skrev Skrållan i En fortsatt kamp

Tack, och hoppas din helg också blir bra. Kram


skrev bo1995 i En ny tändning

Hej!

I jakt på vad som saknas i mitt, har jag på allvar vänt mig till meditation.
Och jag måste säga, att även om jag inte har fått några klara svar, så upplever jag ett annat lugn.
Livet går vidare, och svaren kommer att komma till mig.
Jag kan varmt rekommendera meditation.

Mvh


skrev Charlie70 i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta

Delar din uppfattning om att lördag är favoritdagen. Lördagmorgon är helt klart favoritmorgonen! Hade ju lite sug i går, men efter inlåsning av mig själv gick det ju bra. Nu sitter jag här och känner så underbart det är. Te har jag så klart och dessutom en tallrik yoghurt med lite frön, banan och russin i. Mums.

Har bokat mig på ett spinningpass kl 10.30. Jag kommer att spinna väldigt lagom efter mina förutsättningar. Bara så glad att jag orkar göra NÅGONTING.

Du, svagis, hade varit himla kul att träffa dig i dag min vän. Skulle vilja ge dig en kram IRL (om jag får).

Du imponerar på mig på allehanda sätt. Inte minst dina hantering av den där trista ekonomiska situationen som du är i nu. 14000 borta varje månad. Jag hade gått under. Du anpassar dig. Stor KRAM!


skrev Nordäng67 i Känner mig hjälplös

Och välkommen hit till Forumet! Håller med övriga, fortsätt skriv här. Dels kan vi stötta och peppa dig och dels dokumenterar du hur du har det och kan följa dig själv! Känner igen mig mycket i det du skriver. Var också tillsammans med en man som drack och gick från trevlig till hemsk, elak, tjatig, löjlig. Det tar och tär på en. Försök byta fokus i dina tankar. Istället för att kanske oroa dig för hur helgen ska bli så bestäm något roligt som inte involverar din man om han dricker. Då börjar man ta makten över sitt liv och är inte så utlämnad till en man som dricker. När jag började göra så träffades vi allt mindre. Jag började på ett konkret sätt se hur mycket plats hans drickande tog i vårat liv. Ofta tänker man lämna eller inte lämna, åtminstone gjorde jag det. Blir så drastiskt och stort att man inte (vågar) gör något. Kanske kan du börja ta små steg i en egen riktning. Börja fokusera på dig själv och se hur det känns då. Jag lämnade för snart tre år sedan. Eller började lämna för det var en lång process. Kram


skrev FinaLisa i En dag i taget resten av livet

Läser Katrinebergsbacken 35a på min vägbeskrivning.
Jag ska ta röd t-bana från T- centralen och gå av vid Liljeholmen.
Ses om ett tag?


skrev svagis i Första dagen

Visst kan det låta "tråkigt" att dricka té och bubbelvatten istället för a men jag tror det handlar om mognad och livsvisdom. Den där BILDEN av vad som är kul, den bär vi alla med oss från medier och sociala medier, men om man inte mår bra av att leva så då? Vad gör man då? Jo, kanske dissar man det som hyllas som "KUL" och upptäcker att andra saker är ännu mer kul - som t.ex. att gå på fest och bara dricka alkoholfria drinkar hela kvällen, vakna utan bakfylla och komma ihåg vad man sagt och gjort?

Jag håller på att förändras och önskar att jag kunde vara med er i Sthlm idag men jag är hemma och tar det lugnt. Ha det så mysigt nu allihopa!
Kram
svagis


skrev svagis i Ny här och livrädd för mitt egna beteende

blir nu det nya som din hjärna ska lära sig att se fram emot! BRA JOBBAT! Du fixar det Mig99!
Kram
svagis


skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp

Tack snälla Ler. ♥️♥️

Natten blev orolig. Sonen blev magsjuk och min andra son har enorm kräkfobi. Allt blev lite panikartat.

