Senaste kommentarerna i forumet

Som ni redan vet så träffar jag mitt ex dåodå ff.
Det har blivit för mycket. Och jag vart dålig på gränser.

Jag vart så dum som jag nu sett i efterhand, och det är att jag inte förstått hur illa jag satt mig själv i när jag låtit han köpa med tex en liter vin hem till mig som vi delar på.

Jag har otagliga minnen av hur illa han blivit på just vin. Bråk som uppstått och oron som klättrat innanför mitt skinn och skrikit. Säkert försökt nåt mig någonstans och velat fått mig förstå hur rädd jag blir av det hela.

Nu sist så kom han över med vin. Trodde de va en liter, men det var en minibox ?? den är det två liter i.

Jag vart rädd, men tänkte helvete hur gör jag, han är glad, ledig dag och jag redan sagt ja till vin....men INTE två liter och dessutom hemma hos mig ?
Glasen hälldes upp vart efter och mitt glas tömdes men inte i mig.. jag såg till att hälla ut det då o då för att få det hela att se ut som jag drack. Hade jag sagt att jag inte velat ha, då var risken att han fick mina med, och det hade resulterat i kalas fylla.
Han gick på att jag " drack"

Jag var orolig ändå, kände mig rädd, rädd för att han inte var nöjd sen. Han var nära på att gå till affären senare och köpa folköl, han nämde tom krogen då när vinet var slut.

Han somnade i soffan, och jag var rädd för att väcka han. Så måååånga gånger han somnat onykter av JUST vin och jag väckt han och han kissat där han somnat eller vart jätte otrevlig och högljudd.

Den här gånger vart det inget av dem
Mmm den här gången ja tänkte jag.

Dagen efter satt jag själv uppe medans han sov och funderade på hur jag skulle göra framöver med just gränser. Det här måste i Alla fall bort.
Klarar jag det? Ja
Så jag har bestämt nu att han och jag delar inge alkohol här mer. Han får inte komma hit med vin, öl eller annat i handen.
Han får gå någonstans om han ska dricka vin.

När jag själv läser det här så tycker jag hela situation är helt galen. Tänker att ni undrar nog varför jag ens träffar han ff.....
Det ser inge bra ut, tom jag skakar på huvudet när jag läser allt ??
Det är bra jag reagerar mer o mer.

Nåt som också hänt sist är att han återigen fått indraget på sin arbetsplats när det gäller att dricka där. Han får aldrig mer vara där onykter eller bli serverad alkohol. Nu vart det så illa att chefen gav han tillbaks tillståndet men han gjorde bort sig kort efter det och nu.är det för alltid.

Det är också något jag har reagerat starkt på.

Om jag har mer pannben än nån annan.
Prövade ju att dricka efter några månader utan alkohol,Trodde då att jag inte hade några problem.Men det eskalerade och var snabbt till baka i gamla vanor så nu får det vara så här så får erfarenheten tala.Jag kan inte hantera alkohol på ett sunt sätt och konsekvenserna gör att jag mår skit.Jag försöker verkligen minnas hur det var när suget kommer./Pilla

Se Klart: Jag kan bara säga detsamma, att du ger mig inspiration! Hann börja läsa din tråd men jag försöker hålla nere mobiltiden så jag inte verkar helt avskärmad från de andra...

Blev dock extra nöjd över att ha satt ord på belöningssystemet/stegen och att se att det även fungerar för andra. Måste överlag komma ifrån alltelleringet-tänket och det här är ett sätt att öva.

Några reflektioner över dessa dagar i fjällen, borde vara hälften avklarat snart, åker hem på lördag. ? Det förtjänar en silvermedalj, guld på söndag morgon om resten av veckan går lika bra dvs.

Uppskattar morgnarna mer än kvällarna. Skönt att vakna utvilad, tända några ljus och dricka kaffe när solen går upp. Tidigare har förmiddagarna enbart gått ut på kurering och damagecontrol.

