Senaste kommentarerna i forumet

Men jag gillar fortfarande inte att du säger plump, pga det innefattar nån sorts misslyckande, och det har vi ju fullt av på kontot? (Det enda för övrigt)
Planerat intag av vin —> ditt beslut ju. Och att vara nöjd, bra.
Jag är superglad att du skriver här. Jag har verkligen ingen ambition att dividera kring varken en dag i taget, eller tre år i ett svep, vi har ju våra alldeles egna resor, och alla verkar knöliga på ett eller annat sätt.
Det har vi helt klart gemensamt.
För mig är det med verklig tacksamhet jag läser här. Är glad för dig och för att vi, förutom kärlek till snus (och ost) tycks vara lika oklara över det mesta. Men här är vi, båda två. Stort i min värld.
Ha en fin lördag, E!

Läst hela din tråd och igenkänningen är enorm! Har också försökt begränsa intaget, utan framgång. Gör jag uppehåll dricker jag desto mer när jag väl dricker. Oroar mig för min hälsa, både fysiskt och psykiskt. Länken om att alkoholen ”bygger om hjärnan” var riktigt obehaglig läsning. Nu är det nog! Tack för inspiration ? Och stort grattis till sex veckors nykterhet!!! Grymt bra jobbat, du är min idol ❤️ Och jag tar rygg på dig ?

Vaknade timmar efter min planerade uppstigning och det tog några minuter för mig att inse att jag:
Varken var bakis
Och inte hade druckit igår.
Jag hade helt enkelt sovit ut för att min kropp och lilla skalle behövde det.
Det är nog det jag menar med avsaknad av skam.
Att inte ha den där skam-maskinen inombords som går på autopilot, som följeslagare.
Samma med min ibland tilltagande lathet. Jag ”bare viler mig” som nån i Emil i Lönneberga sa.
Jag råkar behöva det.
Och jag måste inte vara energisk för att visa nån eller mig själv att jag iaf och minsann inte har låg aktivitet pga jag gillar att dricka vin ibland.
Jag BE-HÖ-VER läsa mycket här,
Jag behöver er, era olika röster och erfarenheter, era olika platser och longitud och latitud på den här kartan.
Utan er tror jag inte jag skulle fixa det här, dvs att vara nykter idag.
Tack.

Och- ta en enda dag i taget.
Absolut inte mer.
Att vi dricker för att lösa våra liv är ett megastort mysterium.
Går ej att lösa idag.
Men att inte dricka idag, det går.
Kram.

Från mig. Tror att utmärkande för i grunden positiva och glada människor- är att lite sorg, eftertänksamhet, och några tårar hör till. Life as we know it.
Sen har vi, många av oss, gjort vårt bästa för att radera ut den halvan.
Jag tänker att livet försöker visa upp sig i sin helhet, av upp och ner.
Att det är ett led i att bli frisk.
Heja dig nu.

Läst runt lite här på forumet, och jag ska fortsätta läsa för att bli inspirerad och stärkt i mitt beslut.

Det är verkligen SÅ tydligt att resan kommer att gå upp och ner ? Men huvudsaken är ändå att den går framåt!

Att acceptera att man har svåra problem med alkoholen är nummer ett. Att verkligen bestämma sig för att sluta dricka är nummer två. Där är jag nu.

Men sen börjar nog det allra jobbigaste, att inte inbilla sig själv att ”man är värd” några glas vin när man varit helt vit några dagar. Några fucking dagar! Minns inte när jag hade en vit månad senast, inte ens två vita veckor.

Tvärtom har ”helgen” utvidgats till både torsdag och söndag ? Jag är fan illa däran.

Skyller på mitt stressiga jobb som gör mig orkeslös på fritiden. Försöker komma igång och träna, men det går sådär minst sagt. Försvarar mitt beteende med att jag ”bara dricker vin, och jag blir inte full och bakfull varje gång”.

Vad är det för jävla försvar? Självbedrägeri ?

Jag vet precis hur jag tänker när jag kommer till tipping-point. ”Jag har ju varit så duktig, har fått mycket gjort på jobbet, och är verkligen värd det lugn i kroppen som bara vin kan ge mig.”

Från att jag tänker tanken handlar det bara om timmar innan jag köper vin. Pucko. Självbedrägeri ?

Det finns ingen aktiv nykterist som ångrar att de slutade dricka alkohol. Ingen.

... känns jättetråkigt! Ett helt år till nästa chans. ?

Det är verkligen tydligt att resan går upp och ner ? Men huvudsaken är ändå att den går framåt! Att acceptera att man har problem med alkoholen är nummer ett. Att verkligen bestämma sig för att sluta dricka är nummer två. Men sen börjar nog det allra jobbigaste, att ta ett steg i taget, ramla i diket, kravla sig upp igen osv.

Modigt (tycker jag) som vilar tryggt i just anonymiteten här och är hjälpt av den. Kram!

Vill bara säga att min son haft problem med sömnen i stort sätt hela livet. Fungerar idag tack vare melantonin, ett sömnhormon. Att använda för att somna dvs ingen sömnmedicin som även påverkar dagen efter. Värt att prpva om du inte gjort det tidigare.