Var i kontakt en del med mannen som var ute och han lovade sonen att komma hem snart. Snart blev 3.30 imorse. Då hade ju nästan hela natten passerat och jag hade ägnat kvällen och natten till att försöka göra båda barnen trygga i varsina rum. Som tur är (eller sorgligt nog) är jag van vid detta så jag är rutinerad. Jag skulle nog kunna sova i fem olika rum samma natt och vaka över olika personer.

Men det värsta är ju att han inte ens kunde åka hem för barnens skull. Och hur han kunde roa sig ute medan han visste hur sjuk en var hemma och hur rädd den andra var är helt obegripligt.

Jag skulle kunna strunta i att skriva allt detta egentligen men nu när jag skriver så känner jag i hela mitt väsen att detta liv med honom verkligen snart är över. Det spelar ingen roll om barnen är 1 år eller 10 år... Han bryr sig lika lite. Och det spelar ingen roll om det är jag som ber honom komma hem eller om hans eget barn ber honom. Han köper sig ur det för att få fortsätta festa.

Nu har han dessutom hunnit gräla med mig på morgonen. Han vaknade och yrade massa. Ville sedan kramas i sängen som jag låg i. Men jag ville inte det för han höll fast mig på ett obekvämt sätt. Och att jag inte ville det ledde till bråk. Jag är en fucking idiot. Jag är sjuk i huvudet och han är glad att han insett det. Och massa annat.

Visst är han fortfarande full? Han kom hem stupfull kl 3.30 och började bråka med mig ungefär 7.30. Jag sa bara som det är... Han har lämnat mig med en urjobbig situation inatt och han kommer hem med en stämpel från krogen på armen på morgonen. Om någon är sjuk så är det han.

Jag hatar honom. Vill vara vänner för barnens skull och ska fortsätta försöka det men jag ska sluta lägga vikt vid saker han säger. Han MÅSTE få lägenheten. Inte bara för att han måste ut utan även för att han måste bo nära om barnen ska få vara där. Jag ska kunna hämta dem på en minut. Och vem vet när ett boende så nära mig dyker upp igen?

Hur obehagligt är det inte att en vuxen pappa är berusad kl 8 på en lördagmorgon och börjar bråka med barnens mamma som vårdat dem hela natten, pga brist på kramar?? Jag är en sjuk idiot?? Sedan drar han in min pappa i allt. En pappa som är fruktansvärd emellanåt mot mig och alla runtomkring sig. Ångrar djupt att jag nånsin anförtrott mig om honom till mannen. Tyvärr skulle de två kunna mötas på krogen och prata om mig på det mest elaka sättet för båda har vanföreställningar när de dricker. Min pappa kan ha det även som nykter dock och han är snäppet läskigare är mannen faktiskt.

Från och med nu ska jag aldrig öppna mig för varken mannen eller min pappa. Från och med nu ska jag vakta min tunga varje sekund bredvid dem. Människor som dem vänder allt mot en när de vill få en att känna sig svag. Att mannen vill göra så mot mig efter den här natten visar hur himla hjärtlös han är. Det jag behöver idag är ju att få vila.

Han pratar om sätt han ska få mig galen på. Han säger att han skulle kunna göra en liten liten sak som kommer att få mig att börja prata med väggarna. Det är så obehagligt och han vet att jag tycker det. Det är därför han gör så. Han skrämmer mig utan att jag ens vet vad det är han skrämmer mig med.

Jag gissar att han kommer att ha glömt detta senare idag. Då kommer han säga att jag inte ska lyssna på honom när han pratar såhär. Och jag tänker spela med. För nu MÅSTE det bara handla om dagar han bor kvar här. Annars dör jag.


skrev svagis i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta

Det är väl nåt en får vara beredd på...att när man slutar dricka a så orkar man ta tag i sina andra problem.
Tack Rolf och Charlie - ni är stabila <3 Jodå, jag har ju ändrat min livsstil såpass att jag lever på existensminimum utan att lida alltför mycket faktiskt och betalar nästan 14000 kr varje månad till KF sen ett drygt år tillbaka. Jag vill ju göra rätt för mig. Min lilla tröst är mitt uthyrningsrum i lägenheten där en gästande utlandsstudent hyr från sept - juni. De tusenlapparna har jag till tandläkare, glasögon och när det är möjligt; tågluff som är min passion :)

Jag vet ett par banker som tar emot ansökan om skuldsaneringslån och ska bara skriva papper på mitt nya jobb så de ser att jag är fast anställd, sen ska jag ansöka. Så man får ha tålamod. Men det hade varit bättre om jag hade fått lite kunskaper om privatekonomi med modersmjölken...men tyvärr inte.

