Senaste kommentarerna i forumet

Vilken härlig känsla att vakna pigg och nykter en söndag morgon. Hade ingen lust eller sug att dricka alkohol igår. Frun drack något glas rosé vid TVn. Jag höll mig till vatten. Nu ligger jag och väntar på att solen ska vakna. Jag tänker ta en rejäl cykel tur lite senare idag.

Idag är vi stolta som tuppar, 7 dagar! Har inte hänt de senaste 5 åren, för mig iaf! Hoppas du får en fin söndag! ? Kram

Tack för din respons! Det går som sagt ”för lätt” att avstå alkohol den här gången! Förstår efter allt trådläsning att suget kommer att komma, oftast helt från ingenstans! Orkar inte tänka för mycket på det nu, idag är en bra dag! ?

Tack för din respons! Det går som sagt ”för lätt” att avstå alkohol den här gången! Förstår efter allt trådläsning att suget kommer att komma, oftast helt från ingenstans! Orkar inte tänka för mycket på det nu, idag är en bra dag! ?

Jodå, det har jag. Men en öl hade fan inte varit fel i denna värmen ??

Ja, det kanske funkar att ändå socialdricka. Har tänkt på det. Du verkar ha disciplin :) Och det är ju jävligt najs.

Jag älskar din "trista" tråd ☺️!
Så skönt att det bara får rulla på!
Kombucha - Tycker också att denna dryck är fantastisk! Att blanda kolsyrat vatten och lite vanligt vatten tillsammans med vinäger, är också ett bra vinsubstitut tycker jag?! Både dryckerna känns dessutom bara hälsosamma?! Köper min kombucha på hälsokost, så det blir ju lite dyrare i längden..?, så idag ska jag faktiskt starta igång projektet med att göra min egen!
Jag tycker också det rullar på lite bättre nu med nykterheten, så kanske finns det möjlighet att hålla er uppdaterade om detta sidoprojekt
också nu..?
Ha en go söndag☀️!
Kram
/Fibblan ?