Snart lunch, får se hur det känns idag... just nu finns inte ett sug iaf, men det kan slå till när som helst, fast då handlar det om flyktbeteende av nåt slag och inte den faktiska smaken, återigen cola är godare.

Haft konto sedan hösten, men läst för det mesta. Försöker börja skriva själv nu. Är så trött på att vara periodare! Längsta pausen varit 4 månader, idag 7:e dagen nykter. Återkommer. Just nu tvättstugan i gång.

Hej alla!
Idag är min 35:e dag i nykterheten!
Jag är så glad över något som borde få vara självklart! Nykterhet!! Nu börjar jag fundera över att våga bjuda hem folk...snart.. och inte ens förklara om jag dricker eller inte. Jag ska inte behöva argumentera. Man kan umgås för att det är trevligt. Bara av den anledningen. Jag förklarar aldrig varför jag inte äter kött, det är så självklart i mitt liv att jag inte ens tänker på det. Att jag slutade äta kött för 20 år sen. Har jag ens någonsin förklarat mig? Det är aldrig nån som ursäktar sitt köttätande för mig. Så mina livsval ska också vara självklara. Inget att diskutera. Nykterhet ska vara självklart.
(Jag är inte tuff. Jag är mycket ödmjuk inför nykterheten. Jag ber från mitt djupaste jag om kraft för att få behålla nykterheten.)
?

Orimligt nervös för forumträffen ?

huvet och kom! Ingen kan nog garantera att ha med sig ett helt friskt sådant:-)
/Fenix

Jag har en fundering, om man druckit väldigt mycket under lång tid och sedan slutar. Hur länge efteråt kan man se i prover att man druckit mycket? Hur länge dröjer det alltså tills man kan ta ett prov och visa att man inte är en alkis? Hur påverkas prover om man skulle dricka någon gång ibland efter att ha slutat med dagligt drickande? Tänkte att om det skulle gå till en smutsig process och frun drar upp att jag är alkis, vore ju isåfall bra att kunna visa att man inte är det.

veckor är ju en kanonstart. Jag brukade ibland klara tre veckor som mest, sedan blev det konstigt nog så att det fanns en liten anledning till att köpa hem lite dricka. Därefter kunde det i stället gå tre månader minst med oftast dagligt drickande innan nästa lilla paus kom. Tänkte just i dag på så ofantligt många timmar jag slösat bort på att vara bakfull och hata mig själv. Lycka till på din fortsatta resa!

Missuppfatta mig rätt här, men saker känns lite meningslöst. Jag är inte deprimerad eller liknande, men det är första gången jag inte har något syfte i min vardag.
Saker känns övermäktiga..? Försöker hitta order för känslan men den är svårplacerad.

Vart vill jag i mitt liv? Vad vill jag verkligen verkligen göra? Jag har ju all tid just nu. Vill jag börja plugga igen? Börja en helt ny karriär? Vidareutveckla mig inom samma bransch? jag vet faktiskt inte.

Ödet vart ska jag?
Vad är meningen med detta?
Eller är det meningslöst?

Det känns konstigt att inte tillhöra ett sammanhang. Det känns konstigt att inte ha kvar det jag kämpat för, att de ryckts bort på ett dygn. Det känns konstigt att på något vis hamna i limbo.

Jag känner att mitt självförtroende fått sig en törn och det påverkar min tro på min egna förmåga i arbetslivet. Väl medveten om att detta inte är sant. Jag är
Kompetent, dock vacklar jag när jag tänker på framtiden. En liten rädsla gror i bakhuvudet. Vad kan jag göra för att komma över den rädslan? Söka nya jobb? Kanske. Men jag är inte redo. Vill inte hoppa in i något förhastat.

Vad ska jag göra med all min tid för att själv skapa mening med min tillvaro just nu när inget är som det någonsin tidigare varit?

fridens ?