Idag är det lördag, min favoritdag på hela veckan :) Först ska jag städa lite och lyssna på P1 hela förmiddagen. Sen ut på promenad till havet även om det är mulet. Igår såg jag På spåret och kunde inte resmålen men däremot alla frågefilmerna :) Blev så ivrig att jag var tvungen att messa sonen som jag också tittar, "jag kan!" - den där lilla flickan i mig som vill vara duktig :-D men jag ser på henne med ömhet idag - minns hur roligt det var i skolan när man kände att man lärde sig saker!

Så, idag ska jag vara nykter! Hoppas ni får en fin lördag :)
Kram
svagis


skrev Nordäng67 i En fortsatt kamp

ditt inlägg! Glad för din skull. En tuff process och period som du har arbetat dig igenom. Och nu är du ute på andra sidan och mår bra! ? Hoppas du får en fin helg! Kram


skrev Rosa-vina i En dag i taget resten av livet

Jag har inte hittat en adress. Såg att det var vid Liljeholmsberget, men adressen???

Då ses vi snart FinaLisa :)


skrev Pilla i Mailkompis (sponsor)

Jag har också trott att jag kan dricka normalt men det eskalerar och går snabbt tillbaka till ett liv jag inte vill leva.Jag har gjort programmet här på ah med stöd av rådgivare.Det var värdefullt för mig.
Nu njuter vi hela helgen av det goda livet och är närvarande.Dricker gott kaffe och tillåter oss må bra.Vi är värda det Yz.Ha en fortsatt fin helg du också?lite huller om buller skriver jag i din tråd.sorry!


skrev Pilla i Erkänna

Omkring här hemma och vill vara själv en stund.Jag funderar på min kväll då jag ska umgås med mina nya kollegor på ett ute ställe.Jag har för beställt alkoholfritt och kommer dricka det.Det blir skönt när oron försvinner över reaktioner för att jag inte dricker alkohol.Varför känns det så?Tänker också att jag ska vara tråkig eller att ha tråkigt?
Jag behöver inte vara den som livar upp och vara roligast ,kan du förstå det Pilla?Ikväll får nån annan den rollen.Jag ska njuta varje minut?och vara närvarande./Pilla


skrev FinaLisa i En dag i taget resten av livet

Sitter på tåget nu ??
Spänningen stiger ju närmare Stockholm jag kommer?️?
Kram ?


skrev Rosa-vina i En dag i taget resten av livet

Om några timmar ses vi IRL. Pirr i magen, spännande, lite scary, förväntansfull och glad.

Ses snart :)
Kram


skrev gros19 i Känner mig hjälplös

Kanske kan du få mer stöttning på alkohollinjen eller alkoholhjälpen. Är på anhörigstödet nu.

I din situation hade jag sökt behandling på socialförvaltningen. Antabus kanske gör att du inte kan dricka, men för dig som person förändrar det ju inget. Du behöver hjälp att tillfriskna och få verktyg att hantera livet utan alkohol. Tycker också du ska kontakta en AA grupp. Ta emot all hjälp du kan få. Lycka till både med nykterheten och tvillingarna ?


skrev Skrållan i Känner mig hjälplös

Förstår att det är jobbigt, men kan tänka att nu har du något att kämpa för. När du ska bli mormor.
Jag är både mormor och farmor. Så underbart med dom små.
Kan du söka igen hos läkare? För du behöver kanske stöttning från alla håll.
Bara en tanke.


