Senaste kommentarerna i forumet

Dag 21! Då får vi gratta varandra då.

Såg du skrev något om mediciner.. vet ej vad du äter men övrigt är det igenkännande gällande dina bortförklaringar som du nämner. För egen del så har jag valt att säga till mig själv att den enda som jag dribblar med är mig själv. Att vara ärlig i denna sjukdom är A och O för din egen skull..

Ha det gott

Anledningen till att jag startade denna tråd är för att få ett hum om hur pass mycket min hälsa skadas, jämfört med någon som råsuper och åker in och ut på avgiftning? Klart jag inte vill dricka 7 dagar i veckan, men du vet säkert hur ett beroende funkar?

Ja jag vill ha förändring, det var ju därför jag blev medlem här. Men det var inte det som var frågan!

Jag har varit så arg, så i morse fråga jag om han tänkte fortsätta dricka, nä det var slut. Jag hänvisade att bolaget stänger 16. Då for han till stugan, skulle hålla sig undan.... vet inte om han sover kvar el inte. Grejen när han är full är att jag reagerar med rädsla, jag tycker det är så olustigt, och så skäms jag. Rädd att han ska bli arg, så därför är jag tyst. Så idag har jag påskstädat och han har suttit på isen och pimplat. Borde ha varit vi, som hjälpts åt hemma för att tillsammans kunna vara ute och njuta. Icke. Tänker det här om att prata och fråga hur han har tänkt det, ja jag tror inte jag får något svar. Usch och fy, ännu en skithelg och inte ens får man ta sig ett glas vin och njuta av livet. Nä för det passar sig inte för mannen är ju alkoholist. Ja det är ju sant, att det är ju jag som förälder som bestämmer, men det blir så kluvet när dom inte har sett något, dom förstod inte ens att han var full igår fast han tom slockna kl19. Och jag kan inte märka något i deras sinnesstämning att något skulle vara fel.

Hej Soffi,
Det är precis som du skriver innan den enda illa kontrollen man har när man ”är igång” är hur mycket man köper. Och det är sjukt hur man kan flytta gränserna så enkelt hela tiden.
Jag tror många av oss mår bäst av att inte dricka alls, så jobbigt att inse men kanske nån gång att det fastnar. Kör på med nykterheten!

Starkt kämpat, grattis till 3 månader!? på måndag är det min tur.
Bara att gasa vidare, ? så kör vi ifrån återfallstankarna.

Mitt mående är typ 1 dag okej, 1 dag mindre bra. Känner att mina mediciner ger lite biverkningar och skjuter på ångesten just nu - men det kommer ju att bli bättre.
Igår tänkte jag gå på NA möte igen (AA finns endast en liten grupp här i byn en gång i v). Var där tidigare i veckan och fick ett bra intryck min första gång på NA. Men så kommer bortförklaringar, jag gör nåt annat för att missa osv, precis så gjorde jag efter min behandling med. Antar att det är flyktbetende och rädsla igen.
Dock blir det ju inte bättre av att själv lägga 80% av vaken tid på att grubbla - jag har alkoholproblem och jag har varit aktiv i det en längre tid. Det kan jag ju inte ändra på... hoppas alla har en okej helg!
Dag 21 utan alkohol för mig. Hoppas abstinens börjar lugna sig snart... (inte att jag vill dricka, men tankarna på problemet är som sagt för hela tiden).
Ska börja jobba 2 timmar per dag på måndag, varit hemma nu i två veckor. Tror det kan bli bra med rutin även om jag är extremt trött och stressad.
Ha det gott,

Älskade ditt första inlägg med de olika vägarna och vad de representerar. Speciellt eftersom alkohol är etanol om man tänker efter. Låt oss ta den lilla grusvägen och försiktigt masa oss framåt en meter i taget. Det är inte bråttom och kanske är det resan i sig som är målet? Vad kan vi lära oss och se på vägen. Vi vet att det inte kommer några förrädiska stup men det kommer finnas en del hinder på vägen. Vi håller oss lugna och fokuserade och tar ett hinder i taget och vi blir säkrare och säkrare på körningen tills vi bara njuter av naturen runt oss och ljudet av bildäck mot grus. <3

Har tyvärr blivit en av dessa som "är" stark ensam, eller? Har varit tacksam faktiskt att lever själv och har min dotter på håll för att jag kan fokusera mycket mer på mitt dilemma gällande alkoholen. MEN att vara själv hela tiden blir det lite som pyspunka med allt, vi måste få påfyllning av energi av varandra för att orka vidare..

ha det bra ...

