Senaste kommentarerna i forumet

Tack för orden här!?Det handlar mycket om att duga och vara tillags för mig, just i detta som du skrev om här i ditt inlägg.
Heja dig också på väg mot ditt mål?

Behöver ju inte vara en permanent lösning.
Däremot en nödvändig gräns för dig just nu-bra!

Att sätta upp nödvändiga gränser och regler för dig själv är det bästa du kan göra just nu.

Det brukar vara mycket svårt,nästan ogörligt.
Lova dig själv en dag i taget så länge så att dina känslor får landa och kanske nödvändiga strategier får växa fram.
Läs härinne och begrunda vad du kan göra för dig själv.
Och välkommen hit?

Under två års tid har jag försökt att rädda livet på min mamma. Jag har ryckt ut till hennes lägenhet under mornar, lunch, kvällar när hon druckit sig full på vin. Jag har torkat upp, plåstrat om, tröstat och bråkat. Tills nu. Det kom en punkt där jag inte längre kände igen mig själv. Jag har gett upp om hoppet nu, sagt hejdå och tagit avstånd. Hon har valt bort mig och hon vill inte bli frisk - för enligt henne är hon inte sjuk.Hon har ljugit, lovat och svikit. Under så lång tid. Hon har slutat att respektera mig. Totalt.

Men hur ska jag kunna leva med detta? Att jag valt bort henne? Hur ska jag kunna leva med att hon valt bort mig? Och att hon värdesätter sitt drickande mer än mig, hennes egna dotter. Hur ska jag ge upp att försöka övertala, rädda och bråka.

Hon förstår inte att hon är sjuk. Hon har druckit på jobbet, hemma, på morna, kvällar och nätter. Hon var full när min syster berättade om att hon förlovat sig, när hon födde barn. Hon har varit full när vi ska ha setts, när vi ska ha pratat med varandra och när hon borde ha funnits för mig.

Nu är jag slut. Jag är helt färdig. Känslomässigt överbelastad. Jag kan inte sova, jobba, äta eller skratta. Jag är totalt färdig. Jag är så ensam och trasig.

Hur står jag emot skuldkänslorna som hon kommer ge mig? Att hon lovar mig än en gång? Hur ska jag stålsätta mig? Hur ska jag kunna leva med oron att hon kommer dö ifrån mig? Hur ska jag kunna leva med detta?

Hoppar in i din tråd för att säga välkommen och att vi uppskattar det lite nya perspektivet du förmedlar. De flesta finner oss i en förändringsprocess, du hittar hit i sökandet efter vidmakthållande av nykterhet samtidigt som du reflekterar över vad alkoholen en gång eventuellt fyllde för funktion. Spännande. Du ger och tillför samma inspiration du eftersöker!

Allt gott
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Admi här. Vill mest förtydliga att vi IBLAND förmedlar kontakt och att det isåfall föregås av ett noggrant övervägande av oss då vi har ansvar för eventuella kontakter. Om och när det sker så sker det utanför forumet.

Om någon undrar :-)

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Har jag lämnat uppgifter till admi.

Jsg tar till mig det du skriver om behov av sömn i nykterheten.
Idag är jag lika trött.
Obegripligt för mig men jag underkastar mig, eller snarare följer med, och låter mig vila.
Känns som en lång utandning i kroppen ihop m viss oro.
Tisdag=nykter. Kram!

Vinäger, du är såklart inte hopplös för då hade du inte hängt dig kvar här så envist som du gör!!?
Så nu vet du det, det är hoppfullt och du likaså ??
Kram ?

Så längesedan jag kände så här ? inget roligt alls.
Min yngste son mår dåligt igen, sjukskriven och verkar helt ostabil.
Han dricker inte men har förmodligen abstinens från cannabis. Han har ju varit periodare när det gäller att röka gräs.
Nu har han bestämt sig för att sluta helt och det är ju jättebra men det verkar som han har blivit paranoid. Han har jättekonstiga tankar, är misstänktsam mot folk och tror att de förgiftar hans mat på jobbet..?
Han har en tid på Behandlingsgruppen på fredag och jag hoppas verkligen han får bra råd där.
Usch, varför ska det vara så svårt att klippa den där navelsträngen!!??
Aldrig får jag lugn och ro verkar det som.
Mitt eget beroende är ju plättlätt att hantera om man jämför min ångest för barnen...
Kramar ???

Jsg tar till mig det du skriver om behov av sömn i nykterheten.
Idag är jag lika trött.
Obegripligt för mig men jag underkastar mig, eller snarare följer med, och låter mig vila.
Känns som en lång utandning i kroppen ihop m viss oro.
Tisdag=nykter. Kram!

Hej Dee,

Det var lugnande att läsa. Meningen är att jag ska välja medicinen istället för alkohol när jag får ångest. Och det har jag gjort många gånger. Men igår blev suget efter alkohol för starkt bara.

