Senaste kommentarerna i forumet

Jag såg Hanna Hellquist på Skavlan och har läst om andra medieprofiler som slutat dricka alkohol. Och läser om historierna här på forumet och jag inser och förstår att jag är en av dem som borde sluta helt att dricka alkohol. Jag ska nog ha det som mål, snart, måste bara jobba lite med mina tankar. Men, funderar då på en annan sak. Vilka är de här människorna som "kan dricka två glas vin på Jensens boeufhouse och sen ta tåget hem", hur funkar deras hjärnor i förhållande till alkoholens egenskaper och effekter, varför vill dessa människor inte dricka mer och/eller oftare? Jag finner viss frid i vetenskapliga förklaringsmodeller, om det är min hjärna det är fel på jämfört med Jensens boeufhouse-besökarens, så kanske jag kan acceptera att jag aldrig mer kan dricka alkohol. Ni som vet saker om detta, snälla upplys mig.

Superfin lista!

Jag har också tröttnat på ångest och bakfylla. Har flertalet gånger varit ute med vänner på aw och det har slutat med att jag druckit för mycket. Har inte velat gå hem. Och underskattat effekten av alkoholen. För ett par veckor sedan var första gången jag inte kunde gå till jobbet pga bakfull och mådde illa. Jag har sedan dess gått med här, läst massor och pratat med nyktra alkoholister. Börjat träna, tagit bort all alkohol hemma och funderat på varje glas, om det är nödvändigt. Jag vaknar varje morgon och måste typ nypa mig i armen, så glad för att jag inte är bakis eller har ångest. Jag har livslust och vill göra en massa kul utan alkohol. Det känns så bra. Vet inte än om jag måste sluta helt eller om det räcker att dra ner på det här sättet. Men det kommer väl att visa sig. Än så länge har det mest känts lite ovant att dricka alkoholfritt och inte ta några glas innan middag/ fest etc. Så många glas som jag fått i mig utan att tänka. Kämpa på alla som försöker. Vi är inte ensamma det är skönt.

Så glad jag blir över dina 4 månader! Så bra jobbat! Du har så rätt i att vissa dar är bättre än andra men alla dagar sk, nykter är bättre än att vara kvar i missbruket.

Känns overkligt nu när jag passerat 4 månader nykter... Jag har varit på AW, julbord, spelningar, dans och utekvällar utan alkohol. Efter en utekväll med berusade människor så inser jag mer och mer för varje gång att jag uppskattar mitt beslut, inte för att människorna är dryga eller liknande utan mer att det påminner mig om hur JAG inte skulle kunna hantera det.

Jag är glad, vissa dagar är bättre än andra men är glad över dessa 4 månader och nytt år <3

Du har startat en tråd här och kanske redan hunnit läsa en hel del. Du skriver "orolig vän". Att leva nära någon som har alkoholproblem är svårt att veta hur eller vad en kan göra. Jättebra idé som du gjort nu att titta in här.

Berätta gärna lite mer hur det är för dig och vad du är orolig för, om du vill så kan vi andra försöka stötta dig i din situation.

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Allt är möjligt inom sjukvården. I sådana här situationer blir man uppmärksam på det. Min son skickades hem dagen efter att han ställt sig på spåret, men tåget hann stanna. Det är en hemsk verklighet om man behöver anlita beroendevården och psykiatrin. Det jag har erfarenhet av. Tror inte det beror på dumhet, inkompetens, BRISTANDE RESURSER framför allt. Man är jätte rädd om dom fåtal platser som finns. Som anhörig gäller att förhålla sig till det så gott man kan.

Alla värden bra. "tyvärr" är det så för en del, medicinska under. Vad gör man är frågan - låta tiden gå så det blir värre känns ju inte bra. Se till att han få negativa konsekvenser av sitt missbruk. Det leder ofta till att man blir motiverad till förändring, men givetvus inte hos alla. Kan tänka mig desperationen, maktlösheten man känner som anhörig i den här situationen. ?

Jag tolkar det här svaret som att forskarna tycker att de två "apparna" är hyfsat likvärdiga.
Jag letade efter något annat, och det har jag förstått att flera som hittat studien via det här forumet har gjort. Allmän information om hur alkoholen skadar har vi sedan lång tid tillbaka.
Det jag föreställde mig var en levande interaktiv app som håller koll på mig, där jag kan programmera in hur mycket jag dricker och när, som "hojtar till" - "nu tar du ju ett fjärde glas ditt pucko, det ska du ju inte...". Som drar igång information om vad just jag kan råka ut för i form av medicinska problem om just jag dricker så mycket som just jag rapporterar att jag gör. Eller så.
Det borde finnas en sån också.

