skrev Charlie70 i Jag tar tillbaka mitt liv.

Känner igen mig åtminstone i delar av ditt inlägg. Att inte vara nöjd har varit en stark positiv drivkraft i mitt liv. Det har gjort att jag har tagit på mig svåra, för mig mycket krävande, komplexa arbetsuppgifter som jag drivit på egen hand. Gång på gång. Mycket resor, en del stå längst fram och visa riktningen för många människor. Ofta i hopp o en bättre lön också så klart. Lönen viktig för att kunna ge mina barn det jag inte fick när jag växte upp. Har varit på samma arbetsplats i många år nu. Det har gått bra. Jag har ett hyfsat gott anseende på min arbetsplats och hos andra.

Nu har jag varit del- och heltidssjukskriven om vartannat sedan juni förra året. Har kommit till tankar som handlar om i fall jag varit dum i huvudet eller? Hur har jag klarat det jag har gjort? Känns helt ofattbart nu när jag knappt fixar att städa badrummet som den enda aktiviteten under en hel dag. Mina funderingar handlar mycket om att omvärdera vad som är viktigt i livet. Jag vill fortfarande mycket med mitt arbete, men funderar ändå på om det är värt det - klarar jag det - vill jag klara det? Vad är viktigt? Vilka strider är värda att ta? För att jag ska må bra och finnas för mina barn och mig själv.

Vet inte om detta svammel är hjälpsamt för dig Dee. Du får i varje fall en stor kram från Charlie här!


skrev Pilla i Erkänna

Dagarna bara rullar på just nu utan funderingar på om jag ska prova dricka vin
Har tänkt på vin ibland men kunnart slagit bort den tanken.Har tänkt tillbaka en del på skammen och skulden och känslan av att känna mig värdelös som infann sig då jag tröstade mig med vin ,känslan av att smyga och inte avslöjas .Känns som jag väntar på nästa steg på resan.Då det är en stabil tillvaro idag Ha en fin helg alla ni som jag får läsa om här?Pilla


skrev Charlie70 i Första dagen

Vaknar upp efter 11 timmars sömn. Världen glittrar. Minusgraderna har lagt sig på gräsmattan. Solen skiner och hela gräsmattan glittrar. Till och med asfalten är vacker denna morgon. Två saker på schemat i dag och det är ett spinningpass som jag ser fram emot och en middag jag ska bli bjuden på i kväll. En försenad födelsedagspresent från en vän. Trött och glad att jag inte arbetar. Fokus bara på mig själv. Vin finns inte på kartan just nu. Skönt.
Kram!


skrev Se klart i En sorts sorg som inte längre är en sorg

Vill passa på att tacka för dina inlägg på forumet, betyder otroligt mycket för oss som är rookies och du visar en väg framåt!


skrev Villvarafri i Trött.

Hej! Jag är oxå precis ny här. Öppnade konto igårkväll.
Det är alltid svårt att säga vad nån annan bör göra men nu ställer du ju frågan. Jag skulle nog känna att om jag ville behålla relationen, vilket det låter som om du vill, så är det nog nu dags att lägga alla korten på bordet.
Säg att du var full, att du inte ens minns vad du sagt. (Herregud! Hur många gånger har inte barnen sagt att men mamma! Det där har jag ju redan berättat för dig! Och så åker skämskudden på och man låtsas som att; ja just det, det sa du ju. Fast man inte ens minns att man pratat med dem i telefonen...)
Kanske din partner kan ha mer förståelse för ditt handlande om du helt enkelt ”erkänner”? Kanske han kan hjälpa dig att få hjälp utifrån? Det här är ju ingenting vi valt och heller inget vi egentligen vill fortsätta med.
Har du någon att prata med? Någon som tex kan följa med dig till VC?
Handen på hjärtat så är det ingen förmildrande omständighet att man är full när man säger dumma saker. Det vet vi ju allihopa som dricker. Men det är en skön ursäkt för sig själv. Vi måste öppna ögonen för allt vad drickandet för med sig, inte bara för oss utan oxå för de runtomkring som tycker om oss. Jag tror att när man till fullo vill ta in det och gör det, så kanske man kan uppbåda viljan och styrkan till förändring.
Men fy satan vad svårt det är!!! Mig har det tagit ca tre år att komma dit. Då pratar jag tre år för det. Inte drickandet. För det är längre än så...
Jag hoppas SÅ att du kan prata med din partner och att han kan förstå att det är inte du. Det är alkoholdjävulen som talar. Jag vill inte att du ska behöva ligga på soffan och känna dig ensam!
Vi är många som finns här för dig, om/när du behöver!!!
Kramis?