Tack för ditt meddelande, men du behöver inte oroa dig för att jag skulle använda våld annat än i självförsvar.

Mitt första fokus är att förändra mina alkoholvanor, sedan om det inte blir bättre med min fru måste jag ta ett beslut om hur det skall bli. Problemet är att jag inte vill/törs lämna barnen med henne längre tider, jag vet inte hur mycket skit hon skulle kasta på dem och om hon skulle få vårdnaden kan jag inte vara där och skydda barnen. Hon är extremt bra på att manipulera så jag tvekar inte en sekund på att hon skulle klara av att måla upp ett scenario där hon vinner ensam vårdnad - om hon vill.

Idag skall jag vara nykter iallafall.

Vanligt att man ersätter ett missbruk med ett annat missbruk och precis som du tänker är det vanligt att man återgår till sin "huvuddrog". Var glada för att han är nykter men uppmärksamma på vad som sker. Kanske för hans del besök ett AAmöte. Det handlar ju inte enbart om att vara nykter utan om att tillfriskna från sitt beroende.

om skylten sitter på dörren är jag ju liksom framme eller... ???

Grattis till 4 veckor och 5 kilo! ??
Nu kanske du får unna dig ett par nya byxor i storleken mindre...??

Jag har ju passerat ditt mål som jag förstått är tre månader...?
Men för min del så har det gått så lätt utan sug denna gång eftersom jag kapitulerade i höstas.
Insåg att det var lättare att avstå än att vara måttfull...
Så jag tror att jag redan efter dag 49 bestämde mig för att aldrig dricka mer.
Men jag hade ju fortfarande delmålen 3 månader samt 100 dagar i bakhuvudet.
Och när jag nådde dit så kände jag; nää, jag vill inte dricka ett endaste glas vin till! Det finns ingen anledning när jag mår så mycket bättre utan!
Så fundera några varv till på väg till målet!?
Lycka till ?
Kram ?

Tack för dina tröstande ord svagis! Igår orkade jag knappt skriva nåt ens, men idag känns det något lättare. Är ju förfärligt att kroppen behöver reparera sig i flera veckor pga a. Igår var suget ganska lågt. Kom bara när jag var på väg in i huset (som vanligt). Men det gick att hantera. Så länge jag är stark i mitt beslut att inte dricka är suget mest en envis och irriterande röst i huvudet som inte får vad den vill. Men jävligt irriterande ibland. Som så många andra hör hoppas jag på att den blir tystare så småningom.

Funderat en del på varför jag har beroendesjukdomen. Finns en alkoholist i släkten vad jag vet. Min mamma har ett ätstört beteende, men har inga problem med a. Min pappa har tidigare i livet gillar a och berusningen men har mig veterligen aldrig varit plakat-full. Men kanske hade han haft mer problem under andra omständigheter, vet inte. Och spelar väl egentligen ingen roll vad jag ärvt eller inte. Har ju uppenbarligen beroendesjukdomen vare sig jag vill eller inte. Det ätstörda beteendet har jag iaf ärvt. Nog inte riktigt sockerberoende, mer en mild överätning av kolhydrater. I kombination med alkohol ca 15 kg i övervikt och diabetesvarning. Så tmest ett lyxproblem i jämförelse med vad många andra kämpar med. Vore intressant att veta hur många av oss beroendesjuka som drar på oss övervikt av alkoholen. Förutom allt annat som leverskador o dyl.

Nej nu ska jag se fram emot ännu en dag som nykter. En sak i taget, det viktigaste först. Trevlig tisdag alla?

Hur det var att vakna bakfull med den äckliga smaken i munnen. Visst är det härligt nu när solen kommit tillbaka och ger oss hopp om den kommande vårvintern/våren.

Kram

Hej se klart. Grattis till fyra veckor och minus fem kilo??.
Har bara varit nykter hälften så länge som du men känner igen mig i rädslan för att släppa garden. Det känns som att vaksamheten måste finnas där under lång tid framöver. Och ett jobb är det verkligen, men tror och hoppas som du att det ska lätta så småningom.?