Har en särbo som tidigare varit min sambo. Vi har varit tillsammans i 8 år. Han är snart 40 år.
Han har under hela sitt vuxna liv festat mycket, druckit väldigt mycket.
I sitt tidigare förhållande ville han festa mycket, struntade i när tjejen han var tillsammans med satte gränser när hon skulle hämta honom, han har själv sagt att han såg när hon ringde men strunta i det för han ville fortsätta festa.
Hela vårt förhållande har bråken handlat om att han vill närmare stan då jag bor på landet och det förståss gör det svårare för honom att kunna festa. Men han säger som att han vill vara nära jobb och gym för att kunna träna men jag vet exakt vad han är ute efter. Han provade att flytta till hyreslägenhet för ca 4 år sedan men var bara ute och festade och drack på helgerna så han flyttade tillsist tillbaka då jag vart väldigt ledsen att han väljer att dricka och festa med kompisar före oss.
Men för ca 1månad sen flyttade han till lägenhet som han nu köpte för han mår så dåligt av att bo på landet för det är så långt till jobb, gym och kunna umgås med kompisar. Jag sa att jag vet exakt hur det blir då han har ett stort uppmärksamhetsbehhov, är endast lycklig när han är full osv.
Vilket resulterat i att han festat 4 av fem helger. Han ska även ut nästa helg för då ska dom tacka av en kompis så det måste han ju gå på annars säger han att jag är så kontrollerande om jag skulle nämna något.
Han har även tagit nummer till en tjej när han bodde i stan förra gången men är ledsen över det.
Han var otrogen i sitt förra förhållande och det tog slut då.
Känns som att han vill fortsätta på samma sätt som han gjorde när han var 18.
Måste dricka, tom skrivit till kompis att när han flyttar så kan han dricka mer öl när dom går på fotboll för då behöver han inte köra.
Fokus ligger bara på att umgås med kompisar och dricka och får han inte det så är jag kontrollerande, elak, anklagar honom för saker.
Han säger förståss att det inte är någon fara och inte har något beroende.
Han dricker aldrig hemma eller vardagar men har det har festberoendet som sabbar hela vårt förhållande. Även om han struntar i det ett par helger så är det alltid så viktigt för honom.
En av helgerna skulle vi renovera i huset men han lyckas säga att han ska komma lördagmorgon och jag undrar varför han inte kan komma fredag men han påstår att jag ska mäta så han kan köpa saker på lördagmorgon som går lika bra att köpa fredag och komma ut med. Jag förstår ju att han ska ut på fredag..vet inte vem han tror att han lurar. Mycket riktigt är han så trött på lördag morgon och kan först komma ut runt 12 på dagen och vi ska åka och hälsa på vänner senare på eftermiddagen som han vet om så det blev inte mycket renovering där.
Sen får jag veta att han var ute på fredagen.
Såhär fortsätter det hela tiden upp och ner.
Vart går gränsen för ett beroende?
Han har förståss full koll enligt honom själv!
Säger att han vissa av helgerna bara druckit 5 öl.
Jag är inte intresserad att vara halvtidsflickvän och han tänker minsann träffa kompisar. Men det duger inte att göra det i nyktert tillstånd på dagar eller kvällar utan han måste supa ner sig och komma till sin gräns där han är lycklig.
Jag har själv festat med honom och det skrämmer mig när han säger hur lycklig han är när han är full och önskar att livet vore såhär alltid. Han älskar att träffa folk som han inte känner och börja prata med dom men det händer aldrig i nyktert tillstånd.
Har pratat med många både killar och tjejer för att se om det är jag som överdriver men alla säger i princip samma sak att dom tycker att han verkar mer som 20 än 40.
Det som gör mig ledsen är att han vill ha uppmärksamhet av andra hela tiden och söka efter andra tjejer.
Vill ha fler svar från utomstående som jag kanske kan visa honom för han fattar verkligen inte!
Han blir sur och irriterad om han inte får som han vill.
Otrevlig ofta mot sin mamma som han oxå sade när vi gick till psykolog att han vet exakt vad han ska säga för att få som han vill. Hon går och stoppar ner pengar i hans byxor och hjälper till när han behöver hjälp med kontantinsats till lägenhet. För enligt honom går det inte att spara till en kontantinsats. Han tjänar mer än sin mamma ska tilläggas! Bodde billigt hos mig så han kunde verkligen spara om han velat.
Han har dålig kontakt med sin pappa som han känner besvikelse över men dom har ändå någon sorts kontakt ändå kan man säga.
Vem hör man av sig till?
Finns det någon som kan vända upp och ner på honom och banka lite vett i han.
Finns det någon bra person/psykolog som väcker lite tankar i folk?
Han är ändå en väldigt bra människa och rolig men mellan varven blir det stora problem!

Vilken sprudlande energi ! Det smittar av sig, Tack ♥️

Visst är det tur Tackohej att man vet att andra också ger igenom detta, annars hade jag trott att jag var galen.
För att vara en beroendemänniska är riktigt skit, att nu lära sig att inte ersätta med något annat verkar vara månadens läxa.
Just nu är det träning och Trocadero zero som mitt belöningssystem gillar??? Är kanske en helt ok last, men får jag det inte så blir jag jäkligt grinig.
Så gäller att vara vaksam på vad som håller draken vid liv, regler för allt.
Jag tycker nästan att det är spännande att se hur jag reagerar på reglerna och hur lik känslan är av första tiden utan alkohol.
Önskar er en fin söndag och väljer att vara nykter vad som än händer// kram Strulan

Att få känna så, inte det minsta sug efter ngt annat. Bara så, helt nöjd med en alkoholfri öl?!

Ha en fin söndag du med☀️!

Kanske vi ses vi vid ngn strand?☺️!
Blir definitivt ett dopp idag, troligtvis det sista för denna "säsong", fast man vet ju aldrig..?

Kram
/Fibblan ?

Vad fint du skriver om hur det kan gå till, det där om att älska Mirabelle. Jag önskar alla modet att släppa in och släppa taget och det i mötet med någon som är god och modig nog att älska tillbaka!