Tack för att du svarade.

Tack Charlie - ja, så är det nog.
Inatt har jag sovit gott och vaknar till en ny nykter dag. Ska åka iväg med tåg till en annan stad och föreläsa vilket ska bli jättekul och spännande. Skriver ikväll och berättar hur det gick!
Kram
svagis

Hej svagis,

Jo, jag går i terapi nu. Men ibland kan jag ändå inte stå emot alkoholen. Fast jag vill verkligen inte klanta till det med någon dum blandning och visste inte riktigt vem jag skulle fråga. Därför skrev jag här.

Tack för att du svarade.

Fint att läsa att du håller fokus på att hålla alkoholen i schack, för att kunna vara en stabil och skyddande förälder. Såg att du hade en fråga om provsvar, närmare bestämt hur lång tid alkoholen kan ge utslag på prover efter att en har slutat dricka. Vi kan inte ge den typen av medicinsk rådgivning eftersom det är så många individuella faktorer inblandade, så det tryggaste för dig är nog att resonera med din läkare kring detta.

Allt gott
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

En stor utmaning när man verkligen inte vill dricka. Inte sjysst av honom. Känns lite som han vill att du skall dricka... du får ge dig dän på att inte dricka helt enkelt. Du fixar det. Heja dig!?

Varför säger du att du är konstig, Berra? Jag tycker inte att du är dugg konstig. Jag tänker vi alla är olika..och bra på olika saker?
Jag tänker att du var sist el näst sist att presentera sig och de flesta hade pratat ganska mycket så det var väl inte konstigt att du kände press. Jag var inte nervös för träffen men precis när vi kom in i rummet min man och jag så visste jag inte riktigt var jag skulle höra av mig därför var det så skönt när vi satte oss i ringen. Det är så kul att höra hur du minns mig...å jag tänker att det är så man kan minnas...jag hade inte svarta strumpbyxor m mönster men svarta lite glansiga leggings och bla en lång ”skjortklänning” med stort mönster...å jag tror när jag satt så var det säkert svårt att urskilja det ena fr det andra. Men åter igen det är helt ok att du inte kom ihåg mitt namn ..jag tar det inte personligen.. du kom ihåg mig?
Ser att du har varit med länge i forumet och skrivit mycket...ska skumma igenom när jag har lite tid för att ta del av din resa som jag tänker kan bli en hjälp på min resa??

Ha en go tisdag☀️

Ja vill gärna ha kontakt! Kram

Oerhört viktigt och läkande med sömnen. Det kommer bli ännu bättre!
Charlie

Alldeles för kort, oroligt och svettigt. Men jag har fan sovit! Och jag är verkligen inte kräsen. Sömn är fan den finaste gåva man kan ge sig själv. OBS: Nykter sömn. Sömn efter alkoholintag är mer dövning än återhämtning.

Jag kan känna mig stark som en oxe i förhållande till alkoholen nu. Men tänker ofta på att jag måste tänka på mig själv som skör i nykterheten. Jag hade nog kunnat hamna i din situation efter den helgen du hade. Med starkt sug alltså. Kul ju! Med lite "frihet" och att släppa kontrollen. Eller? Hoppas duschen hjälpte dig. Vi måste hänga i här nu! Du och jag stormar mot vecka 8. Den vill vi inte missa :-)

Jo förresten, jag har skaffat konto på Ravelry nu. Inspirerande sida. Oändligt med ideer!

KRAM!

Stort tack för alla grattis! Adde, Fenix och FinaLisa: Härligt att få ansikten på er med. Jag är glad att jag gick på träffen för att dela lite IRL.
svagis: Nu har jag skaffat konto på Ravelry. Skummat runt lite på morgonen och håller med! Mycket spännande där.
FinaLisa: Jag har också tänkt på de där fina virkade blommorna. Kanske inte för cykeln men annat. Förra året kom min flicka hem med en midsommarkrans på huvudet. Det var virkade blommor ihopsatta med ett gummiband. Den gick hon med dagligen under flera veckor. Jättefin! Hon hade då en fantastisk fritidsfröken som håller i "kreativa verkstaden" på förra fritidset.

I dag vaknade jag tidigt. 04.00. Gör inget. Jag sover enormt många timmar nuförtiden. Natt efter natt. I dag ska jag träffa läkare på beroendemottagningen. Kanske därför jag vaknade tidigt. Känner mig inte nervös utan ser snarare fram emot mötet. Ytterligare ett steg på vägen mot hållbar nykterhet. Så ser jag det.

Samtalen på hab rullar på varje vecka. Osäker på om v kommer någonstans, men det kanske är normalt att känna så? Träningen är jag igång med. Vilken boost alltså att få lov att svettas och ta i lite igen! Men det känns. Jag blir väldigt trött efteråt. Utmattningen ger sig tillkänna förstås. Det är balansgång på slak lina som gäller här. Träna, men inte för mycket. Jobba, men inte för mycket. Vila, men inte för mycket osv.

