Senaste kommentarerna i forumet

Hoppas loppet gick bra! Du är verkligen grym som tar dig för massa nya saker o utmanar dig själv hela tiden!! Tror verkligen du gör helt rätt o att det är nyckeln till framgång!! Sjukt importerad!! Kram kram

Vi har passat barnbarn natten mellan fredag och lördag idag. Spelat monopol och haft mysigt i går kväll och i morse. Sedan hämtades barnet av sina föräldrar och jag gick till AA. Kom hem och vet om, att min man kommer att dricka öl, när jag är borta, men jag blir så besviken. Tycker inte, att jag kan prata med honom. Känner bara sorg över, att vi kan ha mysigt och sedan raseras det av alkoholen. Och jag är maktlös. Kan bara förändra mig själv. Hur skall jag förhålla mig till min man? Tänker att hade det inte varit alkoholen, så hade det väl varit något annat? Inget förhållande är väl perfekt?

Andlighet. Om att insjukna i styrka och tillfriskna i svaghet. Det är titeln på en liten läsvärd bok med stort innehåll utav Jan-Eje Ferling som jag just läst. En bok som i högsta grad relaterar till tolvstegs programmet. Jag lär mig så mycket hela tiden. Det är berikande. ?

Hej

Vilken jobbig sits du har hamnat i. Jag tror ändå hur jobbigt det än är ,så kommer hon uppsakatta din ärlighet. Förklara som du känner att det är trots allt din pappa och att du blir orolig och ångestfylld. Hoppas verkligen det ordnar sig för dig.
Styrkekramar ❤️

Du är stark.. glöm inte bara bort dig själv i din värld där allt kretsar kring honom. Du är oxå viktig. Ta nu en riktig tänkare när han är borta och du kan tänka och känna klart.. Lyssna till magkänslan så kommer säker vägen du ska ta att lysas upp i mörkret.. lycka till ? kram

Du är grym!

Det är bara sanningen, lova att berätta hur det gått för dig på loppet.

Jag är så sjukt impad

Lycka!

Bra jobbat Lonely Man... jättebra jobbat. Det är tufft, skittufft och så starkt att klara de första veckorna. Den första tiden och speciellt helgerna är superjobbiga. Vi är ju så invanda vid ett beteende och vår hjärna förväntar sig ju att bli omtöcknad om helgen.

Gör något som du tycker är kul, ta en promenad, spela schack på nätet, läs en bok. Tänk att du bara ska vara nykter i dag, i morgon tar du i morgon.

Och suget är just bara ett sug, det håller inte i och efter några fler veckor så försvinner det mer och mer.

Lycka!

Om jag lär mig något på måndag så ska jag självklart dela med mig Mirabelle.. tror vi är många här som har problemet med att gå från en extrem till en annan, eller beroende till beroende.. eller att stressen är ett faktum.

Dagen har varit minst sagt mixad, började med att jag hade allmänt ont, var trött och just nu mår jag ganska bra, fortfarande ont i nacken men överlever. Fick lite besök en timme, det var så skönt att få prata lite men nu känner jag mig mest ensam. Sådär ensamt ensam liksom, sådär ensamt så man bara vill dricka och glömma hur ensamt det är. Har tänkt på A flera gånger i dag, har inte haft någon ingivelse att dricka direkt men tanken ploppar upp. Det har den inte gjort på ett bra tag förutom när jag tvingar fram den.

Jag har verkligen inget roligt att göra i helgen, eller nästa helg heller för den delen. Har ju lovat mig själv att ta det lugnt men blir så stressad av det också. Och så fort man kikar på facebook, alla utflykter, bullbak, VINGLAS... varför har jag facebook ens? Varför har någon det? Det är ju bara till för folk som ständigt vill visa hur bra de har det/låtsas ha det eller för folk som ständigt gnäller/vill ha sympati. En av livets stora frågor ;)

Facebook ger en jädra nidbild av det perfekta livet, spyr på det. Men jag är ju inte bättre, så fort jag ska hitta på något lägger ju jag också upp om det. Pust!