skrev Charlie70 i Behöver all hjälp jag kan få

Vilken underbar resa du gör! Din energi tycks inte känna några gränser. Du jobbar stenhårt på nykterheten - varje dag - kanske varje timme egentligen? Ditt fokuserade arbete ger resultat! Fint att läsa din tråd.
Kram!


skrev Charlie70 i När kommer dag nr två??

Berätta gärna här vad som händer/vad du tänker när det blir vin trots att du inte vill. Varför fungerade det inte i går tex?
Kramkram


skrev Charlie70 i När kommer dag nr två??

Vad bra att du skriver ändå! Du vet, jag gick och tänkte på dig lite i går kväll och undrade. Som Andrahalvlek säger: Vi finns här i med- och motgång och bra att du skriver oavsett hur det går. Det är ju lite av poängen med forumet tänker jag! Häng i Varafrisk!
Kram!


skrev Blondinen i Idag ska jag vara nykter

Tack Rosette, jag känner mig än så länge bestämd. Viss oro för att ångest och andra känslor ska ta över men än så länge känns det lugnt.

Officiellt en vecka avklarad. Har skrivit en ”att göra” lista för helgen, inga krav utan mer förslag på sysselsättning samt en lista på fördelar med att vara nykter, och nackdelar med att dricka alkohol.

Nu gäller det bara att stå ut med mitt eget sällskap.


skrev bo1995 i En sorts sorg som inte längre är en sorg

Sorgen man känner efter alkohol kommer att försvinna.
Vi har alla haft en långrelation till alkohol, och plötsligt är den slut.
Helt naturligt att sörja då, även om vi borde glädjas.
Mina personliga erfarenheter har varit att ju längre tiden går, ju mer fördelar ser jag vid att vara nyckter, och mer nackdelar vid att inte vara det.
Så i mitt fall har det verkligen varit "tiden läker alla sår."
Så här är ett klassiskt tillfälle att bara ta det lugnt, så försvinner sorgen av sig själv tillslut.

Mvh Bo


skrev Vinäger i Att odla nytt

Många kramar och med förhoppning om en bättre dag. ?


skrev MalmMia i När ens partner smygdricker

Min erfarenhet är att man är så ensam och har så mycket skam. Man blir själv som en enstöring och drar sig undan. Jag valde att berätta och allt blev kaos och inte så mycket bättre för min del. Det som räddade mig det var att jag har en nära vän som jag kan prata om allt detta, det var oerhört skönt. Jag fick också bekräftelse att det inte är mig det är fel på. Bara jag uttalade högt vad som hände så hörde jag hur fel det var och då skönt att få bekräftelse på det. Finns det någon i din närhet en vän, arbetskamrat eller någon i släkten som du skulle känna förtroende för att berätta? Sträck ut en hand och be om hjälp, en samtalspartner är underbart ?


skrev Se klart i Knyttets sång

#andrahalvlek- ja det är mäktigt, faktiskt. Tack, men vi hjälps ju åt, det är mäktigt om något ❤️
#javelin, tack❤️ är också nyfiken på kommande månad. Dels; nya beslut om ambition (men en dag i taget gäller fortf förstås) vi får råda varandra.
Att du tänker att mina bidrag här, har betydelse, gör mig glad och rörd ?? 60-gänget vidare mot 90 nu?
#vaknavacker; tack; denna morgon vaknar jag åtminstone inte bakis, svullen, utmattad. Jag dricker kaffe i sängen som är godare än det dyraste vinet jag nånsin druckit- så ja, om inte det är vackert så vet jag inte. ❤️
Nu fortsätter vi det här livet.
Jag tänker vara nykter idag!