Du är så klok, håller med i allting du skriver. Den där sköna fyllan vi jagar finns inte. Det är inte verklighet. Otroligt bra att du spolar fram bandet och ser hur kvällen skulle sluta om du drack. Och ja, alkoholen skapar ångest och sen dricker vi mer för att bota den ångesten och så är hamsterhjulet i rullning.

Har funderat mycket om mitt eget ”tidigare” liv..Vissa saker gjorde jag rätt, men acceptansen och att låta supandet eskalera för länge blev fel..Samtidigt ville jag inte vara osäker på mitt val..Huvudsaken är att vi bryter dåliga relationer..Vi är fanimej värd det bästa..Eller hur..????

Bra jobbat Javelin! Bara att fortsätta på den inslagna vägen nu :)

Kan uppleva lite som att jag är fula ankungen att jag vill hitta skräddarsydda lösningar för egen del! jag är väldigt rebellisk och gillar inte upptrampade stigar. " varför leker inte du med tjurarna som alla andra" ?
Nä! Gillar inte den känslan. Jag har bestämt mig utan någon hjälp från någon levande varelse, utan jag vill bara inte dricka mer och det känns lite som den viktigaste utgångspunkten.
Sen att kunna dra nytta av alla intressanta människor här inne ger mig mycket energi.

Återigen tack!

Hej ångestgubben, det verkar gå bra för dig och ibland behöver man vara ensam med. Energilöshet känner jag igen, men vi får kämpa på o göra nåt bra varje dag iallafall!
Ha de gott,

Ta en dag i taget. Just idag, 24 timmar, ska jag inte dricka. Du kommer må skit, men det är abstinensen. Sen nästa dag tar du samma beslut. Försök i 30 dagar och se hur du mår. Du behöver absolut inte bestämma dig för att vara nykter hela livet, men du har gett alkoholen 15 år av ditt liv. Kan du ge nykterheten en chans? Vem är du utan alkoholen? Är du inte nyfiken?

Älskar Michael P. Hade en crush på honom när jag var tonåring, haha. Tack för filmtips, förhoppningsvis kan jag se den härifrån USA. Jag har läst boken, den är sorglig. Påminde en del om min barndom med mamma också.

Ps. Jag är så stolt över dig!

Sista dagarna har jag varit tomt på energi så har bara knappt varit tillgänglig för mig själv. ( ville ta semester från mig själv). Som känslan är och har varit så har ni på detta forum varit väldigt viktiga!

Tack!

Fattar inte men sover fortfarande många timmar och länge på morgnarna. Varit ute och röjt hela dagen, nu en timmes vila.
I om coronan är vår planering för tex påsk inte så omfattande som den brukar vara, med mycket människor, listor och menyer, matlagning och städning både före och efter. I år blir det som det blir. Inte så många, sillen får lagas av fiskaffären, sängar bäddas av besökarna.
Lite tråkigt, då dessa helger såklart på något sätt varit att ”manifestera sig”, tätt förknippat med identitet, den jag är. Men främst umgänge och roligt. Men jag brukar också vara trött efter dessa helger. Sliten. Mer jobb än drickande, brukar hålla rimliga nivåer (för höga, inte katastrofala).
Krattar och tänker.
Hur jag alltid gjort för mycket av allt. Alltid fixa det som kunde upplevas som omöjligt att klara av, och det var omöjligt. Kraschen kom inte nån morgon med att halsa vodka. Kraschen var en långsam insikt i att livet som det utspelade sig, inte var hållbart.
Men oj vad det är svårt att vara vänlig och överseende med sig själv. Autopilot-tankar om att jag sov för länge idag, borde hunnit fixa mer istället för att vila.
Så trött på de tankarna.
Inte konstigt man velat få tyst på dem till vilket pris som helst.
Tacksam för forumet där ingen bryr sig det minsta om mina sillbufeer men däremot om att jag är nykter, och denna dag (89 tror jag) räknar jag in som en sådan.
Nu ska jag göra ett försök till att lyssna på alkispodden, jag är väl den enda som inte är vrålförtjust i den och programledarna som ibland känns som, förlåt, narcissistiska barn.
Kram.

Handlar nog mycket om att hitta en väg som känns bekväm antar jag, är inte riktigt där ännu. Just nu är nykterheten den viktigaste biten.

Fint att se ditt svar när jag loggar in Andrahalvlek. Jag är så stolt över dig, du står stadigt. Och du har rätt, man måste vilja med hela hjärnan och kroppen. Vilja komma ut ur det här helvetet eller stanna och dö. För det är vad vi med alkoholproblem gör när vi fortsätter dricka. Det kommer bara eskalera och vi har chansen NU(!) att vända på det och skapa oss en ny framtid.

