Senaste kommentarerna i forumet

Jag har också haft karriärsdrömmar. Har alltid älskat mitt arbete och velat mycket med det. Allt eftersom åren gått med flickan och hennes problem har ökat, har jag fått inse att den där karriären bara är att lägga på hyllan. Nu får jag vara glad om jag kan sköta det jag ska på min halvtid. Funkar inte det heller. Senast i dag missade jag ett extremt viktigt möte. Helt bortglömt. I stället satt jag på habiliteringen och pratade lågintensiv oro. Jaja. I mitt äktenskap började vi också dricka mer allt eftersom ekonomin stabiliserades mer och mer. Tydligt samband för oss. När vi flyttade in i vårt nyköpta hus för många år sedan var det strängt alkoholförbud första året eftersom vi inte ville lägga pengar på onödigheter. Vi skulle se först hur ekonomin fungerade med huset. Och den fungerade ju bra....

Jag räknar veckor nu. På söndag toppar jag med 7 veckors nykterhet. Inte helt lätt, men det har gått så här långt. Just händelserna med 14-åringen är tydligen ett mycket kraftfullt argument för mig att hålla mig nykter. Det räcker än så länge att tänka tillbaka på de händelserna så vet jag. Jag ska vara nykter. Nu har jag projektet prata med min 14-åring lite mer om det som hände och vad jag gör nu för att det inte ska hända igen. Tillfället har inte infunnit sig än, men det kommer det att göra.

Du gör helt rätt i att läsa runt här och fundera på hur du vill hantera alkoholen i framtiden. Det är ju så himla bra att vi kan vara öppna och ärliga med oss själva och varandra här!
Kram!

Bra kämpat 7:e dagen nykter o start av egen tråd! Har också tänkt starta en egen för det verkar klokt att sätta ord på alla sina jobbiga, motstridiga tankar o känslor. Här finns massor att läsa på forumet tycker jag, lite svårt att begränsa sig ibland dock. Hoppas tvätten är klar?

ut nu efter den vita månaden är slut? Är nyfiken, funderar på hur jag själv ska göra i framtiden men har inte bestämt nåt än.

Jag har inte heller något bra svar.
Men kanske har vi hållit igen på ledsnaden och tryckt undan m vin?
Jag svarar mer lite senare! Bra att du skriver här. Kram.

Jobbat ska du veta?? allt är bättre utan eller hur. Kram till dig?

Vi är fler som kämpar mot det där suget och har en önskan om att bli av med det där strypkopplet som alkohol verkar ha runt vår hals... Känna glädje över nykter tid.
Vilsenflickaa hur går det för dig?

Sov dåligt inatt. Skjutsade dottern tidigt imorse. Åkte hem men kunde inte somna om. Känner mig otroligt "låg" och lätt frusen. Dessutom kommer tankar på att dricka vin farande, trots att jag vet att det är ett dåligt alternativ. Orkade inte ens åka iväg till dansen i kyrkan ikväll. Har en allmän olustkänsla i både kroppen och knoppen. Det går väl över... ?

Simmade i går och styrketränade i dag. Lite lätt bara. Inte chocka kroppen efter 1,5 år av utmattning. Fantastisk känsla att kroppen äntligen vill som jag. Den vill ta i lite och kämpa. Det är inte längre bara som att dra ur en propp ur proppskåpet när jag vill anstränga mig lite fysiskt. Mycket vältajmat att detta händer nu när jag dessutom tränar på att vara helnykter. Ser framför mig hur jag hänger på ett jympapass en fredagskväll i stället för att dra förbi Systembolaget och sedan hem för att "slappa loss". Dessutom är flickan på toppenhumör! Rapport från skolan inkl. skolsköterskan i dag. När hände det sist?

Samtalen på habiliteringen fortsätter. Vi borrar frenetiskt i den där frågan om hur jag kan hantera min lågintensiva oro (för flickan främst). Steg tas framåt och jag tror på terapeutens upplägg. En del att fundera på för egen del.

