl. Bättre att gå och lägga sig.?

Frugan var på bra humör i går och hade fixat med en massa goda tilltugg och en miniflaska med bubbel till sig själv. Till mig (och barnen?) hade hon gjort en jättegod passionsfruktsdrink. Saknade inte bubblet för fem öre. Något jag har saknat efter jag har blivit nykter är dock den där riktiga ”passionen” till min fru. Något jag tänkte på när jag gick och lade mig kl 10 och hon lite besviket sa, va, ska du redan lägga dig? Men det är något jag får jobba på, Vi ska snart fira 10-årig bröllopsdag, kanske kan bli en nytändning☺️

Annars är allt bra, och vet ni vad, jag och grabben ska ut på en fisketur i kväll igen! Ni måste tycka att jag är helt galen med mitt fiskande, men det är det bästa jag vet, mitt fiskeintresse. Inget kan ta i från mig det. Men alkoholen var extremt nära att göra det.

Ha en kanonbra helg!

/Torn