Senaste kommentarerna i forumet

Kommer här.
Du vet ju allt, bättre än de flesta av oss. Tänk om du kunde vara lika omtänksam mot dig själv, som mot oss. Kram.

Blir så ledsen för din skull, det är så jobbigt att vara orolig för sina barn. Dessutom ska man klara av oron utan alkohol ?
Det är inte lätt! Det är det svåraste att hantera, just oron...
Men det är en bra strategi att tänka på morgonen och hur skönt det är att vakna utan bakrus.
Det falska lugnet som alkoholen ger är ju egentligen helt värdelöst som bara förstör ?

Så jag sänder varma styrkekramar uppåt och hoppas de landar hos dig ??. Det blåser ju friskt nu så man vet aldrig..??️???

Var rädd om dig fina Vinäger ?
???

Hans biografi är väldigt bra, han läser den själv! Avskräckande.

Förstår din oro och vi är nog alla där på ett eller annat sätt.
Jag känner att 12 stegsprogrammet hjälpt mig mkt mer än jag förstått.
Och kan bara varmt rekommendera att gå igenom det. Finns ju olika sätt antingen genom AA eller som jag med alkoholterapeut och min egna kloka människor runt mig.
Är ju lätt nu att pröva ett AA möte nu när det finns online varje kväll.
Många kramar och styrka till dig ?❤️?

antar jag, båda två?. Kram på dej ❤️ / mt

Hej goa vänner:)

Å särskilt tack till Charlie70 och Vinäger för att ni har frågat hur det är.

Denna vecka och veckan innan dess har inte alls varit bra. Hade ju en väldigt bra vecka då jag hade mer alkoholfria dagar än med alkohol. Å tiden innan dess så kände jag att mitt drickande var på ett annat vis än hur det har varit under de senaste veckorna. Å jag kopplar den skillnaden mer till hur allt förändrades på jobbet, privat pga Coronan… å det har påverkat mig starkt! Dessutom min oro för min tillsvidareanställning...vad händer?? Som det ser ut nu kommer jag vara kvar på min arbetsplats men i nuläget är det lite otydliga arbetsuppgifter...mycket blir otydligt med anledning av coronan på jobbet därtill min egna tjänst...jag tror att det är därför som jag dämpar det med alkohol...då behöver jag inte känna...men det blir dålig sömn, mycket ångest över vad alkoholen gör med min fysiska hälsa, mina organ mm dessutom vakna upp med ångest för att inte veta om jag skrev ngt tråkigt sms till någon och även om inte smset var tråkigt...så kanske jag inte ville skicka det! Inte riktigt komma ihåg vad jag har sagt...känner igen mig i andras inlägg kring detta...och jag fullkomligt avskyr det!! Så jag behöver verkligen bryta det här beteendet nu!!
Jag tänker att jag vill göra lite som du skrev Charlie70 att tänka på jobbet när jag är på jobbet! Å jag behöver träna...vet inte om ni känner till ICA-klassikern men en kollega till mig har tipsat om den och jag har laddat hem Appen...så jag vill verkligen göra det! Efter att jag har skrivit här ska jag göra en noggrann planering för lördagen och söndagen....försöka att inte frångå den...det blir en utmaning...men jag tänker att det är den bästa chansen för mig att lycka...Har två böcker på mitt nattygsbord Tänka klart och Skål ta mig fan som jag vill läsa. Försöka göra en noggrann planering med så få inslag som möjligt om ni förstår vad jag menar...Jag längtar SÅ mycket efter att lyckas!! Jag vill verkligen det!!

Tack för att ni finns här:)

Stor kram:)

Vinäger:)

Så tufft!! Hatar den där j-a Coronan...det hela är så overkligt!!

Ska vi stötta varandra? Blev så jätteglad när du skrev i min tråd...ska skriva i den idag...

Stor kram:)

Goa Charlie70:)

Det där med morgnarna är ju helt ljuvligt:)

Tack för att du finns här och att du skriver!

Ska skriva lite i min tråd nu!

Kram:)

Igår hittade jag fem vittnesmål på yotube:

* Hanna Hellquist hos Skavlan.
* Mikael Persbrandt hos Skavlan.
* Rebecka Åhlund hos Malou.
* Kjell-Olof Feldt och Birgitta von Otter hos Malou.
* Jan Johansen och hans fru Pia hos Nyhetsmorgon.

Rebecka Åhlunds bok ”Och jag som var så rolig att dricka vin med” har jag både läst och lyssnat på. Den kan jag verkligen rekommendera!

Hanna Hellquist har skrivit en otroligt bra krönika i DN om sin alkoholism, som jag läste med enorm behållning för ungefär ett år sedan. Hanna fick pris som ”Årets röst” år 2019.

Någon bok av Mikael Persbrandt har jag inte läst, men Kjell-Olof Feldts och Birgitta von Otters bok har jag läst, ”Vägen ut: En loggbok om alkoholism”.