... ?

Var ett tag sedan jag skrev om alkoholen.

Allt har gått bättre och bättre.
Jag är gladeligen utan ibland och på en vecka så är det under normala enheter. Eftersom jag nu bestämt att inget alkohol här hemma om mitt ex kommer över så har det med automatik dragits ner ännu mer.

Tex denna vecka har jag druckit fyra enheter. Kanske jag tar någon öl till maten ikväll men det räcker så. Prio är måendet, träning, och jag tål inte att va bakis dagen efter och dagen efter det.

Ja jag blir bakis två dagar ibland på bara tre fyra öl. Så mycket som förstörs. Humör, sömn, träning, och känner mig sjuk efter att druckit bara så lite

Tack :)
Ja det kändes bra faktiskt. Och bra att han inte fråga om att komma över. Även om han hade gjort det skulle jag sagt nej.

??

Blev lite sen.... på väg nu ialla fall

Att läsa att du är bestämd i ditt beslut!?/Pilla

Dina inlägg låter så otroligt hoppfulla ? Kram ❤️

Läst lite i dina trådar, hög igenkänning på mycket...

Känner också igen mig i de känslor du har idag med oro, ångest och lätt till gråt. Kämpat med detta under höst/vinter och med att försöka stå ut med/vara kvar i dessa känslor utan att dricka. Tufft. Tycker inte om mig själv när jag är sådan. Har väl också en bild av mig själv som en glad o positiv människa.

Har inga svar el lösningar men ville skriva några rader ändå. Kanske är detta känslor som funnits obearbetade inom oss hela tiden men dämpats med alkohol o nu slår tillbaka med full kraft o prövar oss?

Många kramar till dig från mig❤️

Jag klarar tyvärr inte att dricka kontrollerat, jag måste sluta helt. Gör jag ett uppehåll så ”super jag ikapp” nästan och det ballar ur rejält. Illa. Väldigt illa.

Det första viktiga steget är att bestämma sig för att sluta dricka alkohol. Där är jag nu. Och jag lär behöva all pepp jag kan få.

Ja, mitt jobb är oerhört stressande. Två perioder av utmattning (2007, 2018) i bagaget. Men hur ska jag ha ork att söka annat jobb i allt detta?

Inte tänka för stort nu. En dag i taget. Viktigast först. Försöker komma igång med löpträning också, hoppas det ska hjälpa mig ytterligare.

Kommer inte kunna närvara vid träffen idag, men det kanske kommer en till sommaren? ?

Hoppas du har en bra helg och fortsätter må fint. Så himla skönt nu, dagarna blir längre och vi går mot våren. Kram ???????

Väldigt hög ångest. Gråter lätt. Oro.

Varför? Är det nån annan som mår/mått såhär, en månad in i nykterhet?

Jag är i grunden en glad, positiv och energisk människa. Vill inte kännas vid denna ångest.

utan alkohol. Känns otroligt bra att vakna vacker idag med. Kan verkligen inte säga att det är någon kamp. Har ju redan tagit beslutet att inte dricka. Så skönt!
Men det är klart, tänker fortfarande på hur det varit. Allt jag druckit, hur mitt sinne varit inriktat på att alltid ha tillräckligt med alkohol hemma, minnesluckor, alla pinsamheter.
Måste släppa det. Det var då, och inte mer. Jag har skärpt mig. Inget mer nervgift för mig... väljer att vara nykter utan baksmällor och dåligt mående. Väljer att inte kasta bort mitt liv utan att ta det tillbaks. Den där stunden jag mår bra av alkoholen är inte värd all vedermöda den ställer till med helt enkelt.
Vilken harang det blev... Behövde väl det ? Kram???

Tack Nordäng67 och Skrållan! Känns så skönt att kunna inleda sin helg på fredag eftermiddag utan ont i magen över vad som kan vänta hemma, att kunna planera saker tillsammans och ha en man som faktiskt deltar i familjens helgaktiviteter känns ovant och nytt men ohyggligt skönt!

Vad skönt att höra att livet börjar plana ut lite för dig nu efter en jobbig tid, att kunna sortera gamla kort utan enormt vemod tycker jag låter som ett tecken på du kommit förbi den värsta känslostormen. Önskar dig en glad och vilsam helg!

#Finalisa
Tack för det! Nu har jag dessutom fått en besvärlig torrhosta så jag försöker prata så lite som möjligt.

Jag blir tvungen att avboka morgondagens retreat. Typiskt.

Vilken otrolig skillnad på mig när jag mår "bra" och inte, inte bara fysiskt. När jag inte kan fly undan fysiskt så flyr jag in i läsning eller TV-program. Allt för att slippa känna efter. Så fort jag stannar upp kommer ångesten farande! En slags generell livsångest som känns oöverstiglig och genomsyrar hela mitt liv. Det är hemskt! Jag känner mig rädd och ensam, maktlös. Jag får absolut inte dricka A. Inte! ?