Löste i en annan tråd om fredagsmys och barn och som jag saknar dem, mina barn, som flyttat hemifrån. Vi blev lämnade av fadern när de var i 10-årsåldern och åren har gått, barnen flyttat hemifrån, jag haft en sjukt destruktiv relation i 4 år, direkt efter äktenskapet, som tog mig 1 år och 7 försök att till slut ta mig ur. De senaste 8 åren har jag därefter levt själv, men gjort många försök, för jag saknar tvåsamheten.

Att leva med någon som med härskartekniker smular sönder en inifrån gör stor skada. Kära Ensam1984, som jag önskar att den som svikit dig inte hade makt över modet att våga älska igen eller rättare sagt inte hen, utan att sveket du upplevt inte hade den makten.

Jag vet ingenting heller om kärlek längre. Har blivit älskad, har älskat, men får f**n inte till det igen ?

Önskar dig en fin skön söndag Ensam1984, efter att ha läst en hel del här hos dig igår och startat min morgon hos Mirabelle och dig här i dag, fint så ☀️ Mycket bra ☀️

Ena stunden så ville han att jag skulle komma över, tio minuter senare när jag står utanför hans dörr så vill han inte släppa in mig i lägenheten och ber mig dra åt helvete. Jag lämnar sakerna i trapphuset och går. Klockan 03.00 i natt så vaknar jag av sms om hur äcklig jag är, att jag aldrig borstar tänderna. Min syrra ser bättre ut osv.
Jag har inte svarat på smsen, men har funderingar om, det är så han tycker om mig igentligen?
Känner mig förvirrad, är det fler som har det så här?, hur hanterar ni situationen?
Jag har blockerat hans nummer nu.

Vad härligt! Och tack för värmande ord i min tråd ☺️

Att köra ”all in” i allt läser jag hör ovan, 200% och ovärderlig. Jag känner igen mig i detta och i en värld där jag kör på så det ibland känns som om resten stannat, men jag kan plötsligt tappa fart också...det är läskigt, gör det jag ska, men inte mer och knappt det...känner mig då som en bluff och luften går ur...

Men duuue ? igen! Vad härligt! Fantastiskt ✨

Då väckte jag tuppen idag igen ?! Vaknar okristligt tidigt, vardag som helg och kan inte somna om. Idag är det en fantastiskt fin morgon så klev upp och bryggde kaffe istället för att kämpa med att somna om! Dag 6 lades till handlingarna igår! Känns som jag kan bestiga berg, var kommer detta lyckorus ifrån? Tror att en del av all jävla ångest jag haft är resultat av A, men lyckokänslan, var kommer den in i bilden? Tror inte jag känt genuin lycka på många år! Igår hade jag och min dotter en toppendag på stan med mycket shopping (pengar som jag lagt på vin tidigare, blev nu istället nytt i garderoben), lunch. Sedan lagade vi mat ihop på em/kvällen. När hon åkt hem fick jag ett mess där hon skrev att hon haft en underbar dag! Då brast det totalt för mig! Hon vet om mitt missbruk och har alltid koll på mig, kände sådan total skam igår efter messet. Så många gånger vi bestämt saker som jag fått backa pga bakfylla eller att jag på em hällt i mig vin och inte kunnat gå på den där bion vi bestämt ?. Blir lamslagen när jag tänker på det. Det känns för stort att öppna alla ”spjäll” och låta alla minnen komma på en gång, får glänta på dörren och minnas lite i taget, tror inte jag fixar det annars. Känns lite som att vara på väg att drunkna! Hur har ni andra gjort med känslorna av skam, ångest när ni varit nyktra några dagar? Börjar inse vad jag förorsakat min familj och den känslan är ingen picnic. Kvällen slutade iaf med att jag följde med en vän på en spelning, soffan var eg mer lockande men i den har jag tillbringat nästan alla kvällar hela sommaren! Sagt och gjort, jag hängde på! Haha ?, vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag ser ALLA fulla människor som snubblar fram med sina vinglas och öl. Vilken jävla parodi! Spelningen var utomhus, underlaget en gräsmatta (ojämnt), men folk halkade, snubblade, trillade men ffa ett stadigt tag om vinglaset! Folk blev arga på varandra, knuffades, ramlade över stolar, par blev ovänner osv. För en vecka sedan var jag precis som alla igår! Jag nöjde mig med två A-öl, halv 12 sa jag godnatt till vännen och styrde hemåt. Så glad att jag kommit till insikt och bra att jag gick med igår för att få en påminnelse om hur jag aldrig mer vill vara! ? Kram till er alla!