Själv inne i den stora tröttheten för närvarande men gläds över att höra att den nog kommer att lätta snart. Ha en skön nykter tisdag.?

Jag tror att jag är inne i en bearbetningsfas som jag helt enkelt måste igenom, även om det är tufft stundtals. Ingen har sagt att det är enkelt att bli nykter. Att sluta dricka var inte så svårt och så stor grej egentligen. Det svåra är att förhålla sig till allt som jag dövat med alkoholen, alla svåra händelser och känslor. De som jag nu står naken inför och måste hantera utan att fly. Jag (och de flesta av oss gissar jag) har druckit på alla stora känslor, de svåra och de glada. Jag ser fram mot de ljusa dagarna med sol, det kommer att lätta mitt lite tunga sinne.

FinaLisa, jag har inte heller berättat för mer än den närmsta familjen, om mitt förhållande till alkohol. Tycker inte att de behöver veta. Jag ska försöka finna nya nyktra vänner, genom Yogan och AA. Det får bli mitt nya mål :)

Tack Miss Lyckad och FinaLisa för ert stöd och era fina rader <3 <3

Jo! Absolut! Tack för pepp!!
Var ute på resturang igår och drack kolsyrat vatten till maten :) kändes bra, idag är ångest nästan helt borta....hoppas det kan hålla sig så här nu :)
Ha en fin dag alla

Hälften av mitt viktmål avklarat
Fyra veckor, en tredjedel av mitt nykterhetsmål.
Strövar efter att tanka, tanka med insikter och glädje så att mina beslut att varje dag välja att vara nykter ska fortsätta att vara självklart.
Önskar mig; att det här jobbet inte krävde så mycket tankar.
Tycker jag behöver koncentrera mig varje dag. Inte för att jag är beredd att/riskerar hälla upp ett glas vin, utan för, jag vet inte, behöver vara vaksam på mina egna luringar och just tanklösheten.
Hur är det för er andra?
För någon som varit nykter lite länge?
Vaknade pigg denna morgon, för er som är mitt i era första dagar så går den stora tröttheten över så småningom!
Fin tisdag allihop! ?

Hur mås det i dag?
Kram!
Charlie

What can I say? Är så lugn i sinnet. Inget tvivel på att jag har bestämt mig för att inte dricka mer. Med mina förutsättningar, att jag är alkoholist ger det mig inget gott alls. Hade bestämt mig denna gång. Vill inte ha det där giftet mer. Så är det... inget att ha och lägga sin energi på.

Tänker som ni... Charlie och Se klart. Man vill liksom veta hur det blir framöver. Men vi får tänka det kommer bli bra... utan drogen blir det bra. Måste göra en lista på alla fördelar!

Kram till er, ha en fin nykter tisdag?

Otroligt starkt av dig att klara så lång tid och helt på egen hand.
Jag siktar själv på 3 månader men är endast 4 veckor påväg.
Jag kan fortfarande tycka det är jobbigt att tänka på min överkonsumtion men precis som du är jag osäker på om det är livslång avhållsamhet. Däremot är det tankar jag umgås frekvent med. Jag mår väldigt bra av min nykterhet. Bättre än på länge, eller bättte än min förra januari- också vit- men nu fortsätter jag för att testa nyktert liv över lite längre tid.
Utmaningar har du ju redan haft och klarat bra. Ibland finns nycklar till framåt- liksom bakåt. När man börjar fundera över vad a har/har haft för funktion, det är så olika för oss. Skriv och läs mycket här, till att börja med. Här finns stöd och klokskap. Jag ska fundera över lite fler tips! Men du är redan långt före många av oss här. En dag o taget, vet du!

har Druckit i höstas och nu i Januari. Blir galen snart på mig själv. Mvh ?

Tack för svar :) med vänlig hälsning