Inget sug i dag. Ser fram emot i morgon. Det är så himla skönt att vara nykter dag efter dag! Aldrig några dippar som beror på något som jag sett som skamligt (sviter av vindrickande som suttit i ett par dagar). Känns ärligt och rent.

Kram till er alla!

Tack Charlie
Jag har läst på sin tråd och känner igen mig i mycket! Måste säga vad grym du är och inspirerande. Innan jag läste här tänkte jag att jag nog kan dricka lite bara dra ner på det men inser snabbt att nej jag måste försöka att inte dricka alls att det är mitt mål.
Jag dricker också för dämpa stress jobbresa och oro. Lever med en ny man idag fantastisk man, men är ensamstående med min son . Hans pappa dog när han va 7 dagar gammal och jag har valt min karriär jobbat mycket och haft en tung börda ( skyller inte på de men tror de är en anledning) desto mer jag jobbat bättre karriär jag fått mer pengar osv desto mer alkohol :( oron över sonen endast har mig osv.. märkligt att man borde egentligen dricka mindre då eller inte alls...Förstår din känsla när din 14 åring fick se dig full , samma känsla som för mig i fredags .hemsk men ett wake up call
Jag har varit så bra på att förtränga mitt alkohol intag, men känns skönt bara skriva här erkänna för mig själv att de egentligen pågått mycket längre än vad jag velat tro.
Hur många dagar har du varit nykter nu?

Ååh vad jag känner igen mig i dina känslor Espandrill...låg, ledsen, tom. Var kommer all den här sorgsenheten ifrån och hur ska man orka stå ut med den utan att dricka? Vill också vara helt ensam samtidigt som jag har ett behov av att prata med människor i samma sits...men har inte så många sådana att vända mig till. Har inga svar att ge dig men vill bara du ska veta att du inte lider och kämpar i ensamhet.

Tack, jag bor i en liten stad och tanken på aa möten skrämmer mig tyvärr.
Måste erkänna att jag innan jag gick in läste här idag så hade jag redan en tanke ”äh att va utan alkohol helt är kanske att överdriva ” kan ju försöka minska ner det! Men efter läst här, rannsakat mig själv även skrivit upp i anteckningar i min telefon så jag enkelt kan se 10 anledningar / incidenter som hänt allvarliga sådana som aldrig skulle inträffat utan alkohol så undrar jag hur en sån tanke ens kan dyka upp i mitt huvud! Herregud hur man kan lura sig.. har börjat med programmet här på denna sida. Tack för ert välkomnade hit de värmer :)

Äter ju precis hela tiden, eftersom jag slutade med snus två veckor innan min vita månad. Jag har tidigare aldrig haft nån kroppslig hangup, nu känner jag mig tjock. Fast det är jag inte, men det känns så.
Heja dig, så skönt med positiva resultat! Kram

Känner mig låg, ledsen, tom. jag sitter i bilen på garageuppfarten och gråter och tycker allt är mörkt och tungt. Jag tänker att vin skulle hjälpa. Jag vet inte vad det här sorgsna kommer ifrån. Vill vara ensam men vill ha någon att prata med på samma gång. Kan det här ha med beroendet att göra, att jag mår så här?

Hej Fleur!

Vad jobbigt det låter. Jag fattar att det är svårt.
Har du någon annan som kan ge dig uppmuntran om du behöver det?
Själva grundkonceptet med att bli nykter och klara av att vara nykter måste dock byggas på ditt egna val och inte på uppskattning av andra - det har jag, som är en bekräftelsejunky verkligen fattat efter första året, för egentligen är det ju så att det är ju ingen annans förtjänst att jag inte dricker, och det är ingen annans uppmärksamhet som gör att jag är nykter, utan syftet med att vara nykter är att jag vill bygga mig en tillvaro för mig själv där jag mår bra, och är snäll mot mig själv.
Längs med vägen är det najs att få en klapp på axeln, eller bara kunna spy lite galla, men det är inget man kan ta för givet tror jag.
Har du någon konkret belöning att ge dig själv för att du är nykter? (Jag rekom varmt att lägga undan lite pengar, då ser man tillväxten och det blir ju en konkret belöning i sig)