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

Kom på den sista superkraften som Alkoholdjävulen besitter.
Fyra superkrafter som vi ska vara medvetna om att vi slåss emot: List, falskhet, tålamod, styrka.

Bara genom att vara beredda på Alkoholdjävulens viskande och förhandlande ”så farligt var det nog inte, ett enda glas funkar nog” kan vi ge den en rejäl snyting.

Nu i början av nykterheten bidar den sin tid, och visar prov på sitt tålamod. Väntar på att vi ska sänka garden, hamna i trubbel, eller helt enkelt glömmer hur illa det faktiskt var. Då börjar viskandet....

Läs/lyssna på boken ”Skål! Ta mig fan” av Torbjörn Åberg, som ger konkreta tips på hur vi ger Alkoholdjävulen en snyting när den sticker fram sitt fula tryne ?


skrev Prinsessan på ärtan i Medberoende = personlighet = FEL??!!

Tack för att du dela med dig.
Jag har nämnt oro med just den saken. Beroende av min Karl :/ han är fortfarande inskriven på behandlingen minst 2månade till och jag har börjat hitta mig själv under tiden. Jag har fått in rutiner med dottern varje tisdag kväll. Jag har startat en webb-shop. Har pussel som jag bygger imellanåt för avslappning. Men tankarna på hur ska jag behålla MINA nya rutiner/hobbys när han kommer hem??
Han var hemma förra veckan ons-fredag. Och jätteglad att få se han så fräsch och levande ❤️ Men så här i efterhand så kan jag se att jag hamnade i samma gamla mönster...all min uppmärksamhet och tid gick till han och oss. ?! ?

Vet inte alls hur jag ska hitta starka ben att stå på när han väl flyttar hem igen? ?


skrev Motstjärnorna i Trött.

Hej gruppen. Pinsamt nog skriver jag det här i onyktert skick. Har precis skapat ett konto här och egentligen vet jag inte varför. Så mycket kanske, sen, om ,när..
Känner mig begravd utav ångest. Vet knappt vad jag ska ta mig till.. Ligger i soffan och undrar hur jag hamnade här. Har precis adressändrat till min pappas adress.
Min sambo och tillika fästman är arg, ledsen, besviken, trasig. Kalla det vad ni vill.. Jag var full igår och ljög för honom. Han, personen som ordagrant har sagt att vad jag än gör så ska jag inte ljuga, ljög jag för.. Han gick från kärleksfull man och partner till känslokall främling i sitt beteende. Jag skäms som jag vet inte vad, men problemet är att jag minns inte att jag ljög.
Jag hade druckit för mycket.
Han vet inte vad han vill göra. Har aldrig träffat någon som tagit en lögn på så stort allvar. Speciellt inte om jag sagt den på fyllan och inte minns den. Menar inte att det är en legitim ursäkt, men det är ändå ur min syn en förmildrande förklaring.
Efter det har jag enligt hans utsago, inte min egen för jag minns inte, skyllt allting på honom. Han är för ifrågasättande, han har inte varit hemma, han har inte brytt sig osv. Tyckte att varför ska du alltid fråga om jag druckit, vad som är fel osv.
Vaknade imorse med århundradets ångest. Han har sovit på soffan för att jag ljugit. Han åker till jobbet. Jag en timme senare. Imorgon är jag ledig, därför som jag är vaken mitt i natten. Vill inte gå upp, tränga mig på. Kommer sova på soffan inatt, men jag känner mig så ensam..
Imorgon är det whiskeykväll på hans jobb. Lär bli ännu en ensam kväll.

