Senaste kommentarerna i forumet

Är också förtjust i att fiska. Var ute en hel del med min pappa när jag var ung. Det är både spännande och rogivande. Vara ute i friska luften är ett stort plus?

Ja nog får man en ny energi när man inte dricker! Så härligt att läsa om dig?
Ha en bra lördag, kram??

Dina föräldrar dricker galet mycket. Jag har druckit för mycket (och då kanske högst 2l/vecka) och deltar nu i ett projekt där man fyller i hur mycket man dricker varje vecka, Högst 7 glas på en vecka får man ha för att inte hamna på rött (risk för skador och beroende). Nu verkar det vara en rätt hård gräns, andra ställen anger 9 standardglas för kvinnor och 14 för män som övre gräs om man inte ska få skador. Det är drygt en flaska för kvinnor i veckan. Dina föräldrar dricker 12 Flaskor var per vecka. Väldigt farligt! Det är sällan någon som skriver på beroendesidorna är i närheten av den konsumtionen och alla som skriver där vet hur dåligt alkohol är, man får ångest, fysiska besvär etc...,
Du är i den åldern då du egentligen med all rätt kan konfrontera dina föräldrar med den här typen av information (jag har själv tonårsbarn). Nu menar jag inte att du behöver ställa till bråk, men fråga dem hur de ser på sitt drickande om du kan prata med dem. De behöver troligtvis hjälp att ta sig ur det. De behöver också insikt i att de är beroende. Så jag tycker absolut att du ska prata med någon. En kvinna inne på beroendesodorna slutade dricka när hennes tonårsdotter skvallrade för mammans arbetsgivare och hon blev tvungen att ta tag i det. hon var inte glad just då, men i slutändan var det det bästa som kunde hända. Alla vi som skriver därinne på beroendesidorna vet vilken skitdrog alkohol är, än värre om dina föräldrar kombinerar det med antidepressiva eller nåt. Du ska inte behöva fundera över det här ansvaret för din bror. Förstår att du inte kan låta bli, men du skulle göra helt rätt om du pratar med nån även om dina föräldrar blir arga just nu, om de kommer ur sitt missbruk kanske de också ser och får ett bättre liv utan alkohol. Hoppas du vågar!

Hej. Jag är ny här och har precis läst en del här. Känner så igen mig.
Orkar inte skriva om all misär genom åren. Egen tråd så småningom?
De sista ca tre Åren har varit värst. Vet att jag var vit 18 dagar i januari förra året men sen bara någon enstaka dag.
Druckit ca 2-3 starköl plus 1-2 liter vin varje kväll. Minnesluckor. Ramlat. Inte kommit ihåg att jag pratat med barnen i telefon. All jävla skit som går att uppbringa.
Hur kan man klara av sitt jobb och allt runtomkring ändå??? Otroligt. Får en att undra hur många alkoholister som finns därute, utan att de syns...
Har så länge velat sluta men inte haft den där sista viljan som behövs.
Ett långt tag drack jag medvetet för att hoppas på att dö, eftersom jag inte aktivt vågar begå självmord.
Plötsligt kände jag att nä nu får det fan vara nog! Och min kropp orkar inte längre. Mina barn är mitt allt och jag vet att jag betyder så mycket för dem.
Och mitt liv då? Jag skulle så gärna vilja njuta av härliga sommarkvällar tex (= komma ihåg dem åtminstone....)
Idag 10 dagar nykter!!!
Flinade lite när jag läste om din garagestädning, för idag var jag uppe 7.30 och satt igång med storstädning här hemma!
Det var jättekul!
Hoppas det här håller för jag vet att jag kommer aldrig att kunna ta en droppe till. Då är jag där igen. En dag i taget.
Tack för inspirerande läsning!
Go helg!

Jag hade lånat och lämnat tillbaka boken. Jag beställde den nu. Nödvändig att ha hemma. Överlevnadshandboken.
Alkoholdjävulen, är en riktig djävul. Lurar när man minst anar. Huu...
Tur jag har forumet!
Ni är ovärdeliga! ?

Stort grattis! Så bra jobbat... alltså heja oss? Kramar??????

Så bra, så starkt! ????