Kjell-Olof Feldt har inte slutat dricka, han har begränsat sitt drickande. Efter intervjun hos Malou är jag ännu mer tveksam till den metoden, men alla gör ju som man själv vill förstås.

Jag försökte själv begränsa mitt drickande i höstas, influerad av boken. Gick inte alls tyvärr.

Jag förstår kritiken mot boken. Det är ytterst få som lyckas begränsa sitt drickande, typ 1 av 100. Och deras medverkan hos Malou gav inte direkt kritiken på nöten om man säger så.

Även Jan Johansen och hans fru Pia har skrivit en bok ihop, ”Med nya ögon”. Ska genast leta upp den på Storytel. Men deras status kändes sådär i programmet, även om programmet har några år på nacken. Hoppas de mår bättre nu!

Så härligt att ni klarar av att leva nyktert både Johan K och Andra Halvlek..Dag läggs till dag, vecka till vecka..Att slippa vara full, och istället vara nykter med alla vinster det innebär för kropp och själ, är superskönt..Kram ?

Det är en sorg att lämna det huset bakom sig. Men börjar det brinna har man bara ett val - stanna och dö eller fly för livet.

Om halva hjärnan vill vara nykter och den andra halvan vill dricka så blir det krig i skallen. Man måste bestämma sig med hela hjärnan. Jag vill inte dricka.

Varmt välkommen tillbaka!

Kram ❤️

Allting är online plötsligt. Både AA-möten och gudstjänster. För varje dag stängs vårt samhälle ned, mer och mer.

Dottern kom nyss hem efter sin sista arbetsdag. Jag vet inte vem som är mest ledsen, hon eller jag.

Vi får glädjas åt alla tomtebloss av lycka som dyker upp! Vi har varandra och ingen är sjuk, fryser eller svälter. ?

Tänk dig att hela ditt dryckesliv är i ett hus. Alla glada minnen, alla dåliga minnen. Din första fylla. Alla spyor, bråk, bakfyllor, skratt och upplevelser kopplade till alkohol är samlade i ett enda hus. Du sitter inne i huset och dricker och plötsligt börjar det lukta rök. Du fortsätter dricka, du börjar hosta. Svårt att andas men du fortsätter dricka. Plötsligt ser du lågor flamma upp och du måste tillslut lämna huset.

Efter allt jag har lärt mig om alkohol, allt hemskt kopplat till att dricka. Alla bakfyllor och erfarenheter. Jag vet att det alltid slutar på samma sätt. Jag kommer aldrig kunna gå tillbaka till ett naivt tänkande. Jag vet för mycket. Det skulle vara som att gå tillbaka till ett brinnande hus. Men samtidigt är det okej att känna sorg, ilska och irritation. Jag gör det i alla fall. Vi lämnar något stort bakom oss... det är jobbigt att se hur förrädiskt någonting är som har gett oss glädje, mod och lättnad i många år.

Varje gång jag tar ett återfall så blir min övertygelse om ett nyktert liv starkare och starkare. Den här gången känns ett liv utan alkohol inte som en uppoffring men som en lättnad.

En omtumlande vecka men flera vita dagar och tankarna på att dricka slås ifrån mig lättare än senast jag försökte sluta. Fler personer vet om mitt problem och medvetenheten kring detta gör det lättare. Har till och med sagt till mitt ex, barnens pappa, att jag ska börja gå på möten. Vet inte varför jag sa det, det bara flög ur mig. Kanske ville rädda situationen för att (som vanligt) rädda mitt eget skinn. Men samtidigt blev det ju väldigt verkligt när jag sa orden högt.

I början av veckan hittade jag några bra klipp på youtube också där en beroendepedagog gick igenom de 12 stegen utifrån stora boken. Han förklarade väldigt tydligt vad de innebar och gjorde orden mer begripliga. Ska se om jag kan hitta länkarna (de var på svenska).

Jag utforskar nu, men mer på ett planeringsstadium. Nästa vecka är jag mestadels barnfri och har möjlighet att antingen gå på ett fysiskt möte, eller aa-online.

Nu kämpar vi igenom denna helgen??

Läs och skriv mycket här på forumet så ska vi peppa och stötta allt vi orkar och hinner med!

Här sitter alla i samma båt - eller i varsin båt snarare - och vi har tagit oss olika långt på den nyktra resan. En del har inte riktigt tagit sig upp i båten än, och några ramlar i då och då. Men vi siktar alla mot horisonten som slutmål!

Hur har du med det din nyktra resa? Påbörjad eller bara påtänkt?

Tack för att du tycker att min närvaro på forumet gör skillnad för andra. Det gör det för mig också! Genom att peppa andra hjälper jag mig själv också.

Sen förstår jag att aktiviteten går upp och ner - och det är helt naturligt. Jag kommer nog också att bli mindre närvarande i perioder, men ni känns ju som mina vänner - min AA-grupp online 24/7. Så speciellt långa stunder blir jag nog inte frånvarande ?