Vad skulle hända om du inte lagade mat till honom en dag? ;-)

Bara det att ta stegen att erkänan för sig själv är en ganska stor grej minst sagt, det tog VÄLLDANS länge innan jag accepterade det attt jag & alkoholen inte riktigt är bra för varandra..
Har gått till AA & där fått hjälp av andra, kan vara värt att gå dit. Jag själv trivdes ifrån första gången jag kom dit..
Ett tipps som jag fick just ifrån AA är at ta en dag i taget, vilket funkar bra.
Kämpa på, du är inte ensam om det här!!

Vad fint att du hittat hit, här finns många med dig som går igenom samma sak. Oro, misstankar och med funderingar på hur en kan ta upp frågan med den som dricker. Du är också orolig för hur detta påverkar barnen, vad bra tt du tar dina känslor och upplevelser på allvar. Vi har sällan anledning att inte lite på det vi uppmärksammar.

Det är några dagar sedan du skrev och om du vill får du gärna fortsätta skriva här. Hur blev det?

Det kan ibland ta lite tid innan en tråd får fart. Vi finns här.

Vänligen
Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Herregud! Jag megaplanerar att dricka vin och dessutom ta med mig maken på det. 51 dagar utan idag. Tänker att vi ska gå ut och äta en god middag och dela på en flaska. Jag är egentligen inte speciellt sugen på maten utan det är alkoholen jag vill åt. Behöver egentligen inte ens sällskap.
Det som bidrar till detta:
-Jag har mått oerhört dåligt några dagar.
-Jag ska resa till Sverige om några dagar.
-Tycker jag varit duktig som varit utan 50 dagar.
-Det är över 25 grader och strålande sol ute.

Jag tror jag kommer kunna stå emot men fy fan för beroende. Fy fan!!!

Så starkt gjort Nordäng67. Det är något man måste tänka på, att inte stå beredd och lösa allting så fort någon har problem.
Bra jobbat?

Vet inte riktigt vad jag ska råda dig till. För mig går det bättre att inte ha någon kontakt. Och det sista jag skulle göra är att dricka med mitt ex. Har sagt till honom att jag aldrig vill se honom full igen.Men du måste ju bestämma själv. Och det är ju så att när man säger nej till mannen som dricker, så måste man börja förändra sig själv också. Det är svårt, det är kämpigt, men det går. Och man mår så mycket bättre.
Jag tänker på dig, Troja, hur många månader, år ska du orka? Hur många varv vill du åka med i tåget? För det kanske är så att mannen finner ingen anledning till att sluta dricka, för du finns där för honom hela tiden.
När ska du sätta dig först?

Tack snälla! Ska verkligen kämpa denna gången .?? Idag dag 4.. ska ta en dag i taget, men eldprov i helgen och nästa vecka när skidsemester väntar!

Tack svagis! Blir verkligen varm av att ni svarat, så märkligt men redan idag började min hjärna ha en inre konflikt med mig själv ”jag kan nog ta två glas i helgen när vi är på den middagen”, hade jag inte gått in här i morse och läst o h på något sätt blivit påmind om min egna text o h känsla så hade jag som vanligt sopat det under mattan, förträngt och mått piss dåligt av !
Ska till Åre i helgen men vänner mannen och sonen , lite panik faktiskt , sorligt också att jag inser att allt detta betyder alkohol för mig så tror jag att i fredags min son blev påverkad av mitt beteende... såklart långt innnan dess men de vill jag inte riktigt erkänna för mig är det såhär :
Afterski = alkohol , semester lunch = vin lunch , sol i backen = apperol , bastu = öl , middag = vin.... herregud när man skriver ner det så inser jag ??