Hej
Håller såklart med dig om att oron minskar när man dricker.
Men sen ökar den.
När det får lite tid i nykterheten så minskar oron och stressen, och det håller i sig. Blir bättre och lugnare.
Vad jag vill säga är att vi triggar både lugn och oro med alkohol men när kroppen får möjlighet att ta hand om sig själv, så gör den det.
Sen finns det tusen skäl till att det kan vara skönt att lägga sig i soffan med ett vinglas men helt säkert är att vi får betala, ofta med ökad stress och ångest.
Allt det här vet du ju, bara påminner! ?

Jag har redan skrivit tre inlägg idag med rubrikerna ”Min förklaring”, ”Besöket hos psykologen” och ”Spontan nykterhet”. Mycket fler bokstäver får jag nog inte ur mig idag ?

Jo, en sak. Fredagkvällen känns numer som alla andra kvällar i veckan, förutom att det känns väldigt skönt att inte larmet går imorgon kl 6 ??

Minns att min mormor sa att när hon gick i pension så kunde hon faktiskt sörja att inte längre få uppleva ”fredagskänslan”.

Det börjar bubbla inombords redan efter lunch, och stegras efterhand tills man kommer hem och får hälla upp första glaset vin. *Äntligen*

Så känns det inte längre, och det är faktiskt helt okej ?

Jag sörjer inte. Faktiskt inte ett dugg. Min upplevelse av de tre tidigare nyktra helgerna är att lördag-söndag känns så otroligt mycket längre jämfört med tidigare. För att jag slipper lida bakfull en stor del av helgen i väntan på nästa glas vin sannolikt.

Jag byter gärna ”fredagskänslan” mot ”längre-helg-känslan” ?

Trevlig nykter helg allihop!

Drack en alkoholfri öl. Gott ändå.

Läs några favvokapitel i boken ”Tänka klart” så lägger det sig snart. Det är bara Alkoholdjävulen som bråkar med dig lite ? Låt den hållas lite på avstånd så kommer den till ro igen snart.

Grattis till 70 dagar, där ligger man i lä!?
Kul att du kikade in i min tråd i går! Jag har läst igenom
din tråd ordentligt i dag och tycker som du själv skriver i ditt
senaste inlägg. Det ser stabilt ut.

Starkt kämpat! ?

Rolf, tack för reflektion och tack för grattis! Jag har aldrig bestigit något berg, jag är dessutom rädd för höga höjder (framförallt när jag är bakis) men så som du beskriver det, så stämmer det ju helt med de klättringar vi utövar här.
Har just gjort en mindre bergsbestigning, nämligen fredag kväll, som endast konkurrerar med lördag kväll i svårighetsgrad..,
Ikväll har jag varit ute m vänner, druckit ett par a-fria öl och ätit god middag ute.
För första gången; avslappnad, glad, ganska lättsam hela kvällen, samt- utan att längta bort/hem, och rastlösheten höll sig till klockan 21:30.
Men nu är jag hemma, skönt!
Jag fixar inte något ”gå vidare” eller sega kvar med planlöst pratande.
Då vill jag hem. Vila hos mig.
Läsa här- det är viktigt för mig och en förutsättning för nykterheten.
Ni, alla som läser och skriver, ovärdeliga. ??

Nåt djävulskt river i mig.
Får mig att hata, bråka, vilja dricka, ojjjjj vilket sug jag drabbades av under kvällen. Helt desperat, ville röka (jag röker inte), ville desperat ha något, tänk så nära att gå iväg och dricka. Dag 66! Vad händer??

Är det verkligen så illa? Har alltid intalat mig att de bara är lätt alkohol beroende. Behövde aldrig göra hushållssysslor eller liknande på grund av deras drickande när jag var yngre. Kan i för sig bero på att mamma gick in i vägen när jag var 4 och var sjukskriven i 10 år. Samtidigt vet jag att det finns de som inte klarar av skolan på grund av deras föräldrars situation. Men jag har alltid haft bra betyg och ingen ogiltig frånvaro. När jag berättade för en vän lite kortfattat frågade hon hur jag alltid kunde vara så glad. Ha, falska fasader och en konst jag behärskar. Har berättat för några människor och alla nästintill tvingar mig att gå till kuratorn, så antar att jag måste ta tag i det...
Har ju haft soc på besök också, men det har bara varit för min lillebrors situation. De har ju regerat på mina föräldrars alkohol samling, men de har avfärdat det som ett samlar intresse. Liksom jag vet att mina föräldrar ändå försöker hjälpa min bror, men han stänger in sig själv ännu mer på grund av deras drickande. Men skolan ger honom inte den hjälp han behöver och mina föräldrar gör aldrig skolarbete med honom, så det åker jag på.
En internet vän till mig rekommenderade mig att ta kontakt med maskrosbarn, vilket hon tydligen gjort. Men är samtidigt rädd att mina föräldrar ska få reda på allt och anklaga mig för att förstora upp allt.
Liksom det finns bra dagar, fine, det finns inga helt nyktra dagar men det finns dagar när det inte slutar i kaos.