skrev Skrållan i En fortsatt kamp

Livet fortsätter. Varje dag är inte längre en kamp. Kunde t.o.m sortera gamla kort utan att bli ledsen.
Jag sysselsätter mig och försöker göra saker jag tycker om. Det är inte längre så jobbigt att vara ensam.
Kunde aldrig tro att jag skulle bli glad igen, efter att vi gick isär, mitt ex och jag.
Mannen fortsätter att dricka och må dåligt. Tror inte han vill eller vill förstå att det jobbiga måendet kan komma från att han dricker alldeles för mycket.
Men jag behöver ju inte längre bry mig, det är hans liv. Och jag har mitt.


skrev Kajsaa3 i Känner mig hjälplös

Jag är alkoholist. Har försökt sluta . sökte hjälp via läkare. Fick antabus men ingen uppföljning .
Har sparat antabus . tänker börja igen.
Nu ska jag bli Mormor till tvillingar!
Snälla!! Jag behöver stöd och pepp! Måste fixa detta! Bara lite support! Tack snälla!!!


skrev Skrållan i Känner mig hjälplös

Vi är många här som är eller har varit i samma situationen som du. Du är inte ensam. Välkommen hit.
Känns verkligen igen att mannen först blir glad och pratsam, och kan sedan skifta till att bli otrevlig och allmänt stökig.
Vet att det är jobbigt innan man hittar någon att prata med, men oftast hjälper det att skriva ner sina tankar, som här på forumet. Det är som att man ser det klarare när det är skrivet, och inte bara tankar.
Har själv lämnat min man för 9 månader sedan, och då var det skönt att gå tillbaka och läsa när jag tvekade.
Fortsätt skriv, du kommer få många kloka råd.


skrev gros19 i Känner mig hjälplös

På detta forumet kan uttrycka dig och förmodligen lära dig mycket och få stöd i din situation. Förmodar att mannen inte tycker hans drickande är något bekymmer eller? Att det är ett problem råder det inget tvivel om och att leva så här fungerar ju inte i längden och det inser du. Som anhörig får man bära på mycket jobbiga känslor, ilska, sorg, frustration och inte minst maktlöshet. Skulle rekomendera dig att läsa, skriva här, men också att leta efter lämplig alanongrupp. Du kan söka på nätet.


skrev Almaa i En ny dag och möten

Två år sedan mitt förra inlägg. Dotterns födelsedag imorgon och jag passade märkligt nog på att ta ett återfall idag. Det blir allt glesare mellan dem, oftast månader. Vet bara inte vad det är som triggar mig. Vet inte varför.


skrev Mig99 i Ny här och livrädd för mitt egna beteende

Tack Charlie70
Jag klarade det ikväll!!! Drack en kall alkoholfri öl till middagen , lagt mig ihop med kidsen nu de andra vuxna sitter uppe delar en flaska rött , är faktiskt sjukt stolt över mig själv! Tack för pepp.. kram ?


skrev Junior71 i Känner mig hjälplös

Min man älskar framförallt öl, men finns inte det så dricker han rödvin, ren sprit el billig whiskey. "Men det är ju så gott med öl" säger han och dricker, han dricker flera varje dag han är hemma. Han smyger med mängden, tror inte att jag märker hur många det blir. Men jag märker direkt, han blir som lite gladare, å tjatigare. Men så kan han bli elak också. Så fruktansvärt fula ord om mig, och nedvärderande. Jag är inte vatten värd. Och han drar in min far, om hur dum han är, och att jag gör lika dumma saker som han. Han kan tända till på minsta lilla sak, räcker att jag har fel tonläge så kan en hel helg vara totalt förstörd. För du är all åt helvete och han drar upp skillsmässa, och allt runt det. Jag går undan för jag orkar inte höra på, å det triggar honom, han följer efter och blir mer elak och högljudd. Jag går undan för att jag hört allt förut och jag vet hur det slutar, han vaknar upp och ångrar allt och blir världens gulligaste, lovar att prata med någon... så blir allt som vanligt igen. Ölen köps, ölen dricks och vissa göms... hundarna tycker inte om honom när han skriker, en av dem är döv men känner vibbbarna i huset och går och gömmer sig. Jag har absolut ingen att prata om detaa och det är jobbigt....