Kram till er alla!
Charlie

Vanskligt att försöka räkna upp alla, och sedan fatalt misslyckas med att komma ihåg alla namn.
Kände redan när jag började räkna upp att jag inte skulle kunna komma ihåg alla namnen.
Det blev ju inte femton styckna.

Brukar säga att jag inte brukar komma ihåg namnen på de som jag inte personligen har talat med.
Men det stämmer ju inte med dig Fenix, dig har jag ju pratat massor med.
Jag får anta att man man ligger under stor psykisk press när man är där och på så sätt undertrycker minnen av namnen.

Men jag har väldigt starka visuella minnen, så jo jag minns dig Varafrisk och din man som var den enda medberoende under mötet, ni satt först i ringen från höger.
Och när du inledde med en ganska lång presentation så kände jag, men gisses hur ska jag kunna prata så länge, och så lugnt, det ökade pressen hos mig.

Nej jag känner inte att alkoholen trycker upp mig i ett hörn längre, jag smakade faktiskt på frugans och svärsonens röda vin som svärsonen selekterat ut med stor noggrannhet på bolaget under förra veckan.
Det var oerhört fränt i smaken, nästan brännande i munnen för en som inte dricker längre.
Har svårt att minnas om det var den komponenten som var viktigt när man drack rödvin.
Hursomhelst så är det just det som de har svårt att få med i den alkoholfria varianten, det smakar bara svartvinbärssaft.
Ibland tror jag de försöker ersätta den med någon form av prepprighet av peppar eller möjligen chili.
Men nej det går bort, då dricker jag hellre svartvinbärssaften och ser samvaron i form på glas, färg på dryck och en fin flaska på bordet, det funkar med cola i vinglas också, men tappar lite av att man dricker den i större mängder och kolsyran avslöjar en.
Men totalt elva år och ett par månader sedan jag hade min senaste fylla, har bara smakat på alkoholhaltig drycker för att hålla smaken uppdaterad, och det skapar inte precis något sug, tvärtom...vad tänkte jag på då?

Så återigen, jag försöker här ursäkta att jag glömde att nämna er från träffen, VaraFrisk, din man, och Fenix.
Ni är inte glömda utan har naturligtvis gjort intryck på mig, 80 dagar på din App idag Fenix?

Mina sinnen är som oftast fyllda av syn och hörselintryck, och jag hör inte alltid vad ni säger, utan HUR ni säger det.
Mimik och dialektalt och kroppsrörelser tar mer av min uppmärksamhet än att lägga namnen på minnet.
Ett exempel på VaraFrisk är att under samtalet flyttades t.ex benen mycket fram och tillbaka, därför minns jag exakt hur dina svarta strumpbyxor hade för sorts mönster.
Ja, jag är konstig, jag vet, men sådan är jag...

Berra

Japp! Här igen! Och har som vanligt igenkännande läst en massa trådar från början till slut.

Min sista resa med A-train var något utöver det vanliga. Förvandlades från en vanligtvis raljant fyllebesserwisser med sinne för att mästra (alltså en sån man kan ha visst överseende med utifrån sett) till en mycket märklig person jag verkligen inte kände igen. Är det det man menar med att A är progressivt? Att man återupptar där man senast slutat?

Avhoppet den 11 januari var ett av de mest djävulska jag varit med om. Exakt alla sedan länge låsta "skamochskulddörrar" ställdes på vid gavel och korsdraget varade över två veckor.

Brukar ju sällan ha ngt sug heller, nu första veckorna hade jag det till och från. Det är i och för sig mindre lurigt att känna sug än att plötsligt hitta sig själv i kassan på systemet istället för att gå och se en teaterföreställning. Minst sagt en annorlunda form av flexibilitet.

Nåväl, två månader + är mitt tidigare rekord som nykter. Tre vore ju guldstjärna.

Tycker att en orosanmälan till socialförvaltningen är rätt väg att gå. Han utsätter ju sig för stor fara genom sitt alkoholmissbruk. Rimligtvis bör hälsan vara allvarligt försämrad. En anmälan gör att ansvaret att se till att han inte avlider till följd av sitt missbruk vilar på socialförvaltningen. Man brukar erbjuda frivillig vård i första hand och samtycker han inte till detta och man bedömer att det är fara för hans liv kan det bli aktuellt med tvångsvård. Något annat alternativ kan jag inte se att du har. Att ständigt vakta honom fungerar ju inte och det är inte ditt ansvar.

Har hållt mig nykter i flera veckor i perioder. Och kännt mig nöjd och stark i det. Men Nu blir jag nervös och vet att jag "trillar" dit igen. Vilket jag verkligen inte vill.