Finns det någon där ute som känner igen sig? Har ju jobbet, boendet osv. Men nu har han sagt att han ville slänga ut mig för lögnen jag inte minns igår. Hade ni dragit och lämnat partnern ifred eller hade ni spelat med öppna kort om vad som händer?
Hoppas att det inte var för oförståeligt. Kramisar.


skrev Sorg40 i När ens partner smygdricker

Samma här håller det mesta för mig själv!
Jag har berätta för hans bror som trodde allt var bra hans mamma vill inte veta! Hans vänner känner jag inte heller.
Bördan är tung att bära själv


skrev Javelin i Så kom dagen

Läser runt lite här på forumet för att mota kvällens ångestsmocka. Känns som att det kan bli lindrigare, har huvudvärk som tar över. Ljusstyrkan på displayen är på lägsta men jag måste ändå kisa. Borde sova men vill inte lägga ifrån mig mobilen som fungerar utmärkt som distraktion.

Gick rätt ok att jobba, har varit så trött bara pga för lite sömn. Inget sug efter alkohol. Längtar efter att känna mig stark igen, känna glädje och energi. Det kommer... måste hålla ut tills dess.

Satt och fikade på ett café som låg precis bredvid ett systembolag i veckan. Det var inga problem med att gissa vilka som gick in på köpcentret för att köpa alkohol. Av 40 personer gissade jag att 13 av dem skulle komma tillbaka med systemkassar. Det blev en fullpottare. It takes one to know one... De bestämda radiostyrda stegen, blicken och skyndandet... Det märktes vilka som var på mission långväga. Usch vilken sorg och skam jag kände när jag satt där. Aldrig mer.


skrev MalmMia i Hittade flaska.

Ja, det kan man säga. En evinnerlig kamp mot alkoholen. Jag har mig själv insett att det är en mycket jobbig och ofta fruktlös kamp. Läs här och hitta historier som kan ge dig styrka. Ofta så ljuger våra alkoholister och det kan vara svårt att genomskåda men för det mesta jättelätt och vi vill så gärna tro. Jag har dock lärt mig både av egen erfarenhet och råd från olika ställen- ta ingen konfrontation eller diskussion när personen har druckit. Jag håller tummarna för dig.


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

Vi har träffats med viss regelbundenhet ända sen jag var utmattad våren 2007. Hon vet allt om mig, min familj, mitt jobb. Men hon vet inte hur mycket jag har druckit.

Jag förbereder mig aldrig inför våra möten. Det som kommer upp, det är det som behöver komma upp. Så kanske berättar jag imorgon om min nyvunna nykterhet. Eller inte.

Berättar imorgon hur det blev.


skrev Andrahalvlek i När kommer dag nr två??

I med- och motgång finns vi här!

Kram ❤️


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

Fixade det inte idag?men tänker att jag ändå ska försöka skriva här..att inte skämmas?
På ngt vis känner jag att jag skulle fixat det...det blir liksom en utmaning.
På Facebook såg jag idag att en vän t mig har fått jobb på Systembolaget där jag bor..å jag tänker...va bra för då kan jag inte gå dit så ofta som jag gör nu...typ nästan varje dag...å närmaste systembolag efter det ligger ca2,5 mil bort.
Tänk om jag kunde bli av m alkoholen! Livet skulle vara väldigt gott trots andra orosmoment!

Kram??


skrev Se klart i Nystart Version 2

Hey!
Testa en tanke; att lita på att era löften om, och behov av, förändring är tätt förknippade.
Hon vill lika lite bråka som du vill dricka.
Ni tvingar varandra in i beteenden och roller som ingen av er tycker om. Jag tänker att tillit är en viktig fråga här. Pratar ni om sånt?
Kan jag lita på att du inte dricker? Kan jag lita på att du inte klagar, och är missnöjd med mig?
Ibland är frågor, svar.
Jag testar tankar här, och hoppas ok!