Tror det känns lite extra meningslöst då jag inte äter normalt heller, så kan inte "unna" mig heller, det får en att inse vad som verkligen är viktigt.

Önskar jag bara kunde hitta en tv-serie som jag kunde obsessa runt och streckse så denna helg var över. Jesus, jag längtar till jobbet. Nu får jag väl ändå lägga av.

Har beställt tid för att fixa håret på en riktigt svinit dyr salong den 20:e, det blir min belöning efter detox och helgen därefter ska jag och några vänner på kryssning. Är inte otrolig alls för att jag ska dricka på kryssningen, men är orolig för om jag kommer kunna ha kul, jag är ju ganska stel ibland, speciellt i möten med nya människor, om det inte är i en roll jag är bekväm i såsom jobbet. Det ska bli intressant i vilket fall, och kul med såklart - det kommer bjuda på många skratt, det vet jag.

Vilken resa du har gjort och gör! Du inspirerar!

Min pappa är alkoholist och är ihop med en kvinna sedan 8 år tillbaka. Jag och hon har en väldigt stark relation och vi känner båda två att vi kan prata om allt med varandra, hon har blivit som en extramamma för mig, en kvinnlig förebild i mitt liv. Problemet är att hon alltid ringer mig när det är som värst med min pappas drickande, när han har ballat ur totalt och hon inte vet vad hon ska göra och mår jättedåligt. Då ringer hon mig och får ösa ur sig allting. Under och efter de samtalen med henne mår jag jättedåligt och kan sitta och gråta för det är sån ångest. Jag vet att jag borde säga till henne att jag inte kan ha de där samtalen med henne längre, att hon måste vända sig någon annanstans istället. Men jag känner mig så elak och hon har sagt att jag är den enda som hon vågar anförtro sig så mycket till. Jag vet inte vad jag ska göra. Har ni några tips?

Fibblan o Pellis ?? ja jag tror att förändring på andra plan kan vara bra med. Ofta kan jag känna att mitt jobb jag har nu är överstressigt bitvis ju äldre man blir tycker jag man blir sämre på att hantera stress. Därför känner jag att jag nog för att kunna må bäst borde göra förändringar på arbetsplanet med. Jag trivs men stressen gör att jag mår dåligt. Mår jag dåligt tar jag till vin för att glömma o susa bort. Träna mer köra en faste period på en test tre dagar är något jag också leker med tanken. Vill göra nytt förändra så kroppen o kanske hjärnan förändras steg för steg. Kort sagt må bra. Håller inte min plan med minskning o varannan helg då blir det helvitt o tänka om. Älskar att ha en plan B oavsett vad det än gäller! Heja heja Fibblan o Pellis ni är superstarka o bra oavsett om man som du Fibblan kör helvitt eller som du (o jag nu) Pellis jobbar med förändring o minska. Ska fundera vidare o kristallisera mina mål o tankar ? härlig helg till er alla!! ??

Tror säkert vi med erfarenhet av endera sidan av problemet är mer känsliga för att träffa någon ny med samma problematik i bagaget.
Men det är ju kul spännande att träffa någon ny oavsett. Det finns ju alltid risk att bli sårad eller chans att bli superlycklig oavsett vad man träffar för typ. Charmen med dejting :)

Efter senaste tidens galna helvete, där han varit full, elak, misskött vår gemensamma firma, betett sig illa bland våra kunder, varit full på tjänsteresa, försökt styra mitt liv i brist på egen ordning så här han - till sist - Skrivit in sig på behandlingshem.
Han åker på måndag. Nu ringer han runt å berättar för ungarna, släkten vännerna. Har skaffat ersättare till jobbet. Ordnat på kontoret. Städat verkstaden. Kämpar med allt praktiskt.
Men vi kan inte vistas i samma rum. Det blir krig direkt.
Är jag tyst är det fel. Säger jag Hej är det fel - på tonläget om inte annat.... Jag är helt slut.
Förstår att han är pressad. Nervös säkert. Ångestfylld.
Jag jobbar, gråter och sover.