Du gick in i det med öppna ögon och du verkar klara det bra och tar med dig det som en erfarenhet. Tack för du delar!

För min egen del skulle jag vara rädd att komma in i det där jag måste sluta tänket... och inte klara att sluta. Kämpigt! Så skönt nu när jag bestämt mig.

Nu kör vi en nykter kväll till?Kram

Var ute på en fisketur i dag, helt vindstilla och solen värmde skönt i ansiktet.Har tom
fått lite färg i fejset ser jag i spegeln.
Inte ett napp men det gjorde inget, det kommer nästa gång! Fiske har alltid varit min
stora passion, en riktig avkoppling men även världens kick när det sitter en stor
fisk på kroken. 100 gånger bättre än ett alkoholrus?

Därför blev jag rädd, riktigt rädd när jag i slutet på förra året konstaterade att
jag i princip hade supit bort min stora passion.Planerade ofta för fisketurer, med
X antal öl i kroppen. Packade utrustning, fixade med matsäck, lade upp strategier mm. Men på
morgonen när det var dags att gå upp så orkade jag inte, lusten var som bortblåst. Kom på någon dålig ursäkt, tex att
vädret trots allt inte var så bra. Somnade om och väntade på att systembolaget skulle öppna i stället. Patetiskt.

Upptäckte en positiv sak i går, körde i väg ett släpkärrelass med skräp till återvinningsstationen. Högen i garaget
hade i vanlig ordning blivit väldigt stor. Förr hatade jag detta jobb, köra bil = kunde inte dricka, jobbigt att sortera skiten och allmänt tråkigt. I går tog jag det lugnt, packade in i kärran i sorterade högar, slängde trä i träbingen, järn i järnbingen osv. Lugnt och utan stress. Kul är kanske att ta i, men det var rofyllt. Förr vräkte jag ur allt i brännbart containern och stressade hem för att kunna öppna den första ölen. I går gick jag in i garaget och konstaterade, så fint det blev!?

Ha en bra helg!

Läs mitt senaste inlägg ”Spontan nykterhet”. Jag tror att det kan förklara litegrann vad som händer inom dig. Du har två motstridiga viljor i din hjärna, vilket stressar dig mentalt.

Och ge inte upp! Genom att maximera antalet nyktra dagar påverkar du din hälsa positivt ??

Kram ❤️

Tänker på det som du skriver att vi skulle vi kunna om vi vill. Det krävs ungefär samma förutsättningar. En sjuk vilja om att klara av det; Kunskap om hur vad vi behöver och vilka strategier som vi ska använda; Öva och prova ens egen förmåga i nya situationer och miljöer; hjälp av teamet som kan bistå och ordna med basservice; planering och åter planering; Och åter igen prova vår kunskap och öva i små steg;

Grattis till att du har kommit 60 dagar på resan att bestiga ditt berg av nykterhet

Kram på dig

Hej!

Ska försöka ge en bild utav hur mitt beroende ser ut och varför jag dricker alkohol när jag inte vill....

Vet inte hur länge jag har haft problem med alkoholen men jag försöker ha en riktlinje...min syster dog i november 2013 å då hade jag nog haft kontakt med Rådgivningscentrum under ca ett år. Min mamma dog i maj 2011 och då hade jag problem. Jag har säkert haft problem med alkoholen under ca tio år.....Innan dess var det mer hanterbart...kanske att jag drack några glas vin under veckan men på ett helt annat vis och på helt andra grunder....därefter drack jag alkohol väldigt mycket som tröst...att hantera ångest osv...men jag hade alltid kontroll inför andra...nu när jag dricker alkohol beror det inte så mycket på att det är en massa problem och peppar peppar har jag inte haft så mycket ångest som jag har haft tidigare mer än då och då..som tex i lördags då jag mådde väldigt dåligt...och klarade av att vara nykter. När jag dricker alkohol har jag ganska mycket kontroll...och jag blir inte redlöst berusad...dock är det så att ju äldre jag blir ...så blir jag tröttare, minnet påverkas mer...och då och då...så kommer ångesten.