Jag har inga riktigt bra svar på dina omtänksamma frågor ? Jag försöker ta hand om mig med mat, sömn, träning, vilket känns som ett torftigt svar i sammanhanget, men funkar inte de bitarna, funkar inget. Har några fina vänner, försöker skapa nya goda relationer och söker mig mycket till mina utflugna barn. Jag har druckit några gånger till i sommar, på semestern, efter mitt nyktra år och ”test-drickande”. Det har varit oerhört skönt, lindringen från allt, men vi som lever ensamma vet alla att tomheten i botten av flaskan är än mer ihålig än tomheten och ensamheten var innan vi korkade upp.

Jag tror inte jag är på väg in i någon utmattning, snarare en depression i så fall. Kämpar hårt med tunga existentiella tankar, ångest och meningslöshets- och värdelöshetstankar emellanåt, sen rätt vad det är, går det lite lättare.

Livlinor är ändå kontakt med andra människor och andningshål är meditation.

Jag vill ha ännu ett helnyktert år i ryggen för det känns tryggt, som ifjol, men litar inte på mig själv just nu. Livssituationen var lite lättare för 1 år sedan, inte fullt så sorglig, men jag är så klart inte ensam om att gå igenom det jag går igenom med demens och cancer och alla i vårt avlånga land som gör det just nu, dricker inte rödvin som tröst! Sjukdom är ingen ursäkt och ett sätt att ta hand om just mig är ju att tvärtom undvika alkohol, då min cancer inte blir bättre av att jag häller i mig cellförstörande rödtjut.

Ser att solen lyser in mellan gardinerna. Det blir till att skapa en bra ledig dag. Ska köra mellan föräldrahemmet och ett av mina barn och vara till nytta på det ena och tanka energi på det andra stället tänker jag ? Allt i kärlek ♥️ Det blir bra!

Idag ser det ut att bli en fin sensommardag!☀️?
Härligt, då får det kanske bli det sista doppet för i år.

Igår var jag på kalas med god mat och massa dryck av olika alkohol procent.
För min del blev det en a- fri öl och den var precis lagom. Kände inte ett enda sug efter något annat och det var en befrielse?
Önskar alla en fin söndag☀️

Kramar
???

Ja, det är svårt med tonåringar...försökte förklara igår varför jag inte vill att hon ska röka och så där...men det är så svårt att nå fram.
Men iaf så är det söndag idag...är ganska trött idag, ska bli väldigt skönt att få vara ledig imorgon och ladda batterierna.
Förut så hade jag köpt vin som jag kunde dricka ikväll för att fira att arbetshelgen var slut...men inte ikväll, längtar mest bara efter att få lägga mig under täcket ikväll...och den vakna imorgon utan att vara bakis.
Jag har tillbringat så många dagar med att vara bakis och må skit. ...jag saknar det inte alls..
Märker att jag har en annan sorts energi nu när jag varit nykter ett tag...orkar med saker på ett helt annat vis, och det är jag väldigt glad för.
Jag hoppas ni får en härlig söndag☺

Ja just det... Hade kvar 75% av en rom o cola när alla gått... Förr hade jag druckit upp den och tagit en till minst... Men inte ikväll... Den åkte i vasken.

Ja just det... Hade kvar 75% av en rom o cola när alla gått... Förr hade jag druckit upp den och tagit en till minst... Men inte ikväll... Den åkte i vasken.

