Senaste kommentarerna i forumet

/ mt

Tittar med oro efter ett avtryck från dig. Hoppas att du bara har fullt upp med att ägna dig åt livet. Så där som du brukar berätta att du gör.
Varmaste kramen ❤️ och allt det bästa ?, från mej till dej / mt

Tack alla för bekräftelsen att jag tänker rätt som nu allt mer prioriterar mig själv och låter honom reda upp sitt själv.

Igår kväll slutade lugnt då jag struntar i hans drickande, fick lite verbala påhopp senare på kvällen men valde att inte svara och ta betet för att starta ett bråk. Hur kvällen gick för honom har jag inte ens frågat men det är en skamsen och tystlåten man som stryker runt hemma idag och han försöker låssas allt är som vanligt igen som om gårdagen inte hänt. Allt är på sitt vridna sätt alltså som vanligt i ett hem med en alkoholist ?

Åh gud så bra! Snälla dela med dig av verktygen du får! Jag är också en sån som blir medberoende till jobbet, mörkar och sopar efter andras tillkortakommanden, håller kollegor under armarna på bekostnad av mig själv... allt för ”för verksamhetens bästa”. Nu försöker jag att inte fastna i samma mönster på nya jobbet, men det är en marig balansgång... var går gränsen mellan sund gränsdragning och själviskhet? Var går gränsen mellan empatisk laganda och självutplåning?

Både med sjölivet och det mesta. Jag förstår, involverade mig för många sedan med en kaninkokerska, initialt fantastisk spännande person. Karismatisk, initiativrik, och attraktiv på alla sätt. Senare urartade det och blev riktigt obehagligt när jag bröt. Hoppas du hämtat dig och att du kan ya livet på lagom stort allvar. Allt behöver ju inte vara på liv och död.
Jadu alkoholen finns i livet, skillnadenr att jag inte nyttjar den. Kanske hittar K tillbaka en dag?! Är så onödigt att så många går under. Snart 6 år nu, tiden flyger
Ta vara på dig!
//PP

Vad tråkigt att höra det fortfarande är motigt men hit till forumet är man alltid välkommen tillbaka ? Det tar tid att bearbeta sig själv och hitta orken och modet att göra saker annorlunda, var snäll med dig själv och låt saker ha sin gång! Tids nog hittar du kraften att bryta dig allt mer ur det destruktiva och ta dig vidare.

Jag har själv jobbat hårt med mig själv i flera år för att äntligen börja få rätsida på mig själv. Jag har eget boende men bor också med mannen när han är nykter, så jag har inte lämnat helt men hittat ett sätt som fungerar för mig och barnen genom att ha ett eget ställe att växla mellan. Jag har en egen tråd Nu ör det dags om du vill läsa om min resa senaste dryga året. Allt är inte svart eller vitt och några standard lösningar finns inte så fundera vad som funkar för dig och hur du vill ha det ett år, fem år från nu. Och under tiden kan du lassa av dig frustrationen här på forumet ?

De är ett spännande liv, det här att vara nykter. Plötsligt börjar man söka kickar utanför de invanda ramarna. Komfortzonen vidgas i rasande takt ? Lycka till!

Och pokalen får du oavsett placering ?! Det viktiga är ju verkligen inte det, utan precis det du beskriver ovan!
ATT DU GÖR DET - det är vinsten?! Häftigt!
Hör våra hejar-rop vid kanten, om det känns kämpigt..?.

Du växer och inspirerar oss andra att göra detsamma, iaf mig?!

Stort lycka till idag?! (Ska nog ta mig en liten löprunda jag med nu bara för det..?)
Kram
/Fibblan ?

...som passerar och du somnar nykter måste kännas som en vinst ??! Kramar till dig ?

...låter som en skön fredagskväll. Fanta Zero Orange är en av mina klara favoriter också. Kissekatten spinner vidare, otroligt vad fort dagarna springer iväg. Kram ?

...och först uppe! Jag la mig för att jag ville gå och lägga mig. När jag kikade mig omkring saknade jag minst två och jag förstod att de hade lagt sig pga för mycket alkohol. Känner lite att jag krigade mig igenom kvällen, tycker det är asjobbigt när folk börja zappa runt och byta musik, höja och sänka volymen, störa andra, inte städa efter sig. Behöver jag säga att jag ibland känns präktig och tråkig i andras ögon?

Igår var igår och idag är en annan dag. Är på ”helgkonferens” med min mans kolleger och respektive, den slutar efter lunch idag. Fredagskvällen, alltså igår, var mitt sista hjärnspöke att städa undan. Så himla skönt för nu har jag bara blanka vita dagar, veckor framför mig sänär som ett bröllop i mitten av september och då kör jag bil. Idag ska jag jobba med programmet efter lunch samt träna lite. Regnet smattrar lätt ute men det verkar som det ska klarna upp. Ha en fin lördag alla!