Just nu när jag dricker alkohol så handlar det väldigt mycket om ett invant beteende och beroende....jag skulle önska att jag kunde ha ett kontrollerat drickande...för jag vill egentligen kunna dricka alkohol på festliga tillfällen...men jag vet att det funkar inte nu...och det kommer kanske aldrig funka...

Så....jag vet att jag kan inte dricka alkohol ...å jag är väldigt orolig för min hälsa eftersom jag har förhöjda levervärden, högt kolestorol samt högt blodtryck...så jag försöker att minska tillfällen att dricka alkohol och öka aktiviteter...

Kram:)

Ditt mindset har förändrats i takt med att fördelarna med nykterheten ramlat in. Nice ?

Känner precis som du! Inget sug alls, vill inte dricka och vägrar att riskera det psykiska välmående som jag uppnått på fyra ynka veckor.

No way, ever never. Ingen mer alkohol för mig. Inga festliga tillfällen är värt det.

Förstår din oro att få tid att hämta sig. Hoppas att du får ett bra besked från FK och att du får den hjälp du behöver. Insikt är fösta steget, sen behövs förutsättningarna och de är inte alltid lätta att rå på.

Världen glittrar, håller med om det! Den är vacker när vi lär oss att se till våra behov. <3

Kram.

Vilket ansvar. Ja vill jag säga DINA FÖRÄLDRAR ÄR ALKOHOLISTER det är min åsikt. Mycket, mycket allvarligt och jag vill också säga att du måste få proffessionell hjälp. Barn ska inte behöva bära detta och inte ta förädraransvar, vilket du gör för din bror. Brukar inte tycka synd om människor, men jag tycker det är väldigt synd om dig som växt upp under de omständigheter du beskriver. Att känna skam för att föräldrarna dricker, alla dessa känslor som föräldrarna ska bära. Kuratorn ska du ringa omedelbart och sedan hade jag önskat att du fått börja i någon anhöriggrupp, finns även för barn till missbrukande föräldrar. Bra att träffa andra i din situation. Du måste få hjälp det är det allra viktigaste. Bär inte detta själv utan berätta så du får uppleva ett friskt sätt att se på din situation.
Kram och lycka till

Till Rolf: Boken ”Tänka klart” kommer jag att läsa flera gånger! Tur att jag köpte den, så jag kan bläddra den sönder och samman.

Jag kan också rekommendera ”Skål! Ta mig fan” av Torbjörn Åberg. En bok med ENORM igenkänning! Lyssnar på den som ljudbok på Storytel just nu.

Tack för din kommentar i min tråd.

Instämmer till 100%. Det är så mycket enklare när en väl har bestämt sig och inte behöver tittat tillbaka eller försöka balanser ett beroende. Sen får man välja själv om man vill balansera eller ej. Jag dömer inte någon som väljer att gå på lina och riskerar att trilla ner, på riktig jag gör det inte, vi alla har ansvar för vårt egna liv. Säger bara att det är ett enklare beslut att fatta då en inte behöver fundera mer på hur mycket som är brukligt att dricka eller ej. Sen blir alla situationer så mycket enklare en är fast i sitt beslut och inte behöver tveka kring vad omgivningen, kulturen eller vad andra tycker eller tänker om ens nykterhet.

Bra bok som jag varmt rekommenderar alla som vill blir klar med drickandet för alltid utan större ansträngning. Den gav och var en befrielse för mig.

Kram

Såväl negativa som positiva tankar påverkar vårt mående jättemycket.

Sen är det snudd på omöjligt att tänka positivt när man känner sig väldigt nedstämd, men då kan neutrala tankar utan värderingar funka att ta till. Att i det läget tänka negativa tankar leder bara nedåt.

Och positiva tankar kan bara leda åt ett håll - uppåt!