10 dagars nykterhet har jag idag. Vi har en stay-at-home order här i den stat jag bor. Alltså, lämna inte huset om det inte är nödvändigt. Jag har även blivit temporärt uppsagd från jobbet. Ändå valde jag att sluta dricka under den här tiden och jag är stolt över att det inte blev flera månader mellan mitt senaste försök och det här. Det ser jag som en seger. Jag är så glad att jag (igen!) tog det beslutet och fokuserar nu bara på mig själv och mitt mående. I mitt fall skulle jag säga att det här är en perfekt tid att sluta dricka. Det finns inga måsten, inga sociala tillställningar eller öppna restauranger och barer. Liquor store är alltid öppen såklart men det stör mig inte. Intressant att de räknas som en essential business? Hm. Stäng ner för alltid och öppna inte igen.

Jobbigt att behöva kämpa mot något när man känner sig så maktlös. Utgå från barnen tänker jag. Mår de bra/dåligt av detta? Påverkas de? I så fall när och hur? Märker du några förändringar i sinnesstämning? Tror du att det kommer bli bättre eller sluta vara dåligt? Mår barnen bra om mamma mår dåligt? Ibland vet inte barnen sitt eget bästa. Godisätande, läsk, tv/dataspel, läggtider eller annat där man ibland behöver gå in och bestämma? Tänk gärna dessa tankar om det gör det lättare för dig. Ta hand om dig.

Nya bråk. Jag är så less, tänker sätta ord på mina tankar. Det startade igår, maken vill normalisera och få som det var förr. Då när vi kunde ha trevligt och dricka vin. Jag förklarar att jag inte litar på honom och jag inte vill dricka. Han har ett sätt där han subtilt försöker förlöjliga mig för att jag inte vill. Jag biter ihop och försöker vara trevlig. Han är sur i någon timme och tjurar och vill inte ha mat som jag lagar till mig och dottern. Äter i alla fall och sen slutar han sura.

Likadant i eftermiddag då startar tjatet om hur trevlig vi kan ha, sitta i solen och ta en öl, dricka en flaska vin till middagen. Förnekelsen är total. Jag försöker vänligt förklara men han utmålar mig som rabiat som inte ger honom någon chans. Jag förklarar att han visat att det inte går att lita på honom, men det förminskar han. Så nu är han sur och tycker säkerligen att allt är mitt fel. Jag är så less på allt och vill bara lämna skiten. Men huset måste bli i säljbart skick, så jag biter ihop ett tag till och planerar framåt. Tänker ut plan b, c och b?.

Grattis till tre månader? Så skönt!
Vi får ersätta orostankar med glädje och beslutsamhetstankar ju. Tycker alltid det känns lättare när jag gör något aktivt när jag känner återfallsoro! Lyssnar på något bra på youtube, alkispodden... summerar varför det inte funkar för mig att dricka.
Nu kör vi på! Kram?

Jag brukar tjata om boken ”Tänka klart” av Annie Grace. I den skriver hon att ”spontan nykterhet” är 4-7 gg lyckosammare i längden än att sluta dricka med hjälp av AA.

Författaren funderar över om det beror på att man då inte hela tiden blir påmind om sitt eget och andras missbruk. Man hittar andra intressen och ägnar sig åt dem.

Det är samma författare som bokstavligt talat tjatar om att vi aktivt måste jobba både med vårt medvetna och omedvetna - bestämma oss för att vara nyktra med hela hjärnan.

Beställ boken på Bokus eller adlibris - den är kanonbra! Läser den boken för andra gången nu, två kapitel per kväll. Repetition är viktigt!

Jag är inte heller förtjust i tanken på att besöka AA. Jag har tidigare skrivit en del om det i min tråd, och jag gjorde till och med ett eget 9-punktsprogram. Jag brukar också gå min egen väg ?

Framgångsfaktorer i nykterhet tror jag är faktakunskap, bestämd vilja och gemenskap. Fakta får jag via böcker och poddar, den bestämda viljan bidrar jag med själv, och gemenskap får jag här på forumet. Ni är mitt AA-möte ?

Samtalsterapi ska du absolut tacka ja till, det är otroligt givande på alla sätt!

Vinn-vinn-vinn istället för vin är ditt tremånadersinlägg genomsyrat av ? Så glad för din skull!

Det där med återfall verkar hänga som ett spöke över många efter några månader. Om inte suget tvingar dig att dricka - vad skulle då tvinga dig att dricka?

Om du är hundra procent bestämd med att inte ”prova ett enda glas” så tror jag inte att du behöver oroa dig. Men ta aldrig första glaset! Det är typ så alla återfall sker.

Tuta och kör ytterligare tre månader till att börja med! Det är en hanterbar mängd som jag nog ska ta efter. Två månader för mig på skärtorsdag ???