Ena dagen har man ett jobb som man älskar. Andra dagen är man utköpt pga omorganisation. Nackdelen med mindre bolag... antar jag.
Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska göra med mig själv atm. Senaste dagarna har jag bearbetat chocken, gått igenom gråt och ilska. Tränat massor, pratar desto mer med nära och kära.

Framtiden är ett stort jävla frågetecken ?‍♀️
Kollade nya roller men det kändes lite som att gå ut på tider direkt efter ett breakup, blev bara ledsen.
Känner mig nedstämd och lite lätt likgiltig för tillfället. Funderar på att ta en sista minuten till solen ensam, funderar på att dra iväg djupt in i skogen med vovven.
Vad ska jag göra med all tid?
Det är ju lixom allt jag önskat mig. För pengarna kommer ju fortfarande trilla in, jag har ju bara inget jobb att gå till...

Det måste finnas någon mening med detta? Kanske var jag på fel arbetsplats ändå? Kanske vill ödet något annat? Vad tusan vet jag?

Nu är jag påväg till exmannen för att hämta vovve, blir kvalitetstid 24/7 ett tag nu. Det blir fint. Tack ödet?.. kanske? Jag vet inte.

Så jävla förvirrad.
Fridens ?

Det är starkt gjort av dig att återuppta vit månad trots många bollar i luften?
Ja tänk om man hade en lösning på detta sug som kommer över oss.
Jag anar också att jag var sugen på sött och drack då vin när jag blev sugen o det var ofta .Jag behöver också sköta kosten har jag märkt,det påverkar mitt sug.För mig också en sak i taget för lilla mig.
Tråkigt att höra att du fått diabetes...också.
Hoppas du får bra stöd i detta och att du kommer må bättre senare i tiden.Kanske kan vi stötta varandra lite grann på våra resor här på A H?
/Pilla

Jag såg en dokumentär på TV en gång, om en man som var alkoholist. En välordnad social tillvaro, som sakta gled mot kaos. Hans fru och barn ställde ett ultimatum: sluta drick annars lämnar vi dig. Mannen gjorde ett aktivt val och fattade beslutet att alkoholen var viktigare för honom. Han flyttade utomlands och söp sig själv till döds, om jag minns berättelsen rätt. Jag tänker på honom ibland, och undrar hur långt ifrån jag egentligen är den mannen? Alltså, jag är verkligen inte i närheten idag, men den mannens öde gör att jag förstår att beroendet kan gripa tag i en människa på ett sätt som gör att allt förnuft man en gång besuttit kan försvinna, och att det kanske sker snabbare än att man hinner agera i tid.

Du förstår att jag förstår att sluta göra normala saker inte är svaret på mitt problem. Jag behöver förnuftiga röster som din som påminner mig om att jag jag fortfarande har mitt förnuft i behåll. I verkliga livet avskyr jag förnuftiga människor som med utgångspunkt i moral, eller ännu värre - dygd - har synpunkter på hur andra människor (jag eller någon annan) vill leva sitt liv. Jag slits mellan min liberala grundsyn och insikten att vissa saker bara är dåligt för en själv eller för andra och de ska man försöka lägga av med att göra.
Heja dig och tack för dina ord.

...jag avvaktar till helgen med att åka upp.

Jag får gåshud. Vilket steg! Heja dig! ??

Känslan när kroppen och knoppen säger samma sak. Power.

Ut och skrik Ronjas vårskrik på ditt nästa skogbad. ??

Jag ska hänga kvar. Har ventilerat mina tankar kring A även i riktiga livet, med några väl valda personer. Jag inser på riktigt att jag inte kan slappna av efter denna månad och tro att jag kan hantera alkohol på ett normalt sätt. Men, som ni vet är jag inte bekväm med tanken på att sluta helt. Så vi får se vad jag gör från och med nästa vecka. Har ett nästa mål formulerat i huvudet men vågar inte skriva det här eftersom jag inte tror att jag kommer klara det helt och hållet :)

...tack för att du väntar.

Fantastiskt att den här tjänsten finns ändå.
Tacksam

Självomhändertagande! Tack!
Ja... Vi stöttar varandra. Min man, alkoholisten, har hotat min svärmor att hon inte får ha kontakt med mig.