Kram ❤️

När hela hjärnan är med på tåget är det förvånansvärt lätt att vara nykter faktiskt. Det var mycket jobbigare att supa faktiskt!

Och jag hoppas också att det fortsätter lika lätt även framöver. Kan jag bara låta bli att prova ”första glaset” så tror jag att det ska gå bra.

Kram ❤️

Tror nästan det är essensen av nykterhet as I know it.
Det får vara som det är.
Livets svåraste akrobat-trick att stå helt still och inte längta bort.
Vi hjälps åt här.
Kram på mellandagen!

Den boken är så fin i all sin sorglighet ? Pappans kärlek och oförmåga, dotterns kärlek och avståndstagande. Med min bakgrund gjorde den boken ont på riktigt.

Dina inlägg är inte luddiga - de är underbart poetiska och jag älskar dem ❤️

Håller med! Och att kaffe kan vara så gott. Det är enorm skillnad på mina morgnar nu och då.
Hjälper till att hålla i nykterheten.
Inte heller ett dugg sugen på vin.
Inte heller a-fritt. Kanske är min hjärna också under ombyggnation.
Kram!

Önskar så att jag kunde hjälpa dig djupandas dig själv lite lugnare just nu.

Vad kan du göra? Inte mycket. Finnas till hands och lyssna, hjälpa till med praktiska saker kanske. Och då behöver du ha tillgång till alla dina förmågor!

Även om alkohol lindrar i stunden så gör den ingenting åt orsaken. Tvärtom. Ingen kan göra något åt orsaken till coronaviruset. Möjligen kan man be till Gud om man är troende.

Kram ❤️

Vakna Vacker, Torn, Vinäger
Återkoppling på ibland minst sagt luddiga (men nyktra!) inlägg är fint att få. Tack.
Nykterheten tuffar på här.
Som det känns, mot okända mål.
Om nån gav mig en flaska vin att dricka utan att det räknades eller gav mersmak skulle jag tacka nej.
Jag vill inte dricka, och jag vill inte fantisera om hur det vore att kunna dricka.
Jag har just nu en rätt extrem situation på jobbet, men bestämde mig för en läs- och skrivpaus.
Här och nu. Mitt behov.
Hade jag druckit hade jag knappast suttit käpprak vid 07 i morse och kommit igång med dagen. Vi tjänar in lite slapp- tid där som vi är fria att göra vad vi vill med.
Mig äger ingen, boken av Åsa Lindeborg om hennes alkoholiserade pappa.
Stämmer bra tänker jag, för oss som inte dricker längre.
Nykter idag, en tanke jag nästan inte reflekterar över, men som måste förnyas, med ny kraft, varje dag. Kram!

Både av din kompis - och av dig att sätta den rubriken ?

Jag tror ärligt talat att du hade känt på första klunken om det var alkohol i vinet. Har hört om folk som råkat få öl med alkohol i en bar och som har reagerat direkt. Men jag skulle kräva att få läsa på flaskan faktiskt.

Jag vågar inte heller chansa. Jag ramlar dit direkt om jag provar ett enda glas alkohol - så väl känner jag mig själv.

Det är helt normalt att besöken här på forumet blir glesare efterhand som nykterheten tickar på. Men det är förstås alltid lika trevligt när du hälsar på ?

Så här lyder en gammal Viktväktarsanning: ”Ibland behöver du gruppen - och ibland behöver gruppen dig.”

Här på forumet behövs en mix av gamla bekanta och nya bekantskaper, framgångssagor och krigsberättelser. Allt för igenkänningens skull!

Ha det bäst ❤️

Jag behöver er nu.

Min ena dotter djupandas och torrhostar. En annan jobbar face to face med Coronapatienter. En tredje är hemma med symtom. Ytterligare ett par barn är oroliga över sin arbetssituation. Mannen tillhör flera riskgrupper men trängs ändå på pendeln varje dag.

Det räcker med att världen ser ut som den gör. Mitt liv behöver ju inte haka på. Mina val är sååå fel just nu. Säkert mycket farligare än viruset som härjar.

Ge mig styrka att bryta.

Älska mig mest när jag förtjänar det minst för då behöver jag det bäst.

Kram till er alla

Hej T, härligt att höra från dig, men precis som vinäger skriver är ju detta högst frivilligt här och forumet ska ju bara kännas som bonus i livet. ?
Lustigt att du skriver om återfall, tankar som dykt upp i mitt huvud senaste veckan, också känt mig rädd, just för att nykterheten känns just klar och nyktra beslut att inte dricka. Helt plötsligt övermannas av, eller gå på autopilot. Svårt att acceptera. Svår insikt att leva med. Ska det alltid vara så riskabelt?
Skönt att veta att du är långt därifrån, och verkligen är det härligt att höra från dig. Häng här så mkt eller lite du vill. Men om du skulle undra om det har betydelse för andra- så har det det för mig! Kram.