Fantastiskt skönt att få sova ut imorse, och även fantastiskt att vakna på en lördagmorgon och må bra.
Var på bio igår med mina äldsta barn, tror det var flera år sen sist jag var på bio...tycker det är lite dyrt men om man jämför med vad det går kostat att dricka alla dessa år så....
Min jobbvecka har gått ovanligt bra, känner ju en helt annan sorts energi nu och jag känner mig inte lika sliten
..så jag har kunnat engagera mig mer.
Man blir verkligen totalt personlighetsförändrad av att ha alkoholproblem, för 3 veckor sen var jag fullkomligt slut i både kropp och själ, jag brydde mig inte om något annat än när nästa rus skulle komma...jag var bitter och deprimerad.
Nu känner jag mig pigg och glad, ser fram emot att göra saker, och jag känner levnadsglädje, jag vet att det kommer att komma svackor men förhoppningsvis är jag starkare i mig själv och kan hantera dom på ett annat sätt då ☺

...säger jag bara! Helt fantastiskt att du ska springa ett lopp ??! Blir så glad och inspirerad när jag läser dina texter. Jag önskar dig all lycka till på loppet och jag tror regn eller inte regn spelar någon större roll. Dina steg kommer att klippa marken oavsett! Kram ?

Ja, jag tror också på att ärlighet är bäst - men kanske i "lagom doser"(?). Jag får säga nå't om att det har blivit lite för mycket i sommar och att jag tar en paus... Det är ju sant, fast inte hela sanningen.

Samtidigt har jag ju fått en käftsmäll nu och inser att jag ljugit för mig själv i så många år om att jag inte har något problematiskt drickande.

Tack för pepp och att ni tror på att jag kan klara det!

Hej igen Sofie och bara att du kan skriva om problemet kommer att få dig att åtminstone må lite bättre. Det är en väldigt svår situation du beskriver och även jag hade samma problem när jag nyss hade klivit av alkohol och droger. Jag hade ju en roll, det förväntades av mig att jag skulle dricka och delta.

Man pratar ofta om ärlighet när det kommer till att leva nykter och jag skulle säga att för mig var det en befrielse när jag kunde ta dom orden i munnen. När jag kunde tala om för andra att jag drack/drogade för mycket.

Men det satt långt inne ska du veta. Trots att jag nästan dagligen var påverkad av något så såg jag inte att det var det som hade kontrollen över mitt liv. Jag styrde det inte själv.

När man kommer till den punkten är omöjligt att säga och när man är redo att vara ärlig mot sin partner eller vän är också det Individuellt men om alkoholen börjar ställa till med komplikationer som läkaren upptäcker kan ju det ses som lite av en ögonöppnare.

Känn lite på orden, känn på känslan och bara du vet när tiden är rätt och känns rätt.

Lycka till!

Hej Soffi

Du klarar av det. Jag kan inte garantera hans reaktion, men det kommer vara lättare, du kommer må bättre om du är ärlig. I värsta fall, säg bara att du inte dricker på obestämd tid av hälsoskäl, sen vad de skälen är kan ju vara tolkningsbart. Bra ingång tänker jag om man inte vill berätta allt direkt

Lycka!

Jag återkommer säkert.

Önskar även dig en bra dag.

Mitt nya jag bokar in mig, det gjorde mitt gamla jag också men struntade i det och var hemma och drack vin istället. Mitt nya jag envisas att göra det hon bestämt, så idag skall jag springa mitt livs första lopp i troligen ösregn ??????
Mitt gamla jag är både trött och stolt över henne, men tycker hon är knäppare än den gamla upplagan.
Är så förundrad över mig själv och hoppas så att denna utveckling fortsätter och att jag hittar den människa jag vill vara.
Hon som kan vara trygg i sig själv, slippa rösten som säger att hon är kass och inte duger.
Så idag gör jag det jag inte vågar och växer en liten bit till.
Väljer idag att vara nykter vad som än händer, mod, styrka och vilja till er// kram Strulan ??❤️