Idag har jag ägnat lite tid i att efterforska. Min man bad mig för någon dag sen att ringa socialtjänsten för att kolla vilken tid han skulle dit. Idag ringde jag. Det stämmer att han varit i kontakt med dem och att han hade möte idag.

Jag ringde även "mr alibi" som min man säger sig ha varit med i går. De sa hejdå redan kl 17. De har alltså inte ätit middag ihop, det var inte "Mr alibi" som ringde ambulans osv. Jag kände hur trött jag är och bröt ihop ett tag. Började gråta. Han lät uppriktig förvånad. Erbjöd sig att åka till min man ikväll och kolla läget. Jag sa att jag sparar hans nummer och återkommer.

Nu väntar jag på att klockan ska bli 11. Tänker ta hjälp av er på alkohollinjen.

Tankarna maler. Ska jag åka till honom eller avvakta till helgen?

Hur ska man kunna göra en reboot om man hela tiden har någon som sätter krokben för en? Igen, mådde rätt okej och bestämde mig för att nu får det vara dags. Nu lägger vi ner den här skiten och försöker även hantera kärringen. Höll mig undan lite först imorse då jag ätit stark mat igår, då brukar hon klaga på att jag luktar illa. Då blir man kallad lat, sen får man ändå skit för att man luktar illa, sen blir man kallad gris och som grädde på moset lögnare för hon har fått flr sig att jag sagt något jag inte sagt. Sen att hon går och berättar för barnen att jag är en lögnare och en illaluktande gris gör ju inte direkt att man mår bättre. Vore det inte för just barnen vet fan om jag inte hade klappat till henne, men nej man är ju trots allt för snäll även om ilskan kokar.

Hur som helst, jag måste kämpa på med att inte dricka. Har inte alls gått bra sista tiden men behöver en start nu med iallafall några dagar i rad nykter. Kroppen tar stryk, psyket tar stryk, med lite nykterhet kanske jag även kan se nyktrare på situationen hemma.

Och till dig Li-Lo, jag återkommer till dina frågor, tack igen för ditt meddelande ovan.

Ett tips är att äta torkad frukt och bär och nötter, sött, nyttigt och mättande på ett bra sätt ?
Dadlar med lakrits, finns på ICA,
torkade aprikoser, pekannötter... mums ?

.

Fina du! Tack för att du skriver och berättar om hur det är. Jag vet inte helt vad jag ska skriva, bara att jag vet hur det känns att känna sig förd bakom ljuset, efter löften om att minska och stoppa drickandet, om att det ska blir bra.

Mitt ex har berättat om ambulansturen, som började sedan han flyttade hem till hans föräldrar. Han hade 3.0 i promille. Låtit nykter många gånger på telefon innan det plötsligt avslöjades. I första proverna fick han veta att levervärdena var ok, men efter regelbundna kontroller så har han fått besked att han måste stoppa drickandet omedelbart.

Jag hoppas att du och hans mamma kan stötta varandra i detta. Att ni också ser till att ta hand om er själva.

En dag i taget. Ta hand om dig!

Kram

Härligt att höra. Hur får du energi? Vilka är dina energitjuvar och vad är det som ger dig energi? Vad behöver du göra för att skapa dessa förutsättningar? Vad kan hjälpa dig, vad är det som hindrar dig?

Kram

Av dig att ta dig ut ur medberoende. Och du verkar ha bra verktyg och blir inte handlingsförlamad.

Jag undrar när jag läser att du får höra att du ska ta kontakt. Vilka har de synpunkterna?

Stor kram till dig!

hoppas du också får en lugnare dag Ensammenintestark :) Tack för ditt bidrag i mustaschkampen :-D
Kram
svagis

Ja idag blir en bättre dag????
Hade också en sämre dag igår.
Angående mustasch och skäggkampen har jag fallit till föga och börjat med rakhyvel?

har jag upptäckt din tråd Se klart - och vilken inspiration du ger mig!! Tack för det. Jag känner igen mig och tar till mig alla dina kloka formuleringar kring hur vi måste ligga steget före i nykterhetsarbetet. Jag har övervunnit ett par allvarliga situationer av sug med hjälp av mina alter egon (som jag kallar min högre makt). Det är som att jag visar min maktlöshet inför alkoholen genom att kalla in mitt alter ego som får ta besluten åt mig. Det ger en liten känsla av trygghet för mig att tänka så men låter ju inte riktigt klokt egentligen :)
Kram
svagis