...och det var nog bra att börja helvitt och sen förändra. Jag håller ju också på som du vet :-) Efter min helvita period ska jag aldrig dricka mer än de enheter som är "tillåtet"! Hejja Dig!

Hej,
Jag har i stort sett druckit nästan varje dag i flera års tid. Jag vet inte varför men jag tror att det var för att döva ångesten.
Förra året höll jag upp i nästan 2 månader men började tyvärr igen då jag trodde att jag kunde dricka litegrann men det funkade ju inte.
Droppen blev att jag vid ett flertal tillfällen på helgen gått upp på natten och fortsatt o dricka in på morgontimmarna och med en kraftig ångest som följd.
Det vardagliga livet har fungerat men orkar inte med detta längre.
Nu har jag hållt upp i 12 dagar, 13 idag. Mår mycket bättre o e piggare men e svårast på helgen, kryper i kroppen. Svårt att stå imot suget, men jag skall klara det denna gång.
Ta hand om er/Jonas

Jag har kommit så långt att jag bara är så arg pch förbannad nästintill jämt när jag ser honom, hör honom eller ens tänker på honom. Kan knappt titta på honom o än mer prata med honom eller om honom. Jag litar inte ett uns på ett enda ord han säger till mig och jag räknar timmar tills han öppnar en nästa öl så jag kan bli än mer säker på att det enda jag vill är att försvinna ifrån honom. Jag får ont i magen av att öppna ytterdörren och veta att han finns innanför, eller när jag ser honom komma gåendes uppför uppfarten och vet att han snart kommer in i huset.
Ändå så är jag förbannad på att jag älskat honom, men troligtvis och innerst inne mest för att han faktiskt är mina barns pappa. Mest och troligast är jag också arg för att han gör såhär mot sina barn! Usch för denna kraftiga hatkärlek jag har inom mig som helst av allt skulle vilja banka skiten ur honom

Hej,
Här kommer en väldigt bra bok. "Jag ska bara fixa en grej i köket" Moa Herngren
Mvh/Jonas

Gud vad skönt att livet har rytm igen.
Jag har halkat ur under sommaren. Jag var inne på en bana mot ett helare liv, kampen mot ångesten, jag minns inte hur målbilden såg ut. Det är som att livet bara är att försöka hinna ifatt.
Idag försöker jag att vila. Jag försökte det en gång under sommaren och det blev kaos. Idag blir det sorgset. När paniken över att jag inte producerar eller servar någon lagt sig kommer ledsenhet. Det är väl okej. Här ligger jag i sängen och är ledsen.
Jag försöker tänka att hösten ska bli fin och bra, men det jag egentligen tänker är att jag ska prestera. Att jag ska orka massor och vara duktig. Jag hittar inte tillbaka till den där känslan av vad det var jag ville, hur jag föreställde mig kanske frid, lugn, vakna och vilja gå upp. Jag föreställer mig lyckan som att jag producerar och känner mig nöjd med det jag producerar. Det är okej, jag kan surfa på det för det håller mig flytande.
Jag har äntligen kommit in i vårdspiralen och snart drar det igång. Jag ska få utredning, samtalsterapi och behandling för ätstörning. Just nu känns det avlägset och ouppnåeligt, men jag tror att det kommer bli jättebra. Nånstans här inuti är jag ju jävligt motiverad och redo att möta mig själv mot ett helare liv. Måste bara väcka lite livsgnista. Snart. Imorgon.
Puss

Och bra du är tydlig med hur du vill förhålla dig till alkoholen ?! Precis som du säger, det handlar om förändringar och var och en vet bäst vad det är för förändringar man vill/behöver göra. Och du har ju alltid din plan B, totalt vitt om du skulle märka att du börjar slira från din målsättning?!
Har du satt upp ngn maxgräns eller hur du vill fördela alkoholintaget de helger du dricker vin? Eller vad passar dig bäst för att lyckas hålla i din linje?
Oavsett, Du mår bra och det är huvudsaken ?!
Spännande med de andra förändringarna du satt i rullning också☺️! Lycka till?!
Tror också chansen är stor?!
Kramis och önskar dig en fortsatt bra helg!
/Fibblan ?