Jag slutade dricka för 6 dagar sedan, men drack vin igår kväll. Passade på nu när min man är bortrest över helgen, och jag slapp smyga med vinet. Ingen höjdare, ingen skön fylla, men riktigt bakis idag. Inte värt det.
Fattar inte hur jag kunde stå ut med att må så varje dag?
Denna veckan nykter har dagarna varit så mkt roligare och jag har tagit tag i saker.
Känner igen mig ang 16-åringen!
Fick rycka ut och hämta min 16-åring tidigare i natt efter att han och hans kompis missat sista bussen hem.
Kände faktiskt ett litet lyckorus när jag satt där i bilen. Helt nykter förstås.
Så skönt och som du skrev, vilken frihetskänsla!
Vi kämpar vidare mot många fler nyktra dagar! ?

Som sagt... Har haft kalas och har druckit öl och whiskey... Vad jag kände var att jag kände mig berusad snabbare och mer trött... Därför drack jag mer vatten o kaffe istället. Ingen visste att jag inte druckit något på en månad... Inga problem. Lugnt och städat. Ska sova nu. Nu kör vi nyktert igen... Eller hur ollebulle?

Hej har varit medlem ett tag. Men inte skrivit. Är tillsammans med en man sen 11år. Han har alltid under våra år tillsammans druckit mer än vad jag tycker är sunt. Har alltid tyckt att det varit jobbigt med hans drickande men har inte sagt det till honom dom första åren, utan bara accepterat det. Han blir alltid väldigt aggressiva när han dricker. Dom första åren blev han aldrig arg på mig. Men det var alltid någon eller något han var arg på. Han går sällan ut, utan sitter hemma och dricker, pratat i telefonen och spelar hög musik. Varför han inte blev arg på mig i början var nog därför jag inte sa något om hans drickande. Men tillslut så började säga att jag tyckte att det var lite jobbigt att han drack så mycket som han gjorde och att jag tyckte han var obehagligt när han drack. Eftersom han alltid blev så arg. När jag började säga till så vände hand sin ilska på mig och det är väl där vi är idag. Han säger att det är pga mig han dricker för jag har blivit så annorlunda, stänger ute honom och ger inte den kärlek som jag gav förut. Det här säger han när han har druckit. Han gör slut med mig varje gång han dricker. Tvingar mig att packa och lämna tillbaka hans nycklar, för det är hans hus vi bor i. Kan förtydliga att vi bor flera mil från min familj och vänner. Flytta till honom för ca 6 år sedan. Iaf så gör han såhär varje gång. Och jag förlåter honom varje gång. För han ångrade sig alltid dagen efter och säger att det inte ska hända igen. Jag drabbades av cancer för ungefär 2 år sedan och vi hade en väldigt tuff tid. Men dom fick bord den och nu går jag på kontroll för att vara säker så att de inte kommer tillbaka. Han drack väldigt mycket under min cancer behandling och någonstans tänkte jag att nu borde han väl ändå tänka om eftersom han alltid sa att han var rädd att förlora mig pga cancern. Men det har bara blivit värre. Han dricker inte när han jobbar. Men direkt han blir ledig ska han festa till det och dricker ca 10 star öl varje gång. Han går skift gång och har ledigt 1 vecka då och då. Hans lediga veckor känns det som jag går på nålar, vet aldrig vilken skick han är i när jag kommer hem från jobbet. Har alltid en stor klump i magen dom veckor eller helger han är ledig. Känner mig inte trygg alls med honom. Och som alla verkar skriva så känns det ibland som att jag överdriver. Att det inte är så hemsk som jag tycker för han dricker ju bara öl och som han själv säger. Han går ju aldrig ut. Det finns så mycket mer att berätta men det var en liten del av hur jag har det. Vet inte längre vad jag ska göra. Är det jag som överdriver?

Du har en underbar väg fram för dig?
Och sminkbordet var dig väl unnat.
Kram

Fundera på att göra en livsstilsförändring istället. Finns massa människor som tagit den fajten och det mentala hinner med under tiden. Läs på lite om t ex. LCHF.