Hej alla!
Jag är ny i klassen. Här för att lära mig leva ett liv utan för mycket alkohol, lära mig hantera livets alla upp och nedgångar utan att fly och gömma mig i rusets dimma.
Jag har varit här och läst lite under sommaren, funderat på om det är dags att sluta, men det går ju inte att bara fundera sig till en förändring.
Så blev jag avslöjad av min läkare.... hade inte ens en skämskudde med mig att gömma mig bakom....
Nu har jag varit nykter i två dagar, har faktiskt gått lättare än jag trodde :-).
Men, nu sitter jag kallsvettig och tänker på hur jag ska hantera kvällen.
Jag och min särbo delar ALLTID en flaska vin till lördagsmiddagen, sen tar vi kanske varsin whiskey. Lugna kvällar för min del, veckans enda dos för hans del. Idag tror jag inte att jag vill ha något. Vad ska jag säga??? Han kommer att undra mycket om jag bara säger att jag inte vill ha utan att förklara varför - det händer ju inte att jag tackar nej....
Han måste ha anat någon gång att jag tar ett glas för mycket i veckorna, men han kan omöjligt ha förstått omfattningen för han har aldrig sagt något. Jag tror nog att han kommer att stötta mig och absolut inte att försöka påverka mig att ta ett glas.

Men jag är livrädd för reaktionen!!!
… och lika rädd för att jag kommer att ta ett par glas för att slippa säga något...

Puh... nu har jag avslöjat mig för er i alla fall :-/

/Soffi

Tack Strulan, jo jag gissar att det är detsamma för mig, eller att jag är beroende mer kanske. Mitt problem är ju att jag har så kul,att jag vill, att jag är så inne i det när jag är där, men när klockan ringt 16.00 så är jag död av utmattning.

Turligt nog (är det ett ord?) ska jag faktiskt till en kurator på måndag redan och just tala om trötthet, hur jag fördelar min energi osv. så förhoppningsvis kan jag få strategier för hur jag gör med det.

Jag snubblade in på denna tråd först av alla när jag blev medlem här.
Väldigt väääldigt långsökt men finns någon av er kvar?

Jag är precis som du ny i detta forumet men inte ny i sammanhanget. Jag hoppas att du kan hitta delar här som kanske både kan hjälpa dig med just det du behöver och också se vad det egentligen är som lett dig hit. Behöver du diskutera något eller bara få ur dig något så finns jag där och många andra också.

Ha en fortsatt bra dag.

hög vinkonsumtion och SSRI måste ju knocka vilken oxe som helst! Tänker att min lilla kropp varit utsatt för extrem påfrestning de senaste 10 åren, med eskalering! Påbörjat dag 20 utan A, samtidigt trappat ut SSRI och har endast en liten dos kvar, cirka 2 mån till. Livet har återvänt från bottenlös skam, ångest och förtvivlan ?! Det som är både häftigt och lite skrämmande är alla känslor som rasar i kroppen! Har ju tidigare valt att döva allt som går... Noterat sedan någon vecka tillbaka att jag har en jäkla stor ilska inom mig, inte farit ut mot någon, men på jobbet har jag vid flera tillfällen sagt ifrån när jag upplevt fel och brister. Argumenterat med min chef och (nästan) ”slagit näven i bordet”! Kan undra varför jag/de flesta här på forumet, velat döva känslorna? Vem fan vill leva som en zombie? Idag är jag nyfiken på framtiden och alla ”nya” känslor som komma skall! Mer känslor åt folket! ? Kram alla och fortsatt trevlig helg! ❤️

Fick höra av terapeuten att jag var medberoende till jobbet? så nu jobbar vi med detta. Går så där, men han har inte gett upp att bota mig ifrån det med.
Så mitt råd är att försök sätta dig själv först, sätt regler för jobbet.
Inte lätt men nödvändigt för att inte krascha tror jag.
Så kramar och styrka till dig// Strulan ??❤️

Gick och lade mig tidigt i går, det var skönt, men är fortfarande helt slut, känner mig stressad och kan inte koppla bort jobb, förpliktelser, måsten som jag alltid brukar. Detta är absolut inte bra. Lovar mig själv att jag inte ska göra något i helgen, bara vila - och då menar jag just det. Ska gå ut och ta ett par promenader för att få luft om vädret tillåter men annars ska jag bara försöka stressa ner.

Har obehag i nacken, det bara knakar, börjar undra om det var efter den där olyckan i förra veckan. Känner att jag inte riktigt orkar med en sak till snart. Känner igen denna känsla, saker "måsten" samlas på hög och jag vill snart bara gråta och ha en kram, samtidigt som jag absolut inte vill ha en kram - den berömda väggen. Har jag bytt ett beroende mot ett annat? Flaskan mot jobbet... sen är det så att de senaste 2 veckorna har varit mycket, ja har inte kunnat välja det, nästa vecka är detsamma, sedan lugnar det sig allt något. Och jag vet att man kan ju sjukskriva sig om man inte orkar, problemet är att ingen annan gör mitt jobb, det finns bara kvar. Jag är den enda på hela arbetsplatsen som gör just mitt jobb.

Nu ska jag inte fokusera på jobbet, det är helg.

Väljer att inte dricka i dag, istället ska jag försöka få sinnesro och mycket vila.