Händer mycket i livet nu eller ja ofta händer inte saker bara utan man gör något som får saker att hända. Har sökt ett nytt jobb efter 15 år eller något. Nervöst med intervjuer men spännande samtidigt. Tror att chansen kanske är ganska stor att jag får det men inte utan att min nuvarande arbetsgivare kommer ta en fajt om det ?
Men samtidigt livet rullar på lugnt jag mår bra även om igår inte var helt vitt jag drack lite vin o kommer göra idag med (tror jag)..
Känns däremot ganska lugnt jag har en plan att minska radikalt mitt drickande o funkar inte det så får jag tänka om. Dricker aldrig i veckan skulle aldrig funka eller kunna prestera på jobb då. Min nya plan är att bara tillåta mig vin varannan vecka funkar inte den planen eller jag blir besviken på mig själv då blir det tillbaka till helvitt så är det. Eftersom livet känns ganska lugnt nu så tror o hoppas jag att den planen håller. Det heter att förändra sitt drickande o det gör jag hela tiden bra så. Jag kommer hänga här inne - kolla skriva om livet ändå. Om planen håller är det trots allt nästan två vita veckor mellan varje helg då jag tillåter mig vin. Säkert kommer många tycka att det kommer aldrig hålla tja det lär visa sig men den enda som vet o känner är jag vad som är rätt just nu tänker jag. Styrkekramar till den som behöver o en extra till min lilla härliga kvintett ??

Äkta känslor och ärliga handlingar för att hantera det ? Det är grejer det!
Jag är som du lite nyfiken... Det är både läskigt och spännande!
Nykter dag 20 nu då!
Ha en fortsatt fin lördag ?

Det var en riktigt besvärlig vecka... Jag ska verkligen unna mig all tröst och belöning jag kan komma på, utom den med promille. För så gör inte vi längre ? kram

Känn dig såå stolt över hur du fixar detta utan alkohol ?!
Det är i sådana här lägen som vi verkligen blir testade i vår förmåga att klara av att stå emot..!
Klart man hade velat gjuta lite olja på de här vågorna..och förr hade vi gjort.. MEN INTE NU och INTE DU!
Jag tycker du har gjort ett fantastiskt jobb dessa dygn..??! Och nu är harmen på hyllan till sist, där den hör hemma??!
Och du kan ha go lördag! Jag tycker du är värd ngt extra som belöning för hur väl du hanterat allt detta✨!
Stor kram
/Fibblan ?

Hitta det som blir mest bekvämt för dig att säga i nuläget! Och din egen idé om vad du kan säga ikväll, låter alldeles utmärkt. Det är ju inget konstigt! Jag tror det är bra att ha en plan för vad man ska säga och kanske att man t.o.m provat att säga det högt (även om det kan kännas löjligt..?) för att öka chansen att det blir så som du tänkt och behöver göra ikväll?!
Du har nu 2 dagar av nykterhet i bagaget, var rädd om dem och låt de bli flera?!
Jag hade nära tre veckor av nykterhet när jag tog två öl förra lördagen, och det är ju ingen fara så. Men det väcker det där begäret som precis hade slumrat till lite. Så med detta sagt, lika bra att ta tjuren vid hornen och stå emot ikväll också?! Lycka till med det och ha en fin nykter kväll med särbon din?☺️!

Och fortsatt lycka till i din nykterhet välkommen till forumet???!
Kram
/Fibblan ?

Chefen var inte på plats igår, så jag lade harmen på hyllan och moved on. Närmsta kollegan tyckte jag gjorde rätt som ilsknade till och visade det med all önskvärd tydlighet. Hen blev också störd av handledningen. Hela sessionen handlade egentligen om att på ett litet fint sätt tala om för en (vikarierande) kollega att hen inte lever upp till sitt uppdrag och behöver ”se och lära” av oss andra. Men det blev så subtilt att budskapet gick människan helt förbi. Jag och den närmsta kollegan började tala klarspråk flera gånger under sessionen, men blev genast dämpade av handledaren. Hen satsade sin empati på fel jävla häst ?