Läst nästan alla trådar i forumen och det känns igen på så många sätt! Ska läsa här varje dag nu känns lite enklare då inte så ensamt . Tack kram

De senaste dagarna har jag varit så trött och okoncentrerad. Drabbades igår av en motgång på jobbet och var nära att bryta ihop.
Har varit utmattningsdeprimerad en gång och trodde att jag nu skapat mig en så bra jobbtillvaro att det inte skulle hända igen.
Nu vet jag inte, plötsligt kände jag igen signalerna. Värdelös, uttröttad, en massa inkapslad sorg.
Har inte känt mig riktigt LEDIG på evigheter; när jag varit borta från jobbet har jag fokuserat på mammas sjukdom och sedermera död.
Ja, och på den där känslan drack jag fyra glas vin igår. Nej, det gjorde inte saken bättre.

Får man lov att gnälla lite grann här?
Jag sliter som ett djur, nu på elfte dagen nykter.
Min man har alltid varit snar att påpeka mina fel och brister men nån uppskattning eller uppmuntran verkar inte vara lika lätt att dela ut.
Jag är så förbannat trött på mitt äktenskap just nu.
Han kommer hem från jobbet, säger knappt hej, äter maten som står på bordet och slänger sej sen i soffan och surfar på telefonen. Efter det blir det teve under tystnad.
Han anser att det inte finns nåt problem och om det gör det så är det jag sim är problemet - jag och alla mina äckliga känslor och behov.
Jag är så ledsen, uppgiven och trött just nu.
Vill bara bort, in i ruset och helst stanna där.
???

.. på min nyktra bana. Har kommit dit att jag faktiskt inte vill ha. Inte just nu. Många blir förvånade efter mitt vita år, men har du inte provat?! Nä.. är inte sugen.. även om tankarna finns där. Men det är bara tankar! Har blivit hooked up på att må så bra som möjligt. Att jobba med mig själv, känna självkärlek. Kommer till nya insikter varje dag. Vad jag vill ha mitt liv. Och vad jag vill känna. Har fortfarande en hel del problem med ångesten men har blivit bättre på att jobba med den. Samt att lyssna på min kropp. Oron och rädslor har jag fortfarande. Men jag vet att jag klarar det mesta nu. Det är bara hjärnan som är lite långsam att hänga med. Man får peppa sig själv. Visst, jag har ett allt eller inget beteende. Men det går att hitta balansen där också. Det är skönt att jag släpper alkoholen mer och mer. En dag o taget. Men det blir lättare för var dag. Jag har tron att det går att göra om och göra rätt. Att inte älta det gamla är steg ett. Det har jag fortfarande lite svårt för men allt har sin tid. Jag är nu inne på 1 år och två månader utan alkohol. Helt sjukt.. trodde aldrig jag skulle klara ett år. Men se på fan! Det har jag gjort!
Har en kommande skidresa och den är jag nervös för. Men va fasen, har jag klarat allt annat så ska jag väl klara att åka skidor också.
I grund och botten handlar allt om självkänsla och självförtroende. Iaf hos mig. En insikt som kommit mer och mer. Det går att övervinna allt. Om man bara vill. Jag ska bli mitt bästa jag. Jag ska övervinna alla hjärnspöken jag har. Kicka självkänslan rakt upp i höjden. Och jag ska visa att jag kan, att jag vill, att jag orkar och att jag vågar!
Hoppas ni alla har det bra. Kom ihåg, ni kan om ni vill. Det hela ligger hos dig. Hur vill du ha ditt liv?
Visst får man kämpa men någonstans känner du nog att det är värt det. Börja med dig själv.❤️
Kärlek till er alla ❤️

Önskar jag kunde få vara helt nykter i en månad för att få känna ”att jag kunde det” och förhoppningsvis inte måste fightas med det alkoholsug som anfaller mig ibland. Fattar inte hur det ens är möjligt att känna så, det blir som ett stryptag rumt halsen som bara blir värre o värre.
Skulle ge allt vad som helst för att slippa suget.... ?